Verb med oskiljbara prefix i tyska

Kort sagt

Tyska verb med oskiljbara prefix, till exempel besuchen, erzählen och verstehen, behåller sin första del när de böjs: Er besucht seine Oma betyder ”Han besöker sin mormor eller farmor”. Prefixet flyttas alltså inte till slutet av meningen. De klassiska prefixen är be-, emp-, ent-, er-, ge-, miss-, ver- och zer-; längre fram behöver du också veta att dessa verb normalt bildar sitt perfektparticip utan ett extra ge-.

Översikt

Ett prefix är en orddel som står före resten av ordet, ungefär som be- i svenska besöka. I tyskan kallas det också Vorsilbe. Ett verb med ett oskiljbart prefix kallas untrennbares Verb: första delen sitter kvar på verbet i alla vanliga meningsmönster. Det här är en viktig grundregel redan på A1-nivå, eftersom ord som bezahlen (betala), verstehen (förstå) och erzählen (berätta) används hela tiden.

Du behöver känna igen gruppen eftersom tyskan också har skiljbara verb, där första delen kan lossna. Jämför Ich kaufe ein (Jag handlar) med Ich bezahle (Jag betalar). I den första meningen står ein för sig själv, men i den andra stannar be- i bezahle. Det handlar inte om att välja en snyggare ordföljd: verbets typ avgör vad som är möjligt.

För en svenskspråkig känns besuchen och verstehen ofta ganska naturliga. Vi säger ju ”besöker” och ”förstår”, inte ”söker … be” eller ”står … för”. Men svenska uttryck som ”berätta om”, ”betala för” och ”förstå sig på” visar också varför översättning inte räcker som regel. Lär dig varje tyskt verb som ett helt ord, tillsammans med en kort mening. Börja med presens; avsnittet om fördjupning tar upp dåtid och svårare fall.

Så fungerar det

Känn igen de åtta prefixen

De här prefixen hör till den klassiska gruppen av oskiljbara verb. Alla är värda att känna igen, men du behöver inte lära dig lika många ord med varje prefix från början.

Prefix	Exempel på verb	Svensk betydelse
be-	besuchen, bezahlen	besöka, betala
emp-	empfehlen, empfangen	rekommendera, ta emot
ent-	entdecken, entscheiden	upptäcka, bestämma eller avgöra
er-	erzählen, erklären	berätta, förklara
ge-	gehören, gelingen	tillhöra, lyckas
miss-	missverstehen, missbrauchen	missförstå, missbruka
ver-	verstehen, vergessen	förstå, glömma
zer-	zerbrechen, zerstören	gå sönder eller slå sönder, förstöra

Se listan som en hjälp att känna igen verb, inte som ett sätt att räkna ut alla betydelser. Suchen betyder ”söka”, men besuchen betyder ”besöka”. Stehen betyder ”stå”, men verstehen betyder ”förstå”. En bekant orddel kan hjälpa minnet utan att ge en säker översättning.

Ge- som prefix är inte samma sak som ge- i en dåtidsform. Gehören är ett verb i sin grundform. I gemacht (gjort) är däremot ge- en del av hur formen har bildats från machen (göra). Skillnaden blir viktig i avsnittet om perfekt.

Böj hela verbet – lossa inte prefixet

Infinitiv är verbets grundform, den som finns i ordlistan: besuchen motsvarar ”besöka”. Presens är formen som bland annat används om det som sker nu eller brukar ske: ”besöker”. När du böjer ett regelbundet verb behåller du prefixet och byter ändelse efter vem som gör något.

Stammen, alltså den del som böjningsändelsen fästs vid, är här besuch- respektive erzähl-. Tabellen visar hela presensböjningen:

Person	På svenska	besuchen	erzählen
ich	jag	besuche	erzähle
du	du	besuchst	erzählst
er / sie / es	han / hon / det	besucht	erzählt
wir	vi	besuchen	erzählen
ihr	ni, till flera som man duar	besucht	erzählt
sie	de	besuchen	erzählen
Sie	Ni, artigt tilltal	besuchen	erzählen

Mönstret är alltså det vanliga för regelbundna verb: -e, -st, -t, -en, -t, -en. Prefixet skapar inte en särskild uppsättning ändelser.

Däremot kan ett oskiljbart verb vara oregelbundet, vilket betyder att det inte följer det vanliga böjningsmönstret fullt ut. Vergessen (glömma) ändrar till exempel vokal i vissa former. Oskiljbarhet och regelbundenhet är två olika egenskaper.

Person	vergessen	På svenska
ich	vergesse	jag glömmer
du	vergisst	du glömmer
er / sie / es	vergisst	han / hon / det glömmer
wir	vergessen	vi glömmer
ihr	vergesst	ni glömmer
sie / Sie	vergessen	de glömmer / Ni glömmer

Även när vokalen ändras stannar ver- kvar. Det är den gemensamma regeln för gruppen.

Samma verb, olika plats i meningen

En huvudsats är en sats som kan stå som en egen mening. I en vanlig tysk påståendesats står det böjda verbet på andra plats. Med ”plats” menas här en satsdel, inte alltid ett enskilt ord:

• Ich verstehe das nicht. — Jag förstår inte det.
• Heute besucht er seine Oma. — I dag besöker han sin mormor eller farmor.

I den andra meningen kommer tidsordet först, men hela besucht står ändå tillsammans på andra plats. Prefixet blir inte kvar någon annanstans.

I en fråga som kan besvaras med ja eller nej kommer det böjda verbet först:

• Verstehst du die Frage? — Förstår du frågan?
• Bezahlt ihr zusammen? — Betalar ni tillsammans?

Med ett frågeord står verbet efter frågeordet:

• Was erzählst du? — Vad berättar du?

En bisats är en sats som hör ihop med en annan sats, till exempel en förklaring som börjar med ”eftersom”. I tyskan står det böjda verbet normalt sist efter weil (eftersom). Hela verbet flyttar då dit:

• Ich frage noch einmal, weil ich das nicht verstehe. — Jag frågar en gång till eftersom jag inte förstår det.

Svenskan har inte motsvarande regel att flytta verbet sist efter ”eftersom”. Men du behöver inte göra något särskilt med prefixet: det följer alltid med.

När ett annat verb hjälper till

Ett modalverb är ett verb som uttrycker exempelvis möjlighet eller vilja, som können (kunna) och wollen (vilja). Efter ett modalverb används huvudverbets infinitiv, normalt sist i huvudsatsen:

• Ich kann dich verstehen. — Jag kan förstå dig.
• Wir wollen unsere Freunde besuchen. — Vi vill besöka våra vänner.

Du skriver alltså verstehen och besuchen i ett stycke. Lägg inte till zu i den här konstruktionen. Andra konstruktioner med zu behandlas längre ner.

Exempel i sammanhang

Här ser du vanliga verb i situationer som är användbara i vardagen. De första tre exemplen visar kärnmönstret: prefixet sitter kvar i den böjda formen.

Tyska	Svenska	Att lägga märke till
Ich verstehe das nicht.	Jag förstår inte det.	Hela verbet står på andra plats.
Er besucht seine Oma.	Han besöker sin mormor eller farmor.	Oma skiljer inte mellan mormor och farmor.
Sie erzählt eine Geschichte.	Hon berättar en historia.	Er- sitter kvar i presens.
Wir bezahlen mit Karte.	Vi betalar med kort.	Ett vanligt uttryck i butik eller på restaurang.
Was bedeutet dieses Wort?	Vad betyder det här ordet?	Bedeuten behåller be- även i frågor.
Entschuldigung, ich verstehe die Frage nicht.	Ursäkta, jag förstår inte frågan.	Användbart när du behöver hjälp i ett samtal.
Kannst du mir das erklären?	Kan du förklara det för mig?	Infinitiven står sist efter modalverbet.
Welches Restaurant empfiehlst du?	Vilken restaurang rekommenderar du?	Empfehlen har en oregelbunden presensform.
Wem gehört diese Tasche?	Vem tillhör den här väskan?	Verbet beskriver vem som äger något.
Ich vergesse oft meinen Schlüssel.	Jag glömmer ofta min nyckel.	Ver- stannar kvar.
Wir entdecken einen kleinen Laden.	Vi upptäcker en liten butik.	Ent- flyttas inte till slutet.
Das Glas zerbricht.	Glaset går sönder.	Zerbrechen kan beskriva att något går sönder av sig självt.
Sie hat mich missverstanden.	Hon har missförstått mig.	En senare dåtidsform utan extra ge-.
Ich bin müde, weil ich den ganzen Tag gearbeitet und viele E-Mails beantwortet habe.	Jag är trött eftersom jag har arbetat hela dagen och svarat på många mejl.	Jämför gearbeitet med beantwortet, som har oskiljbart be-.

Vanliga misstag

1. Att behandla ett oskiljbart prefix som en lös partikel

• Fel: Ich suche meine Oma be.
• Rätt: Ich besuche meine Oma. — Jag besöker min mormor eller farmor.

Du kan inte flytta be- till slutet. Besuchen är ett annat verb än suchen och ska böjas som ett helt ord. Den korrekta meningen Ich suche meine Oma betyder i stället ”Jag letar efter min mormor eller farmor”.

2. Att tro att alla verb i gruppen är regelbundna

• Fel: Du vergesst die Adresse.
• Rätt: Du vergisst die Adresse. — Du glömmer adressen.

Prefixet berättar om verbet kan delas, inte om hur stammen förändras. Lär dig därför en viktig oregelbunden form tillsammans med grundformen: vergessen – du vergisst (glömma – du glömmer).

3. Att lägga till ge- automatiskt i perfekt

• Fel: Ich habe die Rechnung gebezahlt.
• Rätt: Ich habe die Rechnung bezahlt. — Jag har betalat räkningen.

Oskiljbara prefixverb får normalt inget extra ge- i perfektparticipet, alltså den verbform som används efter ”har” i den här typen av dåtid. Samma princip ger besucht (besökt), erzählt (berättat) och verstanden (förstått). Den fullständiga förklaringen kommer i fördjupningen.

4. Att stoppa in zu mellan prefixet och resten

• Fel: Ich versuche, die Frage verzu stehen.
• Rätt: Ich versuche, die Frage zu verstehen. — Jag försöker förstå frågan.

När konstruktionen kräver zu placeras det framför hela infinitiven: zu verstehen. Det byggs inte in efter det oskiljbara prefixet.

5. Att kopiera svensk ordföljd i en bisats

• Fel: Ich frage, weil ich verstehe das nicht.
• Rätt: Ich frage, weil ich das nicht verstehe. — Jag frågar eftersom jag inte förstår det.

Efter weil står det böjda verbet sist. Det är en allmän tysk ordföljdsregel, inte ett undantag för prefixverb. Prefixet sitter kvar även där.

Att tänka på när du använder verben

Lyssna efter betoningen – men lär dig hela ordet

Hos vanliga verb med be-, ent-, er- och ver- är prefixet obetonat: den tydliga betoningen ligger senare i ordet. Det hjälper dig att höra skillnaden mot många skiljbara verb, där den första delen betonas. Lyssna gärna på besuchen (besöka) bredvid einkaufen (handla).

Gör däremot inte ”obetonad första del” till en regel för precis alla verb. Särskilt ord med miss- kan ha en annan betoning och är ändå oskiljbara. Uttal, betydelse och böjning lärs säkrast tillsammans.

Vardagliga ord, inte en särskild stilnivå

Att ett verb är oskiljbart gör det varken formellt eller vardagligt. Verstehen, besuchen och bezahlen fungerar i vanliga samtal. Andra ord kan vara vanligare i myndighetstext eller yrkesspråk, men det beror på ordets betydelse och användning, inte på prefixet i sig.

Som nybörjare har du mest nytta av några få vanliga verb som du verkligen kan använda. Börja till exempel med besuchen, bezahlen, verstehen, erzählen, erklären och vergessen. Mer ovanliga bildningar kan vänta.

Lär dig också vad som följer efter verbet

Ett prefix kan ändra både betydelsen och hur resten av meningen byggs. Jämför:

• Ich antworte auf die Frage. — Jag svarar på frågan.
• Ich beantworte die Frage. — Jag besvarar frågan.

Det liknar svenskans skillnad mellan ”svara på” och ”besvara”. Auf är en preposition, ett kort ord som anger ett samband, som svenska ”på” eller ”till”. Du använder inte auf efter beantworten i den här betydelsen.

Det här är en bra ledtråd, men ingen regel om att alla be--verb beter sig likadant. Begegnen (möta) följer till exempel ett annat mönster. Lär dig uttrycket med verbet i stället för att gissa utifrån prefixet.

Fördjupning: dåtid och svårare prefix

Du behöver inte behärska allt i det här avsnittet på A1. Det viktiga i början är att prefixet stannar kvar. När du börjar berätta om sådant som redan har hänt, eller bygga längre meningar, får samma regel fler följder.

Perfekt: inget extra ge-

Perfekt är en sammansatt dåtidsform med haben eller sein och ett perfektparticip, alltså en särskild verbform som motsvarar exempelvis ”besökt” eller ”förstått”. Ett hjälpverb är här det verb som hjälper till att bilda tidsformen, ungefär som ”har” i ”har betalat”.

Ett vanligt regelbundet verb får ofta ge- och -t: machen → gemacht (göra → gjort). Med ett oskiljbart prefix utelämnas det tillagda ge-: bezahlen → bezahlt (betala → betalat). Prefixet som redan tillhör ordet ska däremot finnas kvar.

Infinitiv	Perfektparticip	Svenska former
besuchen	besucht	besöka – besökt
bezahlen	bezahlt	betala – betalat
erzählen	erzählt	berätta – berättat
erklären	erklärt	förklara – förklarat
entdecken	entdeckt	upptäcka – upptäckt
verstehen	verstanden	förstå – förstått
vergessen	vergessen	glömma – glömt
empfehlen	empfohlen	rekommendera – rekommenderat
gehören	gehört	tillhöra – tillhört
missverstehen	missverstanden	missförstå – missförstått
zerbrechen	zerbrochen	gå sönder – gått sönder

För regelbundna verb slutar participet på -t. Många oregelbundna verb slutar på -en och kan ändra vokal. Det är alltså inte tillräckligt att ta bort -en och lägga till -t för alla verb.

• Wir haben unsere Freunde besucht. — Vi har besökt våra vänner.
• Ich habe die Erklärung verstanden. — Jag har förstått förklaringen.
• Die Tasche hat mir gehört. — Väskan har tillhört mig.

I gehört tillhör ge- själva verbet gehören. Formen har inte fått ytterligare ett ge- framför sig.

Prefixet avgör inte hjälpverbet

Många av de här verben använder haben, men oskiljbarheten bestämmer inte om du ska välja haben eller sein. Jämför två användningar av samma verb:

• Das Glas ist zerbrochen. — Glaset har gått sönder.
• Ich habe das Glas zerbrochen. — Jag har haft sönder glaset.

När glaset självt går sönder används sein. När någon har sönder glaset används haben. Båda formerna har participet zerbrochen, utan ett extra ge-. Lär dig därför även hjälpverbet i en kort exempelmening.

Infinitiv med zu och uppmaningar

I vissa konstruktioner kommer zu före infinitiven. Det motsvarar ofta svenskans ”att”, men språken använder inte alltid dessa ord på samma ställen.

• Ich habe vergessen, Brot zu kaufen. — Jag har glömt att köpa bröd.
• Sie versucht, alles zu erklären. — Hon försöker förklara allt.

Jämför med ett skiljbart verb:

• Wir haben vor, morgen einzukaufen. — Vi tänker handla i morgon.

I einzukaufen står zu inne i det skiljbara verbet, mellan ein- och kaufen. Ett oskiljbart verb får i stället zu före hela ordet: zu erklären.

Även imperativ, formen för en uppmaning, behåller prefixet:

• Erklär mir das bitte! — Förklara det för mig, är du snäll!
• Vergiss deinen Schlüssel nicht! — Glöm inte din nyckel!
• Besuchen Sie uns bald wieder! — Besök oss snart igen!

Den sista meningen har artigt tilltal. Även om verbändelsen och tilltalet ändras lossnar inte be-.

Andra prefix kan vara både skiljbara och oskiljbara

Prefix som um-, über- och durch- ingår inte i den enkla åttalistan. Hos vissa verb med dessa prefix hänger betydelsen och delbarheten ihop med betoningen. Ett tydligt exempel är umfahren:

• Er fährt das Schild um. — Han kör omkull skylten.
• Er umfährt die Baustelle. — Han kör runt byggarbetsplatsen.

I den första betydelsen betonas um- och verbet delas. I den andra betonas verbets senare del och det hålls ihop. I perfekt får du motsvarande skillnad:

• Er hat das Schild umgefahren. — Han har kört omkull skylten.
• Er hat die Baustelle umfahren. — Han har kört runt byggarbetsplatsen.

Detta är en fördjupning, inte något som gör grundregeln om be-, ent-, er- och ver- osäker. När du möter ett nytt verb med ett sådant tvetydigt prefix bör du kontrollera betydelse, betoning och exempel i en ordbok.

Ett extra skiljbart led kan stå framför ett oskiljbart verb

Ett redan oskiljbart verb kan ingå i ett längre verb med en skiljbar första del. Vorbereiten (förbereda) innehåller till exempel bereiten, men det är vor- som lossnar:

• Ich bereite das Essen vor. — Jag förbereder maten.
• Ich habe das Essen vorbereitet. — Jag har förberett maten.
• Ich versuche, das Essen vorzubereiten. — Jag försöker förbereda maten.

Be- sitter kvar i alla tre formerna. Samtidigt delas vor- i presens och får zu efter sig i vorzubereiten. Participet är vorbereitet, inte en form med ett tillagt ge-, eftersom den inre delen bereiten har oskiljbart be-.

Lärdomen är att ett längre ord måste bedömas som ett helt verb. Att bokstäverna be eller ver förekommer någonstans i ordet räcker inte för att avgöra hur hela ordet fungerar.

Tips för att öva

1. Bygg tre meningar med samma verb. Börja med ett påstående, gör en fråga och lägg sedan till ett modalverb: Du verstehst die Frage (Du förstår frågan), Verstehst du die Frage? (Förstår du frågan?) och Du kannst die Frage verstehen (Du kan förstå frågan). Kontrollera att ver- följer med varje gång.

2. Jämför några få skiljbara och oskiljbara verb. Skriv Ich kaufe ein (Jag handlar) bredvid Ich bezahle (Jag betalar). Läs meningarna högt och markera vilken första del som står lös. Öva med hela meningar i stället för att bara rabbla prefixlistan.

3. Utöka ordkort när du lär dig dåtid. Anteckna inte bara vergessen (glömma), utan också du vergisst (du glömmer) och ich habe vergessen (jag har glömt). För ett regelbundet verb räcker ofta ett kort mönster som bezahlen – bezahlt (betala – betalat). Då tränar du oskiljbarhet, eventuell oregelbundenhet och hjälpverb tillsammans.

Relaterade begrepp

• Grund att bygga vidare på: Regelbundna verb i presens — här lär du dig ändelserna som också används med regelbundna oskiljbara prefixverb.