Relativpronomenen *où* och *dont* i franska

Kort sagt

Où binder ihop satser när det föregående ordet anger en plats eller en tid: la ville où j'habite (staden där jag bor), le jour où je suis arrivé (dagen då jag kom). Dont ersätter de + ett led: le livre dont je parle (boken som jag talar om), eftersom det heter parler de quelque chose. Båda formerna är oföränderliga: de böjs inte efter genus eller antal.

Översikt

Ett relativpronomen är ett ord som knyter en beskrivande bisats till ett ord som redan har nämnts. I la ville où j'habite är la ville korrelatet, alltså det ord som bisatsen beskriver, och où j'habite talar om vilken stad det gäller. På svenska använder vi bland annat där, då, som och vars i motsvarande konstruktioner.

På B1-nivå bygger où och dont vidare på qui och que. Skillnaden avgörs inte främst av om det svenska ordet råkar vara som, utan av vilken funktion som saknas i den franska bisatsen. Behövs en plats eller tid väljer man ofta où. Kräver verbet, adjektivet eller substantivet prepositionen de, väljer man ofta dont.

Detta är särskilt viktigt för svenskspråkiga. Svenskan kan lämna en preposition sist: mannen som jag talar om. I franskan samlas betydelsen de + relativt led i dont: l'homme dont je parle. Därför måste man lära sig den franska konstruktionen, inte översätta ord för ord.

Så fungerar det

Où för plats

När bisatsen anger var något sker kan où motsvara svenskans där, som ... i eller som ... på. Det har ingen betydelse om korrelatet är maskulint, feminint, singular eller plural.

Fransk struktur	Svensk motsvarighet	Förklaring
la ville où j'habite	staden där jag bor	Man bor i en stad: habiter dans une ville.
le café où nous nous retrouvons	kaféet där vi träffas	Platsen för handlingen uttrycks med où.
les pays où il a travaillé	länderna där han har arbetat	Où ändras inte i plural.

Grundmönstret är:

plats + où + subjekt + verb

I en svensk relativsats kan man säga huset som hon bor i. Franskan sätter inte dans eller à efter verbet i den här konstruktionen: la maison où elle habite. Man kan också använda en mer uttrycklig form med sammansatt relativpronomen, till exempel la maison dans laquelle elle habite, men où är oftast enklare och naturligare när det bara gäller plats.

Où kan dessutom föregås av en preposition som visar riktning eller väg:

• le village d'où elle vient — byn som hon kommer från
• la porte par où nous sommes entrés — dörren som vi gick in genom
• l'endroit jusqu'où ils sont allés — platsen dit de gick

Här hör prepositionerna de, par och jusque till betydelsen. Formen où är ändå densamma.

Où för tid

Où används också efter ett tidsord när relativsatsen anger när något hände. På svenska motsvaras det ofta av då eller när.

Franska	Svenska	Kommentar
le jour où nous nous sommes rencontrés	dagen då vi träffades	Ett bestämt tillfälle.
l'année où elle a déménagé	året då hon flyttade	Où syftar på en tidsperiod.
au moment où le train est parti	i samma ögonblick som tåget gick	Den fasta ramen är au moment où.

Vanliga tidsord före où är jour (dag), soir (kväll), année (år), époque (epok eller tid), fois (gång) och moment (ögonblick). Man säger alltså la première fois où je l'ai vu — första gången jag såg honom. I vårdad stil förekommer även la première fois que, och efter vissa tidsuttryck varierar bruket, men où är ett tryggt val när ett tydligt tidsord fungerar som korrelat.

Dont ersätter ett led med de

För att välja dont kan man först göra två hela meningar. Om det återkommande ledet inleds med de, kan de + ledet vanligtvis ersättas av dont.

Två franska meningar	Sammanslagen mening	Varför?
Je parle de ce livre. Ce livre est passionnant.	Le livre dont je parle est passionnant.	parler de quelque chose
Elle a besoin de ce document. Le document est ici.	Le document dont elle a besoin est ici.	avoir besoin de quelque chose
Nous sommes fiers de ce résultat. Ce résultat compte beaucoup.	Le résultat dont nous sommes fiers compte beaucoup.	être fier de quelque chose

Grundmönstret är:

korrelat + dont + subjekt + uttryck som styr de

Det som styr de kan vara:

• ett verb: parler de (tala om), avoir besoin de (behöva), se souvenir de (minnas)
• ett adjektiv: être fier de (vara stolt över), être satisfait de (vara nöjd med)
• ett substantiv: la fin de l'histoire (slutet på berättelsen)

Det är den franska konstruktionen som räknas. Svenskans behöva har ingen preposition, men franskan har avoir besoin de. Därför heter det le livre dont j'ai besoin, även om den naturliga svenska översättningen bara är boken jag behöver.

Dont för ägande och tillhörighet

Dont kan motsvara svenskans vars. Då står det ägda substantivet direkt efter relativsatsens subjekt–verbstruktur enligt vanlig fransk ordföljd; franskan använder ingen extra possessiv bestämning.

• une femme dont le fils est médecin — en kvinna vars son är läkare
• un roman dont la fin est surprenante — en roman vars slut är överraskande
• des entreprises dont les bureaux sont à Lyon — företag vars kontor ligger i Lyon

I une femme dont le fils est médecin motsvarar dont underliggande le fils de cette femme. Det kan syfta på personer såväl som saker. Det ägda substantivet, till exempel fils eller fin, behåller det genus och antal som betydelsen kräver.

Så väljer du mellan qui, que, où och dont

Titta inne i relativsatsen och fråga vad som saknas.

Det saknade ledets funktion	Relativpronomen	Exempel
subjektet, alltså den eller det som gör något	qui	la femme qui parle
direkt objekt, alltså den eller det som handlingen direkt riktas mot	que/qu'	le film que je regarde
plats eller tid	où	le cinéma où nous allons
ett led med de	dont	le film dont je parle

Jämför le film que je regarde med le film dont je parle. Man säger regarder un film utan preposition, så film är direkt objekt och kräver que. Man säger däremot parler d'un film, så de ce film ersätts av dont.

Exempel i sammanhang

Franska	Svenska	Fokus
La ville où j'habite est très animée.	Staden där jag bor är mycket livlig.	plats
Voici le bureau où travaille ma sœur.	Här är kontoret där min syster arbetar.	plats; subjektet står efter où
Le jour où je suis arrivé, il pleuvait.	Dagen då jag kom regnade det.	tid
C'était une époque où tout changeait rapidement.	Det var en tid då allt förändrades snabbt.	tidsperiod
Je connais un chemin par où nous pouvons passer.	Jag känner till en väg som vi kan ta.	väg: par où
C'est la région d'où vient ce fromage.	Det är regionen som den här osten kommer från.	ursprung: d'où
L'homme dont je parle attend dehors.	Mannen som jag talar om väntar utanför.	parler de
Le livre dont j'ai besoin n'est plus disponible.	Boken jag behöver finns inte längre tillgänglig.	avoir besoin de
Voilà une décision dont elle est fière.	Där är ett beslut som hon är stolt över.	être fier/fière de
C'est un détail dont je ne me souviens pas.	Det är en detalj som jag inte minns.	se souvenir de
Nous avons vu un film dont la fin nous a surpris.	Vi såg en film vars slut överraskade oss.	tillhörighet
J'ai un collègue dont les parents vivent à Nice.	Jag har en kollega vars föräldrar bor i Nice.	ägande med person
Elle a publié trois romans, dont deux ont reçu un prix.	Hon har gett ut tre romaner, varav två har fått ett pris.	del av en grupp
Ce dont nous avons besoin, c'est de temps.	Det vi behöver är tid.	inget uttryckt substantiv före pronomenet

Vanliga misstag

1. Att lämna kvar de efter dont

• Fel: Le livre dont j'ai besoin de.
• Rätt: Le livre dont j'ai besoin.
• Varför: Dont innehåller redan betydelsen de + boken. Ett extra de blir en upprepning. Tänk på att franskan, till skillnad från svenskan, inte lämnar prepositionen sist här.

2. Att välja que efter ett verb som styr de

• Fel: L'homme que je parle est mon voisin.
• Rätt: L'homme dont je parle est mon voisin.
• Varför: Utgångspunkten är je parle de cet homme. Eftersom parler i denna betydelse följs av de behövs dont, inte que.

3. Att använda dont bara när svenskan har vars

• Fel: Le sujet que nous discutons när avsikten är ”ämnet som vi diskuterar”.
• Rätt: Le sujet dont nous discutons.
• Varför: Dont uttrycker mycket mer än ägande. Här kommer det från discuter de ce sujet. Observera att discuter quelque chose också förekommer i betydelsen diskutera eller förhandla om något; valet beror då på den konstruktion talaren använder.

4. Att översätta svenskans som med samma franska ord varje gång

• Fel: La maison que j'habite när man menar huset där man bor.
• Rätt: La maison où j'habite.
• Varför: Svenskans som säger inte vilken grammatisk funktion ledet har. Här gäller plats. Formen habiter une maison kan visserligen användas när habiter är direkt transitivt, men för den vanliga betydelsen ”bo i huset” är où det naturliga B1-valet.

5. Att skriva ou utan accent

• Fel: Le café ou nous allons.
• Rätt: Le café où nous allons.
• Varför: Où med grav accent betyder ”var/där”. Ou utan accent betyder ”eller”: thé ou café.

6. Att lägga till ett possessivt ord efter ägande-dont

• Fel: Une femme dont son fils est médecin.
• Rätt: Une femme dont le fils est médecin.
• Varför: Dont uttrycker redan ”vars”. Skriv därför den vanliga bestämda artikeln le, la eller les, inte son, sa eller ses.

Användning och stil

I vardaglig franska är både où och dont mycket vanliga. Dont kan först kännas mer skriftspråkligt för en svensk, eftersom vi ofta bygger meningen med som och en preposition sist. Men konstruktioner som la personne dont je parle och ce dont j'ai besoin är helt normala även i samtal.

Valet av relativpronomen påverkas av verbets betydelse. Penser à quelqu'un ger inte dont, eftersom prepositionen är à: la personne à qui je pense. Penser de quelque chose används däremot när man frågar vilken uppfattning någon har: Qu'est-ce que tu penses de ce film ? I en relativ konstruktion kan det då bli le film dont je pense beaucoup de bien (filmen som jag tycker mycket bra om). Lär därför in verb tillsammans med dess preposition och betydelse.

Med platser kan où ofta ersätta dans lequel, dans laquelle, dans lesquels eller dans lesquelles. Den sammansatta formen är användbar när man vill uttrycka en exakt preposition, men où är ledigare när betydelsen helt enkelt är ”där”. Efter en person använder man däremot inte où bara för att personen befinner sig någonstans: la femme chez qui je vais betyder kvinnan som jag går hem till.

Fördjupning

När duquel behövs i stället för dont

Dont ersätter enkelt de + substantiv eller pronomen: le projet dont nous parlons. Men efter en sammansatt preposition som redan slutar på de använder franskan normalt en form av lequel: près de, à côté de, à cause de, au sujet de.

• la maison à côté de laquelle se trouve l'école — huset bredvid vilket skolan ligger
• les problèmes à cause desquels il est parti — problemen på grund av vilka han gav sig av

Man säger alltså inte normalt la maison dont se trouve l'école à côté. Detta hör ihop med de sammansatta relativpronomenen på B2-nivå, men skillnaden är viktig när man vill använda dont säkert.

Ce dont utan ett uttryckt korrelat

När inget bestämt substantiv står före pronomenet används ce dont, ungefär ”det som” när den franska konstruktionen kräver de:

• Je comprends ce dont tu parles. — Jag förstår vad du talar om.
• Dis-moi ce dont tu as peur. — Berätta vad du är rädd för.

Jämför ce que tu veux med ce dont tu as besoin. Det heter vouloir quelque chose utan preposition men avoir besoin de quelque chose. Därför används ce que i det första fallet och ce dont i det andra.

Dont med mängd: ”varav”

Efter en mängd eller grupp kan dont betyda varav eller bland vilka:

• Il a invité dix personnes, dont trois collègues. — Han bjöd tio personer, varav tre kollegor.
• Plusieurs solutions sont possibles, dont celle-ci. — Flera lösningar är möjliga, däribland denna.

Här inleder dont ett tillägg som plockar ut en del av den nämnda helheten. Konstruktionen är vanlig både i sakprosa och i neutralt vardagsspråk.

Participkongruens

Med que kan ett framförställt direkt objekt påverka perfektparticipet: les lettres que j'ai écrites. Med dont är det ersatta ledet ett de-komplement, inte ett direkt objekt: les lettres dont j'ai parlé. Därför orsakar dont i sig ingen sådan kongruens. Andra ord i satsen kan naturligtvis påverka böjningen enligt sina egna regler.

Övningstips

1. Bygg från två meningar. Skriv J'ai besoin de ce dossier. Ce dossier est urgent. Stryk det upprepade de ce dossier och sätt in dont: Le dossier dont j'ai besoin est urgent. Gör samma sak med fem vanliga uttryck som styr de.
2. Sortera efter funktion, inte svensk översättning. Ta meningar med svenska som och märk dem ”subjekt”, ”direkt objekt”, ”plats/tid” eller ”de-led”. Välj sedan qui, que, où eller dont.
3. Lär in hela fraser. Samla kort med parler de, avoir besoin de, se souvenir de, être fier de och rêver de. När prepositionen sitter automatiskt blir också valet av dont mycket lättare.

Närliggande begrepp

• Förkunskap: Relativpronomenen qui och que — visar hur en relativsats binds ihop när det saknade ledet är subjekt eller direkt objekt.
• Nästa steg: Sammansatta relativpronomen — behandlar bland annat lequel, auquel och duquel efter olika prepositioner.