Nominalisering i tyskan

I korthet

Nominalisering innebär att ett verb eller adjektiv används som substantiv, alltså som ett ord för exempelvis en sak, en person eller en företeelse. I tyskan får ordet då stor begynnelsebokstav: lesen → das Lesen (att läsa, läsning), schön → das Schöne (det vackra). Nominaliserade verb har normalt genus neutrum och artikeln das, medan nominaliserade adjektiv behåller adjektivets böjning: der Reisende, ein Reisender, die Reisenden.

Översikt

Du möter nominalisering både i vardagliga uttryck som beim Essen (när man äter) och i texter om arbete, samhälle och vetenskap. På B2-nivå behöver du kunna mer än att känna igen den stora bokstaven: du behöver se skillnaden mellan att tala om en handling, en egenskap och en person. Jämför das Reisen (resandet), das Neue (det nya) och die Reisenden (resenärerna).

Svenskan ger viss hjälp. Vi kan säga ”det fina med resan”, ”något nytt” och ”de anställda”. Men i tyskan skrivs de motsvarande orden med stor bokstav: das Schöne an der Reise, etwas Neues, die Angestellten. Dessutom visar tyska ändelser tydligare vilken roll orden har i meningen. Stor bokstav gör alltså inte att den gamla adjektivböjningen försvinner.

En annan skillnad gäller hur handlingar uttrycks. Svenskan växlar gärna mellan ”att läsa”, ”läsning” och ”läsandet”. Tyskan använder ofta samma nominaliserade verbform, das Lesen, för alla tre. Översätt därför betydelsen i sammanhanget, inte bara ordets yttre form.

Så fungerar det

1. Verb blir substantiv med stor bokstav

Utgå från verbets infinitiv, alltså grundformen som motsvarar svenskans ”att läsa” eller ”att vänta”. Skriv den med stor begynnelsebokstav och använd das när en artikel behövs. En artikel är ett litet ord framför ett substantiv, till exempel der, die eller das.

Verb	Som substantiv	Svensk betydelse
lesen	das Lesen	att läsa, läsning
warten	das Warten	väntan, väntandet
essen	das Essen	ätandet; även maten
schwimmen	das Schwimmen	simning
aufstehen	das Aufstehen	att stiga upp
kennenlernen	das Kennenlernen	att lära känna någon

De här substantiven beskriver vanligtvis själva aktiviteten och används då inte i plural, det vill säga flertal. Vissa har också fått en självständig betydelse. Das Essen betyder ofta ”maten” eller ”måltiden”, inte bara handlingen att äta. Sammanhanget avgör.

En artikel är inte alltid nödvändig:

• Lesen macht Spaß. – Att läsa är roligt.
• Regelmäßiges Lesen hilft beim Lernen. – Regelbunden läsning hjälper inlärningen.

I det andra exemplet är Lesen fortfarande ett substantiv, trots att das saknas. Adjektivet regelmäßig (regelbunden) får då ändelsen -es.

2. Kasus gäller även efter nominalisering

Kasus är de olika former som visar ett ords roll i meningen eller vilket ord det hör ihop med. För das Lesen ser de fyra kasusformerna ut så här:

Kasus och funktion	Tyskt uttryck	Svenska
Nominativ: det man säger något om	Das Lesen ist wichtig.	Läsning är viktig.
Ackusativ: det som verbet här riktas mot	Ich liebe das Lesen.	Jag älskar att läsa.
Dativ: bland annat efter vissa prepositioner	Beim Lesen brauche ich Ruhe.	När jag läser behöver jag lugn och ro.
Genitiv: uttrycker här en koppling till handlingen	die Freude des Lesens	läsandets glädje

Lägg märke till des Lesens: i genitiv får den nominaliserade infinitiven ändelsen -s. Själva grundformen ändras däremot inte i de andra tre kasusen.

En preposition, alltså ett relationsord som motsvarar exempelvis ”med”, ”vid” eller ”till”, kan stå framför nominaliseringen. Några mycket vanliga kombinationer är:

• beim Lernen – när man studerar, under studierna; beim = bei dem.
• zum Mitnehmen – för avhämtning, att ta med; zum = zu dem.
• nach dem Essen – efter maten, efter att man har ätit.
• durch regelmäßiges Üben – genom regelbunden övning.

De två första uttrycken har en sammandragen artikel. De är därför goda ledtrådar till att nästa ord ska skrivas med stor bokstav.

3. Adjektiv kan beteckna något abstrakt

Ett adjektiv beskriver en egenskap, som ”ny”, ”vacker” eller ”viktig”. När egenskapen själv blir det vi talar om kan tyskan använda ett nominaliserat adjektiv:

• Das Schöne an der Stadt ist der Park. – Det fina med staden är parken.
• Das Wichtigste steht am Anfang. – Det viktigaste står i början.
• Wir sprechen über das Neue. – Vi talar om det nya.

Här används neutrum. Men böjningen är fortfarande adjektivets: das Schöne, mit dem Schönen. Efter bestämd artikel blir formerna i neutrum:

Kasus	Form	Svensk betydelse
Nominativ	das Neue	det nya
Ackusativ	das Neue	det nya
Dativ	dem Neuen	det nya, i en dativkonstruktion
Genitiv	des Neuen	det nyas

Skriv alltså des Neuen, inte des Neues. Jämför med verbformen des Lesens: de två typerna följer olika böjningsmönster.

4. Efter ”något”, ”inget” och ”mycket”

Uttryck som ”något nytt” liknar svenskan betydelsemässigt men behöver tysk adjektivändelse och stor bokstav:

Tyska	Svenska
etwas Neues	något nytt
nichts Besonderes	inget särskilt
viel Gutes	mycket gott
wenig Interessantes	lite av intresse
alles Gute	allt gott

Efter etwas, nichts, viel och wenig får sådana former vanligen -es i nominativ och ackusativ. Med dativ blir det exempelvis mit etwas Neuem (med något nytt). Efter det böjda ordet alles får du däremot alles Gute, inte alles Gutes. Lär gärna in hela uttrycket Alles Gute! – ”Allt gott!” eller ”Lycka till!”

5. Adjektiv och particip kan beteckna personer

Nominaliseringen kan också syfta på en person: der Kranke (den sjuke), die Deutsche (den tyska kvinnan), ein Erwachsener (en vuxen).

Många personbeteckningar bygger på particip, verbformer som kan användas beskrivande. Reisend betyder ”resande”, alltså någon som reser; angestellt betyder ”anställd”. Därifrån får vi der Reisende (resenären) och die Angestellte (den kvinnliga anställda). Även här gäller adjektivböjning.

Genus, alltså grammatisk könskategori, beror nu på vem ordet betecknar. Vid syftning på en man används maskulinum, vid syftning på en kvinna femininum. I plural används die oavsett kön.

Följande tabell visar alla kasus efter bestämd artikel:

Kasus	Manlig resenär	Kvinnlig resenär	Flera resenärer
Nominativ	der Reisende	die Reisende	die Reisenden
Ackusativ	den Reisenden	die Reisende	die Reisenden
Dativ	dem Reisenden	der Reisenden	den Reisenden
Genitiv	des Reisenden	der Reisenden	der Reisenden

Efter obestämd artikel, motsvarigheten till ”en”, ser singularformerna ut så här. Singular betyder ental.

Kasus	Manlig resenär	Kvinnlig resenär
Nominativ	ein Reisender	eine Reisende
Ackusativ	einen Reisenden	eine Reisende
Dativ	einem Reisenden	einer Reisenden
Genitiv	eines Reisenden	einer Reisenden

Skillnaden mellan der Reisende och ein Reisender är viktig. Efter ein måste ändelsen -er visa maskulinum i nominativ, eftersom ein inte själv visar det lika tydligt som der.

Utan artikel får pluralformerna också andra ändelser: Reisende warten (resenärer väntar), für Reisende (för resenärer), mit Reisenden (med resenärer), die Rechte Reisender (resenärers rättigheter). Se därför inte Reisenden som ett enda oföränderligt ord för ”resenärer”.

Exempel i sammanhang

Läs först den tyska meningen och avgör om det markerade ordet betecknar en handling, en egenskap eller personer. Kontrollera sedan översättningen.

Tyska	Svenska	Att lägga märke till
Das Lesen ist wichtig.	Läsning är viktig.	Handlingen blir ett substantiv i neutrum.
Beim Kochen höre ich oft Radio.	När jag lagar mat lyssnar jag ofta på radio.	Svenskan använder här naturligt en hel sats.
Das frühe Aufstehen fällt mir schwer.	Jag har svårt att stiga upp tidigt.	Verbet behåller sin förled.
Ist der Kaffee zum Mitnehmen?	Är kaffet för avhämtning?	Ett vanligt vardagsuttryck.
Nach langem Warten kam endlich der Bus.	Efter lång väntan kom bussen äntligen.	Dativ utan artikel.
Das Schöne an der Stadt ist die Nähe zum Wasser.	Det fina med staden är närheten till vattnet.	En egenskap blir det vi talar om.
Ich möchte etwas Neues ausprobieren.	Jag vill prova något nytt.	Stor bokstav och ändelsen -es.
Wir haben nichts Wichtiges vergessen.	Vi har inte glömt något viktigt.	Samma mönster efter ”inget”.
Mit etwas Gutem hatte sie nicht gerechnet.	Hon hade inte räknat med något bra.	Efter mit står dativ.
Die Angestellten arbeiten hier.	De anställda arbetar här.	Personbeteckning i plural.
Eine Angestellte hat mir geholfen.	En kvinnlig anställd hjälpte mig.	Femininum i singular.
Ein Reisender sucht seinen Koffer.	En resenär letar efter sin resväska.	Nominativ efter ein.
Ich habe mit einem Reisenden gesprochen.	Jag har talat med en resenär.	Dativ efter mit.
Wir wünschen euch alles Gute.	Vi önskar er allt gott.	Efter alles står ändelsen -e.

Vanliga misstag

1. Liten bokstav i ett substantiv

• Fel: Beim lesen vergesse ich die Zeit.
• Rätt: Beim Lesen vergesse ich die Zeit. – När jag läser glömmer jag tiden.

Här visar beim, som innehåller dem, att verbformen används som substantiv. Svenskans små bokstäver är ingen bra förebild för tysk stavning i det här fallet.

2. Stor bokstav i en vanlig infinitiv med zu

• Fel: Ich versuche, mehr zu Lesen.
• Rätt: Ich versuche, mehr zu lesen. – Jag försöker läsa mer.

Efter zu är detta en verbkonstruktion, inte ett substantiv. Skilj mellan zu lesen (att läsa) och zum Lesen (för läsning, att läsa med eller i).

3. Oböjt adjektiv efter etwas

• Fel: Ich brauche etwas neu.
• Rätt: Ich brauche etwas Neues. – Jag behöver något nytt.

Adjektivet används självständigt som substantiv och behöver både stor bokstav och rätt ändelse. Efter mit blir det mit etwas Neuem – ”med något nytt”.

4. Samma personform efter der och ein

• Fel: Ein Angestellte hat angerufen.
• Rätt: Ein Angestellter hat angerufen. – En manlig anställd har ringt.

Efter ein krävs -er i maskulinum nominativ. Om en kvinna avses heter det Eine Angestellte hat angerufen. Jämför bestämd form: der Angestellte, die Angestellte.

5. Att behandla personbeteckningen som oföränderlig

• Fel: Ich helfe dem Kranke.
• Rätt: Ich helfe dem Kranken. – Jag hjälper den sjuke.

Verbet helfen kräver dativ. Efter dem får det nominaliserade adjektivet ändelsen -en, precis som ett adjektiv framför ett utskrivet substantiv.

6. Stor bokstav bara för att substantivet utelämnas

• Fel: Ich nehme den roten Pullover, nicht den Blauen.
• Rätt: Ich nehme den roten Pullover, nicht den blauen. – Jag tar den röda tröjan, inte den blå.

Här syftar blauen direkt tillbaka på det nämnda substantivet Pullover. Det är ett utelämnat ord, inte en självständig nominalisering. Jämför Ich mag das Blaue auf dem Bild – ”Jag tycker om det blå på bilden”, där färgen behandlas som något självständigt.

Användning och stil

Vardagsspråk eller formell text?

Nominalisering är inte automatiskt formell. Beim Essen, etwas Schönes och die Jugendlichen (ungdomarna) är helt vanliga uttryck. Däremot kan långa kedjor av substantiv göra en text tung och opersonlig.

Jämför:

• Vor dem Verlassen des Gebäudes sind alle Fenster zu schließen. – Innan byggnaden lämnas ska alla fönster stängas.
• Bevor Sie das Gebäude verlassen, schließen Sie bitte alle Fenster. – Stäng alla fönster innan ni lämnar byggnaden.

Den första formuleringen passar en skriftlig instruktion. Den andra tilltalar läsaren direkt och är ofta lättare att förstå. På svenska känner du igen samma stilskillnad mellan ”före genomförandet” och ”innan vi genomför det”. Fler substantiv gör inte alltid tyskan bättre.

Personbeteckningar och inkluderande språk

Die Studierenden betyder ”studenterna” eller ”de studerande” och används ofta som en könsövergripande pluralform. Singular kräver fortfarande böjning: ein Studierender respektive eine Studierende. Att en pluralform inte skiljer mellan kön betyder alltså inte att hela böjningssystemet försvinner.

Välj också ord efter betydelse. Die Reisenden är de som reser; die Reise är resan och das Reisen är aktiviteten att resa. Former som delar rot är inte utbytbara.

Fördjupning: fler skillnader att känna igen

Nominaliserad infinitiv eller ett annat avlett substantiv?

Ett verb kan ha flera motsvarande substantiv, men de betyder inte alltid samma sak:

Tyskt uttryck	Svenska	Skillnad
das Übersetzen eines Romans	att översätta en roman	Fokus på arbetet eller processen.
die Übersetzung eines Romans	översättningen av en roman	Kan avse processen eller den färdiga texten.
das Bauen eines Hauses	att bygga ett hus	Fokus på byggandet.
der Bau eines Hauses	byggandet av ett hus	Ett annat substantiv med eget genus.
das Schöne	det vackra	Det som är vackert i ett visst sammanhang eller allmänt.
die Schönheit	skönheten	En egenskap uttryckt med ett eget substantiv.

Ändelsen -ung används i många substantiv, men du kan inte lägga den till vilket verb som helst. Das Lesen är en vanlig form för läsning; die Lesung betyder vanligtvis en uppläsning, till exempel när en författare läser ur sin bok. Lär dig därför sådana ord med artikel och betydelse, inte som fria ersättningar för en infinitiv.

Vad händer med det som hör till verbet?

När ett verb blir substantiv måste även omgivningen ibland byggas om. Ett objekt, alltså den person eller sak som handlingen riktas mot eller gäller, kan bli ett genitivuttryck:

• Sie liest den Bericht. – Hon läser rapporten.
• Das Lesen des Berichts dauert lange. – Det tar lång tid att läsa rapporten.

Den Bericht blir des Berichts. Om du vill ange vem som läser kan du skriva das Lesen des Berichts durch die Ärztin – ”läkarens läsning av rapporten”, mer ordagrant ”läsningen av rapporten genom läkaren”. Det är grammatiskt men ganska tungt. Ofta är en mening med verb tydligare.

Ett sätt att beskriva handlingen kan också få adjektivändelse:

• Sie liest aufmerksam. – Hon läser uppmärksamt.
• Aufmerksames Lesen verhindert Missverständnisse. – Uppmärksam läsning förebygger missförstånd.

Alla komplement byter däremot inte form. Auf den Bus warten (vänta på bussen) blir das Warten auf den Bus (väntan på bussen). Prepositionen auf finns kvar. Det är därför klokt att lära sig nominaliseringen tillsammans med hela uttrycket, inte bara ett ensamt ord.

Reflexiva verb och längre uttryck

Ett reflexivt verb används med ett ord som syftar tillbaka på den som handlar, exempelvis sich freuen (glädja sig). I en längre nominalisering kan sich behöva ingå. Sådana uttryck kan bindas ihop med bindestreck, som das Sich-Freuen auf den Urlaub – ”glädjen inför semestern”. Detta är en möjlig konstruktion, men inte något du behöver välja i vanlig vardagstext.

En enklare mening är ofta bättre: Ich freue mich auf den Urlaub – ”Jag ser fram emot semestern”. Att kunna tolka en lång nominalisering och att själv välja den är två olika färdigheter.

Jämförelseformer fungerar också

Adjektivets jämförelseformer kan nominaliseras: das Bessere (det bättre), das Beste (det bästa), etwas Besseres (något bättre). De får samma slags ändelser som andra nominaliserade adjektiv.

Skilj särskilt mellan:

• Das Beste kommt noch. – Det bästa återstår.
• Hier lerne ich am besten. – Här lär jag mig bäst.

I den första meningen är Beste ett substantiv. I den andra beskriver am besten hur väl inlärningen fungerar och skrivs därför med liten bokstav. Att uttrycket innehåller am räcker inte i sig som bevis för nominalisering.

Tips för egen övning

1. Sortera efter betydelse och skriv en hel mening. Använd tre rubriker: handling, egenskap och person. Placera exempelvis das Lernen, etwas Schönes och ein Bekannter (en bekant) under rätt rubrik. Skriv sedan en mening med varje uttryck. Då kopplar du samman form och betydelse i stället för att bara träna stor bokstav.
2. Byt artikel och kasus med samma personord. Börja med der Reisende → ein Reisender → mit einem Reisenden. Gör därefter motsvarande serie med en kvinna och med flera personer. Kontrollera ändelserna mot tabellerna, särskilt där svenskans form inte förändras.
3. Skriv om åt båda hållen. Gör Bevor wir essen, waschen wir uns die Hände (innan vi äter tvättar vi händerna) till Vor dem Essen waschen wir uns die Hände (före maten tvättar vi händerna). Gör sedan en nominalisering till en mening med verb. Fråga dig vilken version som blir tydligast, inte bara vilken som är grammatiskt möjlig.

Relaterade begrepp

• Grund att bygga på: Bestämda artiklar i nominativ – hjälper dig att känna igen genus och förstå skillnaden mellan exempelvis das Lesen och der Reisende.
• Nästa steg: Verbalsubstantiv med bestämningar – fördjupar hur du uttrycker vad handlingen gäller, vem som utför den och vilka prepositioner som behövs.