Uttryck som styr konjunktiv i franska

Kort sagt

Fransk konjunktiv används ofta i en bisats med que när huvudsatsen uttrycker vilja, krav, känsla, tvivel, möjlighet eller ett syfte: Je veux que tu viennes. Vissa konjunktioner styr också konjunktiv, bland annat avant que, pour que, bien que, jusqu'à ce que och à moins que. Lär dig därför hela uttrycket tillsammans med que, inte bara en svensk översättning.

Översikt

Konjunktiv, på franska subjonctif, är ett verbmodus (ett sätt att visa talarens inställning till det som sägs). Formen förekommer framför allt i bisatser, alltså satser som är beroende av en annan sats. I Il faut que je parte är il faut huvudsats och que je parte bisats; parte står i konjunktiv.

För en svensktalande känns valet inte alltid självklart. Modern svenska har ingen levande, allmän konjunktiv som motsvarar den franska. Vi säger exempelvis ”jag vill att du kommer” med en vanlig presensform, medan franskan skiljer mellan tu viens i indikativ och tu viennes i konjunktiv. Indikativ är den vanliga formen för sådant som presenteras som ett faktum. Konjunktiv visar däremot ofta att innehållet filtreras genom ett krav, en önskan, en känsla eller något ännu inte förverkligat.

Det här är en central B1-regel, men den går inte att reducera till att ”osäkerhet alltid ger konjunktiv”. Franskan styrs i hög grad av fasta uttryck. Il est possible que följs av konjunktiv, medan il est probable que normalt följs av indikativ. Det säkraste arbetssättet är därför att lära sig varje utlösande uttryck som en helhet.

Så fungerar det

Grundmönstret

Det vanligaste mönstret är:

huvudsats + que + subjekt + verb i konjunktiv

• Je veux que tu viennes. – Jag vill att du kommer.
• Nous avons peur qu'il soit malade. – Vi är rädda att han är sjuk.
• Il faut que vous finissiez aujourd'hui. – Ni måste bli klara i dag.

Ofta har huvudsatsen och bisatsen olika subjekt: je vill något som tu ska göra. Om samma person utför båda handlingarna använder franskan vanligen infinitiv, verbets grundform, i stället:

Två subjekt: que + konjunktiv	Samma subjekt: infinitiv
Je veux que tu partes. – Jag vill att du går.	Je veux partir. – Jag vill gå.
Elle travaille pour que nous réussissions. – Hon arbetar för att vi ska lyckas.	Elle travaille pour réussir. – Hon arbetar för att lyckas.
Téléphone-moi avant que tu sortes. – Ring mig innan du går ut.	Téléphone-moi avant de sortir. – Ring mig innan du går ut.

Opersonliga uttryck som il faut que har inget verkligt handlande subjekt i huvudsatsen. Därför är Il faut que je parte helt normalt även om bara en person utför själva handlingen.

Krav, nödvändighet och bedömning

Uttryck som presenterar något som nödvändigt, önskvärt eller möjligt följs ofta av konjunktiv.

Utlösande uttryck	Betydelse	Exempel
il faut que	det krävs att, någon måste	Il faut que nous partions.
il est nécessaire que	det är nödvändigt att	Il est nécessaire que vous signiez.
il est important que	det är viktigt att	Il est important qu'elle le sache.
il vaut mieux que	det är bättre att	Il vaut mieux que tu attendes.
il est possible que	det är möjligt att	Il est possible qu'il pleuve.
il est dommage que	det är synd att	Il est dommage que vous ne puissiez pas venir.

Kontrasten mellan opersonligt och personligt uttryck är viktig. Il faut partir betyder att man måste gå, utan att ange ett särskilt subjekt. Il faut que Paul parte anger vem som måste gå.

Vilja, önskan, uppmaning och förbud

När någon vill påverka vad en annan person gör används konjunktiv efter bland annat:

• vouloir que – vilja att
• souhaiter que – önska att
• préférer que – föredra att
• aimer que – tycka om att, vilja att
• demander que – begära att
• exiger que – kräva att
• ordonner que – beordra att
• interdire que – förbjuda att

Exempel: Le médecin exige que vous vous reposiez. Här är vilan inte ett konstaterat faktum utan något läkaren kräver.

Observera att verbets konstruktion också spelar roll. Demander à quelqu'un de faire quelque chose har infinitiv: Je lui demande de fermer la porte. Med en full bisats blir det Je demande qu'il ferme la porte.

Känslor och rädsla

Konjunktiv används när huvudsatsen uttrycker en känslomässig reaktion på bisatsens innehåll:

• être content que – vara glad att
• être triste que – vara ledsen att
• être surpris que – vara förvånad över att
• regretter que – beklaga att
• avoir peur que / craindre que – vara rädd för att

Det gäller även när händelsen är verklig: Je suis ravi que tu sois ici betyder att du faktiskt är här. Konjunktiv betyder alltså inte automatiskt att något är overkligt; här utlöses formen av känslan être ravi.

Tvivel, möjlighet och nekad övertygelse

Douter que och ne pas être sûr que följs av konjunktiv:

• Je doute qu'il comprenne. – Jag tvivlar på att han förstår.
• Nous ne sommes pas sûrs qu'elle puisse venir. – Vi är inte säkra på att hon kan komma.

Bekräftande croire que och penser que följs däremot normalt av indikativ, eftersom innehållet läggs fram som en uppfattning:

• Je pense qu'il a raison. – Jag tror att han har rätt.
• Je ne pense pas qu'il ait raison. – Jag tror inte att han har rätt.

Efter nekad eller frågande croire och penser är konjunktiv vanlig när tvivlet betonas. I en fråga där talaren väntar sig ett verkligt svar kan indikativ också förekomma: Tu crois qu'il viendra ? Valet speglar då nyansen, inte bara frågetecknet.

Konjunktioner som styr konjunktiv

En konjunktion binder ihop satser. Följande uttryck ska läras som fasta enheter:

Konjunktion	Svensk innebörd	Varför konjunktiv?
avant que	innan	Händelsen ligger ännu framför referenspunkten.
jusqu'à ce que	tills	Slutpunkten är ännu inte uppnådd.
pour que, afin que	för att, så att	Bisatsen anger ett avsiktligt mål.
bien que, quoique	fastän, trots att	Bisatsen medges men ändrar inte slutsatsen.
à moins que	om inte, såvida inte	Ett undantagsvillkor anges.
sans que	utan att	Handlingen i bisatsen uteblir.
à condition que	under förutsättning att	Ett villkor måste uppfyllas.
pourvu que	bara, om bara	Ett starkt villkor eller en önskan uttrycks.
de peur que, de crainte que	av rädsla för att	Man försöker undvika ett befarat resultat.

Alla tidsord ger inte konjunktiv. Après que, dès que, pendant que och quand följs normalt av indikativ. Jämför avant qu'il parte med après qu'il est parti. I vårdad standardfranska tar après que indikativ, även om konjunktiv hörs ganska ofta i faktiskt språkbruk.

Formen i korthet

Den här artikeln handlar främst om vad som utlöser formen. Som snabb påminnelse bildas presens konjunktiv ofta från tredje person plural i presens: ils parlent → que je parle, ils finissent → que tu finisses. Ändelserna är vanligen -e, -es, -e, -ions, -iez, -ent.

Vanliga oregelbundna former behöver nötas in: que je sois av être, que j'aie av avoir, que j'aille av aller, que je fasse av faire, que je puisse av pouvoir och que je sache av savoir. Läs först om presens konjunktiv om själva böjningen ännu känns osäker.

Exempel i sammanhang

Franska	Svenska	Kommentar
Il faut que je parte maintenant.	Jag måste gå nu.	Nödvändighet: il faut que.
Je veux que tu sois là à huit heures.	Jag vill att du ska vara där klockan åtta.	Vilja med ett annat subjekt.
Nous aimerions que vous répondiez avant vendredi.	Vi skulle vilja att ni svarar före fredag.	Artig önskan; huvudsatsen står i konditionalis.
Le professeur exige que chacun fasse un effort.	Läraren kräver att alla anstränger sig.	Krav: exiger que.
Elle a peur que son fils se perde.	Hon är rädd att hennes son ska gå vilse.	Rädsla utlöser konjunktiv.
Je suis heureux que vous puissiez rester.	Jag är glad att ni kan stanna.	En känsla inför ett verkligt förhållande.
Je doute qu'ils aient assez de temps.	Jag tvivlar på att de har tillräckligt med tid.	Tvivel: douter que.
Il est possible que le train soit retardé.	Det är möjligt att tåget är försenat.	Möjlighet, inte ett fastslaget faktum.
Rentrons avant qu'il pleuve.	Låt oss gå in innan det börjar regna.	Avant que följs av konjunktiv.
Je resterai jusqu'à ce que tu reviennes.	Jag stannar tills du kommer tillbaka.	Den framtida slutpunkten är inte nådd.
Ferme la fenêtre pour que le bébé puisse dormir.	Stäng fönstret så att barnet kan sova.	Avsiktligt syfte och två olika subjekt.
Bien qu'il fasse froid, nous déjeunons dehors.	Trots att det är kallt äter vi lunch ute.	Ett verkligt faktum medges.
À moins qu'elle change d'avis, la réunion est annulée.	Om hon inte ändrar sig ställs mötet in.	Undantagsvillkor: à moins que.
Il est parti sans que personne le voie.	Han gick utan att någon såg honom.	Sans que följs av konjunktiv.
Pourvu que tout se passe bien !	Bara allt går bra!	Önskan eller stark förhoppning.

Vanliga misstag

Att använda indikativ efter ett fast utlösande uttryck

• Fel: Il faut que tu viens demain.
• Rätt: Il faut que tu viennes demain.
• Varför: Il faut que styr konjunktiv. Svenskans ”du kommer” hjälper inte med valet av fransk verbform.

Att sätta konjunktiv efter varje que

• Fel: Je sais qu'elle soit prête.
• Rätt: Je sais qu'elle est prête.
• Varför: Que markerar bara att en bisats börjar. Det är uttrycket före que som avgör modus. Savoir que presenterar normalt innehållet som ett faktum och tar därför indikativ.

Att använda en que-bisats när subjektet är detsamma

• Mindre naturligt: Je veux que je parte tôt.
• Rätt: Je veux partir tôt.
• Varför: När samma person både vill och ska gå väljer franskan normalt infinitiv. Med olika subjekt behövs que: Je veux que tu partes tôt.

Att följa après que med konjunktiv i neutralt standardspråk

• Undvik i vårdad standard: Après qu'il soit parti, j'ai fermé la porte.
• Rätt: Après qu'il est parti, j'ai fermé la porte.
• Varför: Händelsen efter après que behandlas som konstaterad och står i indikativ. Bruket varierar i spontant tal, men indikativ är det säkra valet i formell skrift och på prov.

Att blanda ihop syfte och resultat

• Syfte: Je parle lentement pour que vous compreniez. – Jag talar långsamt för att ni ska förstå.
• Resultat: J'ai parlé lentement, si bien que tout le monde a compris. – Jag talade långsamt, så alla förstod.
• Varför: Pour que anger ett mål och styr konjunktiv. Si bien que kan ange ett faktiskt resultat och följs då av indikativ.

Att tolka ne som negation i alla lägen

• Rätt: J'ai peur qu'il ne vienne. – Jag är rädd att han kommer.
• Rätt med verklig negation: J'ai peur qu'il ne vienne pas. – Jag är rädd att han inte kommer.
• Varför: Det första ne kan vara ett betydelsetomt stilord, inte en negation. Det är pas som gör den andra bisatsen nekad.

Bruk och stil

I vardagligt tal är vissa utlösare mycket vanligare än andra. Il faut que, je veux que, pour que, avant que och bien que hör till ett aktivt basförråd. Afin que, quoique, de crainte que och à condition que förekommer oftare i skriftspråk eller mer formella sammanhang, även om de inte är ålderdomliga.

Svenskans ”så att” kan motsvara flera franska konstruktioner. Om någon handlar med ett mål används pour que och konjunktiv: Je répète pour que tu comprennes. Om satsen beskriver den faktiska följden passar exempelvis donc eller si bien que med indikativ bättre. Fråga alltså: är detta det avsedda målet eller det observerade resultatet?

Tidsreferensen avgörs inte enbart av namnet ”presens konjunktiv”. Formen kan syfta på framtiden: Je t'appellerai avant que tu partes demain. Om handlingen i bisatsen redan är avslutad används perfekt konjunktiv, som bildas med avoir eller être i konjunktiv plus perfekt particip (den form som exempelvis motsvarar fait eller venu): Je suis content que tu sois venu.

Fördjupning

Modusvalet kan ändra perspektivet

Några uttryck växlar mellan indikativ och konjunktiv beroende på hur säkert eller faktabetonat innehållet framställs:

• Il est certain qu'elle viendra. – Det är säkert att hon kommer.
• Il n'est pas certain qu'elle vienne. – Det är inte säkert att hon kommer.
• Il me semble qu'il a raison. – Det verkar för mig som om han har rätt.
• Il semble qu'il ait raison. – Det verkar som om han har rätt.

Il est probable que tar normalt indikativ, men il est possible que tar konjunktiv. Sådana par visar varför en enkel regel om ”säkerhet” inte räcker; etablerat franskt bruk måste också läras in.

Relativa satser och superlativer

Konjunktiv kan förekomma i en relativsats, det vill säga en beskrivande bisats som ofta börjar med qui eller que, när den sökta personen eller saken kanske inte finns:

• Je cherche quelqu'un qui sache réparer cette machine. – Jag söker någon som kan reparera den här maskinen.
• Je connais quelqu'un qui sait la réparer. – Jag känner någon som kan reparera den.

I det första exemplet är personen ännu obestämd; i det andra är personen verklig och känd, så indikativ används. Konjunktiv är också vanlig efter en superlativ eller ett uttryck som gör något unikt: C'est le meilleur film que j'aie vu cette année. – Det är den bästa film jag har sett i år.

Betydelsetomt ne

I vårdad eller litterär stil kan ett så kallat ne explétif stå efter bland annat avant que, à moins que, de peur que och verb som craindre. Det ändrar inte betydelsen och är inte samma sak som negationen ne ... pas:

• Partez avant qu'il ne soit trop tard. – Gå innan det är för sent.
• À moins qu'elle ne change d'avis... – Om hon inte ändrar sig ...

Detta ne utelämnas ofta i samtal. Som inlärare behöver du framför allt kunna känna igen det och inte översätta det som ”inte”. För en fullständig behandling, se betydelsetomt ne.

Dåtid efter en huvudsats i dåtid

I modern franska används presens eller perfekt konjunktiv även efter en huvudsats i dåtid:

• Je voulais qu'il vienne. – Jag ville att han skulle komma.
• Je regrettais qu'il soit parti. – Jag beklagade att han hade gått.

Äldre litteratur kan i stället ha imperfekt konjunktiv, exempelvis qu'il vînt. Den formen behöver man normalt bara känna igen. Den moderna grammatiken kräver alltså inte att konjunktivens tempus mekaniskt anpassas till huvudsatsens dåtid.

Övningstips

1. Bygg uttryckskort, inte lösa verbkort. Skriv il faut que + konjunktiv, avoir peur que + konjunktiv och après que + indikativ. Då tränar du just det val som svenskan inte markerar.
2. Gör par med samma och olika subjekt. Växla mellan Je veux partir och Je veux que tu partes, eller mellan avant de sortir och avant que tu sortes. Det gör infinitivregeln automatisk.
3. Sortera meningar efter funktion. När du läser eller lyssnar, märk exempel som krav, känsla, tvivel, syfte, tid eller medgivande. Stryk under både utlösaren och konjunktivformen; memorera aldrig bara den ena halvan.

Närliggande grammatik

• Förkunskap: Presens konjunktiv – visar hur de verbformer som utlösarna kräver bildas.
• Fortsättning: Underordnande konjunktioner – jämför fler konjunktioner som följs av indikativ eller konjunktiv.
• Fördjupning: Betydelsetomt ne – förklarar det icke-negativa ne som kan stå efter bland annat avant que och à moins que.