Konditionalis presens i italienskan

Kort sagt

Italiensk konditionalis presens, condizionale presente, används för önskemål, artiga frågor, råd och tänkta situationer: vorrei betyder ”jag skulle vilja”, potrei ”jag skulle kunna” och dovrei ofta ”jag borde”. Formen bygger på samma stam som futurum, men får ändelserna -ei, -esti, -ebbe, -emmo, -este, -ebbero. Svenskans ”skulle” motsvarar däremot inte alltid konditionalis presens: sammanhanget avgör vilken italiensk form som behövs.

Översikt

Du behöver inte föreställa dig något osannolikt för att använda konditionalis. När du beställer kaffe med Vorrei un caffè säger du helt enkelt ”Jag skulle vilja ha en kaffe”. Formen gör önskemålet mindre rakt än Voglio un caffè, ”Jag vill ha en kaffe”. På samma sätt blir Potresti aiutarmi?, ”Skulle du kunna hjälpa mig?”, en mjukare fråga än en direkt uppmaning.

Konditionalis är ett modus, alltså en verbform som visar hur talaren förhåller sig till det som sägs. Här presenteras något exempelvis som önskat, tänkbart eller beroende av ett villkor, inte som ett fastslaget faktum. Grundanvändningen hör till B1, men samma former förekommer också i nyhetsspråk och mer avancerade villkorsmeningar.

För svensktalande är en viktig skillnad att italienskan bygger in betydelsen i själva verbet. Där svenskan säger ”vi skulle åka” kan italienskan säga partiremmo. Ordet presente betyder inte heller att allt måste gälla just nu: Partirei domani, ”Jag skulle åka i morgon”, handlar om framtiden.

Så bildas och används formen

En stam och sex ändelser

Infinitiv är verbets grundform, den form som står i en ordbok: parlare, ”tala”, prendere, ”ta”, och dormire, ”sova”. Stammen är den del som ändelserna sätts på. För regelbundna verb bildar du konditionalisstammen så här:

• -are blir -er-: parlare → parler-.
• -ere blir -er-: prendere → prender-.
• -ire blir -ir-: dormire → dormir-.

Lägg därefter till rätt ändelse. Alla tre grupperna använder samma sex ändelser.

Vem?	Ändelse	parlare	prendere	dormire
Jag	-ei	parlerei	prenderei	dormirei
Du	-esti	parleresti	prenderesti	dormiresti
Han, hon; artigt tilltal till en person	-ebbe	parlerebbe	prenderebbe	dormirebbe
Vi	-emmo	parleremmo	prenderemmo	dormiremmo
Ni, flera personer	-este	parlereste	prendereste	dormireste
De	-ebbero	parlerebbero	prenderebbero	dormirebbero

Parlerei betyder ”jag skulle tala”, prenderemmo ”vi skulle ta” och dormirebbero ”de skulle sova”. Italienskan kan vanligen utelämna ord som io, ”jag”, och noi, ”vi”, eftersom verbändelsen redan visar vem som avses. Sätt ut dem när du behöver betona eller förtydliga.

Var särskilt noga med -emmo och -ebbero. Parleremmo har två m, medan parlerebbero har två b. Konditionalisändelserna får ingen skriven accent.

Sambandet med futurum

Futurum, den verbform som bland annat används för framtida händelser, har samma stam som konditionalis. Om du redan kan parlerò, ”jag kommer att tala”, behöver du bara byta ändelsen för att få parlerei, ”jag skulle tala”. Detsamma gäller oregelbundna stammar: andrò → andrei, ”jag kommer att gå/åka → jag skulle gå/åka”.

Se däremot upp med vi-formerna: parleremo betyder ”vi kommer att tala”, medan parleremmo betyder ”vi skulle tala”. Ett enda extra m ändrar betydelsen.

Stavning som bevarar uttalet

Några verb ändrar stavning när stammen bildas. Det är samma mönster som i futurum:

• -care och -gare får h: cercare → cercherei, ”jag skulle leta”, och pagare → pagherei, ”jag skulle betala”. Bokstaven h bevarar det hårda k- respektive g-ljudet framför e.
• -ciare och -giare tappar normalt infinitivens i: cominciare → comincerei, ”jag skulle börja”, och mangiare → mangerei, ”jag skulle äta”.
• Några vanliga -are-verb behåller a: dare → darei, ”jag skulle ge”, stare → starei, ”jag skulle vara/stanna”, och fare → farei, ”jag skulle göra”.

Verb som finire, ”sluta”, får inte något -isc- här: finirei, ”jag skulle sluta”. Formen finisco, ”jag slutar”, hör till en annan böjning och ger inte stammen till konditionalis.

Vanliga oregelbundna stammar

Lär gärna in följande som par mellan grundform och jag-form. När stammen väl är känd är ändelserna regelbundna.

Grundform	Betydelse	Stam	Jag-form
essere	vara	sar-	sarei
avere	ha	avr-	avrei
andare	gå, åka	andr-	andrei
venire	komma	verr-	verrei
volere	vilja	vorr-	vorrei
potere	kunna, få	potr-	potrei
dovere	behöva, måste	dovr-	dovrei
sapere	veta, kunna	sapr-	saprei
vedere	se	vedr-	vedrei
vivere	leva, bo	vivr-	vivrei
bere	dricka	berr-	berrei
tenere	hålla, behålla	terr-	terrei
rimanere	stanna kvar	rimarr-	rimarrei

Essere och avere är särskilt användbara: Sarei felice, ”Jag skulle vara glad”, och Avrei una domanda, ”Jag skulle vilja ställa en fråga”, ordagrant ”Jag skulle ha en fråga”. De böjs sarei, saresti, sarebbe, saremmo, sareste, sarebbero respektive avrei, avresti, avrebbe, avremmo, avreste, avrebbero.

Tre former som bär många vardagssamtal

Volere, potere och dovere kombineras ofta med ett annat verb i infinitiv. Du böjer det första verbet och låter det andra stå i grundform: Vorrei prenotare, ”Jag skulle vilja boka”, inte två böjda verb efter varandra.

Vem?	volere	potere	dovere
Jag	vorrei	potrei	dovrei
Du	vorresti	potresti	dovresti
Han, hon; artigt tilltal	vorrebbe	potrebbe	dovrebbe
Vi	vorremmo	potremmo	dovremmo
Ni, flera personer	vorreste	potreste	dovreste
De	vorrebbero	potrebbero	dovrebbero

• Vorrei uttrycker ett önskemål: Vorrei riposare, ”Jag skulle vilja vila”.
• Potrei uttrycker möjlighet eller ett försiktigt förslag: Potrei passare domani, ”Jag skulle kunna komma förbi i morgon”.
• Dovrei uttrycker ofta vad som vore klokt eller lämpligt: Dovrei riposare, ”Jag borde vila”.

Efter vorrei behöver du inget verb om det du vill ha redan nämns: Vorrei un tè, ”Jag skulle vilja ha en kopp te”. Italienskan behöver alltså inte alltid motsvarigheten till svenskans ”ha”.

Exempel i sitt sammanhang

Översättningarna visar naturlig svenska, inte en mekanisk motsvarighet till varje italienskt ord.

Italienska	Svenska	Vad formen gör
Vorrei un caffè, per favore.	Jag skulle vilja ha en kaffe, tack.	Gör en beställning artig.
Potresti aiutarmi?	Skulle du kunna hjälpa mig?	Ber en person som tilltalas med du om hjälp.
Sarebbe bello andare in Italia.	Det skulle vara fint att åka till Italien.	Beskriver något önskvärt.
Dovremmo partire presto.	Vi borde ge oss av tidigt.	Uttrycker vad som vore klokt.
Potrebbe ripetere, per favore?	Skulle du kunna säga det en gång till?	Artigt tilltal till en person.
Vorremmo prenotare un tavolo per quattro.	Vi skulle vilja boka ett bord för fyra.	Ett gemensamt önskemål.
Ti andrebbe di fare una passeggiata?	Skulle du ha lust att ta en promenad?	En försiktig inbjudan.
Al tuo posto, aspetterei ancora un giorno.	Om jag var du skulle jag vänta en dag till.	Ger ett råd utan att befalla.
Mi piacerebbe imparare a cucinare il pesce.	Jag skulle gärna lära mig att laga fisk.	Uttrycker något man skulle tycka om.
Preferireste stare dentro o fuori?	Skulle ni föredra att sitta inne eller ute?	Frågar flera personer om deras önskemål.
Senza macchina ci metteremmo due ore.	Utan bil skulle det ta oss två timmar.	Villkoret ligger i uttrycket ”utan bil”.
Potremmo incontrarci davanti alla stazione.	Vi skulle kunna träffas framför stationen.	Lägger fram ett förslag.
A quest'ora il negozio dovrebbe essere aperto.	Så här dags borde affären vara öppen.	Uttrycker en förväntan, inte ett råd.
Se avessi più tempo, leggerei di più.	Om jag hade mer tid skulle jag läsa mer.	Tänkt villkor med följd.

Vanliga misstag

1. Att använda infinitiven utan att ändra stammen

• Fel: Io parlarei più lentamente.
• Rätt: Io parlerei più lentamente. — Jag skulle tala långsammare.
• Förklaring: Regelbundna verb på -are byter a mot e: parler-. Samma regel ger comprerei, ”jag skulle köpa”.

2. Att tappa ett m i vi-formen

• Fel, om du menar ”vi skulle åka”: Partiremo domani.
• Rätt: Partiremmo domani. — Vi skulle åka i morgon.
• Förklaring: Partiremo är en korrekt form, men betyder ”vi kommer att åka”. Konditionalis har -emmo, med två m.

3. Att blanda du-tilltal med artigt tilltal

• Fel: Lei potresti aspettare?
• Rätt: Lei potrebbe aspettare? — Skulle du kunna vänta?
• Förklaring: Lei, när det används som artigt tilltal, kräver samma verbform som ”han” och ”hon”. Till någon du säger tu till blir det Potresti aspettare?

4. Att sätta konditionalis direkt efter se i en vanlig villkorsmening

• Fel: Se avrei tempo, verrei.
• Rätt: Se avessi tempo, verrei. — Om jag hade tid skulle jag komma.
• Förklaring: Vid ett tänkt villkor används här avessi, inte avrei. Följden står i konditionalis: verrei. Mer om detta finns i fördjupningen nedan.

5. Att översätta svenskans ”skulle vilja” med två verb i onödan

• Fel: Vorrei voglio prenotare una camera.
• Rätt: Vorrei prenotare una camera. — Jag skulle vilja boka ett rum.
• Förklaring: Vorrei innehåller redan betydelsen ”jag skulle vilja”. Nästa verb står i infinitiv, här prenotare.

6. Att använda konditionalis presens om ett avslutat, missat tillfälle

• Fel, om du menar ”jag skulle gärna ha kommit i går”: Verrei volentieri ieri.
• Rätt: Sarei venuto volentieri ieri. — Jag skulle gärna ha kommit i går.
• Förklaring: Ett missat tillfälle i det förflutna kräver normalt condizionale passato, konditionalis för det förflutna. Verrei volentieri domani, ”Jag skulle gärna komma i morgon”, passar däremot med presensformen. En kvinna säger i exemplet Sarei venuta.

Att tänka på i samtal och skrift

Artighet är mer än verbformen

Vorrei är ett tryggt val vid en beställning, medan Voglio kan låta krävande. Men vanligt presens, den form som ofta beskriver vad som händer nu, är inte automatiskt oartigt. Posso avere un bicchiere d'acqua, per favore?, ”Kan jag få ett glas vatten, tack?”, är också en naturlig och vänlig fråga. Tonfall, situation och uttryck som per favore spelar stor roll.

Svenskans artiga ”du” kan motsvaras av både italienska tu och Lei. Välj först hur personen tilltalas och sedan rätt konditionalisform: potresti till någon du säger tu till, potrebbe vid Lei. Potreste används när du vänder dig till flera personer, inte som en allmän motsvarighet till svenskt artighets-ni.

Råd, möjlighet och förväntan

Dovresti chiamare il medico, ”Du borde ringa läkaren”, är ett råd. Il medico dovrebbe arrivare alle dieci, ”Läkaren borde komma klockan tio”, är i stället en förväntan utifrån vad man vet. Konditionalis gör inte alltid ett påstående svagare på exakt samma sätt; verbet och sammanhanget hjälper dig att tolka det.

Jämför också Potrei venire, ”Jag skulle kunna komma”, med Saprei rispondere, ”Jag skulle kunna svara”. Potere gäller ofta möjlighet eller tillåtelse, medan sapere handlar om att ha kunskap eller färdighet. Svenskans ”kunna” döljer ibland den skillnaden.

Små ord vid infinitiven

Ett pronomen, ett kort ord som ersätter eller syftar på någon eller något, kan placeras före det böjda verbet eller fogas till infinitiven:

• Mi potresti aiutare? — Skulle du kunna hjälpa mig?
• Potresti aiutarmi? — Skulle du kunna hjälpa mig?

Betydelsen är densamma. När mi fogas till aiutare faller infinitivens sista e bort: aiutar-mi. Detta är ett vanligt mönster även med vorrei och dovrei.

Fördjupning: villkor, nyanser och andra användningar

Ett tänkt villkor behöver inte sägas med se

En villkorssats är den del av en mening som anger under vilken förutsättning något gäller, ofta inledd med ”om”. Den kan kombineras med en följd i konditionalis:

Se abitassi più vicino, verrei a piedi. — Om jag bodde närmare skulle jag komma till fots.

Abitassi är imperfekt konjunktiv, en verbform som här markerar ett tänkt villkor. Namnet betyder inte att situationen måste ligga i dåtiden. Kombinationen är alltså se + imperfekt konjunktiv, följt av konditionalis presens.

Ett öppet och realistiskt framtida villkor kan i stället uttryckas med andra former: Se ho tempo, vengo, ”Om jag har tid kommer jag”, eller Se avrò tempo, verrò, ”Om jag får tid kommer jag”. Du ska därför inte byta alla verb i meningar med ”om” till konditionalis.

Villkoret kan också vara underförstått: Verrei volentieri, ma lavoro, ”Jag skulle gärna komma, men jag arbetar”. Eller så uttrycks det utan en hel sats: Con un po' di aiuto, finiremmo prima, ”Med lite hjälp skulle vi bli klara tidigare”.

Se förbjuder inte alltid konditionalis

Regeln ovan gäller se i betydelsen ”om, under förutsättning att”. I en indirekt fråga, alltså en fråga inbyggd i en annan mening, kan se i stället betyda ”huruvida”. Då kan konditionalis vara korrekt:

Non so se accetterebbe. — Jag vet inte om han eller hon skulle tacka ja.

Här anger se inte ett villkor som ska uppfyllas. Meningen återger osäkerheten kring svaret på frågan ”Skulle personen tacka ja?”. Lär därför inte in den alltför grova regeln ”aldrig konditionalis efter se”.

Önskemål med olika personer

När samma person både vill något och utför handlingen använder du normalt infinitiv:

Vorrei partire. — Jag skulle vilja åka.

När någon annan ska utföra handlingen behövs ofta che, ”att”, och konjunktiv, ett modus som bland annat används för sådant man önskar eller inte slår fast som fakta:

Vorrei che tu partissi con noi. — Jag skulle vilja att du följde med oss.

Efter vorrei che används här imperfekt konjunktiv, partissi. Kopiera alltså inte svenskans konstruktion ”jag skulle vilja att du åker” ord för ord med italiensk presensform.

Uppgifter som talaren inte bekräftar

I nyheter kan konditionalis markera att en uppgift återges med reservation:

Secondo alcune fonti, il ministro sarebbe pronto a dimettersi. — Enligt vissa källor ska ministern vara beredd att avgå.

Sarebbe betyder här inte att ett uttalat villkor måste uppfyllas. Formen signalerar att uppgiften kommer från andra och inte presenteras som bekräftad av den som berättar. På svenska passar ibland ”uppges”, ”lär” eller ett återgivande ”ska” bättre än ”skulle”. Det är främst en användning att känna igen vid läsning.

Svenskans skulle om framtid sedd från dåtiden

Jämför ”Jag skulle åka om jag hade tid” med ”Hon sa att hon skulle åka nästa dag”. Den andra meningen beskriver en framtid sedd från en tidpunkt i det förflutna. I vanlig modern italienska används då normalt konditionalis för det förflutna:

Ha detto che sarebbe partita il giorno dopo. — Hon sa att hon skulle åka nästa dag.

Att avresan ännu inte hade skett när hon talade ändrar inte formvalet. Italienskt condizionale passato täcker alltså både ”skulle ha åkt” i vissa sammanhang och svenskans enkla ”skulle åka” i just denna typ av återberättande. Det är en viktig anledning att inte behandla ”skulle” som en direkt signal om konditionalis presens.

Tips för egen övning

1. Träna stam och ändelse var för sig. Välj fem verb, till exempel parlare, dormire, andare, volere, essere. Skriv först stammarna och böj sedan i jag-, vi- och de-form. Jämför särskilt andremo/andremmo, ”vi kommer att åka/vi skulle åka”.
2. Gör samma önskemål i tre versioner. Utgå från Voglio prenotare, ”Jag vill boka”. Gör det mjukare med Vorrei prenotare, ”Jag skulle vilja boka”, och be sedan någon om hjälp med Potrebbe aiutarmi a prenotare?, ”Skulle du kunna hjälpa mig att boka?”. Välj medvetet mellan potresti och potrebbe beroende på tilltalet.
3. Sortera svenska meningar med skulle. Skriv en önskan om nu eller framtid, ett missat tillfälle i går och ett återberättat framtidsbesked. Avgör först vad meningen betyder och välj sedan italiensk form. Börja exempelvis med ”Jag skulle vilja resa” och ”Jag skulle gärna ha rest”.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Enkelt futurum — samma stammar, men andra ändelser och användningar.
• Nästa steg: Konditionalis för det förflutna — för bland annat missade möjligheter och framtid sedd från dåtiden.