Tidsprepositioner i tyskan

I korthet

Använd um vid klockslag, am vid veckodagar och datum och im vid månader och årstider: um acht Uhr – klockan åtta, am Montag – på måndag, im Sommer – på sommaren. Von … bis anger från när till när, seit anger en startpunkt eller en tid som något har pågått, och vor och nach betyder före respektive efter. När du räknar bakåt från nu betyder vor zwei Tagen ”för två dagar sedan”, medan seit zwei Tagen betyder ”sedan två dagar tillbaka” och normalt beskriver något som fortfarande gäller.

Översikt

En preposition är ett litet ord som visar ett samband, till exempel ”på”, ”i” eller ”efter”. Tidsprepositioner hjälper dig att boka en tid, beskriva din arbetsvecka eller berätta hur länge du har bott någonstans. De hör till grunderna på A1-nivå, men några viktiga skillnader blir tydligare först när du börjar tala om dåtid och längre tidsförlopp.

Svenska och tyska väljer inte alltid samma lilla ord. Svenskans ”på” motsvaras av am i am Montag, men av im i im Sommer. Framför ett klockslag har svenskan ofta ingen preposition alls: ”Vi ses klockan åtta.” På tyska behöver du däremot um: Wir treffen uns um acht Uhr. Lär därför in hela uttryck, inte bara översättningen av ett enskilt ord.

Börja med klockslag, dagar och månader. Lägg sedan till skillnaden mellan en bestämd tidpunkt, en avslutad händelse och något som fortfarande pågår. Fördjupningen längre ner tar upp bland annat slutdatum, in, ab och andra tidsuttryck som du inte behöver behärska direkt.

Så fungerar det

Välj efter vilken sorts tid du menar

Typ av tidsuppgift	Tyskt uttryck	Svensk motsvarighet
Klockslag	um acht Uhr	klockan åtta
Veckodag	am Montag	på måndag, på måndagar beroende på sammanhang
Datum	am dritten Mai	den tredje maj
Del av dagen	am Morgen	på morgonen
Månad	im Mai	i maj
Årstid	im Sommer	på sommaren
Avgränsad period	von Montag bis Freitag	från måndag till fredag
Startpunkt som gäller fram till nu	seit Montag	sedan i måndags
Tid tillbaka från nu	vor zwei Tagen	för två dagar sedan
Före en händelse	vor dem Essen	före maten
Efter en händelse	nach dem Essen	efter maten

Um – klockslag

Um använder du när något händer vid en viss tid på klockan:

• Ich komme um acht Uhr. – Jag kommer klockan åtta.
• Der Kurs beginnt um 18 Uhr. – Kursen börjar klockan 18.
• Wir telefonieren um halb neun. – Vi pratar i telefon halv nio.

Tyskans halb neun betyder precis som svenskans ”halv nio” 8.30, inte 9.30. I skrift och vid bokningar är um 8.30 Uhr – ”klockan 8.30” – tydligt.

För en ungefärlig tid kan du använda gegen: gegen acht Uhr – ”vid åttatiden”. Skillnaden är alltså ungefär ”klockan åtta” mot ”runt åtta”.

Am – veckodagar, datum och delar av dagen

Am är en sammandragen form av an dem. Den används med veckodagar, datum och flera vanliga delar av dagen:

• Am Montag habe ich frei. – På måndag är jag ledig.
• Am Abend lese ich. – På kvällen läser jag.
• Der Termin ist am dritten Mai. – Mötet är den tredje maj.

I datum förekommer ordningstal, alltså tal som anger plats i en följd: ”första”, ”andra”, ”tredje”. I am dritten Mai får dritten ändelsen -en. Du ser ofta datumet skrivet med siffror: am 3. Mai – ”den 3 maj”. Punkten efter siffran markerar ordningstalet.

Viktigt undantag: ”på natten” heter normalt in der Nacht, inte am Nacht. Lär in det som ett eget uttryck. Du behöver inte förstå hela böjningssystemet för att kunna använda det rätt.

Im – månader och årstider

Im är en sammandragning av in dem. Använd det bland annat med månader och årstider:

• Im Mai besuchen wir meine Schwester. – I maj hälsar vi på min syster.
• Im Sommer fahren wir weg. – På sommaren reser vi bort.
• Im Winter ist es früh dunkel. – På vintern blir det mörkt tidigt.

Årtal står däremot normalt utan preposition: Wir sind 2024 umgezogen. – ”Vi flyttade 2024.” Du kan också säga im Jahr 2024 – ”år 2024”. För vanlig neutral tyska är 2024 eller im Jahr 2024 bra förstahandsval.

Von … bis – från början till slut

Med von … bis anger du periodens båda gränser:

• Ich arbeite von neun bis fünf. – Jag arbetar från nio till fem.
• Das Büro ist von Montag bis Freitag geöffnet. – Kontoret är öppet från måndag till fredag.
• Wir bleiben von Mai bis August. – Vi stannar från maj till augusti.

När sammanhanget redan visar startpunkten kan bis stå ensamt: Ich bleibe bis Freitag. – ”Jag stannar till fredag.” Det viktiga är slutpunkten.

Framför ett tidsuttryck med artikel, alltså ett litet bestämningsord som der, die eller das, ser du ofta bis zu. Zu dem dras ihop till zum: bis zum nächsten Montag – ”till nästa måndag”. Fler detaljer om slutgränser finns i fördjupningen.

Seit – från en tidigare tid fram till nu

Seit kan följas av antingen en startpunkt eller en tidslängd:

• Ich wohne seit 2022 in Hamburg. – Jag har bott i Hamburg sedan 2022.
• Ich wohne seit drei Jahren hier. – Jag har bott här i tre år.
• Seit Montag bin ich krank. – Jag har varit sjuk sedan i måndags.

I dessa exempel gäller situationen fortfarande. Lägg märke till verbet: tyskan använder presens, formen för nutid, som wohne och bin. Svenskan använder här ofta ”har bott” eller ”har varit”. Att översätta den svenska verbformen ord för ord blir därför missvisande.

Frågan Seit wann? betyder ”Sedan när?”. Om du vill fråga efter tidslängden passar Wie lange schon? – ”Hur länge hittills?”.

Seit betyder inte automatiskt att något måste pågå just i talögonblicket i alla tänkbara sammanhang. Det kan också räknas fram till en tidigare tid som berättelsen handlar om. Som nybörjarregel är dock ”började tidigare och gäller fortfarande nu” det mest användbara mönstret.

Vor och nach – före, efter och för … sedan

Vor och nach kan placera en händelse i förhållande till en annan:

• Vor dem Frühstück gehe ich spazieren. – Före frukosten går jag en promenad.
• Nach der Arbeit kaufe ich ein. – Efter jobbet handlar jag.

Men vor + tidslängd räknar vanligen bakåt från nu:

• Ich bin vor zwei Tagen angekommen. – Jag kom fram för två dagar sedan.

Det är en annan betydelse än ”före något”. Jämför:

• vor einer Stunde – för en timme sedan
• vor dem Termin – före den avtalade tiden

Nach einer Stunde betyder ”efter en timme”, alltså att en timme har gått från någon startpunkt i berättelsen. Det betyder inte ”om en timme” räknat från nu. För det använder du in einer Stunde.

Varför ändras orden efter prepositionen?

Tyska har kasus, former som visar hur ett ord används i meningen. Dativ är en sådan form. I tidsuttrycken här följs seit, von, vor och nach av dativ. Även an och in har dativ i uttryck som am Montag och im Sommer.

Du kan känna igen mönstret genom artikeln och ibland genom slutet på substantivet, alltså ordet för en sak, person eller företeelse:

Tyskt uttryck	Svenska	Vad du kan lägga märke till
seit einem Monat	sedan en månad tillbaka	Månadsordet får artikelformen einem.
vor einer Woche	för en vecka sedan	Veckoordet får artikelformen einer.
nach dem Essen	efter maten	Das Essen får här formen dem Essen.
seit zwei Tagen	sedan två dagar tillbaka	Tage får ett extra -n i dativ plural.
vor drei Jahren	för tre år sedan	Jahre blir Jahren.

Plural betyder att det finns flera: dagar, veckor, år. I dativ plural tillkommer ofta -n, som i Tagen och Jahren. Om pluralformen redan slutar på -n, som Wochen, lägger du inte till ett nytt -n.

Um styr däremot ackusativ, en annan kasusform. Vid vanliga klockslag som um acht Uhr syns ingen särskild ändelse. Försök inte heller ge ett ensamt bis samma dativmönster som seit: konstruktionerna bis Freitag och bis zum Freitag är uppbyggda på olika sätt.

Exempel i sammanhang

Här finns både kalenderuppgifter och tidsuttryck för vardagliga situationer. Svenska översättningar följer hur vi normalt uttrycker oss, inte den tyska ordformen ord för ord.

Tyska	Svenska	Förklaring
Ich komme um acht Uhr.	Jag kommer klockan åtta.	Ett bestämt klockslag.
Am Montag habe ich frei.	På måndag är jag ledig.	En veckodag.
Im Sommer fahren wir weg.	På sommaren reser vi bort.	En årstid.
Der Sprachkurs beginnt am 3. Mai.	Språkkursen börjar den 3 maj.	Ett datum; läs am dritten Mai.
Am Nachmittag hole ich meine Tochter ab.	På eftermiddagen hämtar jag min dotter.	En del av dagen.
In der Nacht war es sehr kalt.	Det var mycket kallt under natten.	Uttrycket för natt har inte am.
Im Oktober besuche ich meine Eltern.	I oktober hälsar jag på mina föräldrar.	En månad.
Die Praxis ist von acht bis zwölf Uhr geöffnet.	Mottagningen är öppen från åtta till tolv.	En period med två klockslag.
Wir bleiben bis Sonntag.	Vi stannar till söndag.	Bara slutpunkten anges.
Ich lerne seit sechs Monaten Deutsch.	Jag har läst tyska i sex månader.	Studierna pågår fortfarande.
Seit Januar arbeite ich in Berlin.	Sedan januari arbetar jag i Berlin.	En startpunkt som fortfarande gäller.
Vor zwei Tagen habe ich die Fahrkarten gekauft.	För två dagar sedan köpte jag biljetterna.	En händelse räknad bakåt från nu.
Vor dem Essen wasche ich mir die Hände.	Före maten tvättar jag händerna.	Före en annan händelse.
Nach der Arbeit treffen wir uns im Café.	Efter jobbet träffas vi på kaféet.	Efter en annan händelse.
Nach einer Stunde war der Zug endlich da.	Efter en timme kom tåget äntligen.	En timme gick innan något hände.

Vanliga misstag

1. Att välja efter svenskans ”på”

• Fel: Ich komme am acht Uhr.
• Rätt: Ich komme um acht Uhr. – Jag kommer klockan åtta.
• Varför: Tänk ”klockslag”, inte ”vilken svensk preposition skulle jag använda?”. Klockslag får um, veckodagar får am och månader får im.

2. Att använda am med natt

• Fel: Am Nacht kann ich nicht schlafen.
• Rätt: In der Nacht kann ich nicht schlafen. – På natten kan jag inte sova.
• Varför: In der Nacht är det vanliga uttrycket. Nachts – ”på nätterna” eller ”nattetid” – är också användbart.

3. Att blanda ihop seit och vor

• Fel för betydelsen ”Jag kom fram för två dagar sedan”: Ich bin seit zwei Tagen angekommen.
• Rätt: Ich bin vor zwei Tagen angekommen. – Jag kom fram för två dagar sedan.
• Varför: Ankomsten är en händelse vid en tidigare tidpunkt. Om du vill beskriva vistelsen som fortfarande pågår kan du säga Ich bin seit zwei Tagen hier. – Jag har varit här i två dagar.

4. Att kopiera svenskans ”har bott”

• Fel för en pågående situation: Ich habe seit drei Jahren hier gewohnt.
• Rätt: Ich wohne seit drei Jahren hier. – Jag har bott här i tre år.
• Varför: När du fortfarande bor kvar använder tyskan normalt presens. Den andra verbformen kan förekomma i andra sammanhang, men är inte grundmönstret för ”jag bor fortfarande här”.

5. Att glömma dativformen

• Fel: Nach die Arbeit gehe ich nach Hause.
• Rätt: Nach der Arbeit gehe ich nach Hause. – Efter jobbet går jag hem.
• Varför: Nach kräver dativ. Därför blir die Arbeit här der Arbeit. Lär gärna in nach der Arbeit som en hel fras.

6. Att säga nach när man menar ”om”

• Fel för betydelsen ”Jag kommer om en timme”: Ich komme nach einer Stunde.
• Rätt: Ich komme in einer Stunde. – Jag kommer om en timme.
• Varför: In einer Stunde räknar framåt från nu. Nach einer Stunde betyder ”efter en timme” räknat från en annan startpunkt och kan vara helt korrekt med den betydelsen.

Bra att veta i vardagen

En viss måndag eller varje måndag?

Am Montag kan syfta på en bestämd måndag eller, i rätt sammanhang, på en vana. Vill du vara tydlig med att något händer varje måndag kan du säga montags:

• Am Montag habe ich einen Termin. – På måndag har jag en bokad tid.
• Montags arbeite ich zu Hause. – På måndagar arbetar jag hemma.

Ord som montags, morgens och abends beskriver när något händer utan att behöva en preposition. De skrivs med liten bokstav: abends – ”på kvällarna”. Jämför med am Abend – ”på kvällen”, där Abend är ett substantiv och får stor bokstav.

Många tidsord står utan preposition

Sätt inte dit am bara för att uttrycket anger en dag:

• Heute bleibe ich zu Hause. – I dag stannar jag hemma.
• Morgen fahre ich nach Köln. – I morgon åker jag till Köln.
• Nächste Woche habe ich Urlaub. – Nästa vecka har jag semester.
• Letztes Jahr war ich in Wien. – Förra året var jag i Wien.

Skillnaden mellan morgen – ”i morgon” – och am Morgen – ”på morgonen” – är särskilt värd att öva på.

Tidsuttrycket kan stå först

Am Montag habe ich frei och Ich habe am Montag frei betyder båda ”Jag är ledig på måndag”. När tidsuttrycket står först kommer det böjda verbet, här habe, direkt efter hela uttrycket. Säg alltså inte Am Montag ich habe frei. Ett långt tidsuttryck räknas fortfarande som en enhet: Nach der Arbeit gehe ich nach Hause. – ”Efter jobbet går jag hem.”

Fördjupning – när du vill komma vidare

Du kan använda grundreglerna utan att behärska allt här. Följande skillnader hjälper dig senare att bli mer exakt och förstå meddelanden, tidtabeller och längre berättelser.

Vor, seit, in och für svarar på olika frågor

Svenskan använder ibland ”i” i flera olika slags tidsuttryck. Tyskan skiljer tydligare mellan hur länge något redan har pågått och hur lång vistelse eller period som är planerad.

Tyska	Svenska	Tidsförhållande
Ich bin vor einer Woche angekommen.	Jag kom fram för en vecka sedan.	En händelse i det förflutna.
Ich bin seit einer Woche hier.	Jag har varit här i en vecka.	Vistelsen började då och fortsätter nu.
Ich komme in einer Woche.	Jag kommer om en vecka.	En tidpunkt framåt från nu.
Ich bleibe für eine Woche.	Jag stannar i en vecka.	Vistelsens planerade längd.

Für styr ackusativ, därav eine Woche. Men en tidslängd måste inte alltid ha für: Ich habe zwei Stunden gewartet. – ”Jag väntade i två timmar.” Det viktiga är att inte använda seit för varje svenskt ”i två timmar”. Seit passar när tidsförloppet sträcker sig fram till den tid du talar om.

In kan också ange hur lång tid det tar att bli färdig: Ich habe den Bericht in zwei Stunden geschrieben. – ”Jag skrev rapporten på två timmar.” Sammanhanget visar då att det handlar om tidsåtgång, inte om en framtida tidpunkt.

Ab jämfört med seit

Ab anger när något börjar gälla, ofta från nu eller en framtida tid:

• Ab Montag arbeite ich in Berlin. – Från och med måndag arbetar jag i Berlin.
• Seit Montag arbeite ich in Berlin. – Sedan i måndags arbetar jag i Berlin.

Ab betonar början på en giltighetsperiod. Seit blickar tillbaka på en början före den tid som avses. För framtida planer är därför ab Montag ett bättre grundval än seit Montag.

Exakta slutgränser med bis

Bis Freitag betyder ”till fredag”, men säger inte i alla sammanhang exakt när på fredagen något slutar. Om det spelar roll behöver du precisera:

• bis Freitag um 18 Uhr – till fredag klockan 18
• bis einschließlich Freitag – till och med fredag
• vom 3. bis zum 5. Mai – från den 3 till den 5 maj

Vom är von dem, på samma sätt som zum är zu dem. Datumfrasen vom 3. bis zum 5. Mai är vanlig i bokningar och information om evenemang.

Före en annan dåtida händelse

Vor zwei Tagen räknar normalt bakåt från nu. Om du redan berättar om något som hände tidigare och vill säga ”två dagar dessförinnan” är zwei Tage vorher eller zwei Tage zuvor tydligare:

Am Freitag kam Lea an. Zwei Tage vorher hatte sie die Prüfung bestanden. – Lea kom fram på fredagen. Två dagar dessförinnan hade hon klarat provet.

Här ändras tidsankaret: du räknar bakåt från fredagen i berättelsen, inte från dagen då du talar.

Mer precisa och mer formella tidsuttryck

Du kommer också att möta dessa uttryck i sakprosa och information:

• während des Kurses – under kursen
• innerhalb einer Woche – inom en vecka
• außerhalb der Öffnungszeiten – utanför öppettiderna

I vårdad standardskrift står dessa prepositioner vanligen med genitiv, ännu en kasusform. De hör till ett senare steg än grundmönstren um, am och im. Observera också skillnaden mellan in einer Woche – ”om en vecka” – och innerhalb einer Woche – ”inom en vecka”: det senare anger en tidsgräns som inte ska överskridas.

Tips för att öva

1. Gör en veckoplan på tyska. Skriv fem verkliga tider med am och um, till exempel Am Dienstag arbeite ich um neun Uhr. – ”På tisdag arbetar jag klockan nio.” Lägg till en månad med im. Kontrollera valet av preposition innan du kontrollerar resten av meningen.

2. Rita en tidslinje för samma situation. Skriv en ankomst med vor, en vistelse med seit och en kommande resa med in. Exempel: vor drei Tagen – ”för tre dagar sedan”, seit drei Tagen – ”sedan tre dagar tillbaka”, in drei Tagen – ”om tre dagar”. Koppla varje uttryck till dåtid, pågående tid eller framtid.

3. Lär in små paket med rätt form. Repetera nach der Arbeit – ”efter jobbet”, vor dem Essen – ”före maten” och seit einem Jahr – ”sedan ett år tillbaka”. Byt därefter ut en del: seit einem Monat – ”sedan en månad tillbaka”, seit zwei Monaten – ”sedan två månader tillbaka”. Då tränar du betydelse och böjning samtidigt.

Relaterade begrepp

• Grammatisk grund: Ackusativ och artiklar – hjälper dig att förstå varför småord som der, den och dem ändrar form. Kom ihåg att flera av tidsprepositionerna i den här artikeln kräver dativ, inte ackusativ.