Pronominella verbnyanser i franska

Kort sagt

I avancerad franska räcker det inte att översätta grundverbet: den pronominella formen kan ha fått en helt egen betydelse. Passer betyder ofta ”passera”, men se passer betyder ”hända” och s’en passer ”klara sig utan något”. Lär därför in hela mönster som se rendre compte de, se mettre à, s’en prendre à och s’y connaître en.

Översikt

Ett pronominellt verb är ett verb som används med ett reflexivt pronomen — ett kort ord som me, te eller se och som hör ihop med subjektet. På grundnivå möter man tydliga reflexiva handlingar som se laver (tvätta sig). På C1-nivå är förhållandet ofta mindre bokstavligt. I elle s’y connaît en vin går det exempelvis inte att tolka varje litet ord för sig och ändå få betydelsen ”hon är kunnig om vin”.

Det viktiga är alltså att se konstruktionen som en helhet. Ett byte från se till s’en eller ett tillägg som compte de kan ändra både betydelse och satsmönster. Det påverkar också vilka prepositioner som följer, var pronomenen står och hur perfektparticipet böjs. Perfektparticip är den verbform som bland annat används i passé composé, till exempel passé, rendu och mis.

För svensktalande är detta särskilt värt att uppmärksamma eftersom den naturliga svenska motsvarigheten ofta inte är reflexiv: se mettre à rire är ”börja skratta” och se rendre compte är ”inse”. Omvänt råkar svenska ”klara sig utan” vara reflexivt, men det betyder inte att de franska småorden kan placeras efter svensk modell. Utgå från det franska uttryckets fasta byggstenar.

Så fungerar det

Pronomenet följer personen

Det reflexiva pronomenet ändras med subjektet. Det står normalt framför det böjda verbet.

Person	se passer de	s’y connaître
je	je me passe de	je m’y connais
tu	tu te passes de	tu t’y connais
il/elle/on	il/elle/on se passe de	il/elle/on s’y connaît
nous	nous nous passons de	nous nous y connaissons
vous	vous vous passez de	vous vous y connaissez
ils/elles	ils/elles se passent de	ils/elles s’y connaissent

I passé composé står pronomenen framför hjälpverbet être: je m’en suis passé, elle s’en est prise à lui. Framför en infinitiv står de i stället direkt framför infinitiven: je peux m’en passer, il va s’y mettre. Infinitiv är verbets grundform, här passer och mettre.

Se passer: hända eller äga rum

När se passer betyder ”hända”, ”försiggå” eller ”gå till” finns det inget direkt objekt — alltså inget ”vem eller vad” som handlingen riktas mot.

• Que s’est-il passé ? — Vad hände?
• La réunion s’est bien passée. — Mötet gick bra.
• L’histoire se passe à Lyon. — Berättelsen utspelar sig i Lyon.
• Il se passe quelque chose d’étrange. — Det händer något märkligt.

Konstruktionen il se passe… har ett opersonligt il. Det motsvarar ofta svenskt ”det händer …”. I l’histoire se passe à Lyon är subjektet däremot l’histoire, och betydelsen är ”utspelar sig”.

Se passer de och s’en passer: klara sig utan

Med prepositionen de får uttrycket en annan betydelse:

• se passer de quelque chose ou de quelqu’un — klara sig utan något eller någon
• s’en passer — klara sig utan det/den/dem

I Je peux me passer de voiture nämns saken efter de. När den redan är känd ersätter pronomenet en hela ledet de voiture: Je peux m’en passer. Pronomenet en syftar alltså bakåt; man säger inte samtidigt m’en passer de voiture.

Med uttryckt led	Med en	Svensk betydelse
Nous nous passons de télévision.	Nous nous en passons.	Vi klarar oss utan tv/den.
Elle ne peut pas se passer de café.	Elle ne peut pas s’en passer.	Hon kan inte klara sig utan kaffe/det.
On devra se passer de lui.	On devra s’en passer.	Vi får klara oss utan honom.

Se rendre: bege sig, ge upp eller inse

Rendre utan reflexivt pronomen betyder ofta ”lämna tillbaka”, ”göra” eller ”återge”: rendre un livre är att lämna tillbaka en bok. Se rendre bildar flera egna mönster.

Mönster	Betydelse	Exempel
se rendre à + plats	bege sig till	Nous nous rendons à la gare.
se rendre	ge upp, kapitulera	Les soldats se sont rendus.
se rendre compte de + sak	inse, bli medveten om	Elle s’est rendu compte de son erreur.
s’en rendre compte	inse det	Elle s’en est rendu compte.

I betydelsen ”inse” måste ordet compte finnas med. Je me rends que… är därför inte en möjlig förkortning. Efter compte kommer de framför ett substantiv (ett ord för en person, sak eller företeelse): se rendre compte du problème. Framför en hel sats används que: Je me rends compte que j’ai tort.

Även här kan en ersätta ett redan känt de-led: Tu te rends compte de la difficulté ? — Oui, je m’en rends compte. Men en ersätter inte en följande que-sats. Man säger Je me rends compte que c’est difficile.

Se mettre à: börja göra något

Mönstret är se mettre à + infinitiv och uttrycker att en handling börjar, ofta ganska tydligt eller plötsligt:

• Elle s’est mise à rire. — Hon började skratta.
• Nous nous sommes mis à travailler. — Vi började arbeta.
• Il va se mettre à pleuvoir. — Det kommer att börja regna.

Blanda inte ihop detta med mettre quelque chose quelque part, ”lägga eller ställa något någonstans”. Se mettre kan dessutom följas av andra uttryck: se mettre au travail (sätta igång att arbeta), se mettre en colère (bli arg) och se mettre à table (sätta sig till bords). Endast när en verbhandling följer används à + infinitiv.

S’en prendre à: ge sig på

S’en prendre à quelqu’un ou à quelque chose betyder att angripa, ge sig på eller rikta sin vrede och kritik mot någon eller något. I vissa sammanhang kan svenskans ”anklaga” eller ”skylla på” passa, men uttrycket är bredare än så.

• Il s’en est pris à moi. — Han gav sig på mig.
• Pourquoi vous en prenez-vous à elle ? — Varför ger ni er på henne?
• La presse s’en prend à cette décision. — Pressen angriper det här beslutet.

Här är en en fast del av uttrycket. Det är ledet efter à som anger målet. Därför kan man inte ta bort à: s’en prendre quelqu’un är fel. Efter à används betonade personpronomen: à moi, à toi, à lui, à elle, à nous, à vous, à eux, à elles.

S’y connaître en: vara kunnig inom något

Mönstret s’y connaître en + område betyder att vara kunnig, ha god sakkunskap eller veta vad man talar om.

• Elle s’y connaît en vin. — Hon kan mycket om vin.
• Tu t’y connais en informatique ? — Är du kunnig inom it?
• Je ne m’y connais pas du tout en mécanique. — Jag kan ingenting alls om mekanik.

Pronomenet y är en fast del av uttrycket och brukar inte ha ett konkret platsled att syfta på. Kunskapsområdet introduceras med prepositionen en. I elle s’y connaît en vin är alltså y ett pronomen, medan det andra en är en preposition framför vin. Svenskan använder inget motsvarande dubbelmönster, så det är bäst att memorera ramen quelqu’un s’y connaît en quelque chose.

Exempel i sammanhang

Franska	Svenska	Kommentar
Que s’est-il passé après mon départ ?	Vad hände efter att jag gick?	Se passer betyder ”hända”.
Tout s’est mieux passé que prévu.	Allt gick bättre än väntat.	Beskriver hur något gick.
Le roman se passe pendant la Révolution.	Romanen utspelar sig under revolutionen.	Vanligt om handlingen i en bok eller film.
Il se passe quelque chose dans la rue.	Det händer något ute på gatan.	Opersonligt il.
Nous pouvons nous passer de voiture ici.	Vi kan klara oss utan bil här.	Saken står efter de.
Ce gadget est pratique, mais je peux m’en passer.	Den här prylen är praktisk, men jag klarar mig utan den.	En ersätter ett känt de-led.
Veuillez vous rendre à l’accueil.	Var vänlig gå till receptionen.	Formellt se rendre à om att bege sig någonstans.
Je me rends compte que j’ai mal compris.	Jag inser att jag har missförstått.	Se rendre compte que följs av en sats.
Ils ne s’en sont rendu compte que trop tard.	De insåg det först när det var för sent.	En syftar på det som insågs.
À cette remarque, elle s’est mise à rire.	Vid den kommentaren började hon skratta.	Se mettre à + infinitiv.
Dès lundi, je me mets à chercher un appartement.	På måndag börjar jag leta efter en lägenhet.	Planerad start på en aktivitet.
Il s’en est pris à moi sans raison.	Han gav sig på mig utan anledning.	Målet står efter à.
Ne t’en prends pas au messager.	Ge dig inte på budbäraren.	Nekande uppmaning.
Demande à Nora : elle s’y connaît en droit du travail.	Fråga Nora; hon är kunnig i arbetsrätt.	En anger kunskapsområdet.
Moi, je ne m’y connais guère en plantes.	Jag kan inte särskilt mycket om växter.	Guère ger en mer vårdad ton än pas beaucoup.

Vanliga misstag

Att blanda ihop se passer och s’en passer

• Fel: Qu’est-ce que tu t’en es passé ?
• Rätt: Qu’est-ce qui s’est passé ?
• Varför: Frågan ”Vad hände?” kräver se passer. Formen s’en passer betyder ”klara sig utan det” och behöver ett subjekt som gör just det: Tu peux t’en passer ?

Att ta bort compte i betydelsen ”inse”

• Fel: Je me rends que c’est impossible.
• Rätt: Je me rends compte que c’est impossible.
• Varför: Betydelsen ”inse” tillhör hela uttrycket se rendre compte. En svensk översättning med ett enda verb gör inte compte valfritt på franska.

Att upprepa det som en redan ersätter

• Fel: Je peux m’en passer de ce logiciel.
• Rätt: Je peux me passer de ce logiciel. / Je peux m’en passer.
• Varför: En ersätter här de ce logiciel. Välj antingen det fulla de-ledet eller pronomenet.

Att glömma à efter s’en prendre

• Fel: Elle s’en prend son collègue.
• Rätt: Elle s’en prend à son collègue.
• Varför: Målet för angreppet introduceras alltid med à. Med personpronomen blir det till exempel à lui eller à eux.

Att använda de efter s’y connaître

• Fel: Il s’y connaît de photographie.
• Rätt: Il s’y connaît en photographie.
• Varför: Kunskapsområdet följer normalt mönstret s’y connaître en + område.

Att placera pronomenen som på svenska

• Fel: Je peux passer m’en.
• Rätt: Je peux m’en passer.
• Varför: Framför en infinitiv bildar me + en gruppen m’en direkt före verbet. Svenskans ”klara mig utan den” har en annan ordföljd och kan inte kopieras.

Bruk och stil

Se passer är neutralt och mycket vanligt. Frågan Qu’est-ce qui s’est passé ? är normal i vardagligt tal, medan inversionen Que s’est-il passé ? låter mer vårdad och är vanlig i skrift, journalistik och formella sammanhang. Formen Qu’est-ce qu’il s’est passé ? hörs ofta, men i normerad skrift föredras vanligen Qu’est-ce qui s’est passé ?, eftersom det som har hänt fungerar som subjekt.

Se rendre à är ofta mer formellt än vardagliga aller à: Veuillez vous rendre au guichet 3 passar i ett meddelande eller en instruktion. Det betyder inte att uttrycket alltid är stelt, men Je vais au marché är normalt naturligare i ett enkelt vardagssamtal än Je me rends au marché. Den fristående betydelsen ”ge upp” framgår av sammanhanget: Rendez-vous ! kan betyda ”Ge er!”, medan rendez-vous som substantiv betyder ett möte eller en avtalad tid.

Se mettre à fokuserar ofta på själva övergången till handlingen. Elle a commencé à rire och elle s’est mise à rire kan båda betyda att hon började skratta, men den senare formuleringen kan göra starten mer levande eller plötslig. S’en prendre à är känslomässigt starkare än ett neutralt critiquer. Välj därför inte automatiskt ”anklaga” som svensk översättning; beroende på situationen kan ”angripa”, ”gå åt” eller ”ge sig på” vara träffsäkrare.

S’y connaître är idiomatiskt och vanligt i samtal. Det uttrycker verklig kunskap, inte bara ytlig bekantskap. Je connais le vin kan betyda att man känner till vinet eller ämnet, medan je m’y connais en vin tydligt framställer talaren som kunnig. Den nekande formen je ne m’y connais pas används också ödmjukt för att säga att ett område inte är ens starka sida.

Fördjupning

Participets kongruens avslöjar konstruktionen

I sammansatta tempus används être med dessa pronominella verb, men perfektparticipet böjs inte alltid på samma sätt. Kongruens betyder att en form anpassas efter exempelvis genus och antal.

• Elles se sont rendues à Paris. — rendues anpassas efter det feminina pluralsubjektet.
• Elles se sont mises à rire. — mises anpassas också efter subjektet.
• Elle s’en est prise à son voisin. — i det fasta uttrycket får man prise med ett feminint subjekt.
• Elles se sont rendu compte de l’erreur. — rendu förblir däremot oböjt i konstruktionen se rendre compte.

Den sista skillnaden är viktig i vårdad skrift. I se rendre compte analyseras se inte som ett direkt objekt (den eller det som handlingen direkt träffar), och därför sker ingen kongruens med subjektet. Jämför alltså elles se sont rendues au bureau med elles se sont rendu compte du problème. Uttalet avslöjar inte alltid skillnaden, så den behöver tränas särskilt i skrift.

En och y kan vara mer eller mindre lexikala

I s’en passer har en en tydlig ersättningsfunktion: det står för ett led med de. I s’en prendre à ingår det däremot i det fasta verbet och pekar inte själv ut den person som angrips. På liknande sätt är y fast i s’y connaître, medan ämnesområdet ändå anges med en droit, en musique, en mécanique.

Detta visar varför frågorna ”Vad ersätter en?” och ”Vilken plats ersätter y?” inte alltid räcker på avancerad nivå. I etablerade uttryck kan pronomenet ha blivit en del av verbets ordförrådsbetydelse. En bra ordboksnotering bör därför innehålla hela ramen, exempelvis s’en prendre à qn och s’y connaître en qc, där qn står för en person och qc för en sak eller ett område.

Frågor och uppmaningar

När subjekt och verb inverteras hålls pronomenkedjan kvar framför verbet:

• Vous en prenez-vous souvent à lui ? — Ger ni er ofta på honom?
• Vous y connaissez-vous en architecture ? — Är ni kunnig i arkitektur?

Sådana former är grammatiskt korrekta men kan låta formella. I samtal är Est-ce que vous vous en prenez souvent à lui ? och Est-ce que vous vous y connaissez en architecture ? ofta smidigare.

I nekande uppmaningar står pronomenen på sin vanliga plats framför verbet: Ne t’en prends pas à elle ! I jakande uppmaningar kommer de efter verbet med bindestreck, men flera av formerna blir stilistiskt ovanliga. Det är ofta bättre att lära in de verkligt frekventa fraserna — särskilt Rends-toi compte ! (Tänk efter!/Inse det!) — än att mekaniskt skapa varje tänkbar imperativ.

Övningstips

1. Lär in ramar, inte lösa verb. Skriv kort med hela mönstren: se passer, se passer de → s’en passer, se rendre à, se rendre compte de → s’en rendre compte, se mettre à + infinitiv, s’en prendre à och s’y connaître en.
2. Gör två versioner av samma mening. Skriv först Je peux me passer de cette application och ersätt sedan de-ledet: Je peux m’en passer. Gör likadant med se rendre compte de. Då blir en en verklig grammatisk funktion i stället för ett ord att gissa sig till.
3. Sortera exempel efter betydelse när du lyssnar. Märk varje träff på se rendre eller se passer i en podd eller artikel med exempelvis ”bege sig”, ”inse”, ”hända” eller ”klara sig utan”. Kontrollera särskilt vilket ord eller vilken preposition som styr tolkningen.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Reflexiva verb — grunden för pronomenen me, te, se, nous, vous, se och deras placering.