Reflexiva verb i italienska

Kortfattat

Italienska reflexiva verb används med mi, ti, si, ci, vi, si, beroende på vem som gör något: mi lavo betyder ”jag tvättar mig” och ci laviamo betyder ”vi tvättar oss”. I vanliga meningar i nutid står det lilla ordet före verbet, till skillnad från svenskans ”tvättar mig”. Lär dig hela uttrycket tillsammans: chiamarsi betyder ”heta”, svegliarsi ”vakna” och addormentarsi ”somna”.

Översikt

När du presenterar dig, berättar om morgonen eller säger att du har roligt använder du ofta reflexiva verb i italienska. De hör därför till grunderna på A1-nivå. I ett typiskt reflexivt uttryck gör någon något med sig själv: Anna si lava betyder ”Anna tvättar sig”. Personen som tvättar och personen som blir tvättad är densamma.

Men samma grammatiska mönster används också när svenskans verb inte har något ”sig”. Vi säger ”jag heter Sara”, men på italienska heter det mi chiamo Sara. Vi säger ”vi har roligt”, men italienskan använder ci divertiamo. Försök därför inte lägga till eller ta bort ett reflexivt ord enbart utifrån den svenska översättningen. Lär dig verbets italienska form och betydelse som en helhet.

Du behöver hålla reda på två saker samtidigt: det reflexiva pronomenet och verbets böjning. Ett pronomen är ett ord som syftar på någon eller något; här visar det att handlingen eller upplevelsen hör ihop med samma person som verbet gäller. Grundmönstret är regelbundet, även om själva verbet ibland böjs på ett annat sätt.

Så fungerar det

Från grundform till böjt verb

Infinitiv, alltså verbets grundform, slutar i dessa uttryck på -si: lavarsi, svegliarsi, vestirsi. Jämför lavare, ”tvätta”, med lavarsi, ”tvätta sig”. När -si läggs till grundformen försvinner dess sista -e: lavare → lavarsi.

För att bilda en mening i presens, det vill säga nutidsformen, gör du så här:

1. Välj pronomen efter personen: exempelvis mi för ”mig” eller ci för ”oss”.
2. Böj verbet efter samma person.
3. Sätt pronomenet framför det böjda verbet.

Av alzarsi, ”stiga upp”, får du alltså mi alzo, ”jag stiger upp”, och ci alziamo, ”vi stiger upp”. Det räcker inte att byta bara pronomenet.

Vilket pronomen hör till vem?

Subjekt betyder den eller det som meningen handlar om och som här utför handlingen. I io mi lavo är io, ”jag”, subjekt och mi motsvarar ”mig”.

Subjekt på italienska	Svensk motsvarighet	Reflexivt pronomen
io	jag → mig	mi
tu	du → dig	ti
lui / lei	han / hon → sig	si
noi	vi → oss	ci
voi	ni → er	vi
loro	de → sig	si

Svenskans ”sig” används för både ”han/hon” och ”de”. På samma sätt används italienskans si för både en och flera personer. Verbet visar skillnaden: si lava betyder ”han/hon tvättar sig”, medan si lavano betyder ”de tvättar sig”.

Italienskan utelämnar ofta io, tu, noi och andra ord som anger subjekt, eftersom verbändelsen redan visar vem det gäller. Däremot behåller du det reflexiva pronomenet: mi lavo är fullständigt och normalt. Io mi lavo passar när du vill betona ”jag”.

Fullständig böjning av vanliga verb

Chiamarsi, ”heta”, och svegliarsi, ”vakna”, följer mönstret för regelbundna verb på -are. Vestirsi, ”klä på sig”, följer ett annat böjningsmönster, på -ire.

Person	chiamarsi	svegliarsi	vestirsi
io	mi chiamo	mi sveglio	mi vesto
tu	ti chiami	ti svegli	ti vesti
lui / lei	si chiama	si sveglia	si veste
noi	ci chiamiamo	ci svegliamo	ci vestiamo
voi	vi chiamate	vi svegliate	vi vestite
loro	si chiamano	si svegliano	si vestono

Kolumnerna betyder ”heta”, ”vakna” och ”klä på sig”. Exempelvis är vi chiamate ”ni heter”, ci svegliamo ”vi vaknar” och si vestono ”de klär på sig”.

Andra användbara verb följer samma princip:

Italienska	Svenska	Att lägga märke till
alzarsi	stiga upp, resa sig	Används både om morgonen och om att resa sig från en stol.
lavarsi	tvätta sig	Kan också kombineras med en kroppsdel.
addormentarsi	somna	Beskriver övergången till sömn, inte att sova.
divertirsi	ha roligt	Böjs bland annat som ci divertiamo, ”vi har roligt”.
sentirsi	känna sig, må	Exempelvis mi sento bene, ”jag mår bra”.
mettersi	sätta sig, ta på sig	Betydelsen beror på vad som följer.

Frågor och nekande meningar

Du behöver inte byta plats på pronomen och verb för att ställa en fråga. Ti alzi presto? betyder ”Stiger du upp tidigt?”. Med ett frågeord får du exempelvis A che ora ti alzi?, ”Vilken tid stiger du upp?”. Det välbekanta Come ti chiami? betyder ”Vad heter du?”.

För att neka använder du non, som placeras före pronomenet:

• Non mi alzo presto. — Jag stiger inte upp tidigt.
• Non ci divertiamo. — Vi har inte roligt.
• Perché non ti siedi? — Varför sätter du dig inte?

Den sista meningen innehåller sedersi, ”sätta sig”, som har en oregelbunden nutidsform: ti siedi. Reflexiva pronomen följer samma mönster även när själva verbet är oregelbundet.

Grundformen efter ett annat verb

När grundformen används fogas pronomenet till slutet. Det anpassas fortfarande efter personen:

• Prima di lavarmi, preparo il caffè. — Innan jag tvättar mig gör jag i ordning kaffet.
• È ora di vestirci. — Det är dags att klä på oss.

Lavarsi är alltså uppslagsformen, men när du talar om dig själv använder du lavarmi. Efter potere, ”kunna”, volere, ”vilja”, och dovere, ”måste/behöva”, finns två vanliga placeringar:

• Mi devo alzare presto. — Jag måste stiga upp tidigt.
• Devo alzarmi presto. — Jag måste stiga upp tidigt.

Båda är riktiga. Välj antingen pronomen före det böjda verbet eller hopskrivet med grundformen. Använd inte båda placeringarna samtidigt.

Exempel i sitt sammanhang

Här möter du mönstret i presentationer, vardagsrutiner och gemensamma aktiviteter. Lägg särskilt märke till de rader där svenskan saknar ”mig”, ”dig” eller ”sig”.

Italienska	Svenska	Kommentar
Come ti chiami?	Vad heter du?	Namn uttrycks med chiamarsi.
Mi chiamo Sara.	Jag heter Sara.	Mi behövs även om svenskan saknar ”mig”.
Mi sveglio alle sette.	Jag vaknar klockan sju.	Att vakna är inte samma sak som att stiga upp.
La domenica ci alziamo tardi.	På söndagar stiger vi upp sent.	Både pronomen och verb visar ”vi”.
Prima di colazione mi lavo.	Före frukosten tvättar jag mig.	Pronomenet står före det böjda verbet.
Si veste elegante.	Han eller hon klär sig elegant.	Elegante beskriver här sättet att klä sig.
I bambini si vestono da soli.	Barnen klär på sig själva.	Da soli betonar att de gör det utan hjälp.
Ci divertiamo molto.	Vi har väldigt roligt.	Svenskan använder ett annat slags uttryck.
A che ora vi addormentate?	Vilken tid somnar ni?	Vi hör till ”ni”, inte till svenskans ”vi”.
Non mi sento bene oggi.	Jag mår inte bra i dag.	Non kommer före mi.
Ti lavi le mani prima di mangiare?	Tvättar du händerna innan du äter?	Kroppsdelen har bestämd artikel.
Devo vestirmi in fretta.	Jag måste klä på mig snabbt.	Pronomenet fogas till grundformen.

Vanliga misstag

1. Att utelämna pronomenet när svenskan inte har något

• Fel: Chiamo Sara. när du vill presentera dig.
• Rätt: Mi chiamo Sara. — Jag heter Sara.
• Varför: Chiamo Sara betyder ”jag ringer till Sara” eller ”jag ropar på Sara”. Chiamare och chiamarsi har olika användning.

2. Att följa svensk ordföljd

• Fel: Lavo mi.
• Rätt: Mi lavo. — Jag tvättar mig.
• Varför: I vanliga påståenden i nutid står det obetonade pronomenet före verbet. Grundformer och uppmaningar har andra placeringsregler, som beskrivs längre ned.

3. Att byta pronomen men inte verbändelse

• Fel: Noi ci sveglio alle sette.
• Rätt: Noi ci svegliamo alle sette. — Vi vaknar klockan sju.
• Varför: Både ci och svegliamo måste passa ”vi”. Pronomenet ersätter inte verbets vanliga böjning.

4. Att blanda ihop italienska och svenska ”vi”

• Fel: Noi vi alziamo presto. när du menar att vi själva stiger upp.
• Rätt: Noi ci alziamo presto. — Vi stiger upp tidigt.
• Varför: Italienska vi betyder här ”er”. Det italienska ordet för ”vi” är noi, och dess reflexiva pronomen är ci.

5. Att dubblera pronomenet vid en grundform

• Fel: Mi devo alzarmi.
• Rätt: Mi devo alzare eller devo alzarmi. — Jag måste stiga upp.
• Varför: De två möjliga placeringarna är alternativ. Pronomenet ska inte stå på båda ställena.

6. Att använda fel hjälpverb i dåtid

• Fel: Ho svegliato alle sette. när du menar att du själv vaknade.
• Rätt: Mi sono svegliato alle sette eller mi sono svegliata alle sette. — Jag vaknade klockan sju.
• Varför: I den här dåtidsformen använder reflexiva verb essere, ”vara”, som hjälpverb. Mer om formerna finns i fördjupningen nedan.

Att tänka på i vardagen

Alla svenska reflexiva uttryck fungerar inte likadant

I svenskan kan vi säga ”jag tvättar mig”, men också bara ”jag tvättar” om sammanhanget är tydligt. På italienska gör lavo och mi lavo olika arbete: lavo kan exempelvis följas av vad du tvättar, medan mi lavo tydligt syftar på din egen kropp.

Omvänt ska inte varje svenskt ”sig” automatiskt bli si. ”Jag oroar mig” heter mi preoccupo, medan ”hon oroar sig” heter si preoccupa. Välj efter personen, inte efter en enda svensk uppslagsform.

Kroppsdelar har oftast bestämd artikel

Italienskan säger normalt mi lavo le mani, ”jag tvättar händerna”, och mi lavo i capelli, ”jag tvättar håret”. Orden le och i är bestämda artiklar, små ord som här ungefär motsvarar svenskans ändelser i ”händerna” och ”håret”. Pronomenet visar redan vems händer eller hår det gäller. Därför behöver du normalt inte lägga till ”mina”.

Rent grammatiskt tvättar du här händerna, inte hela dig själv. Konstruktionen brukar ändå behandlas tillsammans med reflexiva verb, eftersom pronomen, placering och dåtidsmönster hänger nära ihop.

Artigt tilltal använder si

Till en person som du tilltalar artigt med Lei använder du samma verbform som för ”han/hon”: Come si chiama? betyder då ”Vad heter ni?”. Kontexten visar om frågan riktas till någon eller handlar om en annan person. Till flera personer används normalt voi: Come vi chiamate?, ”Vad heter ni?”.

Fördjupning – när du vill gå vidare

Du behöver inte behärska allt i det här avsnittet på A1-nivå. Se det som en vägledning till former du snart kommer att möta.

Verkligt reflexivt, ömsesidigt eller bara samma mönster?

I mi lavo, ”jag tvättar mig”, går handlingen tydligt tillbaka till den som utför den. I mi addormento, ”jag somnar”, finns ingen lika tydlig handling riktad mot en själv. Sådana verb kallas ofta pronominella verb, alltså verb där ett pronomen ingår i uttrycket och dess betydelse.

I plural kan samma pronomen också uttrycka ömsesidighet, att personer gör något med varandra:

• Ci salutiamo ogni mattina. — Vi hälsar på varandra varje morgon.
• Si aiutano spesso. — De hjälper ofta varandra.

Sammanhanget avgör tolkningen. Si lavano betyder normalt att de tvättar sig, var och en för sig. För att tydligt säga ”varandra” kan man lägga till a vicenda: si aiutano a vicenda, ”de hjälper varandra”. För att betona ”sig själv” finns se stesso och dess anpassade former, exempelvis lava se stesso, ”han tvättar sig själv”.

Dåtid med essere

Passato prossimo är en vanlig italiensk dåtidsform. Den bildas med ett hjälpverb, ett verb som hjälper till att ange tid, och ett particip, en verbform som exempelvis lavato, ”tvättat”. Reflexiva verb använder essere, ”vara”, som hjälpverb i denna konstruktion:

• Mi sono lavato. — Jag har tvättat mig, sagt av en man.
• Mi sono lavata. — Jag har tvättat mig, sagt av en kvinna.
• Ci siamo divertiti. — Vi hade roligt, om en grupp män eller en blandad grupp.
• Ci siamo divertite. — Vi hade roligt, om en grupp kvinnor.

Pronomenet står före hjälpverbet. Participets ändelse anpassas efter subjektet: -o, -a, -i, -e. Samma mönster används med en kroppsdel: Maria si è lavata le mani, ”Maria har tvättat händerna”. Här följer lavata Maria, inte händerna.

Med dovere, potere eller volere framför det reflexiva verbet blir hjälpverbsvalet mer komplicerat. Två vanliga mönster är mi sono dovuto alzare och ho dovuto alzarmi, båda ”jag var tvungen att stiga upp”, sagt av en man. Lär dig först det enkla mönstret mi sono alzato/alzata och ta kombinationerna senare.

Uppmaningar och andra former med pronomen på slutet

Imperativ är verbformen för uppmaningar. När du uppmanar någon som du säger tu till, fogas pronomenet normalt till slutet:

• Alzati! — Stig upp!
• Vestiti! — Klä på dig!
• Lavati le mani! — Tvätta händerna!

Vid en nekande uppmaning till tu finns två placeringar: Non alzarti! och Non ti alzare! betyder båda ”Stig inte upp!”. Vid artigt tilltal med Lei står pronomenet däremot framför: Si sieda, per favore, ”Sätt er, är ni snäll”. Här är också verbformen en annan.

Gerundium är en verbform som ofta uttrycker en pågående eller samtidig handling. Även här fogas pronomenet till slutet: vestendomi, ”medan jag klär på mig”. I en konstruktion med stare kan du säga både mi sto vestendo och sto vestendomi, ”jag håller på att klä på mig”.

Reflexivt si är inte samma sak som opersonligt si

Si kan även motsvara svenskans ”man” och då inte syfta tillbaka på en bestämd person:

• Anna si lava. — Anna tvättar sig.
• Qui si mangia bene. — Här äter man gott.

Den andra meningen är opersonlig, vilket betyder att den inte anger någon bestämd person som utför handlingen. Om man kombinerar det opersonliga mönstret med ett reflexivt verb används ci si: In vacanza ci si alza tardi, ”På semestern stiger man upp sent”. Det är därför inte fråga om att alltid översätta si med ”sig”.

Tips för att öva

1. Beskriv din morgon och byt sedan person. Börja med mi sveglio, ”jag vaknar”, mi alzo, ”jag stiger upp”, och mi vesto, ”jag klär på mig”. Berätta sedan om dig och en annan person: ci svegliamo, ”vi vaknar”, ci alziamo, ”vi stiger upp”, ci vestiamo, ”vi klär på oss”. Kontrollera både pronomen och ändelse.
2. Öva svenska betydelser som inte innehåller ”sig”. Skriv små meningar med ”heta”, ”vakna”, ”somna” och ”ha roligt”. Översätt sedan hela uttrycket, inte ord för ord. Det tränar bort vanan att bara använda reflexiva pronomen när de syns i svenskan.
3. Gör om samma mening på tre sätt. Utgå från ti alzi presto, ”du stiger upp tidigt”. Gör en fråga, Ti alzi presto?, ”Stiger du upp tidigt?”, en nekande mening, Non ti alzi presto, ”Du stiger inte upp tidigt”, och en mening med ”måste”, devi alzarti presto, ”du måste stiga upp tidigt”. Då tränar du placeringen i ett litet, tydligt sammanhang.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Regelbundna verb på -are — böjningsmönstret bakom bland annat chiamarsi, lavarsi och alzarsi.
• Nästa steg: Reflexiva verb i dåtid — hjälpverbet essere och hur participets ändelse anpassas.
• Längre fram: Opersonligt si — när si betyder ”man” och hur det skiljer sig från reflexivt si.