Pluskvamperfekt konjunktiv i italienskan

Kortfattat

Congiuntivo trapassato bildas med avessi eller fossi och ett perfekt particip, alltså en form som mangiato (ätit) eller partito (rest). Formen används bland annat om något som redan hade hänt när någon tänkte, trodde eller kände något: Pensavo che fosse già partito – ”Jag trodde att han redan hade åkt”. Den används också för ouppfyllda villkor och önskningar om det förflutna: Se avessi saputo… – ”Om jag hade vetat …”.

Översikt

Svenskans ”hade gjort” kan motsvara flera italienska former. Skillnaden ligger inte alltid i när något hände, utan också i hur talaren presenterar det. Italienskan skiljer mellan indikativ, verbformer som vanligtvis används för konstateranden, och konjunktiv, verbformer som bland annat används efter uttryck för tankar, känslor, tvivel och önskningar. Konjunktiv betyder alltså inte automatiskt att något är osant.

Congiuntivo trapassato, pluskvamperfekt konjunktiv, kombinerar detta sätt att presentera något med en blick bakåt. I Pensavo che avesse dimenticato l'appuntamento – ”Jag trodde att han eller hon hade glömt den avtalade tiden” – ligger glömskan före tanken. Namnet pluskvamperfekt syftar just på något som ligger före en annan tidpunkt i det förflutna.

Det här är en central form på B2-nivå. Den behövs både när du återger vad någon trodde och när du talar om sådant som aldrig blev av: ett tåg du skulle ha hunnit med, ett råd du borde ha lyssnat på eller en chans du missade. För en svenskspråkig är tidsförhållandet ofta lätt att förstå. Utmaningen är att italienskan kräver ett särskilt val mellan exempelvis aveva fatto och avesse fatto, trots att båda kan bli ”hade gjort” på svenska.

Så fungerar formen

Två delar som hör ihop

Formen består av ett hjälpverb, ett verb som hjälper till att bygga en sammansatt verbform, och ett perfekt particip, den form som beskriver själva handlingen:

Avere eller essere i imperfekt konjunktiv + perfekt particip.

Imperfekt konjunktiv är här hjälpverbets böjningsform: avessi, avesse, fossi, fosse och så vidare. Det är hela kombinationen, inte hjälpverbet ensamt, som utgör congiuntivo trapassato.

• avessi mangiato – jag eller du hade ätit
• fosse partito – han hade åkt
• fossimo arrivate – vi hade kommit fram, om en grupp kvinnor

Grundformen mangiare betyder ”att äta”. En sådan oböjd verbform kallas infinitiv. Regelbundna particip bildas vanligen med -ato, -uto eller -ito: parlare → parlato (talat), credere → creduto (trott), dormire → dormito (sovit). Många vanliga verb har oregelbundna particip, till exempel fare → fatto (gjort), dire → detto (sagt), leggere → letto (läst) och vedere → visto (sett).

Fullständig böjning

I tabellen visas hela formen med parlare (tala) och partire (resa iväg). Orden io, tu, lui och så vidare visar vem som gör något. De kan ofta utelämnas i italienskan när sammanhanget är tydligt.

Person	Med avere: parlare	Med essere: partire
Jag	io avessi parlato	io fossi partito/partita
Du	tu avessi parlato	tu fossi partito/partita
Han, hon; artigt tilltal	lui/lei/Lei avesse parlato	lui/lei/Lei fosse partito/partita
Vi	noi avessimo parlato	noi fossimo partiti/partite
Ni	voi aveste parlato	voi foste partiti/partite
De	loro avessero parlato	loro fossero partiti/partite

Avessi och fossi har alltså samma form för jag och du. Om det annars blir oklart kan du ange personen: Pensavo che tu avessi già mangiato – ”Jag trodde att du redan hade ätit”. Artigt tilltal med Lei följer formen för han eller hon, inte formen för tu.

Välj samma hjälpverb som i andra sammansatta tider

Har du lärt dig ho mangiato (jag har ätit) och sono arrivato (jag har kommit fram), har du redan grunden. Samma hjälpverb följer normalt med in i den här formen:

• ho mangiato → avessi mangiato – har ätit → hade ätit, i konjunktiv
• sono arrivato → fossi arrivato – har kommit fram → hade kommit fram, i konjunktiv

Avere används med många verb, bland annat när någon läser något, köper något eller öppnar något. Essere används med bland annat andare (gå eller åka), venire (komma), arrivare (komma fram) och partire (resa iväg). Men regeln är inte ”alla rörelseverb tar essere”: camminare (promenera) har exempelvis avere. Lär därför in hjälpverbet tillsammans med varje nytt verb.

Reflexiva verb, där handlingen riktas tillbaka mot den som gör den, som lavarsi (tvätta sig), har essere. Det gäller också många liknande verb med ett litet personord framför:

• Pensavo che ti fossi già alzata. – Jag trodde att du redan hade stigit upp, sagt till en kvinna.
• Credevo che si fossero dimenticati di noi. – Jag trodde att de hade glömt bort oss.

Anpassa participets ändelse

Med essere anpassas participet till subjektet, den person eller det som meningen handlar om. Ändelserna visar både kön och antal:

Form	Svensk motsvarighet	Syftar på
fosse arrivato	hade kommit fram	En man
fosse arrivata	hade kommit fram	En kvinna
fossero arrivati	hade kommit fram	Flera män eller en blandad grupp
fossero arrivate	hade kommit fram	Flera kvinnor

Med avere står participet vanligtvis kvar i grundformen på -o: Pensavo che Maria avesse telefonato – ”Jag trodde att Maria hade ringt”. Att Maria är kvinna ändrar inte telefonato. Ett viktigt specialfall med små ord som la och le behandlas längre ner.

Tidigare än vad?

En huvudsats är den del som kan stå själv, exempelvis ”jag trodde”. En bisats är en del som hör till en annan sats, exempelvis ”att hon hade åkt”. I italienskan inleds den ofta med che.

Jämför två meningar där huvudsatsen står i förfluten tid:

• Pensavo che dormisse. – Jag trodde att han eller hon sov.
• Pensavo che avesse dormito male. – Jag trodde att han eller hon hade sovit dåligt.

I den första meningen pågår sömnen vid tiden för tanken. Där används imperfekt konjunktiv, dormisse. I den andra ligger sömnen före tanken. Där behövs avesse dormito.

Ord som già (redan), prima (tidigare) och il giorno prima (dagen innan) gör ofta tidsförhållandet tydligt, men de bestämmer inte själva verbformen. Fråga först: Ligger handlingen före den tidpunkt jag utgår från? Fråga sedan: Kräver uttrycket eller konstruktionen konjunktiv?

Exempel i sammanhang

Här visas både återgivna tankar, känslor och villkor. I några svenska översättningar anges personen uttryckligen, trots att italienskan låter sammanhanget avgöra vem som avses.

Italienska	Svenska	Att lägga märke till
Pensavo che fosse già partito.	Jag trodde att han redan hade åkt.	Avresan ligger före tanken.
Non sapevo che fossero arrivati.	Jag visste inte att de hade kommit fram.	Nekad vetskap; ankomsten kan mycket väl vara ett faktum.
Credevo che tu avessi prenotato il tavolo.	Jag trodde att du hade bokat bordet.	Bokningen förväntades redan vara gjord.
Ero contenta che aveste trovato casa.	Jag var glad att ni hade hittat en bostad.	Känslan gäller ett tidigare resultat.
Temevamo che avessero perso il treno.	Vi var rädda att de hade missat tåget.	Rädslan gäller något som kunde ha hänt tidigare.
Mi dispiaceva che non fosse venuta alla cena.	Jag var ledsen att hon inte hade kommit på middagen.	Participet syftar på en kvinna.
Se avessi studiato, avresti passato.	Om du hade pluggat skulle du ha klarat det.	Vad som skulle ha klarats, exempelvis ett prov, framgår av sammanhanget.
Se fossimo usciti prima, avremmo preso il treno.	Om vi hade gått hemifrån tidigare skulle vi ha hunnit med tåget.	Ett ouppfyllt villkor och dess tänkta följd.
Avrei risposto, se avessi visto il messaggio.	Jag skulle ha svarat om jag hade sett meddelandet.	Villkoret kan komma sist.
Magari avessi ascoltato!	Om jag ändå hade lyssnat!	En önskan om att det förflutna hade varit annorlunda.
Era come se non fosse successo niente.	Det var som om ingenting hade hänt.	Jämförelse med en tänkt situation.
Benché avesse lavorato tutto il giorno, preparò la cena.	Trots att hon hade arbetat hela dagen lagade hon middag.	Efter benché används konjunktiv även om arbetet faktiskt utfördes.

Vanliga misstag

1. Att använda en annan form som om bara tiden spelade roll

• Fel i avsedd standardform: Pensavo che aveva già finito.
• Rätt: Pensavo che avesse già finito.
• Betydelse: Jag trodde att han eller hon redan var klar.

Efter pensavo che används normalt konjunktiv i vårdad standarditalienska. Svenskans ”hade” avslöjar inte vilket italienskt sätt att uttrycka sig som behövs. Översätt därför inte ord för ord.

2. Att ta konjunktiv för att meningen innehåller ”att”

• Fel för ett vanligt konstaterande: Sapevo che fosse già partito.
• Rätt: Sapevo che era già partito.
• Betydelse: Jag visste att han redan hade åkt.

Ett jakande sapevo che presenterar normalt innehållet som känt och följs av indikativ. Jämför däremot Non sapevo che fosse già partito – ”Jag visste inte att han redan hade åkt”. Det är hela uttrycket och dess innebörd, inte ordet che, som styr.

3. Att lägga ”skulle” i fel del av villkoret

• Fel: Se avrei saputo, sarei rimasto a casa.
• Rätt: Se avessi saputo, sarei rimasto a casa.
• Betydelse: Om jag hade vetat skulle jag ha stannat hemma.

Ett ouppfyllt villkor om det förflutna har congiuntivo trapassato efter se. Följden har normalt konditionalis, verbformen som här motsvarar svenskans ”skulle ha”: sarei rimasto. Regeln gäller denna typ av villkor, inte varje tänkbar användning av se.

4. Att glömma hjälpverb eller ändelse med essere

• Fel: Pensavo che Giulia avesse arrivato.
• Rätt: Pensavo che Giulia fosse arrivata.
• Betydelse: Jag trodde att Giulia hade kommit fram.

Arrivare har essere. När Giulia är subjekt ska participet dessutom sluta på -a. Du behöver kontrollera både hjälpverbet och ändelsen.

5. Att använda trapassato för något som pågick samtidigt

• Fel för betydelsen ”Jag trodde att du var hemma just då”: Pensavo che tu fossi stato a casa.
• Rätt för den betydelsen: Pensavo che tu fossi a casa.

Fossi stato betyder ”hade varit” och placerar vistelsen tidigare. Fossi ensamt betyder här ”var”. Den längre formen är alltså inte bara en mer avancerad version av den kortare: den ändrar tidsförhållandet.

Att tänka på i verkligt språk

Konjunktiv är inte ett mått på hur sant något är

Ero felice che fossi tornata betyder ”Jag var glad att du hade kommit tillbaka”, sagt till en kvinna. Återkomsten kan vara helt säker. Konjunktiven kommer av att meningen uttrycker en känsla inför händelsen.

Samma sak gäller exempel som Non sapevo che fossero arrivati. Det som saknades var talarens vetskap, inte nödvändigtvis en verklig ankomst. Undvik därför tumregeln ”osäkert = konjunktiv, säkert = indikativ”. Den räcker inte.

Talspråk och vårdad standard skiljer sig ibland åt

I ledigt tal kan du höra Se lo sapevo, venivo anch'io i betydelsen ”Om jag hade vetat det skulle jag också ha kommit”. Där används enklare dåtidsformer i båda delarna. Det förekommer, men är inte den modell du bör välja i formell skrift eller när du vill uttrycka dig tydligt på ett språkprov.

Den tydliga standardformen är Se l'avessi saputo, sarei venuto anch'io. Lär dig först att använda den. Då blir det också lättare att känna igen förenklingarna när andra talar.

Samma person i båda satserna ger ofta en annan lösning

Efter exempelvis pensare och credere används ofta en konstruktion med di och infinitiv när samma person står för både tanken och handlingen:

• Pensavo di aver chiuso la porta. – Jag trodde att jag hade stängt dörren.
• Pensavo che tu avessi chiuso la porta. – Jag trodde att du hade stängt dörren.

Di aver chiuso består här av di, hjälpverbet i infinitiv och participet. Skillnaden hjälper dig att undvika onödigt tunga meningar, men det är ingen allmän regel för alla verb och uttryck.

Fördjupning

Villkor om dåtiden kan få följder i nutiden

Grundmönstret för ett ouppfyllt villkor i det förflutna är:

Se avessi studiato di più, avrei superato l'esame. – Om jag hade pluggat mer skulle jag ha klarat provet.

Både villkoret och den tänkta följden hör till det förflutna. Men följden kan också gälla nu:

Se avessi accettato quel lavoro, ora vivrei a Torino. – Om jag hade tackat ja till det jobbet skulle jag nu bo i Turin.

Efter se står fortfarande avessi accettato, eftersom beslutet hör till det förflutna. Vivrei betyder däremot ”skulle bo” och beskriver en tänkt situation i nutiden. Välj alltså inte formen i den andra delen mekaniskt; fråga när följden skulle gälla.

Önskningar och försiktigt uttryckta önskemål

Med magari kan formen uttrycka en önskan om ett annat förflutet:

Magari avessimo prenotato prima! – Om vi ändå hade bokat tidigare!

En sådan utropsmening behöver ingen uttrycklig följd. Den säger redan att talaren önskar att något hade blivit annorlunda. Jämför Magari fosse qui! – ”Om han eller hon ändå vore här!” – som gäller nu och därför har imperfekt konjunktiv, inte trapassato.

Även en huvudsats som inte är vanlig dåtid kan följas av formen:

Vorrei che me l'avessi detto prima. – Jag önskar att du hade sagt det till mig tidigare.

Vorrei uttrycker ett önskemål nu, medan det önskade samtalet skulle ha ägt rum tidigare. Regeln ”trapassato bara efter en huvudsats i dåtid” är därför för snäv. Konstruktionens innebörd och tidsförhållandet måste båda vägas in.

Fyra konjunktivformer i ett tidsschema

Tempusföljd, alltså hur verbformerna samordnas mellan satserna, blir lättare om du jämför dessa fyra meningar:

Italienska	Svenska	Tidsförhållande
Penso che sia a casa.	Jag tror att hon är hemma.	Nu: tillståndet gäller samtidigt med tanken.
Penso che sia tornata a casa.	Jag tror att hon har kommit hem.	Nu: hemkomsten ligger före tanken.
Pensavo che fosse a casa.	Jag trodde att hon var hemma.	Då: tillståndet gällde samtidigt med tanken.
Pensavo che fosse tornata a casa.	Jag trodde att hon hade kommit hem.	Då: hemkomsten låg före tanken.

Här heter formerna i ordning presens konjunktiv, perfekt konjunktiv, imperfekt konjunktiv och pluskvamperfekt konjunktiv. Huvudpoängen är inte att memorera fyra namn, utan att skilja samtidigt från tidigare och nu från då.

Små personord kan påverka participet med avere

Ett direkt objekt är den eller det som handlingen direkt gäller: i ”jag köpte biljetterna” är biljetterna objekt. När de ersätts av ett litet ord som li (dem, om maskulina ord) eller le (dem, om feminina ord), står ordet före hjälpverbet och participet anpassas:

• Pensavo che avessi comprato i biglietti. – Jag trodde att du hade köpt biljetterna.
• Pensavo che li avessi comprati. – Jag trodde att du hade köpt dem.
• Credevo che le avessi già viste. – Jag trodde att du redan hade sett dem, om exempelvis filmer eller personer som betecknas med feminina ord.

Samma anpassning gäller med lo och la. Svenskan ändrar inte ”köpt” eller ”sett” på detta sätt, så ändelsen kräver särskild uppmärksamhet.

Passiv form: när någon eller något utsätts för handlingen

I passiv står den som blir påverkad i centrum, som i svenskans ”dörren hade stängts”. Italienskan kan kombinera congiuntivo trapassato av essere med ytterligare ett particip:

Temevo che la porta fosse stata lasciata aperta. – Jag var rädd att dörren hade lämnats öppen.

Fosse stata är den sammansatta konjunktivformen av essere. Lasciata anger vad som hade gjorts. Både stata och lasciata anpassas till la porta, som är feminint singular, alltså ett ord med feminint grammatiskt kön i ental. Formen är längre, men tidsförhållandet är detsamma: dörren hade lämnats öppen innan rädslan uppstod.

Tips för egen övning

1. Rita två tidpunkter. Skriv först ”jag trodde” och sedan en tidigare händelse. Bygg exempelvis ”Jag trodde att du redan hade ätit”: Pensavo che tu avessi già mangiato. Byt sedan till en samtidig handling: Pensavo che tu mangiassi a casa – ”Jag trodde att du åt hemma”. Förklara för dig själv varför formerna skiljer sig.
2. Öva par med olika hjälpverb. Utgå från något bekant: ho letto (jag har läst) och sono partita (jag har åkt, sagt av en kvinna). Gör om dem till avessi letto och fossi partita. Byt sedan person till vi och de utan att tappa participets ändelse.
3. Skriv tre tillbakablickande villkor. Välj vardagliga situationer, exempelvis en missad buss eller ett obesvarat meddelande. Använd först mönstret Se avessi…, avrei… och sedan ett verb med essere. Avsluta med en önskan med Magari…! Kontrollera särskilt att formen efter se inte har blivit en form som betyder ”skulle ha”.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Imperfekt konjunktiv – ger hjälpverbens former och visar hur du beskriver något som gällde samtidigt med en tidigare tanke eller känsla.
• Nästa steg: Orealistiska villkorssatser – fördjupar samspelet mellan ouppfyllda villkor, tänkta följder och olika tidsförhållanden.