Presens particip som adjektiv i tyskan
Partizip I als Adjektiv
Den här artikeln ingår i grammatikträdet för tyska på Settemila Lingue.
I korthet
Tyskans Partizip I, presens particip (en verbform som kan beskriva någon eller något), bildas normalt av verbets grundform plus -d: schlafen → schlafend, ”sova → sovande”. Framför ett substantiv (ett ord för exempelvis en person eller sak) får formen dessutom en vanlig adjektivändelse: das schlafende Kind, ”det sovande barnet”. Barnet utför då handlingen självt; participet beskriver inte något som har gjorts med barnet.
Översikt
I uttryck som ein wartender Fahrgast, ”en väntande passagerare”, fungerar en verbform som ett adjektiv, alltså ett ord som beskriver ett substantiv. Du säger både vem det handlar om och vad personen gör, utan att behöva lägga till en egen sats. Det här är kärnan i Partizip I als Adjektiv, som vanligtvis behandlas på B2-nivå.
För en svenskspråkig läsare är tanken bekant. Vi säger ”ett sovande barn”, ”en överraskande nyhet” och ”stigande priser”. Skillnaden ligger framför allt i böjningen. Svenskans ”sovande” ser likadant ut i ”en sovande hund” och ”det sovande barnet”. I tyskan måste slutet anpassas: ein schlafender Hund, men das schlafende Kind. Den vanliga tyska adjektivböjningen gäller även här.
Du möter korta participuttryck både i samtal och i skrift: die kommende Woche, ”den kommande veckan”, eller eine passende Lösung, ”en passande lösning”. Längre uttryck är särskilt vanliga i nyheter, sakprosa och myndighetstext. Lär dig först att känna igen formen och välja rätt ändelse. Därefter blir det lättare att läsa längre beskrivningar utan att tappa bort vilket substantiv de hör till.
Så fungerar det
1. Bilda participet av verbets grundform
Utgå från infinitiven, alltså verbets grundform, den som på svenska ofta står efter ”att”. Lägg normalt till -d efter hela infinitiven, inte efter en personböjd verbform.
| Infinitiv | Partizip I | Svensk betydelse |
|---|---|---|
| schlafen | schlafend | sovande |
| kommen | kommend | kommande |
| warten | wartend | väntande |
| überraschen | überraschend | överraskande |
| lächeln | lächelnd | leende |
| wandern | wandernd | vandrande |
| lesen | lesend | läsande |
| sein | seiend | varande |
| tun | tuend | görande |
Vid verb på -eln och -ern fungerar samma grundregel: hela infinitiven plus -d ger lächelnd och wandernd. De korta verben sein och tun behöver uppmärksammas särskilt: formerna är seiend och tuend. De är bra att känna igen, men betydligt mindre användbara i vardagliga beskrivningar än exempelvis wartend och kommend.
Stamväxlingen i en personböjd form följer inte med. Lesen, ”läsa”, ger lesend, trots att ”han läser” heter er liest. Utgå därför inte från liest när du bildar participet.
Verb med en avskiljbar del behåller den delen först: ankommen → ankommend, ”anlända → anländande”. Jämför Der Zug kommt an, ”tåget anländer”, med der ankommende Zug, ”tåget som anländer”. I participformen står delarna ihop.
2. Lägg till adjektivändelsen
När participet står framför substantivet behövs ytterligare en ändelse:
Infinitiv + d + adjektivändelse
- schlafen + d + e → das schlafende Kind — det sovande barnet
- kommen + d + e → der kommende Zug — det kommande tåget
- überraschen + d + e → eine überraschende Nachricht — en överraskande nyhet
- warten + d + en → mit den wartenden Gästen — med de väntande gästerna
Det är alltså inte -d som visar vilket ord participet hör till. Det gör ändelsen efter -d. Välj ändelsen på samma sätt som för ett vanligt adjektiv som klein, ”liten”. Kan du säga mit dem kleinen Kind, kan du också säga mit dem schlafenden Kind.
Ändelsen beror på substantivets genus (grammatiska kön: maskulinum, femininum eller neutrum), numerus (ental eller flertal), kasus (ordets grammatiska form beroende på dess roll i meningen) och vilket bestämningsord som står före. En artikel är ett sådant bestämningsord, exempelvis der eller ein.
3. Böj som ett vanligt adjektiv
Tabellerna nedan visar själva adjektivändelserna. Lägg dem efter exempelvis wartend- eller schlafend-.
Kasusnamnen betyder här:
- Nominativ: används bland annat för subjektet, den eller det som meningen säger något om.
- Ackusativ: används bland annat för direkt objekt, den eller det som handlingen riktas mot.
- Dativ: används bland annat för mottagare och efter ord som mit, ”med”.
- Genitiv: används bland annat för ägande eller tillhörighet.
Efter bestämd artikel
Efter der, die, das och deras böjda former får du så kallad svag böjning: bara -e eller -en.
| Kasus | Maskulinum | Femininum | Neutrum | Plural, flertal |
|---|---|---|---|---|
| Nominativ | -e | -e | -e | -en |
| Ackusativ | -en | -e | -e | -en |
| Dativ | -en | -en | -en | -en |
| Genitiv | -en | -en | -en | -en |
Jämför der wartende Mann, ”den väntande mannen”, med Ich sehe den wartenden Mann, ”jag ser den väntande mannen”. När Mann blir direkt objekt ändras både artikeln och participets ändelse.
Efter obestämd artikel och liknande ord
Efter ein, ”en/ett”, kein, ”ingen/inget”, och ägandeord som mein, ”min/mitt”, används blandad böjning. Participet får tydligare ändelser där bestämningsordet saknar en egen ändelse.
| Kasus | Maskulinum | Femininum | Neutrum | Plural efter exempelvis ägandeord |
|---|---|---|---|---|
| Nominativ | -er | -e | -es | -en |
| Ackusativ | -en | -e | -es | -en |
| Dativ | -en | -en | -en | -en |
| Genitiv | -en | -en | -en | -en |
Det heter alltså ein schlafender Hund, ”en sovande hund”, men ein schlafendes Kind, ”ett sovande barn”. I plural kan du säga meine schlafenden Kinder, ”mina sovande barn”. Artikeln ein har ingen pluralform; pluralspalten gäller här ord som meine och keine.
Utan artikel
Utan artikel får participet stark böjning. Det måste då självt visa mer av den information som artikeln annars brukar bära.
| Kasus | Maskulinum | Femininum | Neutrum | Plural |
|---|---|---|---|---|
| Nominativ | -er | -e | -es | -e |
| Ackusativ | -en | -e | -es | -e |
| Dativ | -em | -er | -em | -en |
| Genitiv | -en | -er | -en | -er |
Exempel är steigende Preise, ”stigande priser”, och mit steigenden Preisen, ”med stigande priser”. Det senare uttrycket får -en eftersom mit kräver dativ. Vid räkneord utan artikel följer participet också detta mönster: zwei wartende Gäste, ”två väntande gäster”.
4. Tolka handlingen, inte bara ändelsen
Partizip I har normalt aktiv betydelse: substantivet betecknar den eller det som utför handlingen eller befinner sig i förloppet.
- das lachende Mädchen — flickan som skrattar
- das kochende Wasser — vattnet som kokar
- die steigenden Kosten — kostnaderna som stiger
Ordet ”presens” kan vara vilseledande. Formen anger inte automatiskt nutid. Handlingen tolkas i förhållande till sammanhanget:
Gestern sah ich ein weinendes Kind. — I går såg jag ett gråtande barn.
Barnet grät vid tidpunkten då jag såg det, alltså i går. Participet behöver inte ändras till någon dåtidsform. I die kommende Woche, ”den kommande veckan”, är betydelsen i stället framåtblickande. Undvik därför att översätta varje Partizip I mekaniskt med ”som gör något just nu”.
Exempel i sitt sammanhang
Här finns både korta vardagsuttryck och längre beskrivningar. Lägg märke till vad substantivet gör och vilken ändelse participet får.
| Tyska | Svenska | Att lägga märke till |
|---|---|---|
| Bitte weck das schlafende Kind nicht. | Väck inte det sovande barnet, är du snäll. | Bestämd artikel, neutrum i ackusativ. |
| Der kommende Zug hält nicht in Bonn. | Det kommande tåget stannar inte i Bonn. | Tåget är det som kommer. |
| Wir haben eine überraschende Nachricht bekommen. | Vi har fått en överraskande nyhet. | Nyheten överraskar någon. |
| Ein wartender Fahrgast schaut auf die Uhr. | En väntande passagerare tittar på klockan. | Maskulinum efter obestämd artikel ger -er. |
| Ich helfe einer älteren, allein lebenden Frau. | Jag hjälper en äldre kvinna som bor ensam. | Verbets dativkrav ger -en efter einer. |
| Wegen der steigenden Mieten suchen wir eine kleinere Wohnung. | På grund av de stigande hyrorna letar vi efter en mindre lägenhet. | Genitiv plural efter wegen. |
| Vorsicht mit dem kochenden Wasser! | Var försiktig med det kokande vattnet! | Dativ efter mit. |
| Sie zeigt uns ein selbst gemaltes Bild und lächelt. | Hon visar oss en bild som hon själv har målat och ler. | Här behövs Partizip II: bilden har målats. |
| Im Flur stehen zwei laut telefonierende Kollegen. | I korridoren står två kollegor som pratar högt i telefon. | Beskrivningen laut hör till participet. |
| Wir sprechen mit den vor dem Eingang wartenden Gästen. | Vi pratar med gästerna som väntar framför ingången. | En längre beskrivning står före substantivet. |
| Die sich ständig ändernden Regeln machen die Planung schwierig. | Reglerna som ständigt ändras gör planeringen svår. | Sich hör till verbet sich ändern. |
| Am Fenster saß ein lesender Mann. | Vid fönstret satt en man och läste. | Handlingen pågick i dåtid; participformen är densamma. |
Ibland blir en svensk översättning med ”som” naturligare än ett ord på -ande eller -ende. Die vor dem Eingang wartenden Gäste kan visserligen bli ”de framför ingången väntande gästerna”, men ”gästerna som väntar framför ingången” är oftast smidigare svenska. Översätt betydelsen, inte den tyska ordföljden.
Vanliga misstag
1. Att lämna bort adjektivändelsen
- Fel: Das schlafend Kind liegt im Bett.
- Rätt: Das schlafende Kind liegt im Bett. — Det sovande barnet ligger i sängen.
Svenskans oföränderliga ”sovande” lockar lätt till detta fel. Framför Kind måste tyskan ha -e efter schlafend-.
2. Att använda samma ändelse efter alla artiklar
- Fel: Ein wartende Mann steht draußen.
- Rätt: Ein wartender Mann steht draußen. — En väntande man står utanför.
Ein visar här inte maskulinum med en egen ändelse. Därför behöver participet -er. Jämför däremot der wartende Mann, ”den väntande mannen”.
3. Att använda den personböjda verbstammen
- Fel: Das lieste Kind sitzt am Tisch.
- Rätt: Das lesende Kind sitzt am Tisch. — Det läsande barnet sitter vid bordet.
Utgå från lesen, inte från er liest. Bildningen är lesen → lesend → lesende.
4. Att blanda ihop den som överraskar med den som blir överraskad
- Fel, om du menar en överraskad kvinna: eine überraschende Frau
- Rätt: eine überraschte Frau — en överraskad kvinna
Eine überraschende Frau beskriver en kvinna som överraskar eller upplevs som överraskande. Eine überraschte Frau beskriver kvinnans reaktion. Skillnaden motsvarar svenskans ”överraskande” och ”överraskad”. Båda tyska formerna är möjliga, men de betyder olika saker.
5. Att dela på ett verb som ska stå ihop
- Fel: Der kommende an Zug ist voll.
- Rätt: Der ankommende Zug ist voll. — Tåget som anländer är fullt.
I en personböjd huvudsats kan delarna skiljas åt: Der Zug kommt an, ”tåget anländer”. I participet ankommend hör de ihop.
6. Att använda participet som en allmän pågående verbform
- Fel: Das Kind ist schlafend. i betydelsen ”barnet håller på att sova”.
- Rätt: Das Kind schläft. — Barnet sover.
Tyskan uttrycker normalt pågående handling med den vanliga verbformen, eventuellt med gerade, ”just nu”: Das Kind schläft gerade. Att schlafend kan stå framför ett substantiv betyder inte att sein + Partizip I är en allmän modell för pågående handling.
Användning och stil
Korta former är ofta helt vardagliga
Uttryck som eine passende Jacke, ”en jacka som passar”, ein spannender Film, ”en spännande film”, och die kommende Woche, ”den kommande veckan”, låter naturliga även i samtal. Några particip används så ofta som egenskapsord att man inte längre tänker särskilt mycket på verbhandlingen.
För sådana etablerade adjektiv kan en oböjd form också stå efter sein: Der Film ist spannend, ”filmen är spännande”. Det är inte samma sak som att alla particip fungerar naturligt där. Skillnaden mellan spannend och det mindre naturliga ist schlafend handlar om hur orden faktiskt används, inte bara om hur de bildas.
Långa former hör främst hemma i skrift
Tyskan kan samla mycket information framför ett substantiv. Die seit mehreren Wochen auf eine Antwort wartenden Bewerber betyder ”de sökande som har väntat på svar i flera veckor”. Det är grammatiskt normalt, men informationsrikt.
I ett samtal är en relativsats ofta lättare att följa. En relativsats är en beskrivande sats som här börjar med ett ord motsvarande svenskans ”som”:
Die Bewerber, die seit mehreren Wochen auf eine Antwort warten, sind ungeduldig. — De sökande som har väntat på svar i flera veckor är otåliga.
Du behöver alltså inte göra varje svensk beskrivning med ”som” till ett tyskt participuttryck. Välj particip när det gör meningen smidigare, inte bara kortare på papperet.
Fördjupning
Utbyggda participuttryck
Ett particip kan behålla bestämningar som hör till verbet: var, när, hur eller vad någon gör. Allt detta placeras före participet, och participet står direkt före substantivet.
Die einen schweren Koffer tragende Reisende sucht den Aufzug. — Resenären som bär en tung resväska letar efter hissen.
Uttrycket kan vecklas ut till die Reisende, die einen schweren Koffer trägt, ”resenären som bär en tung resväska”. Einen schweren Koffer är fortfarande direkt objekt till tragen, ”bära”. Böjningen inne i den delen styrs av tragen, medan participets -e styrs av die Reisende.
Ett användbart läsknep är att börja med artikel och huvudord: die … Reisende. Hitta därefter participet närmast före huvudordet: tragende. Läs till sist resten som en beskrivning av handlingen. På så sätt behöver du inte hålla hela uttrycket i huvudet på en gång.
Reflexiva verb behåller sitt pronomen
Ett reflexivt verb är ett verb med ett litet ord som syftar tillbaka på den som handlingen gäller, ungefär ”sig” i svenskans ”ändra sig”. Om grunduttrycket innehåller sich, följer det med:
- sich ändern → die sich ändernde Situation — situationen som förändras
- sich nähern → der sich nähernde Zug — tåget som närmar sig
I die sich ständig ändernden Regeln, ”reglerna som ständigt ändras”, är det bara participet som får adjektivändelsen -en. Sich och ständig böjs inte för att passa Regeln.
Partizip I och Partizip II är inte bara nutid och dåtid
Partizip II är den andra participformen, som också används i tyska sammansatta verbformer och ofta beskriver ett resultat. Skillnaden mellan participen går inte att reducera till ”nu” och ”förr”.
| Tyskt uttryck | Svenska | Betydelseskillnad |
|---|---|---|
| die öffnende Person | personen som öppnar | Personen utför handlingen. |
| die geöffnete Tür | den öppnade dörren | Dörren har blivit öppnad. |
| die ankommenden Gäste | gästerna som anländer | Ankomsten ses som ett pågående förlopp. |
| die angekommenen Gäste | gästerna som har anlänt | Ankomsten är redan avslutad. |
| eine verletzende Bemerkung | en sårande kommentar | Kommentaren sårar någon. |
| eine verletzte Person | en skadad person | Personen har blivit skadad. |
De anlända gästerna visar också varför ”aktivt mot passivt” inte förklarar allt. Partizip II av vissa verb som uttrycker förflyttning eller förändring kan beskriva ett avslutat förlopp utan att någon har utfört handlingen på substantivet. Fråga därför både vem som gör något och om beskrivningen gäller ett förlopp eller dess resultat.
Particip med zu uttrycker något som ska eller kan göras
I formell tyska finns konstruktionen zu + Partizip I. Den kallas ibland Gerundiv och har en annan betydelse än ett vanligt aktivt particip:
die zu prüfenden Unterlagen — handlingarna som ska granskas
Handlingarna granskar inte själva någonting. Konstruktionen motsvarar här die Unterlagen, die geprüft werden müssen, ”handlingarna som måste granskas”. Beroende på sammanhang kan uttrycket handla om krav, avsikt eller möjlighet.
Vid avskiljbara verb placeras zu inne i formen: die auszufüllenden Formulare, ”blanketterna som ska fyllas i”, av ausfüllen, ”fylla i”. Detta är en viktig senare utvidgning, men håll den åtskild från grundregeln att ett vanligt Partizip I normalt har aktiv betydelse.
När participet självt blir ett substantiv
Ett particip kan användas utan ett efterföljande substantiv och då självt beteckna personer: die Reisenden, ”resenärerna”, eller die Studierenden, ”studenterna”. Detta kallas substantivering, alltså att ett annat slags ord används som substantiv. På tyska skrivs ordet då med stor bokstav, men det behåller adjektivböjningen.
Jämför der Reisende, ”resenären”, med ein Reisender, ”en resenär”. Ändelserna följer samma mönster som i der wartende Mann och ein wartender Mann. I vissa sammanhang har formerna blivit vanliga gruppbeteckningar; Studierende behöver exempelvis inte betyda personer som sitter och studerar precis i talögonblicket.
Tips för egen träning
- Öva bildning och böjning var för sig. Välj fem vanliga verb, exempelvis warten, ”vänta”, och lesen, ”läsa”. Bilda först wartend och lesend. Sätt sedan in dem i tre ramar: der … Mann, ein … Mann, mit dem … Mann. Kontrollera att du får exempelvis wartende, wartender och wartenden.
- Växla mellan particip och en sats med ”som”. Skriv die am Fenster sitzende Frau, ”kvinnan som sitter vid fönstret”, och gör om det till die Frau, die am Fenster sitzt. Börja gärna med korta uttryck. Det tränar både förståelsen och placeringen av informationen framför substantivet.
- Träna betydelsepar, inte bara ändelser. Jämför überraschend/überrascht, ”överraskande/överraskad”, och ankommend/angekommen, ”anländande/redan anländ”. Skriv en egen svensk förklaring till varje tyskt uttryck. Om förklaringen blir densamma för båda formerna behöver du titta närmare på skillnaden.
Relaterade begrepp
- Förkunskap: Adjektivböjning efter bestämd artikel — grunden för ändelserna i exempelvis das schlafende Kind och mit dem schlafenden Kind.
- Jämför med: Perfekt particip som adjektiv — för skillnaden mellan ett förlopp och ett resultat, exempelvis ankommende och angekommene Gäste.