Enkel futurum i italienska – futuro semplice

I korthet

Italienskans futuro semplice uttrycker framtid med ett enda böjt verb: partirò betyder ”jag ska åka”. Till verbets framtidsstam lägger du ändelserna -ò, -ai, -à, -emo, -ete, -anno; några vanliga stammar är sar- från essere (vara), avr- från avere (ha) och andr- från andare (gå, åka). Formen kan också uttrycka en gissning om nuet: Saranno le dieci betyder ”Klockan är nog tio”.

Översikt

På svenska talar vi om framtiden med till exempel ”ska”, ”kommer att” eller en nutidsform: ”I morgon jobbar jag hemma.” Italienskan har också flera sätt att tala om framtiden, men dessutom en särskild verbform som kallas futuro semplice, enkel futurum. Futurum betyder här en form för framtid, och enkel innebär att formen består av ett enda verb, inte av ett hjälpverb och ett annat verb. Lavorerò motsvarar alltså hela uttrycket ”jag ska arbeta”.

Det här är ett centralt område på B1-nivå. Du behöver formen för att berätta om kommande förändringar, göra förutsägelser, ge löften och beskriva vad som händer om ett villkor uppfylls. Samtidigt behöver du känna igen när en italienare använder formen utan att tala om framtiden alls: Sarà stanco kan betyda ”Han är nog trött”.

För en svenskspråkig läsare finns två viktiga utgångspunkter. Dels måste verbet böjas efter vem som gör något, även om svenskans ”ska” ser likadant ut för alla personer. Dels motsvarar svenska ”ska” inte alltid italiensk futurum. ”Jag ska åka” kan beskriva en plan, medan ”du ska lämna tillbaka nyckeln” kan vara ett krav. Betydelsen, inte det svenska ordet i sig, avgör vilken italiensk form som passar.

Så bildar du formen

En stam och sex ändelser

Utgå från verbets infinitiv, alltså grundformen som motsvarar ”att tala”, ”att ta” eller ”att åka”. För regelbundna verb bildas en stam, den del som står före ändelsen, så här:

• Verb på -are: byt slutet -are mot -er-. Parlare (tala) ger parler-.
• Verb på -ere: ta bort sista -e. Prendere (ta) ger prender-.
• Verb på -ire: ta bort sista -e. Partire (åka, resa i väg) ger partir-.

Därefter lägger du till samma sex ändelser i alla tre grupperna. Tabellen visar hela böjningen. Orden io, tu och så vidare är personliga pronomen, ord som står i stället för namn och anger vem som gör något.

Vem?	Ändelse	Parlare – tala	Prendere – ta	Partire – åka
io – jag	-ò	parlerò	prenderò	partirò
tu – du	-ai	parlerai	prenderai	partirai
lui/lei – han/hon; Lei – artigt ni	-à	parlerà	prenderà	partirà
noi – vi	-emo	parleremo	prenderemo	partiremo
voi – ni, flera personer	-ete	parlerete	prenderete	partirete
loro – de	-anno	parleranno	prenderanno	partiranno

Parleremo betyder ”vi ska tala”, prenderete ”ni ska ta” och partiranno ”de ska åka”. Det artiga tilltalet Lei använder samma verbform som ”han/hon”: Lei partirà domani? betyder ”Ska ni resa i morgon?”, när man tilltalar en person artigt.

Italienskan utelämnar ofta pronomenet eftersom ändelsen redan visar personen. Du kan därför säga Partirò domani – ”Jag åker i morgon” – utan io. Pronomenet kan sättas ut för kontrast: Io partirò domani, tu resterai qui – ”Jag åker i morgon, du stannar här”.

Accent och betoning är en del av formen

I io-formen och formen för lui/lei står en skriven accent på sista vokalen: parlerò, parlerà. Dessa former betonas på slutet. Accenten ska finnas kvar även när du skriver snabbt; använd ò och à, inte en apostrof efter bokstaven.

Övriga former skrivs utan accenttecken. I parlerai och parleranno ligger betoningen på a. I både parleremo och parlerete betonas det e som står direkt efter r. Att läsa hela serien högt hjälper dig att hålla isär ändelserna.

Stavningen anpassas till uttalet

Några mönster är regelbundna men kräver en stavningsändring:

Infinitiv och betydelse	Framtidsstam	Jag-form	Att lägga märke till
cercare – leta, söka	cercher-	cercherò	h bevarar k-ljudet framför e
pagare – betala	pagher-	pagherò	h bevarar det hårda g-ljudet
mangiare – äta	manger-	mangerò	i i slutet -ciare/-giare faller normalt bort
cominciare – börja	comincer-	comincerò	inget i behövs framför e här
studiare – studera	studier-	studierò	andra verb på -iare kan behålla i
finire – avsluta, bli klar	finir-	finirò	inget -isc- i futurum

Pagherò domani betyder ”Jag betalar i morgon”. Cominceremo alle nove betyder ”Vi börjar klockan nio”. Lägg särskilt märke till att finisco, ”jag avslutar”, i nutid blir finirò, inte en form med -isc-.

Vanliga oregelbundna stammar

Oregelbunden betyder här att stammen inte följer huvudregeln. Ändelserna är däremot desamma som ovan. Det lönar sig därför att lära in stammen och jag-formen tillsammans.

Infinitiv och betydelse	Framtidsstam	Jag-form
essere – vara	sar-	sarò
avere – ha	avr-	avrò
andare – gå, åka	andr-	andrò
fare – göra	far-	farò
dare – ge	dar-	darò
stare – vara, stanna, må	star-	starò
dovere – behöva, vara tvungen	dovr-	dovrò
potere – kunna	potr-	potrò
sapere – veta, kunna	sapr-	saprò
vedere – se	vedr-	vedrò
vivere – leva, bo	vivr-	vivrò
venire – komma	verr-	verrò
volere – vilja	vorr-	vorrò
bere – dricka	berr-	berrò
rimanere – stanna, bli kvar	rimarr-	rimarrò
tenere – hålla, behålla	terr-	terrò

De vanligaste oregelbundna verben behöver du kunna i alla personer:

Person	Essere – vara	Avere – ha	Andare – gå, åka
io	sarò	avrò	andrò
tu	sarai	avrai	andrai
lui/lei/Lei	sarà	avrà	andrà
noi	saremo	avremo	andremo
voi	sarete	avrete	andrete
loro	saranno	avranno	andranno

Saremo a casa betyder ”Vi kommer att vara hemma”, avrete tempo ”ni kommer att ha tid” och andranno in treno ”de kommer att åka tåg”. Mönstret är detsamma även med dubbel konsonant: verrò, verrai, verrà, verremo, verrete, verranno – ”jag kommer, du kommer” och så vidare, med framtidsbetydelse.

Nekande meningar, frågor och småord

För att neka sätter du non framför verbet: Non verrò alla cena – ”Jag kommer inte på middagen”. En vanlig fråga kan ha samma ordföljd som ett påstående: Verrai alla cena? – ”Kommer du på middagen?” Tonfallet och frågetecknet visar att det är en fråga. Du behöver inget extra ord som motsvarar svenskans ”ska”.

Småord som hör till verbet står normalt före den böjda formen. I sposarsi, ”gifta sig”, är si ett reflexivt pronomen, ett litet ord som knyter handlingen till den som gör den. Det anpassas efter personen: mi sposerò – ”jag ska gifta mig”, ci sposeremo – ”vi ska gifta oss”. På samma sätt betyder ti chiamerò ”jag ska ringa dig”, inte ”du ska ringa”: verbändelsen anger vem som ringer.

Exempel i sammanhang

Läs först den italienska meningen och avgör om den handlar om framtid eller en gissning om nuet. Den svenska översättningen behöver inte innehålla ”ska” för att återge samma betydelse.

Italienska	Svenska	Kommentar
Domani andrò al cinema.	I morgon ska jag gå på bio.	Framtid med oregelbunden stam.
L'anno prossimo ci sposeremo.	Nästa år ska vi gifta oss.	Ci motsvarar här ”oss”.
Saranno le dieci.	Klockan är nog tio.	En uppskattning av tiden nu.
Quando finirai il lavoro?	När blir du klar med arbetet?	Fråga om framtiden.
Ti chiamerò appena arriverò in albergo.	Jag ringer dig så snart jag kommer fram till hotellet.	Futurum kan stå efter ”så snart”.
Non dimenticherò quello che hai fatto per me.	Jag kommer inte att glömma det du har gjort för mig.	Ett löfte eller en stark försäkran.
Secondo le previsioni, domani pioverà.	Enligt prognosen kommer det att regna i morgon.	Förutsägelse.
Se avremo tempo, visiteremo anche il museo.	Om vi har tid besöker vi museet också.	Ett möjligt framtida villkor och dess följd.
Quanto costerà il biglietto?	Vad kan biljetten tänkas kosta?	Med rätt sammanhang en undran om priset nu.
Marta non risponde: sarà in riunione.	Marta svarar inte, hon sitter nog i möte.	Antagande om nuläget.
Tra dieci anni vivremo ancora qui?	Kommer vi fortfarande att bo här om tio år?	Längre tidsperspektiv.
Vi manderemo i documenti entro venerdì.	Vi skickar er handlingarna senast på fredag.	Ett besked eller åtagande.

Vanliga misstag

1. Att behålla -a- i ett vanligt verb på -are

• Fel: Domani parlarò con Anna.
• Rätt: Domani parlerò con Anna. – ”I morgon ska jag prata med Anna.”
• Varför: Regelbundna verb på -are får -er- i futurum. Lär in undantagen farò, darò, starò separat; de betyder ”jag ska göra, ge, vara/stanna”.

2. Att lägga ändelsen till fel stam

• Fel: Anderemo a Torino.
• Rätt: Andremo a Torino. – ”Vi ska åka till Turin.”
• Varför: Andare har stammen andr-. Samma ändelse -emo som i parleremo används, men stammen måste bli rätt först.

3. Att blanda ihop vem som gör något

• Fel: Noi partiranno domani.
• Rätt: Noi partiremo domani. – ”Vi ska åka i morgon.”
• Varför: På svenska ändras inte ”ska” efter personen. På italienska betyder -emo ”vi”, medan -anno betyder ”de”. Att lägga till noi kan inte ersätta rätt verbändelse.

4. Att tolka varje futurumform som framtid

• Missvisande i sammanhanget: Marta svarar inte nu. Sarà occupata tolkas som ”Hon kommer att vara upptagen senare”.
• Rätt tolkning: Sarà occupata. – ”Hon är nog upptagen.”
• Varför: När talaren drar en slutsats om situationen nu kan futurum uttrycka sannolikhet. Leta efter tidsord och sammanhang innan du översätter.

5. Att använda futurum när du menar ”skulle”

• Fel för en artig beställning: Vorrò un caffè, per favore.
• Rätt: Vorrei un caffè, per favore. – ”Jag skulle vilja ha en kaffe, tack.”
• Varför: Vorrò betyder ”jag kommer att vilja”. Vorrei är konditionalis, en verbform som bland annat uttrycker ”skulle” och gör önskemål artigare. Stammen liknar futurumstammen, men ändelserna och användningen skiljer sig.

Att tänka på i användningen

Presens är också naturligt för framtid

Presens, alltså nutidsformen, används ofta när tiden redan framgår. Domani lavoro da casa betyder ”I morgon jobbar jag hemifrån”. Det är vanligt och korrekt, precis som på svenska.

Domani lavorerò da casa kan användas om samma framtida situation. Futurum kan göra meningen till ett tydligare besked, ett beslut eller en förutsägelse, beroende på sammanhanget. Gränsen är inte ”osäkert” mot ”säkert”: både presens och futurum kan beskriva fasta planer. Presens är ofta det vardagliga valet när planen är tydlig, medan futurum också är vanligt i formella besked och när framtiden betonas.

Översätt alltså inte varje svenskt ”ska” med futurum av vana. Domani devo lavorare betyder ”Jag måste jobba i morgon”. Där är det skyldigheten som står i centrum, inte bara tidpunkten.

Löften, försäkringar och uppmaningar

Ti aiuterò – ”Jag ska hjälpa dig” – fungerar som ett löfte. Vedrai, andrà tutto bene – ”Du ska se, allt kommer att gå bra” – är en försäkran. I sådana sammanhang uttrycker futurum både framtid och talarens inställning.

I instruktioner kan futurum låta bestämt: Consegnerete il modulo entro lunedì – ”Ni ska lämna in blanketten senast på måndag”. Det liknar svenskans kravbetonade ”ska”. Det är däremot inte automatiskt en vänlig vardagsuppmaning; ton och situation avgör hur strängt det låter.

Framtid efter ”när” och ”om”

I en bisats, en del av meningen som hör till en annan del, kan italienskan använda futurum där svenskan normalt väljer presens:

• Quando arriverai, ceneremo insieme. – ”När du kommer fram äter vi middag tillsammans.”
• Se pioverà, resteremo a casa. – ”Om det regnar stannar vi hemma.”

Ett verkligt möjligt framtida villkor kan också uttryckas med presens: Se piove, restiamo a casa – ”Om det regnar stannar vi hemma”. Futurum efter se är alltså möjligt, men inte obligatoriskt. Utgå inte från att den svenska presensformen måste kopieras, och gör inte heller om varje sådan bisats till futurum utan att tänka på sammanhanget.

Fördjupning: gissningar och kontraster

Sannolikhet i nuet

Det italienska futurumets användning för antaganden motsvaras ofta av svenska nog, väl, antagligen eller kan tänkas. Talaren presenterar inte något som direkt känt, utan drar en slutsats:

• Avrà fame: non mangia da stamattina. – ”Han eller hon är nog hungrig, har ju inte ätit sedan i morse.”
• Dove sarà il telefono? – ”Var kan telefonen vara?”
• Chi sarà a quest'ora? – ”Vem kan det vara så här dags?”

Här behövs ingen framtida tidpunkt. Sarà a casa kan däremot betyda antingen ”Han/hon är nog hemma” eller ”Han/hon kommer att vara hemma”. Adesso, ”nu”, och domani, ”i morgon”, kan göra tolkningen tydlig, men ofta räcker situationen.

Svenskans ”måste vara” kan också fungera som översättning av en stark slutsats. Italiensk futurum anger dock inte en bestämd grad av säkerhet. Att alltid översätta med ”måste” riskerar därför att göra talaren säkrare än avsett.

Att medge något före en invändning

I mer nyanserat språk kan futurum medge att något kanske är sant, innan talaren invänder:

Sarà anche bravo, ma non ascolta nessuno. – ”Han må vara skicklig, men han lyssnar inte på någon.”

Detta är inte en förutsägelse om att personen ska bli skicklig. Talaren accepterar eller medger påståendet för resonemangets skull. Konstruktionen är bra att känna igen, men håll den åtskild från grundregeln om framtid.

Enkel futurum och futurum exaktum

Futuro semplice beskriver en framtida situation eller en gissning om nuet. Futurum exaktum, italienskans futuro anteriore, beskriver däremot något som kommer att vara avslutat före en framtida tidpunkt. Den formen kan också uttrycka en gissning om något som redan har hänt.

Italienska	Svenska	Skillnad
Domani finirò il lavoro.	I morgon ska jag avsluta arbetet.	Enkel futurum: vad som ska ske.
Entro domani avrò finito il lavoro.	Senast i morgon kommer jag att ha avslutat arbetet.	Futurum exaktum: något ska vara färdigt.
Sarà a casa.	Han eller hon är nog hemma.	Antagande om nuet.
Sarà già arrivato a casa.	Han har nog redan kommit hem.	Antagande om något som redan hänt.

I avrò finito och sarà arrivato böjs hjälpverbet, alltså verbet som hjälper till att bygga formen, i futurum. Det andra ordet är ett particip, en verbform som används bland annat i sammansatta tidsformer. Detaljerna om valet av hjälpverb hör till futurum exaktum; förväxla inte dessa tvåordsformer med enkel futurum.

Framtid sedd från det förflutna

När du återger något från en tidpunkt i det förflutna räcker inte alltid enkel futurum:

• Dice che partirà domani. – ”Hon säger att hon ska resa i morgon.”
• Ha detto che sarebbe partita il giorno dopo. – ”Hon sa att hon skulle resa dagen därpå.”

Den andra meningen använder sammansatt konditionalis, här sarebbe partita. Framtiden ses från en tidigare tidpunkt. Det är en senare fördjupning, men jämförelsen visar varför svenska ”ska” och ”skulle” inte bör behandlas som utbytbara signaler för samma italienska form.

Tips för egen träning

1. Träna stam och person var för sig. Välj parlare, partire, essere, avere, andare och venire. Skriv först stammarna, sedan alla sex formerna. Kontrollera särskilt skillnaden mellan ”vi” på -emo och ”de” på -anno, samt accenttecknen i jag-formen och formen för han/hon.
2. Skriv en liten veckoplan på två sätt. Börja exempelvis med Domani studio a casa – ”I morgon pluggar jag hemma” – och skriv sedan Domani studierò a casa. Prova att göra den andra versionen till ett löfte eller ett besked. Målet är att förstå båda alternativen, inte att ersätta all presens med futurum.
3. Ge varje futurumform en tidsstämpel. När du läser eller lyssnar, markera ”senare”, ”nu” eller ”redan hänt”. Sarà stanco, ”Han är nog trött”, hör till ”nu”; domani sarà stanco, ”Han kommer att vara trött i morgon”, hör till ”senare”. Kontrollera sedan vad i sammanhanget som avgjorde tolkningen.

Relaterade begrepp

• Grund att bygga på: Regelbundna verb på -are – lär dig verbens grundformer och hur personändelser fungerar.
• Jämför med: Konditionalis i presens – många stammar är gemensamma, men formen uttrycker bland annat ”skulle” och artiga önskemål.
• Använd i hela meningar: Verkliga villkorssatser – kombinera möjliga villkor med följder i nutid eller framtid.
• Nästa fördjupning: Futurum exaktum – uttryck vad som kommer att ha hänt och antaganden om det förflutna.