Verb med dativ i tyskan

Kort sagt

Efter vissa tyska verb står den person eller sak som verbet riktar sig mot i dativ, en kasusform som bland annat syns i mir, dir och dem Mann. Lär dig framför allt helfen (hjälpa), danken (tacka), gefallen (tilltala), gehören (tillhöra), schmecken (smaka) och passen (passa) tillsammans med dativformen. Det heter Ich helfe dir – ”Jag hjälper dig” – och Das Essen schmeckt mir – ”Jag tycker att maten smakar gott”.

Översikt

På svenska säger vi ”Jag hjälper dig” och ”Jag ser dig”. Ordet dig ser likadant ut i båda meningarna. Tyskan skiljer däremot mellan Ich helfe dir och Ich sehe dich. Skillnaden beror på kasus, alltså former som visar ett ords uppgift i meningen. Verbet helfen kräver dativ, medan sehen i den här betydelsen kräver ackusativ, en annan objektsform.

Ett verb är ett ord som uttrycker exempelvis en handling eller ett tillstånd. Ett objekt är en komplettering som verbet riktar sig mot eller knyter till sig. När en sådan komplettering står i dativ kallas den dativobjekt. Du behöver inte börja med att analysera varje mening: på A2-nivå är det viktigare att känna igen vanliga verbmönster och kunna använda dem i vardagen.

Dativverben behövs när du ber om hjälp, tackar någon, säger vem som äger något eller pratar om mat och kläder. Några av dem fungerar ungefär som sina svenska motsvarigheter. Andra kräver att du bygger om meningen: svenska ”Jag gillar jackan” blir ofta tyska Die Jacke gefällt mir, där jackan står i centrum för meningsbyggnaden.

Så fungerar det

Lär in verbet tillsammans med sin komplettering

I ordböcker används ofta jemandem, ”någon” i dativ, för att visa konstruktionen. Förkortningen är jdm.. Att lära sig jemandem helfen är därför mer användbart än att bara lära sig översättningen ”hjälpa”.

Tyskt mönster	Betydelse	Vad dativledet anger
jemandem helfen	hjälpa någon	Den som får hjälp
jemandem danken	tacka någon	Den som får ett tack
jemandem gefallen	tilltala någon; falla någon i smaken	Den som tycker om något
jemandem gehören	tillhöra någon	Ägaren
jemandem schmecken	smaka gott för någon	Den som upplever smaken
jemandem passen	passa någon	Den som kläder, tider eller annat passar

Här är en viktig begränsning: dativ betyder inte alltid ”mottagare”, och alla verb som rör en mottagare fungerar inte likadant. Välj därför inte kasus enbart efter den svenska betydelsen. Det är det tyska verbets konstruktion du behöver lära dig.

Dativpronomen – de korta formerna

Ett pronomen är ett ord som kan stå i stället för ett namn eller en annan benämning, till exempel ”hon” eller ”henne”. Här är formerna som används efter de här verben.

Grundform	Dativform	Svensk motsvarighet till dativformen
ich	mir	mig
du	dir	dig
er	ihm	honom
sie	ihr	henne
es	ihm	det
wir	uns	oss
ihr	euch	er
sie	ihnen	dem
Sie	Ihnen	dig eller er vid formellt tilltal

Ich danke Ihnen betyder ”Jag tackar dig/er” med formellt tilltal. Stor bokstav skiljer Ihnen från ihnen, ”dem”. Observera också att svenska ”henne” motsvaras av ihr, inte sie, i dativ.

Dativ med namn och substantiv

Ett substantiv är ett ord för exempelvis en person, sak eller företeelse: lärare, jacka, hjälp. Med sådana ord syns dativen ofta i artikeln, det lilla ordet framför substantivet, som der eller ein. Ett vanligt personnamn ser däremot oftast likadant ut: Ich helfe Anna betyder ”Jag hjälper Anna”.

Ordgrupp	Grundform med bestämd artikel	Dativ	Svensk betydelse
Maskulinum, tysk grammatisk ordklass	der Mann	dem Mann	mannen
Femininum, tysk grammatisk ordklass	die Frau	der Frau	kvinnan
Neutrum, tysk grammatisk ordklass	das Kind	dem Kind	barnet
Plural, flera	die Kinder	den Kindern	barnen

Med obestämd artikel blir motsvarande former einem Mann, einer Frau och einem Kind: ”en man”, ”en kvinna” och ”ett barn” i dativ. Samma mönster syns i meinem Bruder (min bror) och meiner Schwester (min syster).

I dativ plural får substantivet normalt också ett -n: den Kindern, ”barnen”. Lägg inte till ännu ett -n när pluralformen redan slutar på -n eller -en, och inte heller efter plural på -s: den Frauen (kvinnorna), den Autos (bilarna).

Vem eller vad styr verbformen?

Subjektet är det led som verbformen rättar sig efter; det står i nominativ, ordets grundform i den här funktionen. I Ich helfe dir är ich subjekt. Men i Die Jacke gefällt mir är die Jacke subjekt, trots att den naturliga svenska översättningen är ”Jag gillar jackan”.

Jämför:

• Der Mantel gehört ihr. – Rocken tillhör henne.
• Die Mäntel gehören ihr. – Rockarna tillhör henne.

Verbet växlar mellan gehört och gehören eftersom antalet rockar ändras. Ihr, ”henne”, är dativobjekt och styr inte verbformen.

Samma sak gäller Das Essen schmeckt mir (Jag tycker att maten smakar gott) och Die Kartoffeln schmecken mir (Jag tycker att potatisen smakar gott). Svenskans ”potatisen” kan motsvara tysk plural, men tyskan följer det tyska subjektet die Kartoffeln.

Presensformer för de sex verben

Presens är verbformen för det som händer nu eller brukar hända. Här är hela böjningen. Betydelserna är hjälpa, tacka, tilltala, tillhöra, smaka och passa, i samma ordning som kolumnerna.

Person	helfen	danken	gefallen	gehören	schmecken	passen
ich	helfe	danke	gefalle	gehöre	schmecke	passe
du	hilfst	dankst	gefällst	gehörst	schmeckst	passt
er / sie / es	hilft	dankt	gefällt	gehört	schmeckt	passt
wir	helfen	danken	gefallen	gehören	schmecken	passen
ihr	helft	dankt	gefallt	gehört	schmeckt	passt
sie / Sie	helfen	danken	gefallen	gehören	schmecken	passen

Lägg särskilt märke till du hilfst, er hilft, du gefällst och es gefällt. De andra fyra verben följer ett regelbundet mönster i presens. Alla former finns, men när du talar om mat och kläder använder du oftast formerna för er/sie/es eller plural: schmeckt/schmecken, passt/passen, gefällt/gefallen.

Ordföljden ändrar inte dativen

I en huvudsats, en mening som kan stå själv, kommer det böjda verbet normalt på andra plats. Första platsen kan innehålla mer än ett ord.

• Die Jacke gefällt mir. – Jag gillar jackan.
• Mir gefällt die Jacke. – Jag gillar jackan.

I den andra meningen lyfts ”för mig” fram som utgångspunkt. Mir är fortfarande dativobjekt, och jackan är fortfarande subjekt. Översätt alltså inte första ordet automatiskt med ett svenskt subjekt.

Frågeordet för en person i dativ är wem, ”vem”:

• Wem gehört der Schlüssel? – Vem tillhör nyckeln?
• Wem hilfst du? – Vem hjälper du?

Frågan med wem är ett bra kontrollknep när du redan känner till verbets konstruktion. Den hjälper däremot inte om du först översätter en svensk fråga och gissar vilket tyskt kasus den ska ha.

Exempel i sitt sammanhang

Här används alla sex verben i vardagliga situationer. Dativledet är markerat med fetstil.

Tyska	Svenska	Att lägga märke till
Kannst du mir kurz helfen?	Kan du hjälpa mig en stund?	En vanlig fråga när du behöver hjälp.
Ich helfe meiner Nachbarin beim Tragen.	Jag hjälper min granne att bära.	Den som får hjälp står i dativ.
Wir danken euch für die Einladung.	Vi tackar er för inbjudan.	Det man tackar för kommer efter en egen preposition.
Ich danke Ihnen.	Jag tackar dig/er.	Formellt tilltal med stor bokstav.
Gefällt dir die neue Wohnung?	Tycker du om den nya lägenheten?	Lägenheten är subjekt.
Die hellen Farben gefallen uns.	Vi gillar de ljusa färgerna.	Flera färger ger pluralformen av verbet.
Der Mantel gehört ihr.	Rocken tillhör henne.	Ägaren står i dativ.
Gehören diese Schlüssel Ihnen?	Är de här nycklarna dina/era?	Flera nycklar ger pluralformen.
Das Essen schmeckt mir.	Jag tycker att maten smakar gott.	Positiv smakupplevelse utan något extra ord för ”gott”.
Schmeckt den Kindern die Suppe?	Tycker barnen att soppan smakar gott?	Dativ plural på både artikel och substantiv.
Die Schuhe passen ihm nicht.	Skorna passar honom inte.	Här gäller det storlek eller passform.
Passt dir Donnerstag um zehn?	Passar torsdag klockan tio för dig?	Även en tid kan passa någon.

Vanliga misstag

1. Att välja samma form som efter ”se”

• Fel: Ich helfe dich.
• Rätt: Ich helfe dir. – Jag hjälper dig.

Svenskans ”dig” visar inte om tyskan behöver dich eller dir. Lär in helfen + dativ som en enhet. Samma sak gäller Ich danke dir, ”Jag tackar dig”.

2. Att sätta den som gillar något som subjekt till gefallen

• Fel: Ich gefalle die Wohnung.
• Rätt: Die Wohnung gefällt mir. – Jag gillar lägenheten.

Med gefallen är det som tilltalar någon subjekt. Personen som upplever det står i dativ. Om du vill ha ett mönster som liknar svenskans ”jag gillar” kan du använda Ich mag die Wohnung, med ackusativ efter mögen.

3. Att låta dativpersonen bestämma verbformen

• Fel: Die Schuhe gefällt mir.
• Rätt: Die Schuhe gefallen mir. – Jag gillar skorna.

Skorna är flera, alltså behövs gefallen. Att mir syftar på en enda person spelar ingen roll för verbets böjning.

4. Att behålla substantivets grundform

• Fel: Ich helfe die Frau.
• Rätt: Ich helfe der Frau. – Jag hjälper kvinnan.

Även feminina ord behöver en dativform. Formen der Frau betyder här inte ”kvinnans”, utan ”kvinnan” som objekt till helfen. Artikelns betydelse avgörs av hela konstruktionen.

5. Att blanda ihop passform och tycke

• Fel för betydelsen ”Jag gillar jackan”: Die Jacke passt mir.
• Rätt: Die Jacke gefällt mir. – Jag gillar jackan.

Den första meningen är grammatiskt riktig men betyder att jackan passar i storlek eller passform. Du kan säga Die Jacke gefällt mir, aber sie passt mir nicht: ”Jag gillar jackan, men den passar mig inte.”

6. Att använda hjälpverbets vanliga objektsmönster

• Fel: Ich kann dich helfen.
• Rätt: Ich kann dir helfen. – Jag kan hjälpa dig.

Även när können, ”kunna”, läggs till bestämmer helfen vilket kasus hjälpobjektet ska ha. Det är inte placeringen sist i meningen som ändrar konstruktionen.

Bra att veta i vardagen

Hjälp med något och tack för något

Du kan lägga till vad hjälpen eller tacket gäller. En preposition är ett litet relationsord som ”med”, ”för” eller ”vid”. Den kan styra kasus i en egen del av meningen.

• Ich helfe dir bei der Anmeldung. – Jag hjälper dig med anmälan.
• Ich danke dir für deine Hilfe. – Jag tackar dig för din hjälp.

Personen dir står i dativ på grund av verbet. Efter bei står också dativ, men där är det prepositionen som bestämmer. Efter für står ackusativ. Dativverbet gör alltså inte att alla följande ord automatiskt ska stå i dativ.

Formellt tilltal och vardagliga tack

Kannst du mir helfen? betyder ”Kan du hjälpa mig?” till någon du duar. Können Sie mir helfen? betyder samma sak med formellt tilltal. Valet av du eller Sie beror på relationen och situationen; tyskan använder formellt tilltal oftare än dagens svenska.

Ich danke Ihnen är en fullständig och ofta ganska formell formulering. I vardagen räcker vanligtvis Danke! eller Vielen Dank!, ”Tack!” respektive ”Tack så mycket!”. Om personen uttrycks i den fullständiga konstruktionen står den fortfarande i dativ: Ich danke dir.

När personen inte sägs ut

Dativobjektet behöver inte alltid uttryckas. Die Suppe schmeckt gut betyder ”Soppan smakar gott”, utan att någon särskild person nämns. Die Schuhe passen betyder ”Skorna passar”, när sammanhanget gör det klart vem som provar dem.

Regeln är alltså inte att varje mening med de här verben måste innehålla ett synligt dativord. Regeln är att den komplettering som anger exempelvis hjälpmottagare, ägare eller upplevare får dativ när den uttrycks i dessa konstruktioner.

Fördjupning – när grunden sitter

Du behöver inte behärska allt här på A2-nivå. Avsnitten visar hur samma grundregel fungerar i längre meningar och hur närliggande konstruktioner skiljer sig åt.

Dativ finns kvar i andra verbformer

Kasusvalet ändras inte bara för att du berättar om det förflutna. Perfekt är en sammansatt dåtidsform med ett hjälpverb och ett particip, en verbform som här används för att beskriva något som har hänt. Alla sex verben använder haben som hjälpverb i perfekt.

Perfekt med dativ	Svenska
Sie hat mir geholfen.	Hon har hjälpt mig.
Ich habe ihm gedankt.	Jag har tackat honom.
Der Film hat uns gefallen.	Vi har tyckt om filmen.
Das Haus hat ihr gehört.	Huset har tillhört henne.
Das Essen hat ihnen geschmeckt.	De har tyckt att maten smakade gott.
Die Hose hat mir gepasst.	Byxorna har passat mig.

Svenskan säger ofta hellre ”Vi tyckte om filmen” eller ”Maten smakade gott” i en konkret berättelse. Tabellen visar tyskans verbform, inte ett krav på att alltid välja svenskt ”har”.

I Du musst mir helfen, ”Du måste hjälpa mig”, står helfen i infinitiv, verbets oböjda form. Dativformen mir finns kvar. I en bisats, en sats som hör till en annan sats, ändras ordföljden: Ich bin froh, weil du mir hilfst betyder ”Jag är glad eftersom du hjälper mig”. Dativregeln är densamma.

Samma verb kan ingå i andra konstruktioner

Gehören uttrycker ägande med dativ: Das Buch gehört mir, ”Boken tillhör mig”. Men Das gehört zum Alltag, ”Det hör till vardagen”, innehåller konstruktionen zu etwas gehören. Där kommer dativen efter prepositionen zu; zum är en sammandragning av zu dem.

Passen behöver också läsas tillsammans med resten av meningen:

• Die Jacke passt mir. – Jackan passar mig i storlek.
• Die Jacke passt zu meiner Hose. – Jackan passar ihop med mina byxor.

Den andra meningen handlar om att plaggen passar ihop. Dativen i meiner Hose styrs av zu, inte av ett direkt dativobjekt efter verbet.

Med schmecken är kontrasten liknande: Die Suppe schmeckt mir betyder ”Jag tycker att soppan smakar gott”, medan Die Suppe schmeckt nach Knoblauch betyder ”Soppan smakar vitlök”. Efter nach beskriver du smaken, inte den som smakar.

När svenska ”passa” betyder ”klä”

Om du menar att någon ser bra ut i ett plagg är stehen ofta mer träffande än passen:

• Die Jacke passt dir. – Jackan passar dig i storlek.
• Die Jacke steht dir gut. – Du klär bra i jackan.
• Die Jacke gefällt dir. – Du gillar jackan.

Alla tre meningarna kan vara sanna samtidigt, men de säger olika saker. Att lära sig kontrasten gör det lättare att undvika direktöversättning från svenskans mångsidiga ”passa”.

Dativ utan vanligt subjekt i passiv

Passiv är en konstruktion där själva handlingen lyfts fram, medan den som utför den kan utelämnas: svenska ”någon hjälper henne” kan bli ”hon blir hjälpt”. Tyska dativobjekt blir dock inte nominativsubjekt i vanlig passiv med werden.

Ihr wird geholfen betyder ”Hon får hjälp”. Formen ihr behålls; den blir inte sie. Även Den Kindern wird geholfen, ”Barnen får hjälp”, har dativ och verbet wird i singular, eftersom meningen inte har något nominativsubjekt. Detta är en senare konstruktion att lära sig, men den visar att dativen hör till verbets mönster även när meningen byggs om.

Tips för egen övning

1. Byt person men behåll mönstret. Skriv Ich helfe dir – ”Jag hjälper dig” – och byt sedan till meiner Schwester (min syster), den Kindern (barnen) och Ihnen (dig/er vid formellt tilltal). Kontrollera både pronomen och artiklar. Gör sedan samma sak med danken.
2. Byt mellan en sak och flera. Utgå från Die Jacke gefällt mir, ”Jag gillar jackan”, och skriv Die Jacken gefallen mir, ”Jag gillar jackorna”. Fortsätt med gehören, schmecken och passen. Stryk under subjektet så att du ser vad som styr verbformen.
3. Beskriv något omkring dig. Skriv tre meningar om mat, kläder eller saker hemma: vem äger saken, tycker du om den och passar den? Formulera sedan en fråga med wem, exempelvis Wem gehört die Tasche? – ”Vem tillhör väskan?”. Kontrollera dativen innan du läser meningarna högt.

Om du fastnar, börja inte med att översätta ”mig” eller ”dig” isolerat. Börja med det tyska verbet, välj dess konstruktion och sätt därefter in rätt personform.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Dativpronomen – formerna mir, dir, ihm, ihr, uns, euch, ihnen och Ihnen, som du behöver för att använda dativverben säkert.