Possessiva artiklar i tyskan

I korthet

Tyska ord som mein (min), dein (din) och unser (vår) står framför det man talar om: mein Buch betyder ”min bok”. Grundformen visar vem något tillhör, medan ändelsen styrs av ordet som kommer efter och dess roll i meningen: mein Buch, meine Tasche, mit meinem Bruder. Börja med mein/dein/sein … framför ord med der eller das och meine/deine/seine … framför ord med die i grundformen.

Översikt

Possessiva artiklar är ord som anger ägande eller tillhörighet framför ett substantiv, alltså ett ord för exempelvis en person, en sak eller en företeelse. I meine Tasche (min väska) står meine framför substantivet Tasche. Tillhörighet behöver inte vara bokstavligt ägande: meine Mutter är ”min mamma” och unser Termin är ”vår bokade tid”. På tyska kallas dessa ord Possessivartikel.

Det här är en grundläggande del av tyskan på A1-nivå. Du behöver den när du presenterar familjen, frågar efter någons telefon eller pratar om arbete och bostad. För en svenskspråkig läsare känns principen igen från min, mitt, mina. Skillnaden är att tyskan har fler former och också tar hänsyn till kasus, det vill säga vilken grammatisk roll ett ord har i meningen eller vilken form ett föregående ord kräver.

Tänk i två steg: Vem hör saken till? Vilket ord beskriver jag? I seine Tasche (hans väska) berättar sein- att ägaren är ”han”. Ändelsen -e hör däremot ihop med Tasche. Om du håller isär de två besluten blir böjningen betydligt lättare.

Så fungerar det

1. Välj grundform efter ägaren

Ett personligt pronomen är ett ord som ersätter ett namn eller en personbeteckning, exempelvis ”jag”, ”hon” eller ”vi”. Tabellen visar vilken possessiv grundform som hör till varje sådant ord. Ett streck efter formen visar var en eventuell ändelse läggs till.

Person på tyska	Betydelse	Possessiv grundform	Svensk motsvarighet
ich	jag	mein-	min, mitt, mina
du	du	dein-	din, ditt, dina
er	han	sein-	hans; ibland sin, sitt, sina
es	det	sein-	dess; ibland sin, sitt, sina
sie	hon	ihr-	hennes; ibland sin, sitt, sina
wir	vi	unser-	vår, vårt, våra
ihr	ni, informellt	euer-	er, ert, era
sie	de	ihr-	deras; ibland sin, sitt, sina
Sie	Ni, formellt tilltal	Ihr-	er, ert, era vid formellt tilltal

Svensk motsvarighet är en hjälp, inte en regel för direkt översättning. Svenskans sin behandlas längre ned.

Observera särskilt att ihr kan betyda olika saker. Som eget personord betyder ihr ”ni”, men som ord för tillhörighet betyder ihr- ”hennes” eller ”deras”. Ni-formens possessiva ord är i stället euer-. Stor bokstav skiljer det formella Ihr- från ihr- mitt i en mening.

2. Se vilket genus substantivet har

Genus betyder här substantivets grammatiska kön. Tyskan har tre genus: maskulinum med der, femininum med die och neutrum med das. Det är en indelning av ord, inte en säker beskrivning av verkliga personers kön. Lär därför in ett nytt substantiv tillsammans med dess artikel: der Schlüssel (nyckeln), die Tasche (väskan), das Buch (boken).

I nominativ, formen som bland annat används för subjektet (den eller det meningen handlar om och som ofta utför handlingen), ser mönstret ut så här. Samma former används efter sein (vara), till exempel i Das ist mein Buch.

Ordgrupp	Ord med bestämd artikel	Med possessiv artikel	Betydelse
Maskulinum	der Schlüssel	mein Schlüssel	min nyckel
Femininum	die Tasche	meine Tasche	min väska
Neutrum	das Buch	mein Buch	min bok
Plural, flera	die Bücher	meine Bücher	mina böcker

Samma ändelsemönster gäller de andra grundformerna: dein Buch (din bok), ihre Tasche (hennes eller deras väska), unsere Bücher (våra böcker).

Här kan svenskan både hjälpa och vilseleda. Vi säger min bok men mitt hus, medan tyskan har mein Buch och mein Haus. De svenska och tyska ordens genus behöver inte stämma överens. Svenskans hans, hennes och deras ändras inte alls, men tyskan säger exempelvis sein Buch och seine Tasche.

3. Anpassa formen till kasus

Börja gärna med nominativ och lär dig sedan ackusativ och dativ genom vanliga meningar. Den fullständiga tabellen finns här som uppslagsstöd; du behöver inte kunna allt på en gång.

• Nominativ används bland annat för subjektet: Mein Bruder kommt. – Min bror kommer.
• Ackusativ används bland annat för direkt objekt, den eller det som handlingen direkt riktas mot: Ich sehe meinen Bruder. – Jag ser min bror.
• Dativ används bland annat för indirekt objekt, ofta mottagaren, och efter vissa ord: Ich helfe meinem Bruder. – Jag hjälper min bror. Just helfen kräver dativ.
• Genitiv kan uttrycka tillhörighet och förekommer särskilt i skriftspråk: Das Auto meines Bruders ist neu. – Min brors bil är ny.

Även en preposition, ett ord som anger en relation som ”med”, ”för” eller ”utan”, kan bestämma kasus. Därför heter det mit meinem Bruder (med min bror), men für meinen Bruder (för min bror).

Kasus	Maskulinum	Femininum	Neutrum	Plural
Nominativ	mein Vater	meine Mutter	mein Kind	meine Kinder
Ackusativ	meinen Vater	meine Mutter	mein Kind	meine Kinder
Dativ	meinem Vater	meiner Mutter	meinem Kind	meinen Kindern
Genitiv	meines Vaters	meiner Mutter	meines Kindes	meiner Kinder

Orden i tabellen betyder ”pappa”, ”mamma”, ”barn” och ”barn” i flertal. Byt ut mein- mot exempelvis dein- eller ihr- och behåll ändelsen: deinem Vater (din pappa i dativ), ihrer Mutter (hennes eller deras mamma i dativ).

I ackusativ ändras alltså bara den maskulina formen jämfört med nominativ: mein → meinen. I dativ behöver alla grupper en ändelse. Lägg också märke till substantiven: plural får ofta ett extra -n i dativ, som Kindern, och många maskulina ord och neutrumord får -s eller -es i genitiv. De tilläggen hör till substantivets böjning, inte till själva possessivartikeln.

4. Var uppmärksam på euer och unser

Euer betyder ”er, ert, era” när du talar informellt med flera personer. När en ändelse läggs till faller normalt det andra e:t bort: euer → eure, inte euere som grundmönster att lära in.

Situation	Tysk fras	Svensk betydelse
Nominativ, maskulinum	euer Vater	er pappa
Nominativ, neutrum	euer Haus	ert hus
Nominativ, femininum	eure Mutter	er mamma
Nominativ, plural	eure Kinder	era barn
Ackusativ, maskulinum	euren Vater	er pappa som direkt objekt
Dativ, neutrum	mit eurem Kind	med ert barn
Dativ, femininum	mit eurer Mutter	med er mamma

Unser behåller däremot normalt sin form före ändelsen: unser Haus (vårt hus), unsere Wohnung (vår lägenhet), mit unserem Kind (med vårt barn). Fulla former som euere förekommer också, men eure, euren, eurem är de vanliga former du tryggt kan använda själv.

Exempel i sammanhang

Tabellen går från enkla presentationer till situationer där kasus påverkar formen. De tre första meningarna visar grundmönstret.

Tyska	Svenska	Att lägga märke till
Das ist mein Buch.	Det här är min bok.	Neutrum utan ändelse efter ”är”.
Wo ist deine Tasche?	Var är din väska?	Femininum med ändelsen -e.
Seine Mutter ist Ärztin.	Hans mamma är läkare.	Ägaren styr sein-, men Mutter styr -e.
Unser Zug fährt um acht.	Vårt tåg går klockan åtta.	Maskulinum i nominativ: unser.
Eure Kinder spielen draußen.	Era barn leker ute.	Pluralformen är eure.
Ich suche meinen Schlüssel.	Jag letar efter min nyckel.	Maskulint direkt objekt i ackusativ.
Hast du dein Handy dabei?	Har du med dig din mobil?	Neutrum ändras inte i ackusativ.
Wir besuchen unsere Eltern.	Vi hälsar på våra föräldrar.	Plural har -e även i ackusativ.
Ich fahre mit meinem Bruder nach Berlin.	Jag åker till Berlin med min bror.	Efter mit används dativ.
Sie hilft ihrer Schwester.	Hon hjälper sin syster.	Helfen kräver dativ; svenskan har här sin.
Ich spreche mit euren Nachbarn.	Jag pratar med era grannar.	Dativ plural med euren.
Ist das Ihr Koffer, Frau Weber?	Är det här er resväska, fru Weber?	Formellt tilltal med stort I.
Anna und Leo renovieren ihre Küche.	Anna och Leo renoverar sitt kök.	Flera ägare ger ihr-, medan Küche ger -e.
Die Adresse meines Bruders steht hier.	Min brors adress står här.	Genitiv med meines och Bruders.

Vanliga misstag

1. Att låta ägarens kön styra ändelsen

• Fel: Paul sucht seinen Tasche.
• Rätt: Paul sucht seine Tasche. – Paul letar efter sin väska.
• Förklaring: Paul ger grundformen sein-. Men Tasche är femininum och får därför seine även i ackusativ. Det är inte Pauls kön som ger ändelsen.

2. Att glömma maskulin ackusativ

• Fel: Ich sehe mein Vater.
• Rätt: Ich sehe meinen Vater. – Jag ser min pappa.
• Förklaring: Pappan är den som blir sedd, alltså direkt objekt. Vater är maskulinum och kräver här meinen. Jämför Mein Vater sieht mich – Min pappa ser mig – där pappan är subjekt.

3. Att behålla grundformen efter mit

• Fel: Ich komme mit meine Mutter.
• Rätt: Ich komme mit meiner Mutter. – Jag kommer med min mamma.
• Förklaring: Mit följs av dativ. Femininum får då ändelsen -er. Lär gärna in mit meiner Mutter som en hel fras.

4. Att sätta en bestämd artikel framför

• Fel: Das ist die meine Tasche.
• Rätt: Das ist meine Tasche. – Det här är min väska.
• Förklaring: När substantivet står kvar används normalt bara possessivartikeln, inte der, die eller das framför den. Du behöver inte lägga till motsvarigheten till svenskans ”den”.

5. Att använda ihr när man menar era

• Fel i betydelsen ”Var bor era föräldrar?”: Wo wohnen ihre Eltern? när du tilltalar två vänner.
• Rätt: Wo wohnen eure Eltern? – Var bor era föräldrar?
• Förklaring: Till flera vänner använder du euer-. Ihre Eltern med litet i inne i meningen betyder ”hennes föräldrar” eller ”deras föräldrar”. Vid formellt tilltal skulle du skriva Ihre Eltern.

6. Att skriva meine när substantivet saknas

• Fel: Ist das dein Buch? Ja, das ist meine.
• Rätt: Ist das dein Buch? Ja, das ist meins. – Är det din bok? Ja, det är min.
• Förklaring: Framför Buch heter det mein Buch, men när ordet står ensamt behövs en annan form. Läs mer om den skillnaden nedan.

Att tänka på i användningen

Du, ni och formellt tilltal

Tyskan skiljer mellan informellt och formellt tilltal tydligare än dagens svenska. Till en person som du är du med används dein-. Till flera personer som du är du med används euer-. Vid formellt tilltal används Ihr-, oavsett om du vänder dig till en eller flera personer.

Ist das deine Tasche? betyder ”Är det din väska?”. Ist das eure Tasche? betyder ”Är det er väska?” till flera personer informellt. Ist das Ihre Tasche? har samma svenska översättning som den senare men kan vara riktat till exempelvis en enda kund.

I vanlig löptext skrivs mein, dein, sein, ihr, unser och euer med liten bokstav. Det formella Ihr behåller stor bokstav i alla böjningsformer: Ihre, Ihren, Ihrem. I brev och personliga meddelanden kan även Dein och Euer skrivas med stor bokstav, men det behöver du inte efterlikna för att skriva korrekt.

När ihr kan syfta på flera olika ägare

Ihre Tasche ist schwer kan betyda ”Hennes väska är tung”, ”Deras väska är tung” eller ”Er väska är tung”. I början av en mening är första bokstaven ändå stor, så just där hjälper inte stavningen. Sammanhanget avgör.

Om du behöver vara tydlig kan du nämna namnet: Annas Tasche betyder ”Annas väska”. Att flera personer äger något innebär inte att själva saken måste stå i plural: ihre Küche kan vara ett enda gemensamt kök.

Fördjupning – när grundregeln sitter

Följande skillnader blir viktiga när du börjar bygga längre meningar. Du behöver inte behärska dem innan du använder de enkla formerna.

Svenskans sin, sitt och sina har ingen egen tysk motsvarighet

På svenska skiljer vi mellan Anna träffar sin bror och Anna träffar hennes bror. I den första meningen är brodern Annas; i den andra hör han till en annan kvinna. Tyskan använder ihr- i båda fallen:

Anna trifft ihren Bruder. – Anna träffar sin bror, eller hennes bror om sammanhanget pekar på en annan kvinna.

På motsvarande sätt betyder Paul sucht sein Handy normalt ”Paul letar efter sin mobil”. Formen sein- kan dock också syfta på en annan man om sammanhanget gör det tydligt. Tyskan har alltså ingen separat possessiv form som fungerar precis som svenskans sin.

För tydlighet kan du använda ett namn eller ett uttryck med eigen (egen): Anna trifft ihren eigenen Bruder – Anna träffar sin egen bror. Det uttrycket betonar relationen och är inte något som måste läggas till varje gång svenskan använder sin.

Grammatiskt genus och verkligt kön kan skilja sig åt

Grundformen knyts normalt till den ägare man syftar på: der Mann und sein Hund – mannen och hans hund; die Frau und ihr Hund – kvinnan och hennes hund. Men ord som das Kind (barnet) är grammatiskt neutrum och kan därför följas av sein-: Das Kind sucht seine Schuhe – Barnet letar efter sina skor.

Även das Mädchen (flickan) är neutrum. Du kan möta das Mädchen und sein Bruder – flickan och hennes bror – enligt ordets grammatiska genus. I ett sammanhang där flickan beskrivs som person förekommer också syftning med sie och ihr-, särskilt över flera meningar. Det är därför missvisande att lära in att sein- alltid måste betyda svenskans ”hans”.

När substantivet utelämnas

En possessiv artikel står framför ett substantiv: mein Stift – min penna. När ordet i stället ersätter hela uttrycket kallas det possessivt pronomen, alltså ett ägarord som står självständigt.

I nominativ behöver de självständiga formerna tydligare ändelser:

Ordgrupp	Med substantiv	Självständig form	Svensk betydelse
Maskulinum	mein Stift	Das ist meiner.	Det där är min penna.
Femininum	meine Tasche	Das ist meine.	Det där är min väska.
Neutrum	mein Buch	Das ist meins.	Det där är min bok.
Plural	meine Bücher	Das sind meine.	Det där är mina böcker.

Meines är också möjligt i stället för meins. De självständiga formerna böjs vidare efter kasus, men hör till ett eget böjningsmönster att studera senare.

Skilj detta från Das Buch ist mein – Boken är min. Här står mein efter ”är” och uttrycker själva ägandet utan att stå framför ett substantiv. Den användningen finns, men kan låta högtidlig eller gammaldags. I vardagligt språk är Das ist mein Buch (Det där är min bok) eller Das Buch gehört mir (Boken tillhör mig) naturligare utgångspunkter.

När ett beskrivande ord kommer emellan

Ett adjektiv är ett ord som beskriver en egenskap, som ”ny”, ”liten” eller ”gammal”. På tyska måste även adjektivet få rätt ändelse. Efter possessivartiklar brukar detta kallas blandad böjning, eftersom informationen om genus och kasus ibland markeras på ägarordet och ibland tydligare på adjektivet.

Jämför:

• mein neuer Computer – min nya dator;
• meine neue Tasche – min nya väska;
• mein neues Handy – min nya mobil;
• mit meinem neuen Computer – med min nya dator.

När mein saknar ändelse i nominativ behöver adjektivet visa skillnaden mellan maskulinum och neutrum: neuer respektive neues. I meinem neuen Computer visar redan meinem dativformen. Att bara lära in den svenska frasen ”min nya” räcker därför inte för att välja tyska ändelser.

Genitiv eller von?

Genitivformen die Tasche meiner Mutter betyder ”min mammas väska”. I vardagligt tal hörs också die Tasche von meiner Mutter, ordagrant ”väskan från min mamma”, i betydelsen ”min mammas väska”. Efter von används dativ, vilket förklarar meiner.

Båda konstruktionerna förekommer, men genitiv är ofta ett smidigt val i vårdad skrift. Använd inte von som en automatisk ersättning för alla genitivuttryck; lär in konstruktionen tillsammans med den avsedda betydelsen.

Tips för egen övning

1. Bygg små ordgrupper med samma ägare. Välj tre saker med olika genus: mein Schlüssel, meine Tasche, mein Buch – min nyckel, min väska, min bok. Byt sedan ägare till ”hon” och därefter ”vi”. Kontrollera att grundformen ändras men att samma ändelsemönster finns kvar.
2. Låt en person få tre roller. Skriv Mein Bruder kommt (Min bror kommer), Ich besuche meinen Bruder (Jag hälsar på min bror) och Ich fahre mit meinem Bruder (Jag åker med min bror). Läs högt och markera mein – meinen – meinem. Byt sedan till Mutter och jämför formerna.
3. Översätt svenska meningar med sin medvetet. Skriv ”Paul hämtar sin jacka” och ”Anna hämtar sin jacka”. Det blir Paul holt seine Jacke och Anna holt ihre Jacke. Fråga först vem ägaren är, välj sedan ändelse efter Jacke. På så sätt tränar du bort frestelsen att leta efter ett särskilt tyskt ord för sin.

Relaterade begrepp

• Bra att kunna först: Bestämda artiklar i nominativ – lär dig känna igen substantiv med der, die och das, så blir det lättare att välja mellan exempelvis mein och meine.