Kausativt fare i italienskan

I korthet

Fare + infinitiv uttrycker att någon får en handling att ske: Faccio riparare la macchina betyder ”Jag låter reparera bilen”. Infinitiv är verbets grundform, som riparare, ”reparera”; det är fare som böjs. Personen som utför handlingen anges normalt som direkt objekt när inget annat direkt objekt finns, men med a när handlingen redan har ett sådant: Faccio entrare Luca, ”Jag låter Luca komma in”, men Faccio leggere il contratto a Luca, ”Jag låter Luca läsa avtalet”.

Översikt

När du bokar en reparation, ber någon granska en text eller berättar att en film fick dig att skratta behöver du skilja mellan den som sätter i gång något och den som faktiskt gör det. Italienskan använder ofta fare för detta. Konstruktionen kallas kausativ, alltså en konstruktion som visar att någon orsakar eller ordnar en handling. Den tas vanligen upp på B2-nivå, men många av uttrycken förekommer långt tidigare i vardagsspråket.

Svenskan har flera motsvarigheter: ”låta”, ”få någon att”, ”se till att” och ibland ”tvinga”. I andra fall låter en enkel svensk formulering bäst. Ti faccio vedere la cucina blir naturligt ”Jag visar dig köket”, inte nödvändigtvis ”Jag får dig att se köket”. Du behöver därför lära dig både formen och vilken innebörd situationen ger den.

Det viktigaste för en svenskspråkig är att inte flytta över svensk ordföljd rakt av. Vi säger ”Jag låter Luca läsa avtalet”. Italienskan håller i stället ihop fare och grundformen: Faccio leggere il contratto a Luca. Just placeringen och markeringen av personen är kärnan i den här konstruktionen.

Så fungerar konstruktionen

1. Böj fare, inte det andra verbet

Grundmönstret är böjt fare + infinitiv + övriga led. Subjektet, det vill säga den som meningen utgår från och som styr verbets böjning, anger här vem som får handlingen att ske. Det behöver inte vara den som utför själva arbetet.

I Faccio riparare la macchina är jag den som ordnar reparationen. Någon annan reparerar bilen. Vem det är behöver inte sägas.

Person	Italienska i nutid	Svenska
Jag	Faccio riparare la macchina.	Jag låter reparera bilen.
Du	Fai riparare la macchina.	Du låter reparera bilen.
Han eller hon	Fa riparare la macchina.	Han eller hon låter reparera bilen.
Vi	Facciamo riparare la macchina.	Vi låter reparera bilen.
Ni	Fate riparare la macchina.	Ni låter reparera bilen.
De	Fanno riparare la macchina.	De låter reparera bilen.

Samma mönster fungerar i andra tidsformer:

• Ieri ho fatto riparare la macchina. – I går lät jag reparera bilen.
• Domani farò controllare i freni. – I morgon ska jag låta kontrollera bromsarna.
• Farei controllare i freni prima di partire. – Jag skulle låta kontrollera bromsarna före avresan.

Riparare och controllare står kvar i grundform. I ho fatto är ho hjälpverb, ett verb som hjälper till att bilda tidsformen, och fatto är particip, den form som här motsvarar ”gjort”. Även om det andra verbet normalt har essere i dåtid använder den vanliga aktiva konstruktionen avere: Ho fatto venire un tecnico, ”Jag såg till att en tekniker kom”.

2. Skilj på den som utför och det som påverkas

För pronomenen behöver du känna igen två roller:

• Direkt objekt: den eller det som handlingen riktas direkt mot, utan en preposition som a.
• Indirekt objekt: ett led som här normalt inleds med a, eller ersätts av ett motsvarande pronomen.

En preposition är ett litet relationsord, som ”till”, ”med” eller italienskans a och da.

När det andra verbet inte har något eget direkt objekt blir personen som utför handlingen normalt direkt objekt i hela konstruktionen:

• Faccio entrare Luca. – Jag låter Luca komma in.
• Faccio ridere i bambini. – Jag får barnen att skratta.
• Hanno fatto aspettare Marta. – De fick Marta att vänta.

När det andra verbet redan har ett direkt objekt markeras den som utför handlingen normalt med a:

• Faccio leggere il contratto a Luca. – Jag låter Luca läsa avtalet.
• Faccio lavare i piatti ai ragazzi. – Jag får ungdomarna att diska.

I första meningen är il contratto det som blir läst. Luca är den som läser och får därför a. Det är alltså utföraren, inte saken som handlingen gäller, som markeras indirekt i det här mönstret. Ai är sammandragningen av a + i.

3. Välj pronomen efter rollen

Ett pronomen är ett ord som ersätter till exempel ett namn: ”honom”, ”henne”, ”den”. Skillnaden mellan direkt och indirekt objekt syns tydligt i tredje person:

Italienska	Svenska	Förklaring
Lo faccio entrare.	Jag låter honom komma in.	Personen är direkt objekt: lo.
La faccio aspettare.	Jag får henne att vänta.	Personen är direkt objekt: la.
Gli faccio leggere il contratto.	Jag låter honom läsa avtalet.	Avtalet är direkt objekt; utföraren ersätts med gli.
Le faccio leggere il contratto.	Jag låter henne läsa avtalet.	Le ersätter den kvinnliga utföraren.
Lo faccio riparare.	Jag låter reparera den.	Lo kan syfta på en sak, exempelvis en telefon.

För ”mig”, ”dig”, ”oss” och ”er” används mi, ti, ci, vi i båda rollerna. Formen ensam visar därför inte alltid vilken funktion ordet har.

• Mi ha fatto aspettare un'ora. – Han fick mig att vänta i en timme.
• Mi ha fatto leggere il messaggio. – Han lät mig läsa meddelandet.

I den första meningen är mi direkt objekt; un'ora anger hur länge väntan varade. I den andra är meddelandet direkt objekt och mi anger vem som läser.

4. Placera korta pronomen före fare

De korta, obetonade pronomenen, alltså former som mi och lo som inte framhävs särskilt, står normalt före det böjda fare. I en sammansatt tidsform står de före hjälpverbet:

• Ti faccio vedere le foto. – Jag visar dig bilderna.
• Ti ho fatto vedere le foto. – Jag visade dig bilderna.
• Non lo faccio entrare. – Jag släpper inte in honom.

Svenskans ”att” har ingen motsvarighet mellan fare och infinitiven. Det ska inte heller in något a eller di där: faccio controllare, ”jag låter kontrollera”.

I en jakande uppmaning till någon man säger tu till fästs pronomenet i stället efter fa':

• Fammi vedere! – Låt mig se!
• Fallo entrare! – Släpp in honom!

De hopskrivna formerna har dubbla konsonanter: fammi, fallo. När fare självt står i infinitiv kan pronomenet också fästas där: Vorrei farlo riparare, ”Jag skulle vilja få den reparerad”. Fare förlorar då sitt sista -e.

Exempel i sammanhang

Här finns både planerade tjänster, vardagliga uppmaningar och oavsiktliga följder. Översättningen väljs efter situationen, inte efter en enda svensk motsvarighet till fare.

Italienska	Svenska	Att lägga märke till
Faccio riparare la macchina.	Jag låter reparera bilen.	Den som reparerar behöver inte nämnas.
Mi ha fatto aspettare un'ora.	Han fick mig att vänta i en timme.	Väntan behöver inte vara frivillig.
Gli faccio vedere la città.	Jag visar honom staden.	Naturlig svensk översättning med ett enda verb.
Fa ridere tutti.	Han får alla att skratta.	Alla är direkt objekt i konstruktionen.
Prima di firmare, faccio leggere il contratto a mia sorella.	Innan jag skriver under låter jag min syster läsa avtalet.	Utföraren anges med a.
Il rumore ha fatto svegliare il bambino.	Ljudet fick barnet att vakna.	Orsaken är ett ljud, inte en person.
Facciamo controllare la caldaia prima dell'inverno.	Vi låter kontrollera värmepannan före vintern.	En tjänst som någon annan utför.
La responsabile ci ha fatto rifare il lavoro.	Den ansvariga fick oss att göra om arbetet.	Ci anger vilka som gör om arbetet.
Faccio preparare la torta da una pasticcera.	Jag låter en konditor göra tårtan.	Da anger utföraren med fokus på tjänsten.
Mi faccio tagliare i capelli ogni due mesi.	Jag klipper mig varannan månad.	Någon annan klipper; mi kopplar håret till mig.
Ti farò sapere appena avrò una risposta.	Jag hör av mig så snart jag har fått svar.	Far sapere används för att meddela något.
Non farmi perdere tempo!	Slösa inte med min tid!	Ordagrant: få mig inte att förlora tid.

Vanliga misstag

1. Att följa svensk ordföljd

• Fel i den vanliga kausativa konstruktionen: Faccio Luca leggere il contratto.
• Rätt: Faccio leggere il contratto a Luca. – Jag låter Luca läsa avtalet.
• Varför: Håll ihop fare + infinitiv. Eftersom läsningen redan har objektet il contratto anges läsaren med a.

2. Att lägga till en preposition före infinitiven

• Fel: Faccio a riparare la macchina.
• Rätt: Faccio riparare la macchina. – Jag låter reparera bilen.
• Varför: Infinitiven följer direkt efter fare. Ett eventuellt a hör till personen som utför handlingen, inte till infinitiven.

3. Att välja lo när gli behövs

• Fel för betydelsen ”Jag visar honom staden”: Lo faccio vedere la città.
• Rätt: Gli faccio vedere la città. – Jag visar honom staden.
• Varför: La città är redan direkt objekt. Personen som får se den anges därför indirekt. Jämför med Lo faccio entrare, ”Jag låter honom komma in”, där inget annat direkt objekt finns.

4. Att sätta pronomenet på fel verb

• Fel i standardmönstret: Faccio vederlo, om du vill säga ”Jag visar den”.
• Rätt: Lo faccio vedere. – Jag visar den.
• Varför: Det korta pronomenet hör i den här tätt sammanhållna konstruktionen till fare, inte till det andra verbet. Med fare i grundform blir det däremot farlo vedere.

5. Att blanda ihop att göra och att låta göra

• Fel om du anlitar någon annan: Riparo la macchina.
• Rätt: Faccio riparare la macchina. – Jag låter reparera bilen.
• Varför: Den första meningen betyder ”Jag reparerar bilen” och är grammatisk, men anger att du själv utför reparationen. Fare ändrar vem som gör arbetet.

6. Att välja hjälpverb efter det andra verbet

• Fel: Sono fatto venire un tecnico.
• Rätt: Ho fatto venire un tecnico. – Jag såg till att en tekniker kom.
• Varför: Det böjda verbet är fare, som i den här aktiva konstruktionen bildar dåtid med avere. Att venire på egen hand brukar ha essere ändrar inte det.

Betydelse och användning

Fare betyder inte alltid tvång

Mi ha fatto aspettare kan uttrycka irritation: någon fick mig att vänta. Men Mi ha fatto sorridere, ”Det fick mig att le”, handlar om en reaktion, inte om en order. Ho fatto stampare le foto, ”Jag lät skriva ut bilderna”, beskriver en beställd tjänst.

Tolka därför inte varje fare som ”tvinga”. Om tvånget behöver uttryckas tydligt finns costringere qualcuno a fare qualcosa, ”tvinga någon att göra något”. Det säger mer än den vanliga kausativa konstruktionen.

Skillnaden mellan fare och lasciare

Svenskans ”låta” kan innebära både att ordna något och att inte hindra det. Italienskan skiljer ofta dessa betydelser åt:

• Ho fatto uscire i ragazzi. – Jag fick ungdomarna att gå ut.
• Ho lasciato uscire i ragazzi. – Jag lät ungdomarna gå ut.

Med fare framhävs att jag orsakar utgången, exempelvis genom att skicka ut dem. Med lasciare framhävs tillåtelsen. Det är en betydelseskillnad, inte en mekanisk regel om hur stark eller vänlig talaren är. Fammi vedere! är till exempel en mycket vanlig vardaglig begäran: ”Låt mig se!”

A eller da för utföraren?

När handlingen har ett direkt objekt kan utföraren i många sammanhang också anges med da:

• Faccio leggere il documento a Giulia. – Jag låter Giulia läsa dokumentet.
• Faccio tradurre il documento da Giulia. – Jag låter Giulia översätta dokumentet.

Med a ligger personen som får utföra handlingen ofta mer i förgrunden. Med da ligger fokus ofta på att få en uppgift utförd av en viss person. Skillnaden är inte absolut, och formuleringarnas naturlighet beror också på verb och sammanhang. För beställda arbeten är da särskilt användbart: Faccio riparare il computer da un tecnico, ”Jag låter en tekniker reparera datorn”.

Fördjupning

Två pronomen tillsammans

Både personen och saken kan ersättas av pronomen. Då står personens indirekta pronomen före sakens direkta pronomen, och vissa former ändras:

• Ti faccio vedere il contratto. – Jag visar dig avtalet.
• Te lo faccio vedere. – Jag visar dig det.
• Faccio leggere il contratto a Giulia. – Jag låter Giulia läsa avtalet.
• Glielo faccio leggere. – Jag låter henne läsa det.

Ti blir te före lo. Gli och le får båda formen glie- i kombinationen glielo. Det är sammanhanget som visar om personen är man eller kvinna. Försök först identifiera de två rollerna: vem läser, och vad blir läst? Då blir pronomenföljden lättare att förstå än om du bara memorerar ljudföljden.

När fatto får ändelsen -a, -i eller -e

Med ett direkt objektspronomen före en sammansatt tidsform anpassas fatto normalt efter det som pronomenet syftar på. Det kallas kongruens, alltså att ordens former stämmer överens i kön och antal:

• La macchina? L'ho fatta riparare. – Bilen? Jag lät reparera den.
• I documenti? Li ho fatti controllare. – Dokumenten? Jag lät kontrollera dem.
• Le ragazze? Le ho fatte entrare. – Flickorna? Jag släppte in dem.

Lägg märke till att sista meningen har le som direkt objekt i plural. I Le ho fatto leggere il contratto, ”Jag lät henne läsa avtalet”, är le däremot indirekt och syftar på en enda kvinna. Då står fatto kvar. Samma skrivna pronomenform kan alltså ha olika funktion.

Att få något gjort åt sig själv

Konstruktioner med mi, ti, si är vanliga när man beställer en tjänst som gäller en själv eller ens kropp:

• Mi faccio tagliare i capelli. – Jag klipper mig, hos någon annan.
• Si è fatta riparare la bicicletta. – Hon fick sin cykel reparerad.

Här syftar pronomenet tillbaka på subjektet. Det kallas reflexivt, alltså tillbakasyftande. Den pronominella konstruktionen farsi får essere i sammansatt dåtid, som i si è fatta. Detta är ett annat mönster än vanliga aktiva ha fatto.

Svenskans ”Jag klipper mig” är särskilt förrädiskt: det kan beskriva ett frisörbesök utan att någon frisör nämns. Italienskans Mi taglio i capelli anger i sin grundbetydelse att jag själv klipper håret. För ett frisörbesök är Mi faccio tagliare i capelli tydligare. Bestämd artikel i i capelli räcker; mi visar redan vem håret hör till.

Reflexiva verb inne i konstruktionen

Ett verb som annars används med ett tillbakasyftande si behåller inte alltid detta när det ingår efter kausativt fare:

• Il bambino si siede. – Barnet sätter sig.
• Faccio sedere il bambino. – Jag låter barnet sätta sig.
• Il bambino si sveglia. – Barnet vaknar.
• Il rumore fa svegliare il bambino. – Ljudet får barnet att vakna.

Lär dig de vanliga helheterna far sedere och far svegliare. Lägg inte automatiskt till ett si bara för att det svenska uttrycket innehåller ”sig” eller det italienska verbet brukar läras in som sedersi eller svegliarsi.

Farsi kan också beskriva något oönskat

Farsi betyder inte alltid att någon medvetet beställer en tjänst:

• Si è fatto rubare il portafoglio. – Han fick plånboken stulen.
• Non farti ingannare. – Låt dig inte luras.

Sådana uttryck beskriver att personen utsätts för något eller inte lyckas hindra det. Den som får plånboken stulen har naturligtvis inte bett om det. Konstruktionen måste tolkas i sitt sammanhang.

Tips för att öva

1. Bygg meningar i par. Börja med Luca entra, ”Luca kommer in”, och gör om till Faccio entrare Luca, ”Jag låter Luca komma in”. Fortsätt med Luca legge il contratto, ”Luca läser avtalet”, och Faccio leggere il contratto a Luca, ”Jag låter Luca läsa avtalet”. Skillnaden gör valet av a synligt.
2. Byt ut ett led i taget. Utgå från Faccio leggere il contratto a Giulia. Ersätt först Giulia: Le faccio leggere il contratto. Ersätt sedan också avtalet: Glielo faccio leggere. Säg hela meningen högt efter varje steg och kontrollera att betydelsen är densamma.
3. Skriv om sådant du ordnar i vardagen. Välj tre situationer: en reparation, ett frisörbesök och något du visar en vän. Skriv först i nutid, sedan i dåtid. Kontrollera vem som utför handlingen, vilket objekt som finns och var pronomenet står. Översätt därefter till naturlig svenska, utan att tvinga fram samma svenska verb varje gång.

Relaterade begrepp

• Grund att bygga på: Verbet fare – göra – repetition av det oregelbundna verb som bär konstruktionen.
• Jämför med: Kausativt lasciare – att låta någon göra något genom att ge tillåtelse eller inte ingripa.