Perfekt med haben i tyskan

Kort sagt

Tysk perfekt bildas för de flesta verb med en böjd form av haben och Partizip II, verbformen som motsvarar exempelvis svenskans ätit eller spelat: Ich habe gegessen betyder ”Jag har ätit”. I en vanlig påståendesats står haben på andra plats och participet sist: Wir haben gestern Karten gespielt – ”Vi spelade kort i går”. Tysk perfekt används ofta även där svenskan väljer åt, arbetade eller spelade.

Översikt

Vill du berätta vad du gjorde i helgen, fråga om någon har handlat eller förklara varför du är trött? Då behöver du perfekt. På A2-nivå är det ett av de viktigaste sätten att tala om det förflutna på tyska. Du kan bygga många användbara meningar med de former av haben som du redan känner igen: habe, hast, hat, haben, habt.

Svenskan ger dig en bra utgångspunkt. ”Jag har lagat mat” och Ich habe gekocht bygger på samma grundidé: ett hjälpverb, alltså ett verb som hjälper till att bilda en annan verbform, plus en form som beskriver handlingen. Skillnaderna märks framför allt i ordföljden, valet mellan haben och sein samt hur ofta tyskan använder perfekt.

Här kommer först reglerna du behöver i vardagen. Längre ner finns fördjupning om bland annat regionala skillnader, modalverb och andra tidsformer. Du behöver inte behärska allt detta för att börja berätta om gårdagen.

Så fungerar det

Två delar som hör ihop

Grundmönstret är haben i presens + Partizip II. Presens betyder nutidsform. Haben står alltså i nutidsform även när hela meningen handlar om något som redan har hänt.

I Ich habe gegessen – ”Jag har ätit” – visar habe vem meningen gäller. Gegessen berättar vad personen har gjort. Partizip II kallas här också particip: en särskild verbform som bland annat används för att bilda perfekt. Svenskans ätit kallas närmare bestämt supinum; det är den svenska form som står efter har.

Böj haben efter personen

Subjektet, alltså den eller det som meningen handlar om, bestämmer formen av haben. Participet ändras däremot inte när personen eller antalet ändras.

Person	Perfekt av spielen	Svenska
ich	ich habe gespielt	jag har spelat
du	du hast gespielt	du har spelat
er / sie / es	er / sie / es hat gespielt	han / hon / det har spelat
wir	wir haben gespielt	vi har spelat
ihr	ihr habt gespielt	ni har spelat
sie	sie haben gespielt	de har spelat
Sie	Sie haben gespielt	Ni har spelat, vid artigt tilltal

Observera skillnaden mellan ihr habt och Sie haben. Båda kan motsvara svenska ”ni”, men ihr används till flera personer som man duar. Sie, med stor bokstav, är artigt tilltal till en eller flera personer.

Hur participet bildas

Börja gärna med att lära in varje nytt verb tillsammans med perfektformen: machen – hat gemacht (göra – har gjort). Då lär du dig både participet och vilket hjälpverb som behövs.

Infinitiv är verbets grundform, den som står i ordboken, till exempel machen. En stam är den del som återstår när infinitivändelsen tas bort: mach- i machen. Regelbundna verb bildar vanligen particip med ge- + stam + -t.

Grundform	Particip	Bildning och betydelse
machen	gemacht	Regelbundet: göra.
lernen	gelernt	Regelbundet: lära sig, plugga.
arbeiten	gearbeitet	Extra e före t: arbeta.
warten	gewartet	Extra e före t: vänta.
essen	gegessen	Oregelbundet: äta.
trinken	getrunken	Ändrad stam och ändelsen -en: dricka.
bringen	gebracht	Ändrad stam och ändelsen -t: ta med, komma med.
kaufen	gekauft	Regelbundet: köpa.
einkaufen	eingekauft	Avskiljbar förled: handla.
besuchen	besucht	Inget ge- efter obetonat be-: besöka.
studieren	studiert	Verb på -ieren får inget ge-: studera vid universitet.

Många vanliga verb är oregelbundna. Du kan därför inte räkna ut gegessen, getrunken eller gebracht enbart utifrån grundformen. Lär in dem som sammanhängande uttryck: hat gegessen, hat getrunken, hat gebracht – ”har ätit”, ”har druckit”, ”har tagit med”.

Verb med avskiljbar förled, alltså en första del som kan stå separat i vissa meningar, får ofta ge- mellan förleden och resten: einkaufen → eingekauft. Verb med obetonade förleder som be-, er- och ver- saknar däremot ge-: besuchen → besucht (besöka), erzählen → erzählt (berätta), verkaufen → verkauft (sälja). Verb på -ieren saknar också ge-: telefonieren → telefoniert (ringa).

Ordföljd i påståenden

I en huvudsats, en sats som kan stå som en egen mening, står den böjda verbformen på andra plats. Det innebär andra satsdelen, inte nödvändigtvis andra ordet. Participet står normalt sist.

• Ich habe am Samstag meine Schwester besucht. – Jag besökte min syster i lördags.
• Am Samstag habe ich meine Schwester besucht. – I lördags besökte jag min syster.

Am Samstag är två ord men räknas som en satsdel. När tidsuttrycket står först kommer habe fortfarande på andra plats, och ich kommer efter verbet. Detta liknar svenskans ”I lördags besökte jag …”. Det som känns mindre svenskt är att besucht väntar till slutet.

Tänk dig att hjälpverbet och participet bildar en ram runt resten av meningen: Ich habe … besucht. Stoppa in tid, personer och andra uppgifter mellan ramens två delar.

Frågor och bisatser

I en ja- och nej-fråga står haben först:

• Hast du schon gegessen? – Har du ätit än?

Med frågeord står frågeordet först och den böjda formen därefter:

• Was habt ihr gestern gemacht? – Vad gjorde ni i går?

En bisats är en sats som hör ihop med en annan sats och inte fungerar på samma sätt som en fristående mening. Efter exempelvis weil (eftersom) och dass (att) hamnar det böjda hjälpverbet sist, efter participet:

• Ich bin müde, weil ich viel gearbeitet habe. – Jag är trött eftersom jag har arbetat mycket.
• Sie sagt, dass sie schon gegessen hat. – Hon säger att hon redan har ätit.

Jämför med svenskan: vi säger ”eftersom jag har arbetat”, men tyskan har ordningen weil ich … gearbeitet habe.

När väljer man haben?

Den praktiska nybörjarregeln är att de flesta verb har haben. Det gäller bland annat många vardagliga aktiviteter: arbeta, läsa, äta, spela och vänta.

Verb med direkt objekt, alltså någon eller något som handlingen riktas mot, har normalt haben: Ich habe einen Brief geschrieben – ”Jag har skrivit ett brev”. Brevet är det som skrivs. Den här typen av objekt står på tyska i ackusativ, den grammatiska form som bland annat markerar direkt objekt.

Även många verb utan direkt objekt har haben: Ich habe geschlafen – ”Jag har sovit”. Reflexiva verb, där ett ord som mich eller sich syftar tillbaka på personen, använder också haben: Ich habe mich geduscht – ”Jag har duschat”.

Det viktigaste alternativet är sein, särskilt vid förflyttning och förändring av tillstånd: Ich bin nach Hause gegangen – ”Jag gick hem”; Das Kind ist eingeschlafen – ”Barnet har somnat”. Lär därför inte in regeln som ”alltid haben”. Skillnaden mellan att sova, hat geschlafen, och att somna, ist eingeschlafen, visar varför hjälpverbet bör läras in tillsammans med verbet.

Exempel i sitt sammanhang

Svenska översättningar använder ibland perfekt och ibland preteritum, alltså den enkla dåtidsformen som åt eller spelade. Valet beror på vad som låter naturligt i sammanhanget, inte på att tyskan har bytt konstruktion.

Tyska	Svenska	Att lägga märke till
Ich habe gegessen.	Jag har ätit.	Oregelbundet particip.
Er hat gearbeitet.	Han har arbetat.	Participet får -et.
Wir haben gespielt.	Vi har spelat.	Samma particip oavsett person.
Gestern habe ich bis acht gearbeitet.	I går arbetade jag till klockan åtta.	Tidsuttryck först, hjälpverbet på andra plats.
Hast du die Rechnung bezahlt?	Har du betalat räkningen?	Ja- och nej-fråga; inget ge- i bezahlt.
Was habt ihr am Wochenende gemacht?	Vad gjorde ni i helgen?	Frågeord före hjälpverbet.
Meine Nachbarin hat frisches Brot gekauft.	Min granne har köpt färskt bröd.	Det köpta står före participet.
Ich habe heute noch nichts getrunken.	Jag har inte druckit något än i dag.	Oregelbunden form av trinken.
Wir haben eine Stunde auf den Bus gewartet.	Vi väntade en timme på bussen.	Vänta tar haben trots att direkt objekt saknas.
Sie hat ihre Mutter angerufen.	Hon har ringt sin mamma.	Ge- står inne i angerufen.
Ich habe mich nach dem Essen ausgeruht.	Jag vilade efter maten.	Reflexivt verb med haben.
Wir haben den Film nicht gesehen.	Vi har inte sett filmen.	Nicht står här före participet.
Ich bleibe zu Hause, weil ich schlecht geschlafen habe.	Jag stannar hemma eftersom jag har sovit dåligt.	Hjälpverbet sist i bisatsen.
Haben Sie schon reserviert?	Har ni redan bokat?	Artigt tilltal och verb på -ieren.

Vanliga misstag

1. Att använda grundformen efter haben

• Fel: Ich habe gestern lernen.
• Rätt: Ich habe gestern gelernt. – Jag pluggade i går.
• Varför: I vanlig perfekt behövs participet, inte grundformen. Jämför svenskans ”har lärt”, inte ”har lära”. Ett särskilt undantag med modalverb tas upp i fördjupningen.

2. Att behålla svensk ordföljd

• Fel: Ich habe gekauft ein neues Fahrrad.
• Rätt: Ich habe ein neues Fahrrad gekauft. – Jag har köpt en ny cykel.
• Varför: I den neutrala tyska ordföljden kommer det köpta före participet. Tänk hela vägen till meningens slut innan du säger gekauft.

3. Att sätta ge- framför alla particip

• Fel: Wir haben gestern getelefoniert.
• Rätt: Wir haben gestern telefoniert. – Vi pratade i telefon i går.
• Varför: Verb på -ieren får inget ge-. Samma varning gäller verb som besuchen → besucht (besöka) och verkaufen → verkauft (sälja).

4. Att glömma personböjningen

• Fel: Du habe viel gearbeitet.
• Rätt: Du hast viel gearbeitet. – Du har arbetat mycket.
• Varför: Svenskans har är likadant för alla personer, men tyskan skiljer på exempelvis ich habe, du hast och ihr habt. Participet förblir däremot gearbeitet.

5. Att använda haben eftersom svenskan har har

• Fel: Ich habe nach Hause gegangen.
• Rätt: Ich bin nach Hause gegangen. – Jag har gått hem.
• Varför: Svenskan hjälper dig inte att välja mellan haben och sein. Gehen bildar perfekt med sein när det betyder att gå någonstans.

6. Att använda huvudsatsens ordning efter weil

• Fel i neutral standardskrift: Ich bin müde, weil ich habe viel gearbeitet.
• Rätt: Ich bin müde, weil ich viel gearbeitet habe. – Jag är trött eftersom jag har arbetat mycket.
• Varför: I en vanlig bisats med weil står det böjda hjälpverbet sist. Du kan höra andra mönster i spontant tal, men lär in bisatsordföljden som grundregel.

Användning i tal och skrift

Tysk perfekt motsvarar inte alltid svensk perfekt

På svenska skiljer vi ofta tydligt mellan ”Jag har handlat” och ”Jag handlade i går”. På tyska är Ich habe gestern eingekauft ett helt normalt sätt att säga ”Jag handlade i går”. Ett avslutat tidsuttryck som gestern hindrar alltså inte perfekt.

Perfekt kan berätta om en enstaka händelse, något som upprepades eller något som pågick länge:

• Ich habe den Schlüssel gefunden. – Jag har hittat nyckeln.
• Wir haben früher jeden Sonntag Karten gespielt. – Förr spelade vi kort varje söndag.
• Sie hat zehn Jahre in Berlin gearbeitet. – Hon arbetade i Berlin i tio år.

Perfekt betyder därför inte automatiskt ”en kort handling” eller ”något som nyss blev klart”. Tidsuttrycken och sammanhanget hjälper dig att förstå vad som avses.

Perfekt och preteritum

Perfekt är mycket vanligt i samtal och personliga berättelser. Preteritum, som machte (gjorde) eller schrieb (skrev), är vanligt i sammanhängande skriftliga berättelser. Det är en tendens, inte en uppdelning där perfekt bara finns i tal och preteritum bara i skrift.

Sein och haben används ofta i preteritum även i samtal: Ich war müde – ”Jag var trött”; Ich hatte keine Zeit – ”Jag hade inte tid”. Modalverb, som uttrycker exempelvis möjlighet eller nödvändighet, förekommer också ofta i preteritum. Därför är det naturligt att höra Ich war müde, weil ich viel gearbeitet habe – ”Jag var trött eftersom jag hade arbetat mycket”. Svenskan kan här välja ”hade arbetat” för att göra tidsföljden tydlig.

Regionalt är perfekt särskilt vanligt i södra delar av det tyskspråkiga området. I norr används preteritum mer i vardagstal. Du behöver inte efterlikna en viss region; båda formerna ingår i standardspråket.

Fördjupning – när grunderna sitter

Det här avsnittet visar sådant du kommer att möta senare. För vardagliga A2-meningar räcker det långt med personböjningen, participet och den vanliga ordföljden.

Samma verb kan ibland få olika hjälpverb

Betydelsen och konstruktionen kan påverka hjälpverbet. Jämför:

• Ich bin nach Hamburg gefahren. – Jag åkte till Hamburg.
• Ich habe den Wagen in die Garage gefahren. – Jag körde in bilen i garaget.

I det första exemplet beskriver fahren personens förflyttning. I det andra finns ett direkt objekt, den Wagen, bilen som personen kör. Då används haben. Det betyder inte att varje rörelseverb fritt kan byta hjälpverb.

Det finns också regional variation hos vissa verb. Vid exempelvis sitzen (sitta), stehen (stå) och liegen (ligga) är haben vanligt i nordligt tyskt bruk, medan sein är vanligt i södra Tyskland, Österrike och Schweiz. Lär först in den variant som används i ditt läromedel, men känn igen båda när du lyssnar.

Haben och sein kan själva stå i perfekt

När haben betyder ”ha” är dess particip gehabt:

• Ich habe gestern keine Zeit gehabt. – Jag hade inte tid i går.

Här är det första verbet hjälpverb och det andra själva innehållet ”haft”. Den kortare formen Ich hatte gestern keine Zeit är också mycket vanlig.

Sein bildar däremot sitt eget perfekt med sein: Ich bin krank gewesen – ”Jag har varit sjuk”. Det heter alltså inte habe gewesen. Låt inte svenskans ”har varit” styra hjälpverbet.

Modalverb med ett annat verb

Modalverb är verb som müssen (måste, vara tvungen att), können (kunna) och wollen (vilja). När ett modalverb står tillsammans med ett annat verb får perfekt en särskild konstruktion: två infinitiver i stället för ett vanligt particip.

• Ich habe gestern arbeiten müssen. – Jag var tvungen att arbeta i går.
• Wir haben nicht kommen können. – Vi kunde inte komma.

I den första meningen står alltså arbeiten müssen, inte arbeiten gemusst. Detta kallas ersättningsinfinitiv: grundformen ersätter participet. Motsvarande bisats får dessutom särskild ordföljd: weil ich gestern habe arbeiten müssen – ”eftersom jag var tvungen att arbeta i går”.

Detta är ett senare steg, inte ett nytt grundmönster för alla verb. I många vardagliga sammanhang kan du i stället använda preteritum: Ich musste gestern arbeiten – ”Jag var tvungen att arbeta i går”.

Skillnaden mot pluskvamperfekt

Pluskvamperfekt är formen som motsvarar svenska ”hade gjort”. För ett verb som använder haben bildas den med hatte + particip:

• Ich habe gegessen. – Jag har ätit.
• Ich hatte schon gegessen, als er anrief. – Jag hade redan ätit när han ringde.

Det andra exemplet placerar måltiden före en annan händelse i det förflutna. Participet är fortfarande gegessen, men hjälpverbet står i preteritum. Därför är det viktigt att skilja mellan habe gegessen och hatte gegessen, även om båda talar om sådant som redan hänt.

Perfekt med framtida tidpunkt

Perfekt behöver inte alltid syfta på tiden före nu. Med ett tydligt framtidsuttryck kan det beskriva något som kommer att vara klart då:

• Bis morgen habe ich den Bericht geschrieben. – Senast i morgon har jag skrivit rapporten.

Det är tidsuttrycket bis morgen som ger framtidsbetydelsen. Grundformen är fortfarande haben + particip. Du behöver inte använda detta själv direkt, men exemplet visar varför man alltid bör läsa tidsuttrycket tillsammans med verbformen.

Tips för att öva

1. Lär in tre delar tillsammans. Skriv exempelvis essen – hat gegessen – äta och arbeiten – hat gearbeitet – arbeta. Säg sedan en hel mening. Lägg också in några kontraster med sein, till exempel einschlafen – ist eingeschlafen – somna, så att haben inte blir ett automatiskt val överallt.
2. Bygg tre versioner av samma uppgift. Börja med Ich habe gestern gekocht – ”Jag lagade mat i går”. Flytta sedan fram tiden: Gestern habe ich gekocht. Gör till sist en fråga: Hast du gestern gekocht? – ”Lagade du mat i går?” Kontrollera både platsen för hjälpverbet och participet.
3. Berätta om gårdagen utan att översätta verbformen ord för ord. Skriv fyra svenska meningar med exempelvis ”jobbade”, ”handlade”, ”ringde” och ”åt”. Berätta sedan samma sak på tyska i perfekt. Avsluta med en orsakssats: …, weil ich viel gearbeitet habe – ”… eftersom jag har arbetat mycket”.

Relaterade begrepp

• Haben i presens – repetera formerna som fungerar som hjälpverb i perfekt.
• Perfekt med sein – jämför det andra viktiga hjälpverbet.
• Så bildas Partizip II – fördjupa dig i regelbundna och oregelbundna particip samt olika förleder.
• Preteritum av sein och haben – lär dig de vanliga formerna för ”var” och ”hade”.
• Pluskvamperfekt – uttryck vad som hade hänt före något annat.
• Dubbel infinitiv – gå vidare med modalverb och ersättningsinfinitiv.