Oregelbundna perfektparticip i italienska

I korthet

Många vanliga italienska verb har ett oregelbundet perfektparticip, den verbform som bland annat används för att berätta vad någon har gjort: fare → fatto, scrivere → scritto, leggere → letto. Lär dig formerna tillsammans med ett hjälpverb, alltså verbet som hjälper till att bilda uttrycket: ho fatto betyder ”jag har gjort”. Med essere anpassas participets ändelse efter vem eller vad meningen handlar om: Marco è stato a Roma, men Anna è stata a Roma.

Översikt

När du börjar berätta om sådant som hänt behöver du snabbt ord som ”gjort”, ”sett”, ”sagt” och ”tagit”. På italienska är just många av dessa vanliga former oregelbundna. De brukar introduceras på A2-nivå tillsammans med passato prossimo, en sammansatt dåtidsform: Ho visto Anna betyder beroende på sammanhanget ”jag har sett Anna” eller ”jag såg Anna”.

Ett perfektparticip är inte en hel dåtidsform på egen hand. Scritto är en form av ”skriva”, men för att säga ”jag har skrivit” behöver du ho scritto. Att lära sig den oregelbundna formen är alltså en del av uppgiften; du behöver också veta vilket hjälpverb som används och om participets ändelse ska ändras.

För en svensktalande finns en användbar likhet: även svenskan har oregelbundna former som ”skrivit”, ”sett” och ”gjort”. Men formerna efter ”har” kallas på svenska supinum. Italienskans particip fungerar både i sådana verbformer och som beskrivande ord, ungefär som ”skriven” eller ”stängd”. Därför går det inte alltid att överföra den svenska formen eller böjningen direkt.

Så fungerar formerna

Regelbundna ändelser räcker inte alltid

Infinitiv är verbets grundform, den du hittar i en ordbok: fare betyder ”göra”. Regelbundna italienska perfektparticip bildas med -ato, -uto eller -ito:

Grundform och particip	Svensk betydelse
parlare → parlato	tala → talat
credere → creduto	tro → trott
dormire → dormito	sova → sovit

Ett oregelbundet particip följer inte det vanliga mönstret för verbgruppen. Du kan därför inte göra om scrivere till scrivuto eller prendere till prenduto. De rätta formerna är scritto och preso.

De tio viktigaste formerna här

Lär dig gärna hela uttrycket i sista kolumnen. Då kopplar du ihop grundformen, participet och hjälpverbet redan från början.

Grundform	Perfektparticip	Betydelse	Enkel minnesfras
fare	fatto	göra → gjort	ho fatto
scrivere	scritto	skriva → skrivit	ho scritto
leggere	letto	läsa → läst	ho letto
dire	detto	säga → sagt	ho detto
vedere	visto	se → sett	ho visto
prendere	preso	ta → tagit	ho preso
essere	stato	vara → varit	sono stato / sono stata
aprire	aperto	öppna → öppnat	ho aperto
chiudere	chiuso	stänga → stängt	ho chiuso
mettere	messo	lägga, ställa, sätta → lagt, ställt, satt	ho messo

Mettere motsvarar alltså flera svenska verb. Ho messo il latte in frigo betyder ”jag har ställt mjölken i kylen”, medan ho messo il libro sul tavolo betyder ”jag har lagt boken på bordet”. Participet är ändå messo i båda fallen.

Hjälpverbet visar vem som gör något

Grundmönstret i passato prossimo är en nutidsform av avere eller essere + perfektparticip. Nutidsformen är exempelvis ho, ”jag har”, eller sono, ”jag är”. Italienskan behöver normalt inte ett separat ord för ”jag”, ”du” eller ”vi”, eftersom hjälpverbets form redan visar personen.

Här är två fullständiga mönster. I den högra kolumnen väljs ändelsen efter personens eller gruppens grammatiska kön och antal.

Person	Göra	Vara
jag	ho fatto	sono stato / stata
du	hai fatto	sei stato / stata
han, hon	ha fatto	è stato / stata
vi	abbiamo fatto	siamo stati / state
ni	avete fatto	siete stati / state
de	hanno fatto	sono stati / state

Abbiamo fatto betyder ”vi har gjort” eller ”vi gjorde”. Siamo stati kan betyda ”vi har varit” eller ”vi var”. Lägg märke till att essere bildar sin sammansatta dåtidsform med just essere, inte med avere: sono stato, aldrig ho stato när du menar ”jag har varit”.

Att participet är oregelbundet avgör däremot inte vilket hjälpverb du ska välja. De andra nio verben i huvudtabellen används med avere när någon gör, skriver, läser, säger, ser, tar, öppnar, stänger eller placerar något.

När ändras slutet på participet?

Kongruens betyder att ett ord anpassar sin form efter ett annat ord. Med essere anpassas participet normalt efter subjektet, alltså den eller det som meningen handlar om.

Ändelse	Användning	Betydelse med stato
-o	en person eller sak med maskulint grammatiskt kön	varit
-a	en person eller sak med feminint grammatiskt kön	varit
-i	flera med maskulint kön eller en blandad grupp	varit
-e	flera med feminint kön	varit

• Luca è stato a casa. – Luca har varit hemma.
• Sara è stata a casa. – Sara har varit hemma.
• Luca e Sara sono stati a casa. – Luca och Sara har varit hemma.
• Sara e Giulia sono state a casa. – Sara och Giulia har varit hemma.

Med avere behåller participet i grundmönstret ändelsen -o, oavsett vem som gör något: både en man och en kvinna säger ho scritto. Även med ett efterföljande direkt objekt, det som handlingen riktas mot utan ett bindeord som ”till”, används normalt -o: Ho scritto due lettere betyder ”jag har skrivit två brev”. Det finns särskilda regler när objektet ersätts av ett litet ord före verbet; dem hittar du längre ned.

Exempel i sammanhang

Här används formerna i vardagliga situationer. Svenska översättningar har ibland ”har” och ibland enkel dåtid, eftersom italienskans passato prossimo täcker båda användningarna.

Italienska	Svenska	Att lägga märke till
Ho fatto i compiti.	Jag har gjort läxorna.	Formen av ”göra” är oregelbunden.
Ha scritto una lettera.	Han eller hon har skrivit ett brev.	Sammanhanget visar vem som avses.
Abbiamo letto il libro.	Vi har läst boken.	Participet ändras inte efter ”vi”.
Hanno detto la verità.	De har sagt sanningen.	Dubbelt t i participet.
Ieri ho visto Anna alla stazione.	I går såg jag Anna på stationen.	En avslutad händelse översätts naturligt med svensk dåtid.
Hai preso le chiavi?	Har du tagit nycklarna?	Föremålet står efter verbet; participet slutar på -o.
Giulia è stata a Napoli per lavoro.	Giulia har varit i Neapel i jobbet.	Ändelsen anpassas efter Giulia.
Le mie sorelle sono state qui.	Mina systrar har varit här.	Feminint kön och flertal ger ändelsen -e.
Ho aperto la finestra perché faceva caldo.	Jag öppnade fönstret eftersom det var varmt.	Oregelbundet particip trots grundformen på -ire.
Avete chiuso la porta?	Har ni stängt dörren?	Hjälpverbet visar att frågan gäller flera personer.
Ho messo il telefono nello zaino.	Jag har lagt telefonen i ryggsäcken.	Samma italienska verb kan motsvara ”lägga”, ”ställa” och ”sätta”.
Non ho ancora letto il messaggio.	Jag har inte läst meddelandet än.	Nekningen står före hjälpverbet.

Läs gärna raderna högt som hela uttryck. Det är lättare att få fram hai preso le chiavi? i ett samtal om du övat frasen, inte bara paret prendere–preso.

Vanliga misstag

1. Att bilda ett regelbundet particip av ett oregelbundet verb

• Fel: Ho prenduto il treno.
• Rätt: Ho preso il treno. – Jag tog tåget.
• Varför: Grundformen prendere ger inte participet genom en enkel ändelse. Lär in prendere → preso → ho preso som en kedja.

2. Att använda ”har” som mall för alla hjälpverb

• Fel: Ho stato a Milano.
• Rätt: Sono stato a Milano eller Sono stata a Milano. – Jag har varit i Milano.
• Varför: Svenskan använder ”har varit”, men italienskan använder essere tillsammans med participet av essere.

3. Att böja participet efter den som talar med avere

• Fel: Maria ha scritta una lettera.
• Rätt: Maria ha scritto una lettera. – Maria har skrivit ett brev.
• Varför: Med avere styr inte Marias kön participets ändelse. Grundregeln ger scritto, även när objektet efter verbet har feminint grammatiskt kön.

4. Att glömma böjningen med essere

• Fel: Le ragazze sono stato a Roma.
• Rätt: Le ragazze sono state a Roma. – Tjejerna har varit i Rom.
• Varför: Subjektet är flera personer med feminint grammatiskt kön, så participet får ändelsen -e.

5. Att lämna bort hjälpverbet

• Fel: Ieri letto il libro.
• Rätt: Ieri ho letto il libro. – I går läste jag boken.
• Varför: Participet letto anger inte på egen hand vem som läste. I en vanlig fullständig mening behövs hjälpverbet.

6. Att förenkla dubbla konsonanter

• Fel: Ho fato tutto.
• Rätt: Ho fatto tutto. – Jag har gjort allt.
• Varför: Dubbelteckningen hör till formen. Var särskilt noga med fatto, detto, scritto, letto och messo. I uttalet hålls den dubbla konsonanten längre än en enkel.

Bra att veta om användningen

Vanliga former i både tal och skrift

Fatto, detto, scritto och de andra huvudformerna är neutrala. Du använder dem både när du pratar med vänner och när du skriver ett sakligt mejl. Det oregelbundna är alltså inte ett tecken på högtidligt eller gammaldags språk.

För vedere finns också formen veduto, ”sett”. Den är korrekt, men visto är det naturliga förstahandsvalet att lära sig för vanligt bruk. Det finns ingen allmän regel att alla oregelbundna particip även har en regelbunden alternativform.

Samma mönster kan hjälpa med nya verb

När du kan en vanlig form blir vissa besläktade verb lättare: rileggere → riletto betyder ”läsa om → läst om”, riscrivere → riscritto betyder ”skriva om → skrivit om” och rifare → rifatto betyder ”göra om → gjort om”.

Det här är en minneshjälp, inte en metod som alltid fungerar utan kontroll. För fler vanliga verb är det värt att lära sig rispondere → risposto, ”svara → svarat”, chiedere → chiesto, ”fråga eller be om → frågat eller bett om”, och perdere → perso, ”förlora → förlorat”. För det sista verbet förekommer även perduto.

Svenskans ”har gjort” är inte alltid bästa översättningen

Ieri ho fatto una passeggiata betyder naturligt ”i går tog jag en promenad”, inte ”i går har jag gjort en promenad”. Italienskans tempus, alltså verbets sätt att placera något i tiden, följer inte exakt samma gränser som svenskans. Först väljer du den italienska konstruktionen utifrån situationen; sedan översätter du betydelsen till naturlig svenska.

Fördjupning – när du vill gå vidare

Du behöver inte behärska allt här för att börja använda formerna. Prioritera huvudtabellen, hjälpverbet och skillnaden mellan ho scritto och sono stato/stata. Följande regler förklarar former som annars kan verka motsägelsefulla.

Böjning med avere när objektet står före verbet

Ett pronomen är ett ord som ersätter exempelvis en person eller en sak. De direkta objektspronomenen lo, la, li och le ersätter något som handlingen riktas mot: ”den”, ”det” eller ”dem”. När dessa står före avere anpassas participet efter det de ersätter.

Italienska	Svenska	Förklaring
Ho letto la lettera.	Jag har läst brevet.	Objektet står efter verbet.
L'ho letta.	Jag har läst det.	Det italienska ordet för brevet har feminint kön.
Ho preso i biglietti.	Jag har tagit biljetterna.	Grundformen på -o används här.
Li ho presi.	Jag har tagit dem.	Pronomenet syftar på flera ord med maskulint kön.
Ho visto le chiavi.	Jag har sett nycklarna.	Objektet står efter verbet.
Le ho viste.	Jag har sett dem.	Pronomenet syftar på flera ord med feminint kön.

Framför ho och ha förkortas lo och la normalt till l'. Ändelsen på participet kan därför hjälpa dig se vad som avses: l'ho visto och l'ho vista har olika böjning.

Det är det italienska ordets kön som räknas, inte det svenska. La lettera är feminint trots att det svenska ”brevet” är ett ett-ord.

Alla pronomen före verbet utlöser inte samma regel. Le ho scritto kan betyda ”jag har skrivit till henne”. Då är le ett indirekt objekt, här mottagaren av det skrivna, och participet blir inte scritta av den anledningen. Med mi, ti, ci och vi som direkta objekt finns variation: mi hai visto och, om den sedda personen är en kvinna, mi hai vista är möjliga. Efter mängdordet ne, ”av det” eller ”av dem”, förekommer också kongruens: Ne ho lette due betyder ”jag har läst två av dem”, exempelvis två brev.

Samma particip i andra sammansatta verbformer

När du lärt dig fatto behöver du inte lära dig ett nytt particip för varje tempus. I andra sammansatta verbformer ändras hjälpverbet, medan participet finns kvar:

• Avevo già fatto la spesa. – Jag hade redan handlat.
• Avrei scritto prima, ma non avevo tempo. – Jag skulle ha skrivit tidigare, men jag hade inte tid.
• Spero che abbia letto il messaggio. – Jag hoppas att han eller hon har läst meddelandet.

Det sista exemplet innehåller konjunktiv, en särskild verbform som bland annat används efter uttryck för önskningar och osäkerhet. Du behöver inte lära dig den nu för att se vinsten: det oregelbundna participet letto är samma form även där.

Particip som beskriver något eller bildar passiv

Particip kan fungera som adjektiv, ord som beskriver hur någon eller något är. Då böjs de efter ordet de beskriver:

• La porta è aperta. – Dörren är öppen.
• I negozi sono chiusi. – Butikerna är stängda.
• Le istruzioni sono scritte in italiano. – Instruktionerna är skrivna på italienska.

Sådana meningar beskriver ofta ett tillstånd. Med passiv, där det som utsätts för en handling blir meningens utgångspunkt, kan participet i stället ingå i beskrivningen av själva handlingen: La porta è stata aperta da Luca betyder ”dörren öppnades av Luca” eller ”dörren har öppnats av Luca”. Både stata och aperta böjs efter la porta.

Skillnaden mellan ho aperto la porta, ”jag öppnade dörren”, och la porta è aperta, ”dörren är öppen”, är särskilt värd att lägga märke till. Den första beskriver vad någon gjorde; den andra hur dörren är nu.

Så kan du öva

1. Lär dig tre led åt gången. Skriv grundform, particip och en kort mening: chiudere → chiuso → ho chiuso la porta, ”stänga → stängt → jag har stängt dörren”. Täck över ett led och försök återskapa det. Börja med de tio huvudverben innan du lägger till fler.
2. Berätta om gårdagen med fem konkreta saker. Skriv vad du gjorde, läste, såg, tog och lade någonstans. Variera sedan hjälpverbet för att berätta om dig och någon annan: ”jag har sett” blir ”vi har sett”. Kontrollera att participet inte ändras bara för att personen ändras med avere.
3. Träna böjningen separat. Skriv ”Luca har varit hemma”, ”Sara har varit hemma” och ”Sara och Giulia har varit hemma” på italienska. När det fungerar kan du gå vidare till objektpar som ho letto la lettera → l'ho letta, ”jag har läst brevet → jag har läst det”. Då tränar du en svårighet i taget.

Relaterade begrepp

• Grund att ha med sig: Passato prossimo – att berätta om det som hänt – hur hjälpverben används och hur den sammansatta dåtidsformen byggs upp. De oregelbundna participen här fyller samma plats som regelbundna former i den konstruktionen.