Imperfekt konjunktiv i italienska

Kortfattat

Congiuntivo imperfetto är imperfekt konjunktiv, en verbform som bland annat används efter tankar och önskningar i dåtid: Pensavo che fosse italiano – ”Jag trodde att han var italienare”. Den används också för önskemål med vorrei och tänkta villkor: Se avessi tempo, viaggerei di più – ”Om jag hade tid skulle jag resa mer”. Ändelserna är -assi, -essi, -issi, men namnet till trots syftar formen inte alltid på förfluten tid.

Översikt

Konjunktiv är ett modus, alltså ett sätt att framställa en handling eller ett tillstånd. I stället för att bara slå fast något placerar italienskan ofta innehållet inom ramen för en önskan, bedömning, möjlighet eller ett tänkt villkor. Det betyder inte att innehållet måste vara osant. I Pensavo che fosse italiano återger du vad du trodde; meningen säger inte i sig om personen faktiskt var italienare.

På B2-nivå blir imperfekt konjunktiv viktig när du berättar vad du tänkte, hoppades eller ville tidigare. Den bygger vidare på presens konjunktiv, till exempel sia och venga, men behövs också i nutida önskemål som Vorrei che venissi – ”Jag skulle vilja att du kom”. Det är alltså både sambandet mellan verbformerna och betydelsen i hela meningen som avgör valet.

För en svenskspråkig är formerna ofta mindre främmande än de först verkar. Svenskan har kvar ”vore”, men använder annars vanliga former som ”var”, ”hade” och ”kom” även i tänkta situationer. Italienskan gör fler skillnader: svenskans ”hade” kan motsvara både avevo och avessi. Lär dig därför hela meningsmönster, inte bara en svensk översättning av varje form.

Så fungerar det

Regelbundna former

Utgå från infinitiven, verbets grundform, till exempel parlare – ”att tala”. Ta bort -are, -ere eller -ire och lägg till ändelserna nedan. Subjektet, den som gör något eller befinner sig i ett visst tillstånd, avgör vilken rad du väljer.

Här betyder parlare ”tala”, credere ”tro” och dormire ”sova”.

Person	parlare	credere	dormire
Jag	parlassi	credessi	dormissi
Du	parlassi	credessi	dormissi
Han, hon, formellt ni	parlasse	credesse	dormisse
Vi	parlassimo	credessimo	dormissimo
Ni, flera personer	parlaste	credeste	dormiste
De	parlassero	credessero	dormissero

Mönstret är alltså:

• -are: -assi, -assi, -asse, -assimo, -aste, -assero.
• -ere: -essi, -essi, -esse, -essimo, -este, -essero.
• -ire: -issi, -issi, -isse, -issimo, -iste, -issero.

Lägg särskilt märke till dubbelt s. Formen för flera ”ni” har däremot bara ett s: parlaste. Betoningen i ”vi”-formen ligger på vokalen före -ssimo: parlàssimo, credéssimo, dormìssimo. Accenterna här visar uttalet och ska inte skrivas i vanlig text.

Verb som capire – ”förstå” – får inte det -isc- som finns i vissa presensformer. Det heter capissi, capissi, capisse, capissimo, capiste, capissero.

Vanliga oregelbundna former

Lär dig först essere – ”vara”, avere – ”ha”, dare – ”ge” och stare – ”stanna, befinna sig eller må”. Avere följer det regelbundna mönstret, men är så vanligt att det är värt att öva tillsammans med de oregelbundna verben.

Person	essere	avere	dare	stare
Jag	fossi	avessi	dessi	stessi
Du	fossi	avessi	dessi	stessi
Han, hon, formellt ni	fosse	avesse	desse	stesse
Vi	fossimo	avessimo	dessimo	stessimo
Ni, flera personer	foste	aveste	deste	steste
De	fossero	avessero	dessero	stessero

Även fare – ”göra”, dire – ”säga” och bere – ”dricka” har former som du inte får fram genom att bara ta bort infinitivens sista tre bokstäver:

Person	fare	dire	bere
Jag	facessi	dicessi	bevessi
Du	facessi	dicessi	bevessi
Han, hon, formellt ni	facesse	dicesse	bevesse
Vi	facessimo	dicessimo	bevessimo
Ni, flera personer	faceste	diceste	beveste
De	facessero	dicessero	bevessero

Alla verb som är oregelbundna i presens är däremot inte oregelbundna här. Venire – ”komma” – ger venissi, och andare – ”gå, åka” – ger andassi enligt grundmönstret.

Efter en tanke, önskan eller bedömning i dåtid

En huvudsats kan stå själv, medan en bisats är en del som hör till en annan sats. I Pensavo che fosse italiano är pensavo huvudsatsen och che fosse italiano bisatsen, som börjar med che, ”att”.

Om huvudsatsen står i dåtid och uttrycker något som normalt följs av konjunktiv, används ofta imperfekt konjunktiv för det som sker samtidigt eller senare:

• Pensavo che fosse a casa. – Jag trodde att hon var hemma. Hon var enligt min uppfattning hemma vid den tidpunkten.
• Speravo che arrivasse il giorno dopo. – Jag hoppades att han skulle komma dagen därpå. Ankomsten låg senare än hoppet.

Huvudsatsen behöver inte själv stå i imperfekt. Även Ho sperato che cambiasse idea – ”Jag hoppades att hon skulle ändra sig” – kan ha detta mönster.

Det avgörande är inte bara att något utspelar sig i dåtid. Först väljer du om sammanhanget kräver konjunktiv; sedan väljer du tidsform. Sapevo che era a casa – ”Jag visste att hon var hemma” – använder normalt indikativ, den vanliga formen för ett konstaterande. Regeln är alltså inte ”dåtid + che = konjunktiv”.

Efter vorrei, preferirei och mi piacerebbe

Vorrei betyder ”jag skulle vilja”, preferirei ”jag skulle föredra” och mi piacerebbe ”jag skulle gärna vilja”. De står i konditionalis, den verbform som bland annat används för ”skulle” och försiktiga önskemål. Efter sådana uttryck för önskan används normalt imperfekt konjunktiv:

• Vorrei che tu venissi con me. – Jag skulle vilja att du kom med mig.
• Preferirei che mi chiamassi domani. – Jag skulle föredra att du ringde mig i morgon.

Båda önskemålen gäller nu eller framåt. Varken italienskans venissi och chiamassi eller svenskans ”kom” och ”ringde” behöver syfta på något som redan hänt.

Jämför också vem som ska göra något:

• Vorrei partire. – Jag skulle vilja åka.
• Vorrei che tu partissi. – Jag skulle vilja att du åkte.

När samma person både vill och ska åka använder man normalt infinitiv. När personerna är olika behövs vanligen che och ett böjt verb.

I tänkta villkor med se

För ett tänkt eller mindre säkert villkor i nutid eller framtid används ofta se + imperfekt konjunktiv, följt av konditionalis för följden:

Se avessi tempo, viaggerei di più. – Om jag hade tid skulle jag resa mer.

Villkoret är se avessi tempo; följden är viaggerei di più. Meningen kan antyda att du inte har tid, men formen behöver inte alltid beskriva något helt omöjligt. Den kan också presentera en framtida möjlighet försiktigt: Se domani piovesse, resteremmo a casa – ”Om det skulle regna i morgon skulle vi stanna hemma”.

Jämför Se domani piove, restiamo a casa – ”Om det regnar i morgon stannar vi hemma”. Här framställs regnet mer direkt som en öppen möjlighet, utan samma hypotetiska avstånd.

Exempel i sammanhang

Tabellen visar både berättande i dåtid och användningar som gäller nu eller framåt. Personerna har lagts till i de svenska översättningarna där italienskan låter sammanhanget avgöra.

Italienska	Svenska	Förklaring
Pensavo che fosse italiano.	Jag trodde att han var italienare.	Uppfattning vid en tidigare tidpunkt.
Vorrei che venissi con me.	Jag skulle vilja att du kom med mig.	Önskemål som gäller nu eller framåt.
Se avessi tempo, viaggerei di più.	Om jag hade tid skulle jag resa mer.	Tänkt villkor och dess följd.
Sembrava che dormisse.	Det verkade som om han sov.	Sömn samtidigt med intrycket.
Speravamo che il treno arrivasse in orario.	Vi hoppades att tåget skulle komma i tid.	Ankomsten låg framåt från hoppets tidpunkt.
Mia madre voleva che le telefonassi ogni sera.	Min mamma ville att jag skulle ringa henne varje kväll.	Önskan om något återkommande.
Era importante che tutti capissero le istruzioni.	Det var viktigt att alla förstod instruktionerna.	Bedömning i dåtid.
Temevo che non ci fosse più posto.	Jag var rädd att det inte fanns plats längre.	Farhåga om förhållandet just då.
Mi piacerebbe che restaste a cena.	Jag skulle gärna vilja att ni stannade på middag.	Önskemålet riktas till flera personer.
Se fossi in te, chiederei aiuto.	Om jag vore du skulle jag be om hjälp.	Råd utformat som ett tänkt villkor.
Ti ho mandato l'indirizzo perché trovassi la casa.	Jag skickade adressen till dig för att du skulle hitta huset.	Avsikt med en handling i dåtid.
Parlava come se sapesse tutto.	Hon pratade som om hon visste allt.	Jämförelse med en tänkt situation.
Magari avessi una settimana libera!	Tänk om jag hade en ledig vecka!	Stark önskan.
Cercavo qualcuno che sapesse riparare la bici.	Jag letade efter någon som kunde laga cykeln.	En person med en viss förmåga, inte en utpekad person.

Vanliga misstag

1. Att välja vanlig imperfekt när konjunktiv behövs

• Fel i neutral standardskrift: Volevo che tu venivi con me.
• Rätt: Volevo che tu venissi con me. – Jag ville att du skulle komma med mig.

Volevo uttrycker här en vilja som gäller någon annan. Det är inte ett vanligt konstaterande om vad personen gjorde, så venivi ersätts av venissi.

2. Att sätta konditionalis efter se i ett villkor

• Fel: Se avrei tempo, verrei.
• Rätt: Se avessi tempo, verrei. – Om jag hade tid skulle jag komma.

Låt se-delen bära konjunktiven och följden konditionalis. Svenskans ”skulle” är ingen säker ledtråd till vilken italiensk form som ska stå i villkoret.

3. Att tro att vorrei kräver presens konjunktiv

• Undvik som grundmönster: Vorrei che tu venga domani.
• Välj normalt: Vorrei che tu venissi domani. – Jag skulle vilja att du kom i morgon.

Önskemålet gäller visserligen framtiden, men vorrei che följs i det vanliga standardmönstret av imperfekt konjunktiv. Presens konjunktiv kan förekomma i bruket, men är inte det säkraste mönstret att utgå från här.

4. Att bilda dare och stare som vanliga -are-verb

• Fel: Speravo che mi dasse una risposta.
• Rätt: Speravo che mi desse una risposta. – Jag hoppades att hon skulle ge mig ett svar.

Det heter dessi och stessi, inte dassi och stassi. Båda verben har ändelser med e i denna form.

5. Att blanda ihop något samtidigt med något redan avslutat

• Fel för en avslutad avresa dagen före: Pensavo che partisse il giorno prima.
• Rätt: Pensavo che fosse partito il giorno prima. – Jag trodde att han hade åkt dagen före.

Partisse är en enkel verbform. För en tidigare, avslutad händelse behövs i stället fosse partito, en sammansatt form. Skillnaden utvecklas nedan.

6. Att lägga till -isc- i capire

• Fel: Era necessario che capiscissimo il problema.
• Rätt: Era necessario che capissimo il problema. – Det var nödvändigt att vi förstod problemet.

Presensformen capisco gör det lätt att lägga till för mycket. Imperfekt konjunktiv bildas direkt av cap- och ändelserna för -ire.

Att tänka på i verkligt språk

Talspråk och standardspråk

I ledigt tal kan du höra indikativ där vårdad skrift föredrar konjunktiv. Det betyder inte att konjunktiven är ovanlig eller bara hör hemma i litteratur. Pensavo che fosse, vorrei che venissi och se avessi är vanliga och användbara vardagsmönster. Använd dem också i samtal; de låter inte överdrivet formella.

I informella villkor kan Se lo sapevo, venivo förekomma med betydelsen ”Om jag hade vetat det skulle jag ha kommit”. Det hör till ett annat, mer vardagligt mönster för förfluten tid. I standardskrift är Se l'avessi saputo, sarei venuto ett säkrare val.

När du behöver säga vem som menas

Italienskan utelämnar ofta ord som io – ”jag” – och tu – ”du”. Men parlassi kan betyda både ”jag talade” och ”du talade” inom rätt meningsram. Säg därför gärna Volevo che tu parlassi – ”Jag ville att du skulle tala” – när sammanhanget annars blir oklart.

Även fosse kan syfta på han, hon eller någon du tilltalar med formellt Lei. Formen ensam avslöjar inte personen. Svenskans krav på ett utsatt subjekt i vanliga påståenden gör att en svensk översättning ofta måste precisera mer än det italienska originalet.

Fördjupning

Samtidigt, tidigare eller senare?

Tempusföljd betyder hur tidsformen i en del av meningen anpassas till en annan del. När huvudsatsen ligger i dåtid behöver du skilja mellan något samtidigt och något som redan hade hänt.

Italienska	Svenska	Tidsförhållande
Pensavo che fosse a Roma.	Jag trodde att hon var i Rom.	Samtidigt med min tanke.
Pensavo che fosse già partita.	Jag trodde att hon redan hade åkt.	Före min tanke.
Speravo che partisse il giorno dopo.	Jag hoppades att hon skulle åka dagen därpå.	Efter mitt hopp.
Sapevo che sarebbe partita il giorno dopo.	Jag visste att hon skulle åka dagen därpå.	Framtid sedd från en tidpunkt i dåtid.

Fosse partita är pluskvamperfekt konjunktiv, italienska congiuntivo trapassato. Den bildas med imperfekt konjunktiv av essere eller avere och ett perfektparticip, den verbform som motsvarar exempelvis ”åkt” eller ”gjort”. I avessi fatto – ”hade gjort” i rätt sammanhang – är avessi alltså imperfekt konjunktiv, men hela avessi fatto är pluskvamperfekt konjunktiv.

Framtid sedd från dåtid uttrycks ofta med condizionale passato, sammansatt konditionalis, som sarebbe partita. Därför är det inte tillräckligt att översätta svenskans ”skulle” mekaniskt. Speravo che partisse uttrycker ett hopp; sapevo che sarebbe partita återger en framtida händelse som jag kände till.

Come se och fristående önskningar

Come se betyder ”som om” och följs normalt av imperfekt eller pluskvamperfekt konjunktiv:

• Mi guarda come se fossi uno sconosciuto. – Hon tittar på mig som om jag vore en främling.
• Parlava come se avesse visto tutto. – Han talade som om han hade sett allt.

Det första exemplet visar åter att en huvudsats i nutid kan kombineras med imperfekt konjunktiv. Formen markerar här en tänkt jämförelse, inte förfluten tid.

Även utan en fullständig huvudsats kan konjunktiven uttrycka en önskan:

• Magari fosse vero! – Tänk om det vore sant!
• Se solo avessi più tempo! – Om jag bara hade mer tid!

Orden magari och se solo gör önskan tydlig. Sådana uttryck är naturliga i samtal och behöver inte byggas ut med en följdsats.

Efter andra bindeord och i beskrivningar

Ett bindeord knyter samman delar av en mening. Vissa italienska bindeord följs normalt av konjunktiv, och med en förfluten tidsram kan det bli imperfekt:

• Sono uscito prima che arrivasse Luca. – Jag gick ut innan Luca kom.
• Benché fosse stanca, continuò a lavorare. – Fastän hon var trött fortsatte hon att arbeta.

Tröttheten i det andra exemplet kan vara ett verkligt faktum. Konjunktiven beror här på benché, ”fastän”, inte på tvivel.

I en relativ bisats, en beskrivning som fogas till någon eller något, kan konjunktiv markera att man söker en viss egenskap utan att syfta på en bestämd person: Cercavo qualcuno che sapesse il tedesco – ”Jag letade efter någon som kunde tyska”. Jämför Ho parlato con una persona che sapeva il tedesco – ”Jag talade med en person som kunde tyska”. Där beskrivs en person som faktiskt ingick i situationen, och vanlig imperfekt passar.

Alla se betyder inte ”om” i ett villkor

Regeln mot konditionalis efter se gäller villkorsdelen i mönster som Se avessi tempo, verrei. Men se kan också betyda ”om” i betydelsen ”huruvida”:

Non so se verrebbe con noi. – Jag vet inte om hon skulle följa med oss.

Här är se verrebbe con noi en indirekt fråga, alltså en fråga inbyggd i en annan mening. Det är inget fel på konditionalis i den konstruktionen. Lär dig därför villkorsmönstret som en helhet, inte som ett absolut förbud mot två ord bredvid varandra.

Övningstips

1. Öva med svenskans ”vore”. Börja med Se fossi in te… – ”Om jag vore du …” – och lägg till råd med chiederei – ”jag skulle fråga”, aspetterei – ”jag skulle vänta” eller parlerei – ”jag skulle tala”. Byt sedan till se avessi och se potessi, ”om jag hade” och ”om jag kunde”.
2. Flytta en tanke bakåt i tiden. Jämför Penso che sia stanco – ”Jag tror att han är trött” – med Pensavo che fosse stanco – ”Jag trodde att han var trött”. Gör samma sak med venga → venisse och abbia → avesse. Skriv ut vem du menar när formen kan vara tvetydig.
3. Markera tidsförhållandet innan du böjer. Skriv ”samtidigt”, ”redan tidigare” eller ”senare” ovanför bisatsen. Jämför sedan Speravo che arrivasse – ”Jag hoppades att hon skulle komma” – med Speravo che fosse già arrivata – ”Jag hoppades att hon redan hade kommit”. Då tränar du betydelsen, inte bara ändelserna.

Relaterade begrepp

• Grund att bygga på: Presens konjunktiv – när konjunktiv behövs och hur former som sia och venga används.
• Nästa steg: Pluskvamperfekt konjunktiv – handlingar som redan hade inträffat och tänkta alternativ till det förflutna.
• Använd formerna tillsammans: Villkorssatser om tänkbara situationer – sambandet mellan se avessi och följder som farei.