Wissen i presens på tyska

I korthet

Wissen betyder veta och används framför allt om fakta och information. I presens, alltså nutidsformen, heter det ich weiß, du weißt, er/sie/es weiß, wir wissen, ihr wisst, sie/Sie wissen. Lär dig särskilt Ich weiß es nicht – ”Jag vet inte” – och Weißt du …? – ”Vet du …?”

Översikt

Att kunna säga vad man vet, och vad man inte vet, behövs tidigt när man lär sig tyska. Du använder wissen när någon frågar efter en adress, när du känner till en tid eller när du vill kontrollera en uppgift. Grundformen hör hemma på A1-nivå, men verbet följer inte det vanliga böjningsmönstret i alla former.

För en svensktalande är betydelsen ofta lätt att förstå: wissen motsvarar i många vardagliga meningar svenska veta. Skillnaden ligger framför allt i böjningen. På svenska säger vi ”jag vet”, ”du vet” och ”vi vet” med samma verbform. Tyskan väljer form efter subjektet, det vill säga den eller det som meningen handlar om: ich weiß men wir wissen.

En annan viktig gräns går mellan att veta något, känna någon och kunna göra något. Jämför svenska ”jag vet svaret”, ”jag känner Anna” och ”jag kan simma”. Tyskan använder normalt tre olika verb här: wissen, kennen och können. Du får därför större nytta av wissen om du lär dig både böjningen och vilka slags uppgifter det passar till.

Så fungerar det

Hela böjningen i presens

Infinitiv, verbets grundform, är wissen. Formen ändras när du talar om olika personer. Singular betyder ental, alltså en person eller sak; plural betyder flertal.

Tysk form	Svensk betydelse
ich weiß	jag vet
du weißt	du vet
er weiß	han vet
sie weiß	hon vet
es weiß	det vet
wir wissen	vi vet
ihr wisst	ni vet, till flera som du är du med
sie wissen	de vet
Sie wissen	ni vet, vid formellt tilltal till en eller flera

Lägg märke till två saker:

• I ental växlar vokalen från i i wissen till ei i weiß och weißt.
• Ich och er/sie/es har samma form: weiß. Här finns alltså varken den vanliga ändelsen -e efter ich eller -t efter er.

Flertalsformerna är lättare att känna igen: wir wissen, ihr wisst, sie wissen. Det formella tilltalet Sie tar också wissen, oavsett om du talar till en person eller flera. I tyskan skrivs detta Sie med stor bokstav.

Stavning och uttal

Bokstaven ß i weiß och weißt betecknar ett s-ljud. Bokstavsföljden ei uttalas ungefär ”aj”: weiß låter alltså ungefär ”vajs”, inte som ett svenskt ord med långt i. I wissen är vokalen däremot ett kort i.

Skriv du weißt, inte du weißst: efter ß lägger du bara till t. För ihr är formen wisst, med två s och utan vokalbytet till ei. Det är praktiskt att lära sig dessa som ett par: du weißt – ”du vet”, ihr wisst – ”ni vet”.

Vad vet man?

Efter wissen kan du ange informationen med ett kort ord eller med en hel sats.

Tyska	Svenska	Förklaring
Ich weiß die Antwort.	Jag vet svaret.	En bestämd uppgift.
Ich weiß es.	Jag vet det.	Es syftar tillbaka på information.
Das weiß ich.	Det vet jag.	Das lyfter fram det som redan nämnts.
Ich weiß, dass sie heute arbeitet.	Jag vet att hon arbetar i dag.	En hel uppgift inledd med ”att”.
Ich weiß nicht, wann sie kommt.	Jag vet inte när hon kommer.	En fråga inbyggd i meningen.

Du behöver inte alltid lägga till ett särskilt ord efter wissen. Ich weiß nicht är ett normalt svar när sammanhanget gör saken tydlig. Ich weiß es nicht är också helt naturligt och en bra fras att lära sig som helhet. Det tyska es behöver inte få ett eget ”det” i en idiomatisk svensk översättning.

Ordföljd i påståenden och frågor

I en huvudsats, en sats som kan stå som en egen mening, står det böjda verbet normalt på andra plats. Det liknar svenskans ordföljd:

• Ich weiß die Antwort. – Jag vet svaret.
• Die Antwort weiß ich. – Svaret vet jag.

”Andra plats” betyder andra satsdelen, inte nödvändigtvis andra ordet. Die Antwort består av två ord men räknas här som en del av meningen.

I en ja- eller nej-fråga kommer verbet först:

• Weißt du das? – Vet du det?
• Wissen Sie das? – Vet ni det?

Med ett frågeord står frågeordet först och verbet därefter:

• Was weißt du? – Vad vet du?
• Woher weißt du das? – Hur vet du det?

Woher frågar här efter källan till informationen. En ordagrann svensk översättning med ”varifrån” är möjlig, men ”Hur vet du det?” låter ofta naturligare.

När en fråga finns inuti en annan mening

Jämför en direkt fråga med samma fråga inbyggd efter wissen:

• Wo ist er? – Var är han?
• Weißt du, wo er ist? – Vet du var han är?

Delen wo er ist är en bisats, alltså en sats som hör ihop med en annan sats och inte fungerar som ett vanligt fristående påstående. I den tyska bisatsen står det böjda verbet sist. Samma mönster gäller efter wann (när), warum (varför), wie (hur) och ob (om, när svaret är ja eller nej).

• Wir wissen nicht, ob der Laden offen ist. – Vi vet inte om affären är öppen.
• Sie weiß, wann der Bus kommt. – Hon vet när bussen kommer.

Det är framför allt slutplaceringen av verbet som kräver övning för svensktalande. Skriv också komma före dessa tyska bisatser, även där svenskan normalt inte behöver något komma.

Exempel i sammanhang

Här finns både korta svar och frågor som passar på resa, hemma och på jobbet. Sie med stor bokstav inne i en mening är formellt tilltal; sie med liten bokstav kan betyda ”hon” eller ”de”, och verbformen hjälper dig att skilja dem åt.

Tyska	Svenska	Att lägga märke till
Ich weiß es nicht.	Jag vet inte.	Ett vanligt, fullständigt svar.
Weißt du, wo er ist?	Vet du var han är?	Ist står sist i bisatsen.
Sie weiß alles.	Hon vet allt.	Weiß visar att sie betyder ”hon”.
Wir wissen die Antwort schon.	Vi vet redan svaret.	Schon betyder här ”redan”.
Wisst ihr, wann der Zug abfährt?	Vet ni när tåget avgår?	Fråga till flera som man är du med.
Wissen Sie, wo der Ausgang ist?	Vet ni var utgången är?	Formellt tilltal, till exempel till en obekant.
Meine Eltern wissen nichts davon.	Mina föräldrar vet ingenting om det.	Nichts davon betyder ”ingenting om det”.
Das weiß ich noch nicht.	Det vet jag inte än.	Noch nicht betyder ”inte än”.
Ich weiß nicht, ob ich morgen Zeit habe.	Jag vet inte om jag har tid i morgon.	Ob inleder en inbyggd ja- eller nej-fråga.
Er weiß, dass der Termin um zehn beginnt.	Han vet att mötet börjar klockan tio.	Dass presenterar en uppgift.
Woher weißt du meine Adresse?	Hur vet du min adress?	Frågan gäller hur personen fått informationen.
Jetzt wissen wir mehr.	Nu vet vi mer.	När jetzt står först följer verbet före wir.

Vanliga misstag

1. Att böja entalet som ett regelbundet verb

Fel: Ich wisse die Antwort.
Rätt: Ich weiß die Antwort. – Jag vet svaret.

I ett vanligt påstående i presens heter det ich weiß. Bygg inte formen genom att bara ta bort -en från grundformen och lägga till -e. Formen wisse finns i andra grammatiska sammanhang, men är inte den form du behöver här.

2. Att lägga till ett t efter er eller sie

Fel: Sie weißt alles.
Rätt: Sie weiß alles. – Hon vet allt.

Weißt hör till du. För ”han”, ”hon” och ”det” används weiß, utan extra ändelse. Jämför du weißt – ”du vet” med sie weiß – ”hon vet”.

3. Att blanda ihop du och ihr

Fel: Wisst du das?
Rätt: Weißt du das? – Vet du det?

Till flera personer säger du däremot Wisst ihr das? – ”Vet ni det?” Svenskan har samma verbform i båda frågorna, men tyskan skiljer dem åt i både personordet och verbet.

4. Att använda wissen om en person man känner

Fel: Ich weiß Anna.
Rätt: Ich kenne Anna. – Jag känner Anna.

Använd kennen när du är bekant med en person, en plats eller något du har erfarenhet av. Använd wissen för information: Ich weiß, wo Anna wohnt – ”Jag vet var Anna bor”. Man kan veta var någon bor utan att känna personen.

5. Att glömma verbet sist i bisatsen

Fel: Weißt du, wo ist er?
Rätt: Weißt du, wo er ist? – Vet du var han är?

Den direkta frågan är Wo ist er?, men efter Weißt du byggs frågan in som bisats och får annan ordföljd. Svenskan ändrar också ordningen här, men tyskan placerar verbet allra sist, även när bisatsen innehåller mer information.

6. Att översätta svenska ”kunna” med wissen

Fel: Ich weiß schwimmen.
Rätt: Ich kann schwimmen. – Jag kan simma.

En färdighet uttrycks normalt med können. Om du vill säga att du vet hur något går till kan du däremot använda en hel bisats: Ich weiß, wie das geht – ”Jag vet hur man gör”.

Bra att veta om användningen

Wissen, kennen och können

Svenskan ger ofta bra vägledning om du först väljer mellan ”veta”, ”känna till” och ”kunna”. Men gränserna är inte helt mekaniska.

Tyska	Svenska	Skillnad i betydelse
Ich weiß, wo das Hotel ist.	Jag vet var hotellet ligger.	Kunskap om en uppgift.
Ich kenne das Hotel.	Jag känner till hotellet.	Hotellet är bekant för mig.
Ich kann Deutsch.	Jag kan tyska.	Språklig förmåga.
Ich kenne das Wort.	Jag känner till ordet.	Ordet är bekant.
Ich weiß die Antwort.	Jag vet svaret.	Ett visst svar finns i minnet.
Ich kenne die Antwort.	Jag känner till svaret.	Även kennen fungerar med ”svaret”.

Den sista jämförelsen är viktig: wissen används inte automatiskt framför alla ord som betecknar information, och kennen är inte begränsat till människor. Lär dig hela vanliga uttryck, inte bara en svensk etikett för varje tyskt verb.

Hur direkt låter ett kort svar?

Ich weiß es nicht är neutralt, men kan låta kort beroende på tonfallet. Vill du svara vänligt på en fråga från en obekant kan du lägga till leider:

• Das weiß ich leider nicht. – Det vet jag tyvärr inte.

Weißt du …? passar när ni är du med varandra. Wissen Sie …? är den formella varianten. Svenskt ”ni” används mycket mer begränsat än tyskt Sie, så välj inte tyskt tilltal enbart efter vad du själv skulle säga på svenska.

I vardagligt tal hörs ibland bara Weiß nicht – ”Vet inte”. Det är ett förkortat svar, inte grundmönstret för fullständiga meningar. Börja med Ich weiß nicht eller Ich weiß es nicht.

Stavningen i Schweiz

I schweizisk standardtyska används inte ß. Där skrivs därför ich weiss och du weisst. Det är inte samma sak som att weiß och weißt är fel i Tyskland eller Österrike. Välj ett konsekvent stavningssystem när du skriver.

Fördjupning – när grunderna sitter

Du behöver inte behärska allt nedan på A1-nivå. Det hjälper däremot att känna igen uttrycken när du möter dem i samtal eller läsning.

Att veta om något: von och über

Wissen kan kombineras med uttryck som anger vad kunskapen gäller:

• Weißt du von dem Problem? – Känner du till problemet?
• Ich weiß viel über Berlin. – Jag vet mycket om Berlin.
• Davon weiß ich nichts. – Det vet jag ingenting om.

Von dem Problem wissen handlar här om att vara medveten om att problemet finns. Viel über Berlin wissen handlar om att ha mycket information om Berlin. Davon syftar tillbaka på något som redan nämnts. Svenskan kan återge flera av dessa konstruktioner med ”veta om”, men tyskan väljer olika uttryck beroende på betydelsen.

Samma form som ett adjektiv

Weiß kan också betyda ”vit” när det är ett adjektiv, ett ord som beskriver en egenskap. Sammanhanget visar vilket ord det är:

• Ich weiß das. – Jag vet det.
• Das Papier ist weiß. – Papperet är vitt.

I den första meningen är weiß det böjda verbet. I den andra beskriver weiß papperets färg. Likheten är ingen anledning att ändra stavningen.

Fasta uttryck med en annan svensk formulering

Ibland blir ”veta” inte den naturligaste översättningen:

• Ich weiß nicht weiter. – Jag vet inte hur jag ska gå vidare.
• Ich weiß mir nicht zu helfen. – Jag vet inte hur jag ska bära mig åt.
• Das weiß ich zu schätzen. – Det uppskattar jag.

Det sista uttrycket innehåller zu schätzen, men ska inte användas som modell för vanliga färdigheter. ”Jag kan simma” är fortfarande Ich kann schwimmen. Lär dig sådana fasta uttryck som helheter.

Former du möter senare

Presensformen weiß ska hållas isär från wusste och gewusst:

• Ich wusste es nicht. – Jag visste inte det.
• Ich habe es nicht gewusst. – Jag har inte vetat om det.

Wusste är en enkel dåtidsform. Gewusst är ett particip, en verbform som här används tillsammans med haben för att bilda en sammansatt tidsform. Du kan också möta wüsste, som ofta uttrycker något tänkt eller osäkert: Wenn ich das wüsste! – ”Om jag bara visste det!” Dessa former tillhör senare steg; de ändrar inte presensböjningen.

Den tidigare nämnda formen wisse används bland annat när man formellt återger vad någon annan sagt. För egna neutrala påståenden i nutid är det fortfarande ich weiß som gäller.

Tips för att öva

1. Öva i tre par. Säg ich weiß – wir wissen, du weißt – ihr wisst och sie weiß – sie wissen. Översätt samtidigt: ”jag–vi”, ”du–ni”, ”hon–de”. Då kopplar du formen till betydelsen i stället för att bara rabbla en lista.

2. Bygg en fråga av vardagsinformation. Välj en avgångstid, en adress och en öppettid. Gör frågor som Weißt du, wann der Bus kommt? – ”Vet du när bussen kommer?” Svara med Ich weiß es nicht eller en uppgift som du faktiskt känner till. Kontrollera både formen av wissen och verbet sist i bisatsen.

3. Sortera efter betydelse. Skriv sex svenska meningar om saker du vet, personer eller platser du känner till och färdigheter du har. Välj sedan wissen, kennen eller können för varje mening. Om du tvekar, prova att formulera om meningen: gäller den en uppgift, något bekant eller en förmåga?

Som snabb kontroll kan du fylla i: Ich … es nicht, … du das?, Ihr … mehr. Rätt former är weiß, weißt och wisst.

Relaterade begrepp

• Grund att bygga vidare på: Regelbundna verb i presens – lär dig de vanliga personändelserna och jämför dem med de oregelbundna entalsformerna av wissen.