Så bildas perfekt particip i tyska

I korthet

Tyskans Partizip II, perfekt particip, är verbformen i exempelvis Ich habe gekocht – ”Jag har lagat mat”. Regelbundna verb bildar den oftast med ge- + stam + -t, som machen → gemacht, medan starka verb vanligen slutar på -en, som schreiben → geschrieben. Vissa verb saknar ge-, till exempel verstehen → verstanden och studieren → studiert; vid avskiljbara förleder hamnar det i mitten, som i einkaufen → eingekauft.

Översikt

När du vill berätta vad du har gjort behöver du en särskild form av verbet, alltså ordet som uttrycker en handling eller ett tillstånd. I tyskan heter den formen Partizip II. Ett particip är en verbform som bland annat används tillsammans med andra verb: gemacht i Ich habe das gemacht betyder ungefär ”gjort” i ”Jag har gjort det”. På A2-nivå blir formen särskilt viktig när du lär dig perfekt, tidsformen för sådant som har hänt.

För en svenskspråkig läsare finns en användbar likhet: både ”har skrivit” och hat geschrieben består av två delar. Men formerna är inte helt jämförbara. Svenskans ”skrivit” kallas supinum, formen efter ”har” eller ”hade”, medan ”skriven” är ett perfekt particip som i ”ett skrivet brev”. Tyskan använder geschrieben i båda typerna av sammanhang, ibland med en extra ändelse. Utgå därför inte från att tyska particip alltid ska översättas med svenska ord på ”-ad” eller ”-en”.

Börja med tre frågor: slutar formen på -t eller -en, ändras verbets stam, och ska ge- vara med? Valet mellan haben och sein är en annan fråga. Ich habe gelernt betyder ”Jag har pluggat”, och Ich bin gekommen betyder ”Jag har kommit”, men participen bildas inte utifrån vilket av dessa hjälpverb som används. Ett hjälpverb är ett verb som tillsammans med en annan verbform bygger upp exempelvis en tidsform.

Så bildas formen

1. Regelbundna verb: ge- + stam + -t

Utgå från verbets infinitiv, grundformen som du hittar i en ordbok, exempelvis machen (göra). Ta bort -en för att få stammen, den del som ändelserna sätts på: mach-. Sätt sedan ge- framför och -t efter stammen: gemacht.

Den här gruppen kallas också svaga verb, vilket betyder att de följer böjningsmönstret med -t utan den typiska vokalväxlingen hos starka verb.

Grundform	Perfekt particip	Betydelse
machen	gemacht	göra → gjort
lernen	gelernt	lära sig → lärt sig
kaufen	gekauft	köpa → köpt
spielen	gespielt	spela → spelat
sagen	gesagt	säga → sagt

Verb på -eln och -ern följer samma grundprincip, men infinitiven tappar bara sitt sista -n: sammeln → gesammelt (samla → samlat), wandern → gewandert (vandra → vandrat). Formen är alltså inte gesammeln.

2. När det behövs ett extra e: -et

Hos regelbundna verb med stam på -d eller -t sätts normalt ett e in före slutets t. Det gör formen lättare att uttala: arbeiten → gearbeitet (arbeta → arbetat), warten → gewartet (vänta → väntat), baden → gebadet (bada → badat).

Ett sådant e behövs också i vissa konsonantgrupper före m eller n, som i atmen → geatmet (andas → andats), öffnen → geöffnet (öppna → öppnat) och rechnen → gerechnet (räkna → räknat). Men alla stammar på m eller n får inte ett extra e: det heter lernen → gelernt, inte gelernet.

Se detta som en uttalsregel inom den regelbundna gruppen. Den betyder inte att alla verb med grundformen på -ten får -et: det starka verbet halten (hålla) har participet gehalten (hållit).

3. Starka verb: oftast ge- + stam + -en

Starka verb är verb som har ett annat böjningsmönster och ofta byter vokal i stammen. Deras particip slutar vanligen på -en. Ibland är stammen oförändrad, ibland måste du lära dig en ny vokal.

Grundform	Perfekt particip	Betydelse
schreiben	geschrieben	skriva → skrivit
lesen	gelesen	läsa → läst
sehen	gesehen	se → sett
trinken	getrunken	dricka → druckit
finden	gefunden	hitta → hittat
sprechen	gesprochen	tala → talat
nehmen	genommen	ta → tagit
gehen	gegangen	gå → gått

Svenskan hjälper dig ibland att känna igen mönstret: ”dricka–druckit” liknar trinken–getrunken. Men likheten är en minneshjälp, inte en säker regel. ”Köpa–köpt” motsvaras av det regelbundna kaufen–gekauft, medan svenskans regelbundna ”hitta–hittat” motsvaras av det starka finden–gefunden.

Det går inte att säkert avgöra av infinitiven om ett verb är starkt. Lär därför in vanliga verb tillsammans med participet, gärna i en kort fras: schreiben – hat geschrieben (skriva – har skrivit).

4. Blandade verb: ändrad stam men -t

En mindre grupp kombinerar ändrad stam med slutet -t. De kallas blandade verb. De kan varken bildas som vanliga svaga verb eller som de starka verben på -en.

Grundform	Perfekt particip	Betydelse
bringen	gebracht	ta med → tagit med
denken	gedacht	tänka → tänkt
kennen	gekannt	känna till → känt till
nennen	genannt	kalla → kallat
wissen	gewusst	veta → vetat
brennen	gebrannt	brinna → brunnit

Lär gärna in gebracht och gedacht tidigt. De förekommer ofta i vardagen och kan inte räknas fram med nybörjarregeln.

5. Oavskiljbara förleder: inget ge-

En förled, även kallad prefix, är en del framför verbet som påverkar betydelsen. Vanliga oavskiljbara förleder sitter alltid ihop med verbet. De viktigaste är be-, emp-, ent-, er-, ge-, miss-, ver- och zer-. Verb med sådana förleder får inget extra ge- i participet.

Grundform	Perfekt particip	Betydelse
besuchen	besucht	besöka → besökt
bezahlen	bezahlt	betala → betalat
erzählen	erzählt	berätta → berättat
verstehen	verstanden	förstå → förstått
bekommen	bekommen	få → fått
entscheiden	entschieden	bestämma → bestämt
zerstören	zerstört	förstöra → förstört

Förleden bestämmer att ge- uteblir, men inte om slutet blir -t eller -en. Därför heter det både besucht och verstanden. I bekommen ser infinitiv och particip likadana ut.

6. Verb på -ieren: inget ge-

Verb på -ieren med betoning på -ier- bildar normalt particip med -iert, utan ge-:

• studieren → studiert – studera → studerat.
• telefonieren → telefoniert – prata i telefon → pratat i telefon.
• reparieren → repariert – reparera → reparerat.
• organisieren → organisiert – organisera → organiserat.

Det handlar om den här verbgruppen, inte bara om några bokstäver i slutet av ordet. Frieren (frysa) är ett starkt verb och får gefroren (frusit); det följer inte mönstret för studieren.

7. Avskiljbara förleder: ge- i mitten

Avskiljbara verb har en förled som kan stå för sig själv i en vanlig mening: Ich kaufe ein – ”Jag handlar”. I participet sätts ge- mellan förleden och resten av verbet. Hela formen skrivs som ett ord.

Grundform	Perfekt particip	Betydelse
einkaufen	eingekauft	handla → handlat
aufmachen	aufgemacht	öppna → öppnat
aufräumen	aufgeräumt	städa → städat
anrufen	angerufen	ringa → ringt
mitbringen	mitgebracht	ta med → tagit med
aufstehen	aufgestanden	stiga upp → stigit upp

Grundverbets mönster finns kvar: kaufen → gekauft ger eingekauft, rufen → gerufen ger angerufen, och bringen → gebracht ger mitgebracht.

Regeln förutsätter att grundverbet tar ge-. Om det inte gör det lägger den avskiljbara förleden inte till något ge-: vorbereiten → vorbereitet (förbereda → förberett), ausprobieren → ausprobiert (prova → provat). De här formerna kan du först lära dig som hela ord; senare blir uppbyggnaden lättare att känna igen.

Exempel i sammanhang

Här syns formerna i vardagliga meningar. I en vanlig huvudsats, alltså en mening som kan stå själv, står participet ofta sist efter hjälpverbet.

Tyska	Svenska	Att lägga märke till
Ich habe das Abendessen gemacht.	Jag har lagat middagen.	Regelbundet particip med ge- och -t.
Wir haben lange auf den Bus gewartet.	Vi har väntat länge på bussen.	Extra e före slutets t.
Hast du das Fenster geöffnet?	Har du öppnat fönstret?	Öppningsverbet får -et.
Sie hat ihrer Schwester geschrieben.	Hon har skrivit till sin syster.	Starkt verb med -en.
Wir haben den Schlüssel gefunden.	Vi har hittat nyckeln.	Stammens vokal ändras.
Ich habe an unseren Urlaub gedacht.	Jag har tänkt på vår semester.	Blandat verb med -t.
Er hat die Rechnung bezahlt.	Han har betalat räkningen.	Inget ge- efter be-.
Ich habe die Frage nicht verstanden.	Jag har inte förstått frågan.	Inget ge- efter ver-; stammen ändras.
Sie hat in Lund studiert.	Hon har studerat i Lund.	Verb på -ieren får -iert.
Wir haben schon eingekauft.	Vi har redan handlat.	Ge- står efter den avskiljbara förleden.
Hast du deine Mutter angerufen?	Har du ringt din mamma?	Förleden kombineras med det starka participet.
Ich habe frisches Brot mitgebracht.	Jag har tagit med färskt bröd.	Förleden kombineras med ett blandat verb.
Der Zug ist pünktlich angekommen.	Tåget har kommit fram i tid.	Samma bildningsprincip även med sein.
Wir haben alles vorbereitet.	Vi har förberett allt.	Inget ge- trots den avskiljbara delen vor-.

Vanliga misstag

1. Att sätta ge- framför alla verb

• Fel: Ich habe die Rechnung gebezahlt.
• Rätt: Ich habe die Rechnung bezahlt. – Jag har betalat räkningen.
• Varför: Oavskiljbart be- utesluter ge-. Tänk likadant med verstanden (förstått) och erzählt (berättat).

2. Att använda -t på ett starkt verb

• Fel: Sie hat einen Brief geschreibt.
• Rätt: Sie hat einen Brief geschrieben. – Hon har skrivit ett brev.
• Varför: Schreiben är starkt och har participet geschrieben. Att lägga -t på infinitivens stam fungerar bara inom den regelbundna gruppen.

3. Att sätta ge- på fel plats

• Fel: Wir haben geeinkauft.
• Rätt: Wir haben eingekauft. – Vi har handlat.
• Varför: Den avskiljbara förleden ein- kommer först, sedan ge- och resten av participet. Skriv inte heller delarna som separata ord.

4. Att behandla -ieren som ett vanligt regelbundet verb

• Fel: Er hat das Fahrrad gerepariert.
• Rätt: Er hat das Fahrrad repariert. – Han har reparerat cykeln.
• Varför: Den här gruppen har -iert men inget ge-. Svenskan ger ingen direkt signal om detta, så lär in mönstret separat.

5. Att glömma uttalets extra e

• Fel: Ich habe gestern gearbeitt.
• Rätt: Ich habe gestern gearbeitet. – Jag arbetade i går.
• Varför: Stammen arbeit- slutar på t, och participet behöver -et. Samma princip ger gewartet (väntat).

6. Att ändra participet efter personen

• Fel: Wir haben gemachten.
• Rätt: Wir haben das gemacht. – Vi har gjort det.
• Varför: I perfekt ändras hjälpverbet efter vem som gör något, men participet förblir detsamma: ich habe gemacht, wir haben gemacht – ”jag har gjort”, ”vi har gjort”. Lägg inte till någon pluraländelse.

Att tänka på när du använder formen

Svensk översättning visar inte alltid den tyska tidsformen

Ich habe gestern gearbeitet kan på naturlig svenska bli ”Jag arbetade i går”. Tysk perfekt används ofta för avslutade händelser i samtal, även där svenska föredrar en enkel dåtidsform. Översätt alltså betydelsen, inte varje verbdel för sig. Participets form är ändå densamma.

Skilj bildningen från valet av hjälpverb

-en betyder inte att verbet ska ha sein, och -t betyder inte automatiskt haben. Jämför hat geschrieben (har skrivit) och ist gegangen (har gått): båda participen slutar på -en, men hjälpverben skiljer sig. Lär gärna in hjälpverb och particip tillsammans utan att blanda ihop de två reglerna.

Använd fullständiga former som utgångspunkt

I snabbt tal kan du höra förkortningar som Ich hab's gemacht – ”Jag har gjort det”. Det är främst orden runt participet som kortas här; gemacht har samma form. I egen skrift är Ich habe es gemacht en trygg utgångspunkt. Försök inte skapa egna förkortade particip genom att stryka bokstäver.

Fördjupning: sådant du möter senare

Du behöver inte behärska allt nedan för att berätta om gårdagen. Det hjälper däremot att känna igen varför samma particip dyker upp i andra konstruktioner och varför vissa verb behöver slås upp.

Betoningen kan skilja två verb åt

Några förleder kan vara både avskiljbara och oavskiljbara. Då kan betoning och betydelse påverka participet. Ett tydligt exempel är übersetzen:

• Med betoning på setz: Sie hat den Text übersetzt. – Hon har översatt texten. Förleden är oavskiljbar och participet saknar ge-.
• Med betoning på über: Der Fährmann hat uns übergesetzt. – Färjkarlen har fört oss över. Förleden är avskiljbar och ge- kommer i mitten.

På nybörjarnivå räcker det att lära in ”översätta” som übersetzen – übersetzt. Den större lärdomen är att en förled inte alltid kan bedömas bara efter hur den stavas.

Samma form i flera tidsformer

Participet förändras inte för att hjälpverbet får en annan form:

• Ich habe den Brief geschrieben. – Jag har skrivit brevet.
• Ich hatte den Brief geschrieben. – Jag hade skrivit brevet.

Den andra meningen står i pluskvamperfekt, tidsformen för något som redan hade hänt vid en tidigare tidpunkt. Du behöver alltså inte lära om själva participet.

Passiv och det särskilda worden

Passiv är ett sätt att beskriva vad som händer med någon eller något utan att sätta den som utför handlingen i centrum: Der Computer wird repariert – ”Datorn repareras”. Här används samma repariert som i perfekt.

Vid perfekt av denna passiva konstruktion används worden, inte geworden:

• Der Computer ist repariert worden. – Datorn har reparerats.
• Er ist müde geworden. – Han har blivit trött.

I den första meningen hjälper werden till att bilda passiv. I den andra betyder verbet ”bli” och har sitt vanliga particip geworden. Det är ett särskilt undantag att lära sig när du börjar med passiv.

Particip som beskriver saker

Ett particip kan fungera som ett adjektiv, ett ord som beskriver hur någon eller något är. Framför ett substantiv, alltså ett ord för exempelvis en sak eller en person, får participet då vanliga adjektivändelser:

• Die Tür ist geschlossen. – Dörren är stängd.
• eine geschlossene Tür – en stängd dörr.
• ein frisch gebackenes Brot – ett nybakat bröd.

I geschlossene och gebackenes läggs ändelsen till efter själva participformen. Det motsäger inte regeln att participet är oföränderligt i Wir haben die Tür geschlossen – ”Vi har stängt dörren”. Det rör sig om olika användningar.

Modalverb kan ersätta participet med infinitiv

Modalverb, exempelvis müssen (måste), beskriver nödvändighet, möjlighet eller vilja tillsammans med ett annat verb. I perfekt kan de stå i infinitiv i stället för particip när ytterligare en infinitiv är med:

• Ich habe gestern arbeiten müssen. – Jag var tvungen att arbeta i går.

Här används müssen, inte gemusst. Detta kallas ersättningsinfinitiv, eftersom infinitiven ersätter det väntade participet. Modalverb har också vanliga participformer, som gemusst (varit tvungen) och gewollt (velat), vilka används utan en sådan ytterligare infinitiv: Das habe ich nicht gewollt – ”Det var inte det jag ville”. Lär i första hand in konstruktionen med två infinitiver som ett eget mönster, skilt från participbildningen.

Vissa verb har olika former för olika betydelser

Ibland måste betydelsen vägas in. Schleifen har exempelvis participet geschliffen när det betyder ”slipa”: Er hat das Messer geschliffen – ”Han har slipat kniven”. När det betyder ”släpa” används geschleift: Er hat den Sack über den Boden geschleift – ”Han har släpat säcken över golvet”.

Sådana skillnader är inget du behöver gissa dig till. Kontrollera den aktuella betydelsen i en ordbok och skriv upp en hel exempelmening, inte bara två alternativa former utan sammanhang.

Tips för att öva

1. Sortera verb efter två skilda beslut. Skriv exempelvis machen, schreiben, bezahlen, anrufen, studieren på små lappar. Bestäm först om participet ska ha ge- och var det hamnar. Bestäm sedan om slutet är -t eller -en och om stammen ändras. Kontrollera mot formerna gemacht, geschrieben, bezahlt, angerufen, studiert.
2. Lär dig korta fraser med vardagsinnehåll. Skriv hat Kaffee gekocht (har kokat kaffe), hat eine Nachricht geschrieben (har skrivit ett meddelande) och ist früh aufgestanden (har stigit upp tidigt). Då tränar du både particip och hjälpverb. Byt sedan personen utan att ändra participet.
3. Återberätta tre saker från dagen. Använd ett regelbundet verb, ett starkt verb och ett verb med förled. Kontrollera varje particip och markera bara den del du missade: ge-, stammen eller slutet. Nästa gång kan du öva just den delen i stället för att börja om med hela systemet.

Relaterade begrepp

• Grund att bygga på: Perfekt med haben – sätt ihop hjälpverb och particip till meningar om vad som har hänt.
• Nästa steg: Passiv i presens – använd samma particip för att beskriva vad som görs med någon eller något.