C1

Nominalisering i norskan

Nominalisering

Den här artikeln ingår i grammatikträdet för norska på Settemila Lingue.

Kort sagt

Nominalisering innebär att en handling eller egenskap uttrycks som ett substantiv, alltså ett ord för något: forbedre (förbättra) blir forbedring (förbättring), och vakker (vacker) blir vakkerhet (skönhet). I norskan är bland annat -ing, -ning, -else och -het vanliga ändelser, men du behöver lära dig vilket ord som faktiskt används. Nominaliseringar gör det lättare att sammanfatta och diskutera saker i formella texter, men verb ger ofta tydligare besked om vem som gör vad.

Översikt

Du känner redan igen mönstret från svenskan: ”Kommunen förbättrar vägen” kan bli ”förbättringen av vägen”. I det första uttrycket står handlingen i ett verb, ett ord som berättar vad som händer. I det andra har handlingen blivit ett substantiv som du kan beskriva, jämföra eller hänvisa tillbaka till. På norska fungerar Kommunen forbedrer veien och forbedringen av veien på samma sätt.

På C1-nivå handlar det inte bara om att känna igen några ändelser. Du behöver kunna läsa rapporter, utredningar och sakprosa där flera handlingar packas in i samma mening. Du behöver också välja mellan en direkt formulering och en mer sammanfattande formulering när du själv skriver. Ett uttryck som gjennomføringen av tiltakene betyder genomförandet av åtgärderna; det låter naturligt i en rapport, men kan vara onödigt tungt i ett mejl till en kollega.

Exemplen här är på bokmål. Mycket känns bekant för en svenskspråkig läsare, men likheten kan lura dig att skapa norska ord genom att bara ändra svensk stavning. Särskilt ändelser, genus och prepositioner behöver läras tillsammans med det norska ordet. Genus är substantivets grammatiska kön, vilket bland annat avgör om du använder en, ei eller et.

Så fungerar det

Från handling eller egenskap till ett ord för något

En nominalisering låter dig behandla en handling som ett ämne i sig:

  • Vi vurderer søknaden. — Vi bedömer ansökan.
  • Vurderingen tar tid. — Bedömningen tar tid.

I den första meningen säger verbet vad vi gör. I den andra kan vurderingen stå som subjekt, den del av meningen som vi säger något om. Vi kan dessutom precisera vilken bedömning vi menar: en grundig vurdering betyder en grundlig bedömning.

När utgångspunkten är ett adjektiv, ett ord som beskriver hur någon eller något är, blir resultatet ofta en egenskap:

  • Systemet er sikkert. — Systemet är säkert.
  • Sikkerheten er viktig. — Säkerheten är viktig.

Det är alltså inte bara en ny ändelse som tillkommer. Hela sättet att bygga meningen förändras.

Vanliga ändelser

Ett suffix är en ändelse som läggs till för att bilda ett nytt ord. Tabellen visar viktiga mönster, inte regler som fungerar med varje norskt verb eller adjektiv.

Mönster Utgångsord Substantiv Svensk betydelse
Verb med -ing lese lesing läsning
Verb med -ing vurdere vurdering bedömning
Verb med -ing behandle behandling behandling
Verb med -ing forbedre forbedring förbättring
Verb med -ing utvikle utvikling utveckling
Verb med -ning beslutte beslutning beslut
Verb med -else forstå forståelse förståelse
Verb med -else undersøke undersøkelse undersökning
Verb med -else ansette ansettelse anställning
Adjektiv med -het skjønn skjønnhet skönhet
Adjektiv med -het trygg trygghet trygghet
Adjektiv med -het sikker sikkerhet säkerhet

Observera särskilt: beslutning hör till orden på -ning, inte till orden på -else. Ordet för beslut behöver alltså läras som en beslutning.

-ing används mycket för handlingar och processer. Ofta faller verbets avslutande -e bort: vurdere → vurdering, behandle → behandling. Verb som slutar på -ere ger ofta substantiv på -ering: organisere → organisering, organisera → organisering.

-ning finns i många etablerade ord, exempelvis beslutte → beslutning. Skilj detta från forbedring och utvikling, som slutar på -ing, inte -ning. I utvikle → utvikling förändras dessutom stavningen före ändelsen. Lär dig därför hela paret i stället för att försöka lägga en ändelse direkt efter verbets fulla form.

-else förekommer i många vanliga substantiv som du möter både i vardagen och i formella texter. Det finns ingen enkel regel som låter dig välja säkert mellan -else och -ing för vilket verb som helst. Undersøkelse är det etablerade ordet för undersökning; svenska undersökning är ingen garanti för att norskan väljer samma ändelse.

-het bildar ofta ord för egenskaper. Mönstret liknar svenskans -het, men det passar inte alla adjektiv. Norskans vakker betyder vacker, och vakkerhet finns, men skjønnhet är också ett etablerat ord för skönhet. Välj ord efter betydelse och sammanhang, inte enbart efter hur du kan bilda det.

Alla nominaliseringar följer inte dessa mönster

Det finns fler sätt att uttrycka en handling som ett substantiv. Å velge betyder att välja, medan et valg betyder ett val. Å svare betyder att svara, och et svar är ett svar. Sådana korta substantiv måste läras som egna ord.

Svenskan och norskan kan också välja olika former:

  • en avgjørelse — ett avgörande eller ett beslut, beroende på sammanhang;
  • en beskrivelse — en beskrivning;
  • en mulighet — en möjlighet.

De svenska motsvarigheterna hjälper dig att förstå betydelsen, men inte alltid att förutsäga norsk stavning eller böjning.

Substantivet behöver vanlig substantivböjning

När ett ord har blivit substantiv fungerar det som andra substantiv. Det kan stå i obestämd form, när något introduceras, och bestämd form, när läsaren vet vad som avses. Singular betyder ental och plural betyder flertal.

Här används en-former som är korrekta i bokmål:

Obestämd singular Bestämd singular Obestämd plural Bestämd plural Svensk betydelse
en forbedring forbedringen forbedringer forbedringene en förbättring
en beslutning beslutningen beslutninger beslutningene ett beslut
en undersøkelse undersøkelsen undersøkelser undersøkelsene en undersökning
en mulighet muligheten muligheter mulighetene en möjlighet

Lägg märke till en beslutning och en undersøkelse. Svenskans ”ett beslut” och ”en undersökning” bestämmer inte vilket genus det norska ordet har.

Bokmål tillåter också ei-former för vissa substantiv, bland annat många ord på -ing, exempelvis ei vurdering – vurderinga. Du behöver inte använda sådana former för att skriva korrekt bokmål, men du bör kunna känna igen dem. Kontrollera genus i en norsk ordbok om du är osäker.

Ord för egenskaper används ofta utan artikel när egenskapen diskuteras allmänt: Trygghet er viktig betyder ”Trygghet är viktigt”. Ett etablerat ord kan ändå få en annan användning där det går att räkna något. Mulighet är exempelvis lätt att använda i plural: flere muligheter, flera möjligheter. Avgör därför inte användningen enbart utifrån ändelsen.

Orden runt nominaliseringen förändras också

Jämför:

  • De undersøker saken grundig. — De undersöker saken grundligt.
  • De gjør en grundig undersøkelse av saken. — De gör en grundlig undersökning av ärendet.

Grundig beskriver i den första meningen hur undersökandet sker. Där fungerar det som adverb, ett ord som bland annat beskriver hur en handling utförs. I den andra beskriver det substantivet undersøkelse och fungerar som adjektiv. På svenska syns skillnaden tydligare i ”grundligt” och ”grundlig”.

Saken, det som undersöks, är objekt till verbet i den första meningen, alltså den del som handlingen riktas mot. Efter substantivet uttrycks samma samband ofta med en preposition, ett litet ord som visar relationer: en undersøkelse av saken.

Av är vanligt, men inte universellt. Lär dig uttryck som forståelse for problemet (förståelse för problemet), deltakelse i møtet (deltagande i mötet) och tillit til ledelsen (förtroende för ledningen). Tillit visar också att substantiv utan de vanligaste ändelserna kan ingå i samma slags nominala uttryck.

Exempel i sammanhang

De två första och det fjärde exemplet från begreppets grundexempel illustrerar olika funktioner: en fras kan namnge ett ämne, medan en hel mening berättar något om ämnet. Forbedringen av systemet och Skjønnheten i naturen är fraser, inte fullständiga meningar med eget verb.

Norska Svenska Kommentar
Forbedringen av systemet. Förbättringen av systemet. Fras som exempelvis kan användas som rubrik.
Beslutningen ble tatt. Beslutet fattades. En hel mening; vem som fattade beslutet anges inte.
Utviklingen går raskt. Utvecklingen går snabbt. En process uttrycks som substantiv.
Skjønnheten i naturen. Skönheten i naturen. En egenskap blir ämne för en fras.
Vi trenger en grundig vurdering av kostnadene. Vi behöver en grundlig bedömning av kostnaderna. Bedömningen får både en beskrivning och en precisering.
Undersøkelsen viser at flere ønsker hjemmekontor. Undersökningen visar att fler vill arbeta hemifrån. Här syftar substantivet på en bestämd undersökning.
Lesing krever konsentrasjon. Läsning kräver koncentration. Handlingen nämns allmänt, utan artikel.
Ansettelsen av en ny leder ble utsatt. Anställningen av en ny chef sköts upp. Substantivet lyfter fram själva händelsen.
Vi har forståelse for at dette tar tid. Vi har förståelse för att detta tar tid. Den fasta förbindelsen har prepositionen för.
Tryggheten til barna må komme først. Barnens trygghet måste komma först. Ett uttryck för vems trygghet som avses.
Etter gjennomføringen av kurset fikk deltakerne et kursbevis. Efter genomförandet av kursen fick deltagarna ett kursintyg. En nominalisering fungerar som tidsangivelse.
Bedre kommunikasjon kan føre til færre misforståelser. Bättre kommunikation kan leda till färre missförstånd. Ett substantiv på -else används i plural.
Ledelsen besluttet å stenge kontoret, men beslutningen ble senere endret. Ledningen beslutade att stänga kontoret, men beslutet ändrades senare. Substantivet sammanfattar handlingen i första delen.

Vanliga misstag

1. Att välja ändelse efter det svenska ordet

  • Fel: Vi trenger en undersøkning av saken.
  • Rätt: Vi trenger en undersøkelse av saken. — Vi behöver en undersökning av ärendet.
  • Varför: Norskans etablerade ord är undersøkelse. Likheten mellan språken gör det lätt att föra över svenskans -ning, men det fungerar inte här.

2. Att behålla hela verbformen

  • Fel: En forbedrening av systemet er nødvendig.
  • Rätt: En forbedring av systemet er nødvendig. — En förbättring av systemet är nödvändig.
  • Varför: Substantivet heter forbedring. Nominalisering är inte att lägga -ning efter verbets fullständiga form forbedre.

3. Att föra över svenskt genus

  • Fel: Et beslutning ble tatt.
  • Rätt: En beslutning ble tatt. — Ett beslut fattades.
  • Varför: Beslutning har en, även om den vanliga svenska motsvarigheten ”beslut” har ”ett”. Lär dig artikel och substantiv tillsammans.

4. Att använda av överallt

  • Fel: Vi har forståelse av situasjonen din. när du menar att du visar förståelse för någon.
  • Rätt: Vi har forståelse for situasjonen din. — Vi har förståelse för din situation.
  • Varför: I betydelsen att visa förståelse används for. Forståelse av kan däremot användas om hur något uppfattas eller tolkas: hans forståelse av teksten, hans förståelse av texten. Skillnaden handlar därför om betydelse, inte om att av alltid är förbjudet.

5. Att lämna en fras när du behöver en mening

  • Ofullständigt i löptext: Forbedringen av systemet.
  • Fullständig mening: Forbedringen av systemet tok tre måneder. — Förbättringen av systemet tog tre månader.
  • Varför: Frasen namnger något men säger inte vad som hände med det. I en rubrik går den bra; i löptext behöver du normalt lägga till ett verb och ett påstående.

6. Att förväxla formellt språk med bra språk

  • Onödigt tungt i ett vanligt mejl: Vi vil foreta en gjennomføring av en vurdering av forslaget.
  • Tydligare: Vi vil vurdere forslaget. — Vi ska bedöma förslaget.
  • Varför: Den tunga formuleringen är inte nödvändigtvis grammatiskt fel, men flera nominaliseringar staplas utan att tillföra användbar information. Ett enkelt verb gör arbetet bättre här.

Användning och stil

Saklig text behöver både substantiv och verb

Nominaliseringar är vanliga i rapporter, myndighetstexter och akademiskt skrivande eftersom en process kan namnges och återkomma som ett stabilt ämne. Vurderingen, utviklingen och gjennomføringen gör det möjligt att hänvisa till något som redan har förklarats utan att upprepa hela förloppet.

De är inte främmande för vardagsspråket heller. Jeg har forståelse for det betyder ”Jag har förståelse för det” och låter inte automatiskt byråkratiskt. Det är framför allt mängden långa nominala uttryck och sättet de fogas samman som gör texten tung.

Ett praktiskt råd är att behålla nominaliseringen när den ger ett tydligt namn åt det du diskuterar. Byt gärna till verb när du framför allt vill tala om vad någon ska göra.

Ansvar kan bli mindre synligt

Kommunen reduserte støtten betyder ”Kommunen minskade stödet”. Reduksjonen i støtten betyder ”Minskningen av stödet” och berättar inte i sig vem som låg bakom den. Det kan vara lämpligt om aktören redan är känd eller saknar betydelse, men olämpligt om ansvaret är viktigt.

Samma sak gäller Beslutningen ble tatt. Här samverkar nominaliseringen med passiv, ett sätt att uttrycka att något görs utan att sätta den som gör det i centrum. Nominalisering och passiv är dock två skilda saker. Styret tok beslutningen — ”Styrelsen fattade beslutet” — innehåller en nominalisering men anger tydligt vem som handlade.

Var uppmärksam på prepositionerna

Det norska uttrycket behöver inte följa den svenska översättningen ord för ord. En økning i prisene blir naturligt ”en ökning av priserna” på svenska, medan en økning på ti prosent betyder ”en ökning med tio procent”. Lär dig sådana uttryck som små helheter: vad som förändras, hur mycket det förändras och vem som påverkas kan kräva olika prepositioner.

Fördjupning

En handling, ett resultat eller en färdig produkt?

Ett substantiv kan ha flera närliggande betydelser. Oversettelse betyder översättning och kan syfta på arbetet eller på den färdiga texten:

  • Oversettelsen av dokumentet tok to dager. — Översättningen av dokumentet tog två dagar.
  • Jeg leste oversettelsen i går. — Jag läste översättningen i går.

I det första exemplet ligger tyngdpunkten på processen. I det andra är det resultatet som läses. Den betydelsen påverkar också om ordet kan räknas: to oversettelser av samme tekst betyder två översättningar av samma text.

Det är därför missvisande att säga att alla nominaliseringar bara är abstrakta ord som aldrig kan stå i plural. En bedömning, en undersökning och ett beslut kan vara avgränsade händelser eller resultat. Andra ord används oftare om en allmän verksamhet eller egenskap.

Vem gör något, och vad görs det med?

När ett verb blir substantiv kan information om deltagarna packas in i frasen:

  • Kommunen vurderer forslaget. — Kommunen bedömer förslaget.
  • Kommunens vurdering av forslaget er positiv. — Kommunens bedömning av förslaget är positiv.

Kommunens är en genitivform, en form med -s som bland annat kan visa tillhörighet. Här anger den vem som står för bedömningen. Av forslaget anger vad som bedöms. Det liknar svenska, men du måste fortfarande undersöka relationerna i varje uttryck.

Vurderingen av lærerne kan exempelvis bli tvetydigt: bedöms lärarna, eller står lärarna för bedömningen? När sammanhanget inte räcker kan du skriva tydligare:

  • Vurderingen som lærerne gjorde, var grundig. — Bedömningen som lärarna gjorde var grundlig.
  • Vurderingen av lærernes arbeid var grundig. — Bedömningen av lärarnas arbete var grundlig.

Det viktiga är inte att varje fras med av blir tvetydig. Det viktiga är att den kortare formen ibland tar bort information som verbmeningen uttrycker tydligt.

Nominalisering kan binda ihop en text

Ett särskilt användbart mönster är att först beskriva en handling med verb och sedan hänvisa till den med substantiv:

Forskerne undersøkte vannkvaliteten i tre innsjøer. Undersøkelsen viste store forskjeller.

Forskarna undersökte vattenkvaliteten i tre sjöar. Undersökningen visade stora skillnader.

Bestämd form, undersøkelsen, hjälper läsaren att förstå att du syftar på det nyss nämnda arbetet. Nominaliseringen är här inte en utsmyckning, utan ett sätt att föra resonemanget vidare. Samma teknik fungerar med en endring – endringen, en förändring – förändringen, eller en beslutning – beslutningen, ett beslut – beslutet.

En infinitiv är ett annat sätt att tala om en handling

Infinitiv är verbets grundform, som i å lese, att läsa. En hel infinitivfras kan användas som ämne i en mening:

  • Å lese hver dag er nyttig. — Att läsa varje dag är nyttigt.
  • Daglig lesing er nyttig. — Daglig läsning är nyttigt.

Innehållet ligger nära varandra, men konstruktionen är inte densamma. Å lese är fortfarande ett verb och kan få objekt: å lese avisen, att läsa tidningen. Substantivet lesing får i stället exempelvis av: lesing av avisen, läsning av tidningen.

Infinitivfrasen passar ofta när du ger ett direkt råd eller beskriver vad någon gör. Substantivfrasen kan passa bättre som rubrik, kategori eller ämne i en rapport. Du behöver inte välja den mer substantivtäta varianten bara för att du skriver på avancerad nivå.

Bevara tid och villkor när du skriver om

Nominaliseringen bär inte själv verbets tidsform. De vurderte forslaget säger att bedömningen skedde tidigare, medan vurderingen av forslaget i sig inte gör det. Tiden måste framgå av resten av meningen eller sammanhanget.

Även andra betydelseskillnader kan gå förlorade. De ønsker å forbedre systemet betyder att de vill förbättra systemet, inte att förbättringen redan sker. En omskrivning till bara forbedringen av systemet tar bort själva önskan. Om du vill behålla den kan du skriva ønsket om å forbedre systemet, önskan att förbättra systemet.

När du omformulerar, kontrollera därför tre saker: vem handlar, när sker det och hur säkert eller önskat är det? En kortare fras är inte bättre om den ändrar budskapet.

Tips för att öva

  1. Lär dig ordfamiljer och hela uttryck. Skriv exempelvis vurdere – en vurdering – vurderingen av saken, bedöma – en bedömning – bedömningen av ärendet. Gör likadant med undersøke och forstå. Då tränar du ändelse, genus och preposition tillsammans i stället för att bara memorera en lista med suffix.

  2. Skriv åt båda hållen. Börja med Ledelsen besluttet å endre rutinene — ledningen beslutade att ändra rutinerna. Skriv sedan Ledelsens beslutning om å endre rutinene ... — ledningens beslut att ändra rutinerna … — och avsluta meningen. Gå därefter tillbaka till en verbmening. Kontrollera att aktör, tid och betydelse finns kvar.

  3. Granska ett stycke sakprosa. Markera ord på -ing, -ning, -else och -het. Fråga för varje ord om det syftar på en handling, ett resultat eller en egenskap. Välj sedan en tung mening och gör den tydligare med verb. Behåll nominaliseringar som behövs för att hänvisa tillbaka eller namnge textens ämne.

Relaterade begrepp

  • Bakgrund: Formellt skriftspråk — visar hur nominalisering samspelar med ordval och meningsbyggnad i formella norska texter.

Förkunskapskrav

Formell skriftlig stil (Formelt Skriftspråk) på norskaC1

Fler C1-begrepp

Detta begrepp på andra språk

Jämför på alla språk