Regelbundna verb i presens på tyska
Regelmäßige Verben im Präsens
Den här artikeln ingår i grammatikträdet för tyska på Settemila Lingue.
Kort sagt
Regelbundna tyska verb i presens (nutidsformen) bildas med en verbstam och en personändelse: ta bort -en från lernen och lägg till -e, -st, -t, -en, -t, -en. Då får du ich lerne – jag lär mig, du lernst – du lär dig, och så vidare. Till skillnad från svenskan ändras alltså verbformen efter vem som gör något; vissa stammar behöver dessutom ett extra e, som i du arbeitest – du arbetar.
Överblick
På svenska säger vi jag spelar, du spelar, vi spelar. Tyskan använder olika ändelser: ich spiele, du spielst, wir spielen. Det här är en av de viktigaste skillnaderna att vänja sig vid på A1-nivå. När mönstret sitter kan du använda en stor mängd vardagliga verb utan att lära dig varje form separat.
Med böjning menas att ett ord ändrar form. För verb behöver du hitta subjektet, alltså den eller det som gör något eller som meningen handlar om. I Anna lernt Deutsch – Anna lär sig tyska – är Anna subjekt. Därför får verbet samma form som med sie, hon: lernt.
Presens används både om sådant som händer just nu och om vanor, arbete och andra förhållanden. Ich arbeite in Berlin kan därför betyda ”Jag arbetar i Berlin”, utan att arbetet måste pågå precis när meningen sägs. Med en tidsangivelse kan presens också syfta på framtiden, ungefär som svenskans ”Vi spelar i morgon”.
Så fungerar böjningen
1. Hitta stammen
Infinitiv är verbets grundform, den form som brukar stå i ordlistan. På svenska kan man sätta att framför den: att lära sig. Tyska infinitiver slutar oftast på -en. Tar du bort den ändelsen får du stammen, den del som personändelserna fästs vid.
| Infinitiv → stam | Betydelse |
|---|---|
| machen → mach- | göra |
| spielen → spiel- | spela, leka |
| lernen → lern- | lära sig, studera |
| wohnen → wohn- | bo |
| arbeiten → arbeit- | arbeta |
Utgå från den tyska grundformen, inte från den svenska översättningen. Svenskans lära sig innehåller två ord, men tyskans lernen behöver inget motsvarande sig: Ich lerne Deutsch – jag lär mig tyska.
2. Välj ändelse efter subjektet
Person anger om vi talar om den som talar, den vi talar till eller någon annan. Singular betyder ental och plural flertal. Du behöver inte kunna benämningarna utantill för att använda mönstret, men de hjälper dig att läsa en böjningstabell.
| Subjekt | Betydelse | Ändelse | machen | lernen |
|---|---|---|---|---|
| ich | jag | -e | ich mache | ich lerne |
| du | du | -st | du machst | du lernst |
| er / sie / es | han / hon / det | -t | er macht | er lernt |
| wir | vi | -en | wir machen | wir lernen |
| ihr | ni, vid informellt tilltal | -t | ihr macht | ihr lernt |
| sie / Sie | de / ni, vid artigt tilltal | -en | sie machen / Sie machen | sie lernen / Sie lernen |
Pronomen är små ord som kan ersätta namn och andra beteckningar, till exempel jag, hon, vi. I tabellen står subjektets pronomen, men samma regler gäller med namn:
- Paul spielt Gitarre. – Paul spelar gitarr. En person: samma form som er.
- Paul und Anna spielen Gitarre. – Paul och Anna spelar gitarr. Flera personer: samma form som sie, de.
Lägg särskilt märke till tre saker:
- er, sie, es har samma verbform.
- ihr har samma ändelse som er, sie, es: -t.
- wir, sie i betydelsen ”de” och artigt Sie har normalt samma form som infinitiven.
3. Skilj mellan olika sorters ”ni” och ”sie”
Svenskans ni motsvaras vanligen av ihr när du tilltalar flera personer som du skulle säga du till var för sig: Ihr lernt Deutsch – ni lär er tyska.
Sie med stor bokstav används vid artigt tilltal till en eller flera personer: Sie lernen Deutsch – ni lär er tyska. Stor bokstav används även mitt i meningen: Wo wohnen Sie? – var bor ni?
Litet sie kan betyda både ”hon” och ”de”. Verbändelsen hjälper dig att skilja dem åt:
- Sie lernt Deutsch. – Hon lär sig tyska.
- Sie lernen Deutsch. – De lär sig tyska. / Ni lär er tyska.
I början av en mening skrivs även ”hon” och ”de” med stor bokstav. Därför avgör sammanhanget om Sie lernen betyder ”de lär sig” eller ett artigt ”ni lär er”.
4. Ett extra e efter vissa stammar
Om stammen slutar på -t eller -d behövs vanligtvis ett extra e framför ändelserna -st och -t. Det gör formerna lättare att uttala. Verbet arbeiten följer alltså ett förutsägbart mönster; det är inte oregelbundet för att det heter arbeitest.
| Subjekt | arbeiten – arbeta | reden – prata |
|---|---|---|
| ich | arbeite | rede |
| du | arbeitest | redest |
| er / sie / es | arbeitet | redet |
| wir | arbeiten | reden |
| ihr | arbeitet | redet |
| sie / Sie | arbeiten | reden |
Samma hjälpande e förekommer i vissa stammar som slutar på en konsonant följd av m eller n, exempelvis atmen – andas: du atmest – du andas, och rechnen – räkna: du rechnest – du räknar. Men det gäller inte efter alla konsonanter: lernen ger du lernst och filmen – filma – ger du filmst. Lär därför in sådana verb tillsammans med deras du-form.
5. Stammar som slutar på s-ljud
Efter -s, -ß, -x eller -z lägger man inte till ännu ett s i du-formen. Ändelsen blir -t i stället för -st:
| Infinitiv | Betydelse | Du-form | Form med er |
|---|---|---|---|
| reisen | resa | du reist | er reist |
| heißen | heta | du heißt | er heißt |
| tanzen | dansa | du tanzt | er tanzt |
| mixen | blanda | du mixt | er mixt |
Det här är en anpassning av ändelsen, inte ett byte av stammens vokal. Du tanzt betyder ”du dansar” och er tanzt ”han dansar”. Verbet heißen följer detta mönster i presens, även om dess former i dåtid inte hör till den regelbundna böjningen.
Exempel i sitt sammanhang
Här ser du både grundmönstret och de vanligaste anpassningarna. Läs gärna subjekt och verb som ett sammanhängande par.
| Tyska | Svenska | Att lägga märke till |
|---|---|---|
| Ich mache Sport. | Jag tränar. | Med jag får verbet ändelsen -e. |
| Du spielst Gitarre. | Du spelar gitarr. | Vanlig du-form med -st. |
| Sie arbeitet in München. | Hon arbetar i München. | Extra e före -t. |
| Wir lernen zusammen Deutsch. | Vi lär oss tyska tillsammans. | Med vi används -en. |
| Ihr wohnt sehr zentral. | Ni bor väldigt centralt. | Informellt ni tar -t. |
| Meine Eltern kaufen heute ein Auto. | Mina föräldrar köper en bil i dag. | Flera personer ger -en. |
| Wo wohnen Sie? | Var bor ni? | Artigt tilltal har -en. |
| Arbeitest du am Samstag? | Arbetar du på lördag? | Du-formen är densamma i en fråga. |
| Am Abend koche ich eine Suppe. | På kvällen lagar jag en soppa. | Jag styr ändelsen även efter verbet. |
| Wir reisen morgen nach Hamburg. | Vi reser till Hamburg i morgon. | Presens kan syfta på framtiden. |
| Du tanzt wirklich gut. | Du dansar verkligen bra. | Efter z blir du-ändelsen -t. |
| Das Kind malt ein Haus. | Barnet ritar ett hus. | Ett barn ger samma verbform som es. |
| Ihr wartet vor dem Kino. | Ni väntar utanför biografen. | Stammen slutar på t och behöver extra e. |
| Ich lerne gerade für die Prüfung. | Jag pluggar inför provet just nu. | Gerade visar att något pågår nu. |
Vanliga misstag
1. Att använda samma form för alla personer
- Fel: Du lernen Deutsch.
- Rätt: Du lernst Deutsch. – Du lär dig tyska.
- Förklaring: Svenskans ”jag lär mig, du lär dig” har samma verbform, men tyskan kräver en särskild ändelse efter du. Fråga först vem som gör något och välj sedan ändelsen.
2. Att böja fel med ihr
- Fel: Ihr spielen heute.
- Rätt: Ihr spielt heute. – Ni spelar i dag.
- Förklaring: Informellt ihr tar -t, inte -en. Formen spielen passar däremot med artigt Sie: Sie spielen heute – ni spelar i dag.
3. Att glömma det extra e:et
- Fel: Er arbeitt in München.
- Rätt: Er arbeitet in München. – Han arbetar i München.
- Förklaring: Stammen arbeit- slutar redan på t. Före personändelsen -t skjuts därför ett e in. Samma sak händer i du arbeitest och ihr arbeitet.
4. Att lägga till ett onödigt s
- Fel: Du tanzst gern.
- Rätt: Du tanzt gern. – Du tycker om att dansa.
- Förklaring: Efter stammens z blir du-ändelsen -t. Däremot behövs s i du spielst, eftersom spiel- inte slutar på ett s-ljud.
5. Att låta ordföljden styra ändelsen
- Fel: Heute arbeiten ich zu Hause.
- Rätt: Heute arbeite ich zu Hause. – I dag arbetar jag hemma.
- Förklaring: Det är fortfarande ich som är subjekt. Att subjektet står efter verbet ändrar inte böjningen. Här liknar ordföljden svenskan: ”I dag arbetar jag …”.
6. Att använda regelbundna ändelser på alla verb
- Fel: Er sprecht Deutsch.
- Rätt: Er spricht Deutsch. – Han talar tyska.
- Förklaring: Sprechen har en vokalförändring i stammen i vissa former. Det tillhör ett annat mönster. Grundändelserna är viktiga, men de räcker inte för varje tyskt verb.
Bra att veta i vardagen
Presens täcker både nu och vanligtvis
Tyskan behöver ingen särskild verbform för något som pågår. Jämför Ich koche jeden Abend – jag lagar mat varje kväll – med Ich koche gerade – jag lagar mat just nu. Verbet har samma form. Orden jeden Abend och gerade visar hur handlingen ska förstås.
Svenskans ”jag håller på att laga mat” kan alltså ofta uttryckas med vanligt tyskt presens och eventuellt gerade. Försök inte bygga en extra verbkedja varje gång du vill säga att något pågår.
Subjektet brukar stå utsatt
I en vanlig fullständig mening säger man Ich wohne in Malmö – jag bor i Malmö – inte bara Wohne in Malmö. Det gäller även när ändelsen ger en ledtråd om personen. När två verb hör till samma subjekt behöver subjektet däremot inte upprepas: Ich wohne und arbeite in Malmö – jag bor och arbetar i Malmö.
Talspråk och standardspråk
I ledigt tal faller slutets -e i jag-formen ofta bort: Ich mach das – jag gör det. I neutral skrift och när du övar är Ich mache das det säkra valet. Lär dig först den fullständiga formen, så blir de kortare talformerna lättare att känna igen utan att du börjar utelämna andra ändelser.
I tyskspråkiga Schweiz skrivs ss i stället för ß. Du kan därför möta du heisst i stället för du heißt – du heter. Själva böjningsmönstret är detsamma.
Fördjupning – när grundmönstret sitter
Du behöver inte behärska allt här från början. Följande punkter visar hur presensböjningen hänger ihop med former och konstruktioner som du möter senare.
Infinitiver på -eln och -ern
En del verb har infinitiv på -eln eller -ern, inte -en. Då tar du bort slutets -n för att hitta utgångspunkten. I wir-formen och med sie/Sie används grundformen, inte en form med ett extra e.
| Subjekt | sammeln – samla | wandern – vandra |
|---|---|---|
| ich | sammle | wandere |
| du | sammelst | wanderst |
| er / sie / es | sammelt | wandert |
| wir | sammeln | wandern |
| ihr | sammelt | wandert |
| sie / Sie | sammeln | wandern |
Vid -eln används vanligen den kortare jag-formen: Ich sammle Briefmarken – jag samlar frimärken. Formen ich sammele förekommer också. För wandern är ich wandere en bra standardform att lära sig.
Regelbundet i presens och regelbundet i dåtid
Att ett verb följer personändelserna i presens säger inte allt om dess övriga former. Kommen – komma – böjs ich komme, du kommst, er kommt, men har oregelbundna former i dåtid. Omvänt har regelbundna verb som arbeiten små uttalsstyrda anpassningar redan i presens.
När man talar om svaga verb menar man vanligen verb som bildar sina dåtidsformer med ett t. Machen har exempelvis machte – gjorde – och gemacht – gjort. För den här artikeln är det personändelserna i presens som står i centrum; lär dig övriga tidsformer som ett eget steg.
Verb med avskiljbar del
Ett avskiljbart verb har en första del som kan flyttas till slutet av en vanlig huvudsats, alltså en mening som kan stå själv. Själva verbet böjs fortfarande efter subjektet:
- Ich kaufe heute ein. – Jag handlar i dag.
- Du kaufst heute ein. – Du handlar i dag.
Grundformen är einkaufen – handla. Böjningen syns på kaufe/kaufst, medan ein står sist. Det är en fråga om både böjning och ordföljd, inte en ny uppsättning personändelser.
När ett annat verb tar personändelsen
Modala hjälpverb är verb som uttrycker exempelvis möjlighet eller nödvändighet, som ”kan” och ”måste”. Med ett sådant verb står det andra verbet i infinitiv:
- Ich muss heute arbeiten. – Jag måste arbeta i dag.
- Du musst heute arbeiten. – Du måste arbeta i dag.
Här ändras muss till musst, medan arbeiten förblir oböjt. Skriv alltså inte du musst arbeitest. Böj det verb som bär personändelsen i konstruktionen, inte varje verb i meningen.
Presens om framtiden och om något som började tidigare
Med tydligt framtidssammanhang är presens mycket vanligt: Nächste Woche arbeiten wir in Berlin – nästa vecka arbetar vi i Berlin. En särskild framtidsform är alltså inte obligatorisk bara för att händelsen ligger framåt i tiden.
Med seit kan presens beskriva något som började tidigare och fortfarande gäller: Ich wohne seit drei Jahren hier – jag har bott här i tre år. Svenskan använder ofta har bott där tyskan använder wohne. Försök därför inte alltid välja tysk tidsform efter den svenska verbformen ord för ord.
Tips för egen träning
- Öva efter person, inte bara efter verb. Välj lernen, spielen och wohnen. Säg först alla tre med ich, sedan med du och så vidare. Lägg därefter till arbeiten och tanzen så att du tränar på skillnaden mellan du lernst, du arbeitest och du tanzt.
- Bygg om meningar utan att tappa subjektet. Börja med Ich lerne heute Deutsch – jag lär mig tyska i dag. Flytta sedan tidsordet: Heute lerne ich Deutsch. Byt därefter till ”vi”: Heute lernen wir Deutsch. Kontrollera både verbets plats och ändelsen.
- Beskriv din egen vardag. Skriv en mening om var du bor, en om vad du gör på kvällen och en om någon annan. Stryk under subjektet och ringa in verbändelsen. Läs högt och kontrollera särskilt -st, -t och det extra e i arbeitet.
Relaterade begrepp
- Personliga pronomen som subjekt – grunden för att välja mellan former som ich, du, ihr och Sie.
- Verb med vokalväxling – nästa steg när stammens vokal ändras i vissa presensformer.
- Ordföljd i huvudsatser – verbets plats i påståenden och frågor.
- Modala hjälpverb: können och müssen – hur du uttrycker att du kan eller måste göra något.
- Avskiljbara verb i presens – hur personändelserna samspelar med en avskiljbar första del.
- Att uttrycka vad man tycker om med gern – användbara meningar med de verb du redan kan böja.
- Framtid med Futur I – fördjupning om framtidsuttryck och deras förhållande till presens.