Opersonligt si i italienskan

Kortfattat

Si + verb i tredje person singular används för att säga vad man gör i allmänhet: In Italia si mangia bene betyder ”I Italien äter man gott”. Verbet har alltså samma form som med lui eller lei, men syftar inte på någon bestämd person. Med essere och ett beskrivande ord används däremot normalt plural: Si è stanchi, ”Man är trött”. I sammansatta tidsformer används essere: Si è parlato, ”Man har pratat”.

Översikt

När du på svenska säger ”man”, menar du sällan en särskild person. ”Här äter man sent” beskriver en vana, och ”Hur säger man det?” frågar efter ett uttryck som vem som helst kan använda. Italienskan uttrycker ofta samma sak med si impersonale, opersonligt si. Du slipper tala om exakt vem som handlar och kan rikta uppmärksamheten mot vanan, möjligheten eller situationen.

På B1-nivå blir konstruktionen särskilt användbar när du beskriver vardagsliv, återger regler och diskuterar hur saker brukar fungera. Den finns både i samtal och i skriven italienska. Du möter den i frågor som Come si dice in italiano?, ”Hur säger man det på italienska?”, men också i berättelser om vad som hände vid ett möte eller under en resa.

För en svenskspråkig är betydelsen oftast lättare än formen. Svenskans verb ändras ju inte mellan ”jag äter”, ”man äter” och ”vi äter”. Italienskan kräver däremot att du väljer rätt verbform. Dessutom kan ordet si ha andra funktioner. Jämför Luca si lava, ”Luca tvättar sig”, där någon tvättar sig själv, med Qui si lavora, ”Här arbetar man”, där ingen bestämd person nämns.

Så fungerar det

Grundmönstret: si och verb i singular

Ett verb, alltså ett ord som uttrycker en handling eller ett tillstånd, sätts här i tredje person singular: formen för ”han” eller ”hon”. Du skriver inte ut lui eller lei. Ordet si visar att uttalandet gäller människor i allmänhet eller en obestämd grupp.

Mönster	Italienska	Svenska
si + handling	Si lavora.	Man arbetar.
plats + si + handling	Qui si dorme bene.	Här sover man gott.
frågeord + si + verb	Come si entra?	Hur kommer man in?
non + si + verb	Non si fuma.	Man får inte röka.
si + hjälpverb för möjlighet + grundform	Si può entrare.	Man kan gå in.

Den sista raden innehåller entrare, ”gå in”, i infinitiv, verbets grundform. Det är potere, ”kunna”, som böjs: si può, inte si possono, när ingen annan konstruktion kräver plural.

Du kan använda ett verb som annars kan ta ett föremål utan att säga vad föremålet är: Si mangia alle otto, ”Man äter klockan åtta”. Måltiden står i centrum, inte något särskilt som äts. Om du lägger till sådant som äts kan konstruktionen bli passiv; den skillnaden behandlas längre ned.

Negation och frågor

Non, ”inte”, står före si:

• Qui non si parcheggia. – Här får man inte parkera.
• Non si capisce niente. – Man förstår ingenting.

Frågor behåller samma ordning mellan si och verbet:

• A che ora si parte? – Vilken tid åker man?
• Come si dice in italiano? – Hur säger man det på italienska?

I den sista frågan är det som ska sägas underförstått, till exempel ett ord som ni just har pratat om. Du behöver inte hitta ett särskilt italienskt ord för svenskans ”man” och lägga till det också.

Essere och beskrivande ord

Ett adjektiv, ett ord som beskriver någon eller något, står normalt i plural efter opersonligt si och essere, ”vara”. Själva verbet är fortfarande singular: è, inte sono.

• Quando si è stanchi, si fanno più errori. – När man är trött gör man fler misstag.
• In vacanza si è più rilassati. – På semestern är man mer avslappnad.
• Da soli si è più liberi. – När man är ensam är man friare.

Det kan kännas ovant: svenskan har singularformen ”trött” efter ”man”, men italienskan har stanchi. Tänk att uttalandet gäller flera möjliga människor, även om verbformen förblir singular.

Den vanliga allmänna formen är maskulinum plural, den form som också används om blandade grupper: stanchi, contenti, liberi. Om sammanhanget tydligt gäller enbart kvinnor används femininum plural, den form som syftar på kvinnor: Tra amiche si è più rilassate, ”Bland väninnor är man mer avslappnad”.

Mönstret gäller även med andra verb som beskriver hur man känner sig eller verkar: Ci si sente soli, ”Man känner sig ensam”. Formen ci si förklaras nedan.

Reflexiva verb: ci si

Ett reflexivt verb beskriver ofta något som någon gör med sig själv, som lavarsi, ”tvätta sig”, eller vestirsi, ”klä på sig”. Sådana verb har redan ett reflexivt si när de används med ”han”, ”hon” eller ”de”. Med opersonligt si blir kombinationen inte si si, utan ci si.

Italienska	Svenska
Ci si alza presto.	Man stiger upp tidigt.
Ci si veste in fretta.	Man klär på sig snabbt.
Non ci si deve preoccupare.	Man behöver inte oroa sig.
In montagna ci si sente meglio.	I bergen mår man bättre.

Lär gärna in ci si alza som en hel fras. Då slipper du försöka bygga formen genom att lägga två likadana si efter varandra. Vid negation står non före hela kombinationen: non ci si….

Sammansatta tidsformer: alltid essere

En sammansatt tidsform byggs av flera verbdelar. I passato prossimo, en vanlig italiensk dåtidsform, kombineras ett hjälpverb, som hjälper till att bilda tidsformen, med ett perfekt particip, en form som parlato, ”pratat”, eller arrivati, ”anlänt”.

Med opersonligt si är hjälpverbet essere, även när det vanliga personliga uttrycket använder avere. Däremot är participets ändelse inte alltid densamma.

Vanligt mönster	Italienska med opersonligt si	Svenska
Verb som normalt använder avere: particip på -o	Si è lavorato molto.	Man har arbetat mycket.
Verb som normalt använder avere: particip på -o	Si è parlato del problema.	Man har pratat om problemet.
Verb som normalt använder essere: particip i plural	Si è arrivati tardi.	Man har kommit fram sent.
Reflexivt verb: ci si och particip i plural	Ci si è svegliati presto.	Man har vaknat tidigt.

Jämför Abbiamo parlato, ”Vi har pratat”, med Si è parlato, ”Man har pratat”. Bytet till essere innebär alltså inte att alla particip automatiskt ska stå i plural.

Med arrivare, ”komma fram”, och partire, ”åka/ge sig av”, använder man redan essere i personliga uttryck. Då blir den opersonliga formen normalt si è arrivati respektive si è partiti. Om enbart kvinnor avses kan det heta si è arrivate och ci si è svegliate.

Exempel i sammanhang

Här följer både enkla allmänna påståenden och meningar med reflexiva verb och dåtid. Översättningarna visar hur man naturligt kan uttrycka samma sak på svenska; det behöver inte alltid stå ”man”.

Italienska	Svenska	Att lägga märke till
In Italia si mangia bene.	I Italien äter man gott.	En allmän beskrivning, inte ett löfte om varje måltid.
Come si dice in italiano?	Hur säger man det på italienska?	En användbar fråga under ett samtal.
In questo quartiere si vive bene.	I det här området är det bra att bo.	Svenskan väljer gärna en annan formulering.
In biblioteca non si parla ad alta voce.	På biblioteket pratar man inte högt.	En regel med non före si.
Da qui si arriva in centro in dieci minuti.	Härifrån kommer man till centrum på tio minuter.	En praktisk upplysning.
Per entrare si deve prenotare.	Man måste boka för att komma in.	Det böjda verbet är deve.
Si è sempre stanchi dopo il lavoro.	Man är alltid trött efter jobbet.	È i singular men stanchi i plural.
Quando si è nervosi, si parla troppo in fretta.	När man är nervös pratar man för snabbt.	Ett tillstånd följt av en handling.
Durante la settimana ci si alza alle sei.	På vardagarna stiger man upp klockan sex.	Reflexivt alzarsi ger ci si.
In vacanza non ci si guarda l'orologio.	På semestern tittar man inte på klockan.	Uttrycket guardarsi l'orologio får ci si.
Si è parlato molto del problema.	Man har pratat mycket om problemet.	Essere och participet parlato.
Alla festa si è ballato fino a tardi.	På festen dansade man till sent.	Italiensk dåtid kan motsvara svensk preteritum.
A causa del traffico si è arrivati tardi.	På grund av trafiken kom man fram sent.	Arrivare ger particip i plural.
Dopo la passeggiata ci si è sentiti meglio.	Efter promenaden mådde man bättre.	Reflexiv konstruktion i dåtid.

Vanliga misstag

1. Att använda plural på verbet bara för att många avses

• Fel: Qui si lavorano fino alle sei.
• Rätt: Qui si lavora fino alle sei. – Här arbetar man till klockan sex.
• Varför: Med opersonligt si står det böjda verbet i singular. Att flera människor arbetar ändrar inte regeln. Pluralen i passiva konstruktioner har en annan förklaring.

2. Att överföra svenskans ”man är trött” ord för ord

• Fel: Dopo il lavoro si è stanco.
• Rätt: Dopo il lavoro si è stanchi. – Efter jobbet är man trött.
• Varför: Adjektivet står normalt i plural när uttalandet gäller människor i allmänhet. Verbet è behåller däremot singularformen.

3. Att sätta två si efter varandra

• Fel: Si si alza presto.
• Rätt: Ci si alza presto. – Man stiger upp tidigt.
• Varför: Reflexivt si tillsammans med opersonligt si uttrycks som ci si.

4. Att behålla avere i dåtid

• Fel: Si ha parlato del viaggio.
• Rätt: Si è parlato del viaggio. – Man har pratat om resan.
• Varför: Den opersonliga konstruktionen kräver essere, även om man säger ho parlato, ”jag har pratat”.

5. Att ge alla particip samma ändelse

• Fel: Ieri si è arrivato tardi.
• Rätt: Ieri si è arrivati tardi. – I går kom man fram sent.
• Varför: Arrivare använder normalt essere och får här particip i plural. Men motsvarande form med parlare är si è parlato, inte si è parlati.

6. Att läsa alla si som opersonliga

• Fel tolkning: Marta si prepara betyder ”Man förbereder Marta”.
• Rätt tolkning: Marta si prepara. – Marta gör sig i ordning.
• Varför: Här finns ett uttryckligt subjekt, den som meningen handlar om och som utför handlingen: Marta. Si hör till det reflexiva verbet prepararsi.

Användning och stil

Allmänna vanor, möjligheter och regler

Si passar när det saknar betydelse vem som utför handlingen. Qui si mangia tardi, ”Här äter man sent”, beskriver en vana. Qui si può mangiare, ”Här kan man äta”, beskriver en möjlighet. Qui non si mangia, ”Här äter man inte”, kan däremot uppfattas som ett förbud om det står på en skylt.

Konstruktionen uttrycker alltså inte förbud i sig. Det är sammanhanget som gör att Non si fuma naturligt blir ”Rökning förbjuden” eller ”Man får inte röka” på svenska. För ett neutralt konstaterande kan samma struktur betyda ”Man röker inte”.

När man också menar sig själv

Opersonligt si behöver inte betyda ”alla människor överallt”. Under en återblick på en arbetsdag kan Oggi si è lavorato molto, ”I dag har man arbetat mycket”, inkludera den som talar och kollegorna. Gruppen framgår då av situationen.

Om det är viktigt vem som gjorde något är ett personligt uttryck tydligare: Oggi abbiamo lavorato molto, ”I dag har vi arbetat mycket”. Svenskans ”man” kan också användas för att tala lite försiktigt om sig själv, men du bör inte anta att varje sådant svenskt ”man” bäst blir italienskt si.

Inte samma sak som ett bestämt du

I svenskt talspråk används ibland ”du” generellt: ”När du kommer dit måste du boka först.” Italienskt opersonligt si kan undvika att rikta instruktionen mot just samtalspartnern. Vill du däremot säga vad den personen faktiskt ska göra, använd en personlig form: Devi prenotare, ”Du måste boka”.

Fördjupning: närliggande konstruktioner och fler tidsformer

Skillnaden mellan opersonligt och passivt si

Passiv betyder att meningen lyfter fram det som handlingen gäller snarare än den som utför den: ”biljetterna säljs”. Italienskans si passivante, passivt si, liknar det opersonliga mönstret men låter verbet följa det som säljs, läses eller görs.

Italienska	Svenska	Konstruktion
Qui si legge molto.	Här läser man mycket.	Opersonligt: ingen särskild text nämns.
Qui si legge il giornale.	Här läser man tidningen.	Kan analyseras som passivt si; singularen visar ingen tydlig skillnad.
Qui si leggono i giornali.	Här läser man tidningarna.	Passivt si: verbet följer giornali i plural.
Si sono venduti tutti i biglietti.	Alla biljetter har sålts.	Passiv dåtid: både sono och venduti följer biglietti.

I den passiva konstruktionen fungerar i giornali, ”tidningarna”, som grammatiskt subjekt, trots att tidningarna inte gör något själva. Därför blir det si leggono. En svensk översättning med ”man” bevisar alltså inte att den italienska konstruktionen är opersonlig.

När du nämner flera konkreta saker som handlingen gäller är passiv böjning det säkra valet i vårdad standarditalienska: Si vendono libri, ”Här säljs böcker”. Du kan möta singular i vissa vardagliga eller regionala konstruktioner, men använd plural i det här mönstret när du själv skriver.

Småord före si

Ett pronomen är ett ord som kan stå i stället för ett namn eller något som redan nämnts, exempelvis ”honom” eller ”det”. Sådana korta ord kan stå före opersonligt si:

• Lo si vede spesso al mercato. – Man ser honom ofta på marknaden.
• Gli si può telefonare domani. – Man kan ringa honom i morgon.

I det första exemplet är lo ett direkt objekt, alltså den som handlingen riktas mot utan ett mellanliggande ”till”: man ser honom. Gli i det andra anger mottagaren, ”till honom”, ett indirekt objekt. Verbet i lo si vede står i singular enligt den opersonliga grundregeln.

Med ne, som här betyder ”om det”, får si formen se: Se ne parla spesso, ”Man pratar ofta om det”. Det är en formförändring framför ne, inte ett nytt ord med betydelsen ”om” i betydelsen ”ifall”.

Även ci kan betyda ”där”: A Bologna? Ci si vive bene, ”I Bologna? Där har man det bra”. Här kommer ci inte från ett reflexivt verb. Utseendet är alltså detsamma som i ci si alza, men bakgrunden är en annan.

Andra tidsformer och hypotetiska situationer

Opersonligt si är inte begränsat till nutid. Behåll konstruktionen och välj den tidsform som sammanhanget kräver.

Italienska	Svenska	Användning
Una volta si lavorava anche il sabato.	Förr arbetade man även på lördagar.	Imperfekt, en dåtidsform för bland annat tidigare vanor.
Domani si partirà presto.	I morgon åker man tidigt.	Futurum, en form för framtid.
Si potrebbe partire prima.	Man skulle kunna åka tidigare.	Konditionalis, en form som här uttrycker ett förslag.
È importante che si arrivi puntuali.	Det är viktigt att man kommer i tid.	Konjunktiv efter ett uttryck för vad som är viktigt.

Konjunktiv är en grupp verbformer som bland annat används efter önskemål, bedömningar och vissa uttryck med che. I sista exemplet är arrivi fortfarande tredje person singular, medan det beskrivande puntuali, ”punktliga”, står i plural.

Regionalt si för ”vi”

Särskilt i toskanskt talspråk kan du höra Noi si va, ”Vi går/åker”. Där kombineras ett uttryckligt noi, ”vi”, med si och singularverb. Det är ett regionalt sätt att uttrycka första person plural, inte grundmönstret du behöver använda i neutral skrift. Skriv normalt Noi andiamo eller bara Andiamo när du tydligt menar ”vi går”.

Så kan du öva

1. Beskriv platser med samma ram. Välj ett bibliotek, en restaurang och en station. Skriv exempelvis Qui si studia in silenzio, ”Här studerar man i tystnad”. Lägg sedan till en fråga och en negation. Kontrollera att du använder singularformen, inte formen för ”de”.
2. Gör tre sorters dåtidsmeningar. Öva i grupperna si è lavorato, ”man har arbetat”, si è arrivati, ”man har kommit fram”, och ci si è alzati, ”man har stigit upp”. Byt plats- och tidsuttryck men behåll varje mönster tills det känns självklart. Förklara för dig själv varför participets ändelse skiljer sig.
3. Sortera si när du läser. Markera om si betyder att någon gör något med sig själv, att människor handlar i allmänhet eller att något blir gjort. Jämför särskilt si legge, ”man läser”, med si leggono libri, ”böcker läses”. Utgå från den italienska strukturen, inte bara från om översättningen innehåller ”man”.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Reflexiva verb – förstå skillnaden mellan ”sig” och opersonligt si, och varför det blir ci si alza.
• Fortsättning: Passivt si – lär dig när det som handlingen gäller styr verbets singular- eller pluralform.