franskagrammatik

Subjektspronomen är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i Franska. Personliga subjektspronomen (je, tu, il/elle/on, nous, vous, ils/elles) inklusive det formella "vous" och det opersonliga "on". En grundläggande förutsättning för verbkonjugation.

Substantivens genus är ett grundläggande grammatiskt område på A1-nivå i franska. Varje franskt substantiv är antingen maskulint eller feminint, och detta påverkar vilka artiklar och adjektivformer som används tillsammans med ordet. Vissa ändelser ger ledtrådar, till exempel -tion och -sion som ofta är feminina, samt -ment och -age som ofta är maskulina, men det finns många undantag som du behöver lära dig.

Pluralbildning är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i Franska. Regelbunden pluralbildning genom tillägg av -s (ofta stumt). Särskilda regler för ord som slutar på -au/-eau (→-x), -al (→-aux), samt oregelbundna pluralformer som œil→yeux.

De bestämda artiklarna le, la, l' och les motsvarar ungefär svenskans bestämda form, som "pojken" eller "flickan". På franska står artikeln före substantivet och måste stämma i genus och numerus; l' används före vokalljud och stumt h.

Obestämda artiklar är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i franska. Obestämda artiklar (un, une, des) betyder 'en/ett' i singular eller 'några' i plural. Des blir de/d' före adjektiv som står före substantivet.

Partitiva artiklar är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i Franska. Partitiva artiklar (du, de la, de l', des) uttrycker ospecificerade mängder ('lite/något'). Viktigt i sammanhang med mat och dryck. Blir de/d' efter negation eller mängduttryck.

Être (att vara) är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i franska. Det oregelbundna verbet 'être' (je suis, tu es, il/elle est, nous sommes, vous êtes, ils/elles sont). Det används för identitet, ursprung, yrken och tillsammans med adjektiv.

Avoir betyder "ha" och är ett av de viktigaste franska verben. Det används både bokstavligt, i många fasta uttryck och som hjälpverb i flera sammansatta tempus.

Regelbundna -ER-verb är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i Franska. Presenskonjugation av regelbundna verb som slutar på -er (parler, manger, habiter, travailler). Den största verbgruppen (~90 % av alla franska verb). Ändelser: -e, -es, -e, -ons, -ez, -ent.

Regelbundna -IR-verb är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i Franska. Presenskonjugation av regelbundna -ir-verb med -iss-utvidgning (finir, choisir, réussir, rougir). Ändelser: -is, -is, -it, -issons, -issez, -issent.

Regelbundna -RE-verb är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i Franska. Presenskonjugation av regelbundna verb som slutar på -re (attendre, vendre, répondre, descendre). Ändelser: -s, -s, -, -ons, -ez, -ent (ingen ändelse för il/elle).

Aller (att gå/åka) är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i franska. Det oregelbundna verbet 'aller' (je vais, tu vas, il/elle va, nous allons, vous allez, ils/elles vont). Det används för rörelse och för att bilda nära futurum (aller + infinitiv).

Venir ("att komma") är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i franska. Det oregelbundna verbet venir böjs som je viens, tu viens, il/elle vient, nous venons, vous venez, ils/elles viennent. Konceptet täcker också närliggande verb som devenir, revenir och tenir.

Faire betyder "göra" eller "tillverka" och ingår dessutom i många fasta uttryck, till exempel om sport, väder och vardagliga aktiviteter. Det är ett mycket frekvent oregelbundet verb.

Pouvoir betyder "kunna" eller "ha möjlighet att" och används för förmåga, tillåtelse och praktisk möjlighet. Det är ett vanligt modalt verb med oregelbundna former som je peux, tu peux och nous pouvons.

Vouloir betyder "vilja" och används för önskemål, avsikter och artiga förfrågningar. Formen je voudrais betyder "jag skulle vilja" och är särskilt vanlig i artiga sammanhang.

Devoir är ett modalt verb som uttrycker skyldighet eller nödvändighet: "måste" eller "vara tvungen att". Det kan också betyda "vara skyldig" i betydelsen att vara skyldig pengar eller en tjänst.

Savoir vs connaître är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i franska. De två verben betyder båda ungefär "att veta" eller "att känna till", men de används i olika situationer: savoir används för fakta och färdigheter (ofta tillsammans med infinitiv), medan connaître används för att uttrycka kännedom om personer, platser och saker.

Prendre (att ta) är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i franska. Det oregelbundna verbet 'prendre' (je prends, tu prends, il/elle prend, nous prenons, vous prenez, ils/elles prennent). Samma mönster finns också i apprendre, comprendre och surprendre.

Reflexiva verb är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i Franska. Verb med reflexiva pronomen (me, te, se, nous, vous, se): se lever, se coucher, s'appeler, se laver, s'habiller. Pronomenet kongruerar med subjektet.

Grundläggande negation är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i Franska. Negation med ne...pas kring det konjugerade verbet. Ne blir n' före vokaler. I talad franska utelämnas ofta "ne".

Il y a (there is/are) är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i Franska. Uttrycket 'il y a' för 'det finns' (oföränderligt). Negation: il n'y a pas de. Fråga: Est-ce qu'il y a...? / Y a-t-il...?

Regelbundna adjektiv är ett grundläggande grammatiskt koncept på A1-nivå i franska. Adjektiven måste anpassas efter genus och numerus: man lägger ofta till -e i femininum, -s i plural och -es i feminin plural. De flesta franska adjektiv står efter substantivet, och många skillnader syns i skrift även när uttalet inte förändras.

BANGS-adjektiv är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i franska. Det handlar om adjektiv som oftast står före substantivet. Förkortningen BANGS står för Beauty, Age, Number, Goodness, Size, alltså skönhet, ålder, antal, värdering och storlek. Vanliga exempel är beau, joli, jeune, vieux, nouveau, ancien, bon, mauvais, grand, petit och gros.

Oregelbundna adjektiv är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i franska. Adjektiv med oregelbundna feminina former: beau→belle, nouveau→nouvelle, vieux→vieille, blanc→blanche, long→longue, och specialformer före vokaler: bel, nouvel, vieil.

Possessiva adjektiv är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i franska. Possessiva adjektiv kongruerar med det ägda substantivet: mon/ma/mes, ton/ta/tes, son/sa/ses, notre/nos, votre/vos, leur/leurs. Använd mon/ton/son före feminina substantiv som börjar med vokal.

Demonstrativa adjektiv är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i franska. Demonstrativa adjektiv: ce (mask.), cet (mask. före vokal/h), cette (fem.), ces (pl.) med betydelsen 'den här/den där/dessa'. Lägg till -ci/-là för distinktion: ce livre-ci, ce livre-là.

Plats­prepositioner är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i franska. Prepositioner för plats: à (i/till), de (från), dans (i/inuti), sur (på), sous (under), devant (framför), derrière (bakom), entre (mellan), chez (hemma hos/någonstans hos någon).

Franska använder olika prepositioner med länder beroende på genus, numerus och riktning. Du säger oftast en med feminina länder, au med maskulina länder, aux med plural och de/d' för ursprung.

Sammandragningar (à + le, de + le) är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i franska. Obligatoriska sammandragningar: à + le = au, à + les = aux, de + le = du, de + les = des. Ingen sammandragning görs med la eller l'.

Grundläggande frågor är ett centralt grammatiskt område på A1-nivå i franska. Hit hör frågeord som qui (vem), que/quoi (vad), où (var), quand (när), comment (hur) och pourquoi (varför). På franska finns tre vanliga sätt att ställa frågor: med intonation, med est-ce que och med inversion.

Frågor om mängd och val är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i Franska. Frågeord för mängd: combien (de) (hur mycket/många), quel/quelle/quels/quelles (vilken/vilket/vilka). Quel kongruerar i genus och numerus med substantivet.

Grundtal anger antal: noll, ett, två, tre och så vidare. På franska behöver du särskilt lägga märke till former som soixante-dix (70), quatre-vingts (80) och quatre-vingt-dix (90), samt att un blir une före feminina substantiv.

Ordningstal anger placering i en följd: första, andra, tredje och så vidare. På franska heter "första" premier/première och de flesta andra ordningstal bildas med ändelsen -ième, till exempel deuxième och troisième; formen böjs efter genus och numerus vid behov.

Tid och datum är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i Franska. Att säga klockan (Quelle heure est-il? Il est une heure. Il est deux heures.), veckodagar, månader och datum. Använder le + dag för vanor.

Frekvens- och tidsadverb är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i franska. Det handlar om frekvensadverb som toujours, souvent, parfois, rarement och jamais, samt tidsadverb som aujourd'hui, demain, hier, maintenant, puis, d'abord, ensuite och enfin.

Platsadverb beskriver var något finns eller vart något rör sig, till exempel "här", "där", "ute" och "överallt". På franska används ord som ici, là, dehors och partout för att ange plats.

Mängduttryck är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i franska. Det handlar om uttryck som följs av de utan artikel, till exempel beaucoup de, peu de, trop de, assez de, un peu de, plus de och moins de. Konceptet omfattar också ord som très, trop och assez när de används tillsammans med adjektiv.

Betonade pronomen är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i franska. Det handlar om de betonade eller fristående pronomenen moi, toi, lui, elle, nous, vous, eux, elles, som används efter prepositioner, för betoning, i jämförelser och tillsammans med c'est.

Direkta objektspronomen är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i franska. Direkta objektspronomen (me, te, le, la, nous, vous, les) ersätter direkta objekt. Placeras före det konjugerade verbet. Le/la blir l' före vokaler.

Indirekta objektspronomen är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i franska. Indirekta objektspronomen (me, te, lui, nous, vous, leur) för 'till/för någon'. Placeras före verbet. Lui = till honom/henne, leur = till dem.

Grundläggande konjunktioner är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i Franska. Vanliga samordnande konjunktioner: et (och), ou (eller), mais (men), donc (så/alltså), car (eftersom/ty), ni...ni (varken...eller), or (nu/dock - litterärt).

Passé composé är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i Franska. Sammansatt dåtidsform med hjälpverb (avoir eller être) + particip. De flesta verb använder avoir. DR MRS VANDERTRAMP-verb och reflexiva verb använder être (participet kongruerar med subjektet).

Oregelbundna participe passé är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i franska. Vanliga verb med oregelbundna participe passé: faire→fait, être→été, avoir→eu, prendre→pris, mettre→mis, voir→vu, dire→dit, écrire→écrit, lire→lu, boire→bu.

Passé composé med être är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i Franska. Verb som använder être som hjälpverb (DR MRS VANDERTRAMP: devenir, revenir, monter, rester, sortir, venir, aller, naître, descendre, entrer, rentrer, tomber, retourner, arriver, mourir, partir). Participet kongruerar med subjektet.

Reflexiva verb i förfluten tid (Verbes Pronominaux au Passé) är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i Franska. Reflexiva verb använder alltid être i passé composé. Participet böjs efter det reflexiva pronomenet när det är det direkta objektet. Je me suis levé(e), tu t'es couché(e).

Pronomenet y är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i Franska. Pronomenet y ersätter ofta à + plats eller à + sak, men inte personer. Det kan betyda "där", "dit" eller "på/om det" och placeras före verbet; vanliga uttryck är j’y vais, on y va och il y a.

Pronomenet en är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i franska. Pronomenet en ersätter ofta de + substantiv och används bland annat för partitiv, mängd och ursprung. Det kan betyda ungefär "av det", "några", "någon" eller "därifrån", beroende på sammanhanget. Exempel är J'en veux, j'en ai trois och j'en viens.

Avancerad negation är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i Franska. Avancerade negationsmönster omfattar ne...jamais (aldrig), ne...rien (inget), ne...personne (ingen), ne...plus (inte längre), ne...que (bara) och ne...ni...ni (varken...eller).

Imperfektum är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i Franska. Dåtidsform för vanor, beskrivningar och pågående tillstånd. Bildas från nous-stammen + -ais, -ais, -ait, -ions, -iez, -aient. Endast ett oregelbundet verb: être (j'étais).

Nära futurum är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i franska. Omedelbar framtid bildad med aller + infinitiv. Den uttrycker planerade eller nära förestående handlingar: Je vais manger, tu vas partir, on va voir.

Nyligen förfluten tid är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i Franska. Den nyligen förflutna tiden bildas med venir de + infinitiv och uttrycker handlingar som just har avslutats. Je viens de manger betyder "Jag åt precis".

Comparisons är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i Franska. Comparative forms: plus...que (more than), moins...que (less than), aussi...que (as...as). Irregular: meilleur (better), mieux (better-adverb), pire (worse).

Relativa pronomen: qui, que är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i Franska. Grundläggande relativa pronomen är qui (subjekt: som/vilken/vilket) och que/qu’ (direkt objekt: som/vilken/vilket). Qui följs av verb, medan que följs av subjekt och verb.

Imperativ är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i franska. Befallningar med tu, nous, vous-formerna utan subjekt. Tu-formen av -er-verb tappar avslutande -s (parle! men finis!). Oregelbundna: être (sois), avoir (aie), savoir (sache).

Dubbla objektspronomen är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i franska. Ordföljd för flera objektspronomen: me/te/se/nous/vous + le/la/les + lui/leur + y + en. Je te le donne. Il me l'a dit.

Futurum simple är ett mellanliggande grammatiskt koncept (B1) i Franska. Framtidsform som bildas med infinitiv + avoir-ändelserna (-ai, -as, -a, -ons, -ez, -ont). Oregelbundna stammar: être→ser-, avoir→aur-, aller→ir-, faire→fer-, venir→viendr-.

Konditionalis presens är ett mellanliggande grammatiskt koncept (B1) i franska. Konditionalis bildas med futurumstam + imperfektändelser (-ais, -ais, -ait, -ions, -iez, -aient). Används för artiga förfrågningar, hypotetiska situationer och indirekt anföring.

Imparfait jämfört med passé composé är ett mellanliggande grammatiskt koncept (B1) i Franska. Kontrasten mellan tempus är viktig: imparfait används för bakgrund, vanor och beskrivningar, medan passé composé används för avslutade handlingar och händelser. De används ofta tillsammans i berättelser.

Presens konjunktiv är ett mellanliggande grammatiskt koncept (B1) i Franska. Konjunktiv används för önskningar, tvivel, känslor och nödvändighet efter que. Bildas från ils-stammen + -e, -es, -e, -ions, -iez, -ent. Oregelbundna verb: être, avoir, aller, faire, pouvoir, savoir.

Utlösare för konjunktiv är ett mellanliggande grammatiskt koncept (B1) i franska. Uttryck som kräver konjunktiv: il faut que, vouloir que, aimer que, avoir peur que, avant que, pour que, bien que, jusqu'à ce que, à moins que.

Pluskvamperfekt är ett mellanliggande grammatiskt koncept (B1) i Franska. Förförfluten tid: imperfektum av avoir/être + particip. Används för handlingar som avslutats före en annan dåtida handling. J'avais mangé quand il est arrivé.

Superlative är ett mellanliggande grammatiskt koncept (B1) i Franska. Superlative forms: le/la/les plus/moins + adjective (+ de). Irregular: le meilleur (the best), le pire (the worst). Position follows adjective rules.

Relative Pronouns: où, dont är ett mellanliggande grammatiskt koncept (B1) i Franska. Additional relative pronouns: où (where/when), dont (whose/of which/about which). Dont replaces de + noun. Le livre dont je parle = The book I'm talking about.

Passiv form är ett mellanliggande grammatiskt koncept (B1) i franska. Passiv bildas med être + participe passé (kongruerar med subjektet). Agent introduceras med par. Le livre est lu par les étudiants. Kan undvikas med on.

Indirekt anföring är ett mellanliggande grammatiskt koncept (B1) i franska. Återgiven tal med verb som dire, demander, répondre. Förändringar: que för påståenden, si för ja/nej-frågor, frågeord kvarstår. Tempusförskjutningar tillämpas.

Causative Construction är ett mellanliggande grammatiskt koncept (B1) i Franska. Faire + infinitive for having something done. Je fais réparer ma voiture = I'm having my car repaired. Se faire + infinitive for things done to oneself.

Gerundium med en + presensparticip är ett mellanliggande grammatiskt koncept på B1-nivå i franska. Formen uttrycker samtidighet, sätt eller villkor, som i en parlant och en mangeant. Konstruktionen tout en används ofta för att betona att två handlingar pågår samtidigt.

Impersonal Expressions är ett mellanliggande grammatiskt koncept (B1) i Franska. Impersonal constructions with il: il faut, il est + adjective + de, il semble que, il paraît que, il vaut mieux, il s'agit de. Some trigger subjunctive.

Konditionala meningar med si-bisatser är ett mellanliggande grammatiskt koncept (B1) i franska. Om-då-konstruktioner: Si + presens → futurum/imperativ (reellt), Si + imparfait → konditionalis (irreellt presens). Si jamais, au cas où.

Konjunktiv perfekt är ett övre mellanliggande grammatiskt koncept (B2) i franska. Konjunktiv perfekt bildas med konjunktiv av avoir/être + participe passé. Används för avslutade handlingar i konjunktivsammanhang. Je suis content qu'il soit venu.

Konditionalis perfekt är ett övre mellanliggande grammatiskt koncept (B2) i franska. Konditionalis perfekt bildas med konditionalis av avoir/être + participe passé. Används för hypotetiska situationer i dåtid och ångrar. J'aurais voulu, il serait venu.

Konditionala meningar i dåtid är ett övre mellanliggande grammatiskt koncept (B2) i franska. Tredje konditionalis: Si + plus-que-parfait → conditionnel passé. För kontrafaktiska situationer i dåtid. Blandade konditionaler är också möjliga.

Compound Relative Pronouns är ett övre mellanliggande grammatiskt koncept (B2) i Franska. Relative pronouns with prepositions: lequel/laquelle/lesquels/lesquelles (which), contracted with à (auquel) and de (duquel). Ce qui, ce que, ce dont for abstract references.

Presensparticip är ett övre mellanliggande grammatiskt koncept (B2) i franska. Presensparticip (-ant) används som adjektiv (kongruerar) eller verbalt (invariabelt). Skiljs från gerundium (en + -ant). Étant donné que, sachant que.

Perfektinfinitiv uttrycker att en handling i infinitiv är avslutad före en annan handling. På franska bildas den med avoir eller être i infinitiv plus particip, till exempel après avoir mangé.

Emfaskonstruktioner används för att framhäva en viss del av satsen. Franska använder ofta mönster som c’est ... que, ce que ... c’est och ce qui ... c’est för att lyfta fram fokus.

Futurum perfekt är ett övre mellanliggande grammatiskt koncept (B2) i franska. Futurum perfekt: futurum av avoir/être + participe passé. Används för handlingar som är avslutade före en annan framtida handling, eller för sannolikhet om dåtid.

Underordnande konjunktioner är ett övre mellanliggande grammatiskt koncept (B2) i franska. Det handlar om komplexa konjunktioner som bien que och quoique ("fastän" + konjunktiv), afin que och pour que ("så att" + konjunktiv), tandis que och alors que ("medan"/"däremot") samt dès que och aussitôt que ("så snart som").

Restriktiv negation med ne ... que betyder "bara" eller "endast" snarare än en fullständig negation. Konstruktionen placerar det som begränsas efter que, till exempel Je n'ai que dix euros = "Jag har bara tio euro".

Sättsadverb är ett övre mellanliggande grammatiskt koncept på B2-nivå i franska. De bildas ofta från femininformen av ett adjektiv + -ment (lentement, doucement). Det finns också viktiga undantag, till exempel -ant → -amment, -ent → -emment samt oregelbundna former som bien, mal och vite. Dessutom finns tydliga regler för var adverbet placeras i meningen.

Passé simple är ett avancerat grammatiskt koncept (C1) i Franska. Litterär dåtidsform för avslutade handlingar i berättande text. Används i formellt skriftspråk, litteratur och historieskrivning. Tre mönster: -er→-ai, -ir/-re→-is/-us. Många oregelbundna former.

Passé antérieur är ett avancerat grammatiskt koncept på C1-nivå i franska. Det är en litterär förfluten form som byggs med passé simple av avoir eller être tillsammans med ett particip. Den används särskilt efter quand, lorsque, dès que och aussitôt que för att markera att en handling inträffade omedelbart före en annan i litterära texter.

Imperfektum konjunktiv är ett avancerat grammatiskt koncept (C1) i Franska. Litterär konjunktiv för dåtida hypotetiska situationer och formell tempusföljd. Bildas från passé simple-stammen + -sse, -sses, -^t, -ssions, -ssiez, -ssent. Sällsynt i modernt bruk.

Tempusföljd är ett avancerat grammatiskt koncept (C1) i Franska. Komplex tempuskongruens i underordnade satser. Litterärt vs modernt bruk. Skiften i indirekt tal. Framtid-i-dåtid, konditionalis perfekt och hypotetiska sekvenser.

Advanced Impersonal Constructions är ett avancerat grammatiskt koncept (C1) i Franska. Formal impersonal constructions: il appert que, il échoit à, il incombe à, il ressort que. Administrative and legal language patterns.

Komplex inversion är ett avancerat grammatiskt koncept (C1) i Franska. Formell subjekt–verb-inversion används efter vissa adverb, till exempel ainsi, aussi, à peine, peut-être och sans doute, samt i vissa relativa satser. Den ger ofta stilistisk emfas.

Nominalization är ett avancerat grammatiskt koncept (C1) i Franska. Omvandling av verb/adjektiv till substantiv för formell stil: développer→développement, possible→possibilité. Vanligt i akademiskt och journalistiskt skrivande.

Formellt register är ett avancerat grammatiskt koncept (C1) i franska. Formellt ordförråd och konstruktioner: auprès de, nonobstant, en dépit de, moyennant, eu égard à. Fullt bibehållet ne, preferens för konjunktiv, formella pronomen.

Nyanser hos pronominella verb är ett avancerat grammatiskt koncept (C1) i franska. Pronominella verb med olika betydelser: se passer (hända kontra klara sig utan), se rendre (gå/åka kontra inse), se mettre à (börja), s'en prendre à (klandra), s'y connaître (vara kunnig).

Liaison och enchaînement är ett avancerat grammatiskt koncept (C1) i franska. Fonetiska bindningsregler: obligatoriska liaisoner (artikel + substantiv, subjekt + verb), förbjudna liaisoner (et + vokal, substantiv i singular + adjektiv) och valfria liaisoner beroende på register.

Pluskvamperfekt konjunktiv är ett avancerat grammatiskt koncept på C2-nivå i franska. Det är en litterär konjunktivform som byggs med imperfekt konjunktiv av avoir eller être tillsammans med ett particip. Formen används främst för hypotetiska eller nyanserade förhållanden i det förflutna och hör hemma i en mycket formell, litterär stil.

Dubbelt sammansatt konditionalis är ett behärskande grammatiskt koncept (C2) i franska. Ytterst sällsynt sammansatt tempus: konditionalis av avoir + eu/été + participe passé. Regional användning (främst schweizisk, belgisk) för emfas i hypotetiska situationer i dåtid.

Expletivt ne är ett formellt ne som inte gör satsen nekande. Det förekommer efter vissa uttryck för rädsla, tvivel, jämförelse eller förebyggande, särskilt i skriven och vårdad franska.

Arkaiska former är ett behärskande grammatiskt koncept (C2) i franska. Arkaiska ord och konstruktioner som förekommer i litteratur: point (ne...point), céans, naguère, moult, icelle, féal. Fokus ligger på igenkänning och stilistisk användning.

Vardagligt register (registre familier) är ett behärskande grammatiskt koncept (C2) i franska. Informell och vardaglig franska: utelämning av 'ne', 'on' i stället för 'nous', frågor med intonation, verlan, förkortningar (resto, sympa), fyllnadsord (genre, quoi, tu vois).

Regional Variation är ett behärskande grammatiskt koncept (C2) i Franska. Differences across French-speaking regions: Belgian (septante, nonante), Swiss (huitante), Québécois (char, blonde, pogner), African French vocabulary and structures.

Retoriska stilmedel är ett behärskande grammatiskt koncept (C2) i franska. Stilistiska konstruktioner: litotes (underdrift), hyperbol, kiasm och anafor. Hit hör också retoriska frågor, meningsfragment för effekt och uppbyggnad av spänning.

Diskursmarkörer är ett behärskande grammatiskt koncept (C2) i franska. Avancerade sambandsord för argumentation: en revanche, néanmoins, toutefois, par ailleurs, en outre, force est de constater, il n'en demeure pas moins, toujours est-il que.

Administrative Language är ett behärskande grammatiskt koncept (C2) i Franska. Byråkratisk och juridisk franska: passiva konstruktioner, nominalisering, facktermer, formella avslutningsfraser, fasta uttryck i officiella dokument.