Reflexiva pronomen i ackusativ i tyskan

I korthet

Tyska reflexiva pronomen visar att en handling gäller samma person som utför den: Ich wasche mich betyder ”Jag tvättar mig”. I ackusativ är formerna mich, dich, sich, uns, euch, sich, och vid artigt tilltal med Sie används också sich. Lär dig pronomenet tillsammans med verbet: sich freuen betyder ”vara glad”, trots att svenskan inte har något ”sig” där.

Översikt

Ett pronomen är ett ord som kan stå i stället för ett namn eller en annan benämning, exempelvis ”jag”, ”henne” eller ”sig”. Ett reflexivt pronomen syftar tillbaka på subjektet, alltså den eller det som meningen handlar om och som här utför handlingen. I ”Hon tvättar sig” är ”hon” subjekt och ”sig” visar vem hon tvättar: sig själv.

Tyskan fungerar ofta som svenskan: Ich wasche mich motsvarar ”Jag tvättar mig”, och Er rasiert sich motsvarar ”Han rakar sig”. Du möter sådana meningar redan på A1-nivå när du berättar om morgonrutiner, känslor och vardagsplaner. Men det går inte att sätta in ett tyskt reflexivt pronomen bara för att svenskan har ett, eller ta bort det för att svenskan saknar det.

Den andra viktiga skillnaden är kasus, det vill säga den form ett ord får beroende på vilken uppgift det har i meningen. Här lär du dig ackusativ, som bland annat används för direkt objekt, den eller det som handlingen direkt gäller. Senare behöver du skilja ackusativ från dativ, men börja med formerna och de vanliga verben nedan.

Så fungerar det

Välj pronomen efter subjektet

Det reflexiva pronomenet följer den som utför handlingen. Verbet böjs också efter subjektet, precis som i andra tyska meningar.

Subjekt	Svensk betydelse	Reflexivt pronomen i ackusativ
ich	jag	mich
du	du	dich
er	han	sich
sie	hon	sich
es	det	sich
wir	vi	uns
ihr	ni, flera personer med du-tilltal	euch
sie	de	sich
Sie	Ni, artigt tilltal till en eller flera	sich

Svenskans ”mig” och ”dig” ger en bra minneshjälp för mich och dich. Lägg särskilt märke till att både ”oss” och ”er” har egna former: uns och euch. Sich är inte en allmän form som passar till alla personer.

Med sich waschen, ”tvätta sig”, blir hela mönstret så här:

Tyska	Svenska
Ich wasche mich.	Jag tvättar mig.
Du wäschst dich.	Du tvättar dig.
Er wäscht sich.	Han tvättar sig.
Sie wäscht sich.	Hon tvättar sig.
Es wäscht sich.	Det tvättar sig.
Wir waschen uns.	Vi tvättar oss.
Ihr wascht euch.	Ni tvättar er.
Sie waschen sich.	De tvättar sig.
Sie waschen sich.	Ni tvättar Er, med artigt tilltal.

I raden med es kan det till exempel handla om ett barn, das Kind, som på tyska har det grammatiska könet neutrum. Det betyder inte att svenskan alltid skulle välja ”det” om samma person.

Skilj mellan sig själv och någon annan

Jämför två meningar:

• Lena wäscht sich. – Lena tvättar sig.
• Lena wäscht sie. – Lena tvättar henne eller dem.

I den första meningen är Lena både den som tvättar och den som blir tvättad. I den andra syftar sie inte reflexivt tillbaka på Lena, utan på någon annan som framgår av sammanhanget.

Samma skillnad finns mellan Er rasiert sich, ”Han rakar sig”, och Er rasiert ihn, ”Han rakar honom”. Svenskan hjälper alltså till här: skillnaden mellan ”sig” och ”honom” motsvaras av sich och ihn.

Däremot är mich, dich, uns och euch likadana som vanliga personliga pronomen i ackusativ. I Du siehst mich, ”Du ser mig”, är mich inte reflexivt: ”du” och ”mig” är olika personer. Det är kopplingen till subjektet, inte bara ordets utseende, som avgör.

Lär dig verbet och pronomenet som en enhet

I ordlistor står reflexiva verb ofta med sich och infinitiv, verbets grundform, ungefär som svenskans ”att tvätta”. Sich waschen är alltså uppslagsformen ”tvätta sig”. När du använder verbet byter du sich efter subjektet: ich wasche mich, ”jag tvättar mig”.

Några vanliga uttryck är:

Tyskt uttryck	Svensk betydelse
sich waschen	tvätta sig
sich rasieren	raka sig
sich anziehen	klä på sig
sich ausruhen	vila
sich freuen	vara glad, glädja sig
sich beeilen	skynda sig
sich setzen	sätta sig
sich fühlen	känna sig
sich erinnern	minnas, komma ihåg
sich interessieren für	vara intresserad av

Det finns två användbara grupper. Med verb som waschen kan du ofta byta vem handlingen gäller: du kan tvätta dig eller någon annan. Vid andra uttryck hör pronomenet till verbets konstruktion och kan inte bara strykas: Ich beeile mich betyder ”Jag skyndar mig”.

Svenskan och tyskan sammanfaller inte alltid. Vi säger ”Jag vilar”, men på tyska Ich ruhe mich aus. Vi säger också ”Jag minns det”, medan tyskan kan använda Ich erinnere mich daran. Försök därför inte avgöra allt genom att översätta ”sig” ord för ord.

Placera pronomenet nära det böjda verbet

I en vanlig huvudsats, en mening som kan stå för sig själv, kommer pronomenet ofta direkt efter det böjda verbet:

• Ich freue mich heute. – Jag är glad i dag.
• Freust du dich? – Är du glad?
• Heute freue ich mich. – I dag är jag glad.

När subjektet är ett kort pronomen som ich eller du står det normalt före det reflexiva pronomenet i dessa mönster. Regeln ”alltid direkt efter verbet” är därför för enkel: i frågan står du emellan.

Vissa verb är delbara, vilket betyder att en del av verbet flyttas till slutet i en vanlig huvudsats. I sich anziehen, ”klä på sig”, är den delen an:

• Ich ziehe mich an. – Jag klär på mig.
• Wir ruhen uns aus. – Vi vilar.

Med ett modalverb, ett hjälpverb som uttrycker exempelvis vilja, möjlighet eller nödvändighet, står grundformen sist och skrivs ihop:

• Ich muss mich beeilen. – Jag måste skynda mig.
• Du kannst dich hier ausruhen. – Du kan vila här.

Exempel i sammanhang

Här ser du formerna i vardagliga situationer. De svenska översättningarna återger naturlig svenska, inte ett tyskt ord i taget.

Tyska	Svenska	Att lägga märke till
Ich wasche mich.	Jag tvättar mig.	Jag utför handlingen på mig själv.
Er rasiert sich.	Han rakar sig.	Till han används sich.
Wir freuen uns.	Vi är glada.	Svenskan behöver inget reflexivt pronomen här.
Wäschst du dich jetzt?	Tvättar du dig nu?	I frågan står du före dich.
Anna zieht sich im Schlafzimmer an.	Anna klär på sig i sovrummet.	Den delbara verbdelen an står sist.
Ihr müsst euch beeilen.	Ni måste skynda er.	Till ihr hör euch.
Die Kinder verstecken sich im Garten.	Barnen gömmer sig i trädgården.	Sich används också för flera personer.
Ich fühle mich heute besser.	Jag känner mig bättre i dag.	Känslan beskrivs med sich fühlen.
Nach der Arbeit ruhe ich mich aus.	Efter jobbet vilar jag.	Tyskan har mich där svenskan saknar ”mig”.
Interessierst du dich für Musik?	Är du intresserad av musik?	Lär dig hela uttrycket med für.
Wir treffen uns um sechs am Bahnhof.	Vi träffas vid stationen klockan sex.	Uns kan uttrycka att vi träffar varandra.
Setzen Sie sich bitte.	Var vänlig och sätt Er.	Artigt tilltal har Sie men litet s i sich.
Ich freue mich auf das Wochenende.	Jag ser fram emot helgen.	Auf uttrycker här något som väntar.

Vanliga misstag

1. Att använda sich till alla personer

• Fel: Ich wasche sich.
• Rätt: Ich wasche mich. – Jag tvättar mig.

Sich i uppslagsformen är inte oföränderligt. Byt efter subjektet: ich – mich, du – dich, wir – uns, ihr – euch. För ”han”, ”hon”, ”det”, ”de” och artigt Sie används däremot sich.

2. Att använda ett vanligt objektpronomen för samma person

• Fel för betydelsen ”Han rakar sig”: Er rasiert ihn.
• Rätt: Er rasiert sich. – Han rakar sig.

Den första meningen är grammatiskt möjlig men betyder ”Han rakar honom”. Det handlar alltså om en betydelseskillnad, inte om att ihn aldrig kan stå efter verbet. Fråga dig om handlingen gäller subjektet självt eller någon annan.

3. Att utelämna pronomenet när svenskan inte har något

• Fel: Ich interessiere für Musik.
• Rätt: Ich interessiere mich für Musik. – Jag är intresserad av musik.

Det svenska uttrycket ger ingen direkt ledtråd om mich. Lär dig därför sich interessieren für som ett helt uttryck. Samma arbetssätt hjälper med sich ausruhen, ”vila”.

4. Att låta svenskans ”ni” styra fel form

• Fel när du talar till flera vänner: Ihr freut sich.
• Rätt: Ihr freut euch. – Ni är glada.

Till flera personer som du annars skulle dua säger du ihr och euch. Artigt Sie fungerar annorlunda: Sie freuen sich, ”Ni är glada”. Svenskans ”ni” kan alltså motsvaras av olika tyska konstruktioner.

5. Att använda ackusativ när en kroppsdel är direkt objekt

• Fel: Ich wasche mich die Hände.
• Rätt: Ich wasche mir die Hände. – Jag tvättar händerna.

Här är det händerna som tvättas. Pronomenet får då formen mir, inte mich. Detta är dativ och behandlas närmare nedan. Jämför med den enkla meningen Ich wasche mich, ”Jag tvättar mig”, där mich är ackusativ.

Att tänka på i vardagligt språk

Reflexivt betyder inte alltid bokstavligen ”sig själv”

I Ich wasche mich kan du tydligt föreställa dig en handling som riktas tillbaka mot samma person. I Ich freue mich, ”Jag är glad”, är det mindre hjälpsamt att tänka ”jag gör något med mig själv”. Där är pronomenet en del av hur tyskan uttrycker känslan.

Du behöver alltså inte lägga till ”själv” i varje svensk översättning. Er rasiert sich är normalt bara ”Han rakar sig”. Om du vill betona ”sig själv” på tyska kan du lägga till selbst: Er rasiert sich selbst, ”Han rakar sig själv”. Det kan framhäva att han inte rakar någon annan; sammanhanget avgör betoningen.

Artigt tilltal ändrar inte stavningen av sich

Det artiga tilltalsordet Sie skrivs med stor bokstav, men sich skrivs med liten bokstav om det inte inleder en mening. Bitte beeilen Sie sich, ”Var vänlig och skynda Er”, har samma pronomenform oavsett om du talar till en person eller flera.

I vardaglig svenska låter ofta en svensk översättning med ”du” eller en opersonlig uppmaning naturligare. Det innebär inte att du ska byta ut tyskans Sie mot du i en formell situation.

Lär dig även orden efter verbet

En preposition är ett litet ord som knyter ihop uttryck, till exempel ”på”, ”med” eller ”för”. Tyska reflexiva verb har ofta en bestämd preposition:

• Ich freue mich auf den Urlaub. – Jag ser fram emot semestern.
• Ich freue mich über deine Nachricht. – Jag är glad över ditt meddelande.

Med sich freuen auf ser man fram emot något kommande. Med sich freuen über är man glad över något, exempelvis en nyhet eller en present. Mich hör i båda fallen till ich. Prepositionen inleder sedan ett eget led i meningen; den bestämmer inte formen på detta mich.

Fördjupning – när grunden sitter

Du behöver inte behärska allt i det här avsnittet på A1. Det visar hur den enkla regeln används tillsammans med annan grammatik.

Ackusativ och dativ vid samma verb

Dativ är ett annat kasus, som bland annat kan markera vem något görs för eller vem som berörs. Skillnaden syns tydligast i ”jag” och ”du”:

Person	Ackusativ	Dativ
jag	mich	mir
du	dich	dir
han, hon, det	sich	sich
vi	uns	uns
ni med du-tilltal	euch	euch
de eller artigt Ni	sich	sich

Jämför:

• Du wäschst dich. – Du tvättar dig.
• Du wäschst dir das Gesicht. – Du tvättar ansiktet.
• Ich ziehe mich an. – Jag klär på mig.
• Ich ziehe mir eine Jacke an. – Jag tar på mig en jacka.

I de längre meningarna är ansiktet respektive jackan direkt objekt. Det reflexiva pronomenet står i dativ. På svenska säger vi ofta bara ”tvätta ansiktet” eller ”tvätta händerna”; tyskan kan med dir eller mir visa vems kroppsdel handlingen gäller och använder då ofta bestämd artikel.

Undvik ändå minnesregeln ”två saker i meningen betyder dativ”. En plats eller ett uttryck efter en preposition ger inte automatiskt dativ till det reflexiva pronomenet: Ich wasche mich im Bad, ”Jag tvättar mig i badrummet”, har fortfarande mich. Lär dig konstruktionen, inte bara antalet ord.

Ordföljd med namn och längre subjekt

Med ett kort subjektpronomen är Heute freut er sich, ”I dag är han glad”, det vanliga mönstret. Med ett namn kan båda följande ordföljder förekomma:

• Heute freut sich Paul. – I dag är Paul glad.
• Heute freut Paul sich. – I dag är Paul glad.

Korta, obetonade pronomen placeras gärna tidigt, men ordföljden påverkas också av vad talaren vill lyfta fram. För nybörjaren räcker det att känna igen båda varianterna och inte försöka tvinga in pronomenet på en enda fast plats.

I en bisats, en mening som är beroende av en annan mening, kommer det böjda verbet normalt sist:

• Ich bleibe zu Hause, weil ich mich nicht gut fühle. – Jag stannar hemma eftersom jag inte mår bra.

Dåtid och uppmaningar

I perfekt, en vanlig tysk dåtidsform med hjälpverb och en särskild verbform, står pronomenet kvar. Particip är här den verbform som används tillsammans med hjälpverbet, exempelvis gewaschen:

• Ich habe mich gewaschen. – Jag har tvättat mig.
• Wir haben uns gefreut. – Vi blev glada.

Reflexiva verb av de slag som behandlas här bildar perfekt med haben, inte sein. Pronomenet försvinner alltså inte när verbet flyttas till slutet.

I imperativ, den verbform som används för uppmaningar, måste pronomenet också följa mottagaren:

• Setz dich! – Sätt dig!
• Setzt euch! – Sätt er!
• Setzen Sie sich! – Sätt Er! Med artigt tilltal.

När pronomenet betyder ”varandra”

Med flera personer kan reflexiva pronomen ibland få ömsesidig betydelse, det vill säga uttrycka att personerna gör något mot varandra:

• Wir treffen uns morgen. – Vi träffas i morgon.
• Sie waschen sich. – De tvättar sig.

Den andra meningen brukar förstås som att var och en tvättar sig själv, men sammanhanget kan ge en ömsesidig tolkning. För att tydligt säga ”varandra” kan man använda einander: Sie waschen einander, ”De tvättar varandra”. Den här möjligheten innebär inte att varje reflexivt verb kan bytas ut på samma sätt.

Tips för egen övning

1. Berätta en morgonrutin med tre olika subjekt. Börja med Ich wasche mich, ”Jag tvättar mig”, och Ich ziehe mich an, ”Jag klär på mig”. Säg sedan samma sak om ”du” och ”vi”. Kontrollera både verbformen och pronomenet, inte bara det ena.
2. Öva på skillnaden mellan sig och någon annan. Skriv par som Er rasiert sich, ”Han rakar sig”, och Er rasiert ihn, ”Han rakar honom”. Rita gärna en pil från den som handlar till den som handlingen gäller. Det gör skillnaden tydlig utan långa grammatiska resonemang.
3. Anteckna hela uttryck, inte bara enstaka verb. Skriv till exempel sich interessieren für, ”vara intresserad av”, tillsammans med en egen mening. När grunden sitter kan du lägga till ett kontrastpar som Ich wasche mich, ”Jag tvättar mig”, och Ich wasche mir die Hände, ”Jag tvättar händerna”.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Personliga pronomen i ackusativ – hjälper dig att skilja mellan exempelvis ”honom” och ”sig” och att känna igen objektformerna.
• Nästa steg: Reflexiva pronomen i dativ – fördjupar skillnaden mellan mich och mir, till exempel när du talar om kroppsdelar och kläder.