Kombinerade pronomen i italienskan

I korthet

När två korta pronomen står tillsammans i italienskan kommer mottagaren normalt först och saken sedan: Me lo dai? betyder ”Ger du mig den?”. Framför lo, la, li, le och ne blir mi, ti, ci, vi till me, te, ce, ve, medan gli och le får formen glie- och skrivs ihop med nästa pronomen: glielo, gliela, glieli, gliele, gliene. Gruppen står vanligen före det böjda verbet, men kan också fästas sist på exempelvis en infinitiv: Puoi darmelo? – ”Kan du ge mig den?”

Översikt

Ett pronomen är ett ord som ersätter ett namn, en sak eller något redan nämnt, som svenska ”mig”, ”henne” och ”den”. Italienskans pronomi combinati är kombinationer som låter dig ersätta två sådana led samtidigt. I stället för att upprepa ”biljetten” och ”till Sara” kan du säga glielo, ”den till henne”, när sammanhanget redan är klart.

Det här brukar bli ett eget område på B1-nivå. Orden är inte särskilt långa, men flera regler samverkar: vilken form varje pronomen får, i vilken ordning de står och var hela gruppen placeras. När du väl känner igen grupper som me lo och gliene blir vardagliga samtal också lättare att följa.

För en svenskspråkig är den största omställningen placeringen. Vi säger ”jag ger dig den”, med pronomenen efter verbet. Italienskan säger normalt Te la do, med hela gruppen före verbet. Svenskans ”den” avslöjar dessutom inte om italienskan behöver lo eller la: det beror på vilket italienskt ord som ersätts.

Så fungerar det

Börja med saken och mottagaren

I meningen Do il libro a Marta, ”Jag ger boken till Marta”, finns två led att ersätta:

• il libro, boken, är direkt objekt: det som handlingen gäller, här det som ges.
• a Marta, till Marta, är indirekt objekt: den som tar emot något eller som handlingen riktas till.

Om du ersätter bara boken får du Lo do a Marta, ”Jag ger den till Marta”. Ersätter du bara mottagaren blir det Le do il libro, ”Jag ger henne boken”. Ersätter du båda blir det Glielo do, ”Jag ger henne den”.

Pronomenen väljs alltså efter olika saker. Den första delen talar om åt vem eller till vem. Den andra talar om vad. Att mottagaren är en kvinna gör inte saken feminin: i Glielo do syftar -lo fortfarande på il libro.

Hela mönstret

De direkta objektspronomenen är lo och la i singular, alltså när det gäller en enda sak eller person, samt li och le i plural, när det gäller flera. Lo/li ersätter ord med maskulint grammatiskt genus och la/le ord med feminint genus. Genus är italienskans indelning av ord i två grupper; det motsvarar inte svenskans en- och ett-ord.

Ne betyder i de här kombinationerna ofta ”av det”, ”av dem” eller en viss mängd av något. Det ersätter inte ett bestämt föremål på samma sätt som lo eller la.

Mottagare	Med lo	Med la	Med li	Med le	Med ne
Till mig	me lo	me la	me li	me le	me ne
Till dig	te lo	te la	te li	te le	te ne
Till honom, henne eller dem	glielo	gliela	glieli	gliele	gliene
Till oss	ce lo	ce la	ce li	ce le	ce ne
Till er	ve lo	ve la	ve li	ve le	ve ne

Läs varje rad som ett färdigt mönster. Du behöver inte först uttala mi och sedan ändra det till me; försök lära in me lo som en enhet.

Gli, ”till honom”, och le, ”till henne”, ger samma kombinerade form. Gliela porto kan därför betyda ”Jag tar med den till honom” eller ”Jag tar med den till henne”. I nutida italienska används dessa kombinationer också för ”till dem”. Sammanhanget visar mottagaren; slutet -la visar bara vilken sak det gäller.

Två ord eller ett?

Me lo, te la, ce li, ve ne skrivs som två ord när gruppen står före verbet. Kombinationerna med glie- skrivs däremot som ett ord: glielo, inte glie lo.

Framför ho, hai, ha, abbiamo, avete, hanno förkortas lo och la normalt till l’:

• Te l'ho già detto. – Jag har redan sagt det till dig.
• Gliel'ho mandata. – Jag har skickat den till honom/henne, till exempel ett foto med det italienska ordet foto, som är feminint.

Li och le behåller sin vokal: Te li ho mandati, ”Jag har skickat dem till dig”. Ne förkortas inte heller: Gliene ho parlato, ”Jag har pratat med honom/henne om det”.

Placering före ett böjt verb

Ett böjt verb visar exempelvis vem som gör något och när det händer. Med ett sådant verb står gruppen vanligtvis framför:

• Me lo dai? – Ger du mig den?
• Ve le mando domani. – Jag skickar dem till er i morgon.
• Non glielo dico. – Jag säger det inte till honom/henne.

Non, ”inte”, kommer före hela gruppen. En fråga ändrar inte pronomenens placering. Flytta alltså inte verbet framför pronomenen bara för att svenskan gör det i ”Ger du mig den?”.

När verbformen består av flera ord står pronomenen före det första: Te l'ho detto, inte mellan ho och detto.

Placering med infinitiv

En infinitiv är verbets grundform, som ”ge” eller italienska dare. Pronomenen kan fästas direkt på infinitiven, som då tappar sitt sista -e:

• dare + me lo → darmelo, ge mig den
• spiegare + glielo → spiegarglielo, förklara det för honom/henne
• portare + ce ne → portarcene, ta med något av det till oss

Efter potere, ”kunna”, volere, ”vilja”, och dovere, ”behöva/måste”, finns normalt två möjligheter:

• Me lo puoi mandare? – Kan du skicka den till mig?
• Puoi mandarmelo? – Kan du skicka den till mig?

Betydelsen är densamma. Håll ihop pronomenen: flytta hela gruppen, inte ena delen. Den här valfriheten gäller inte automatiskt alla verb som kan följas av en infinitiv.

Uppmaningar

Imperativ är verbformen för en uppmaning, som ”ge!” eller ”berätta!”. Vid jakande uppmaningar till tu, noi och voi fästs pronomenen på verbet:

• Portamelo! – Ta med den till mig!
• Diciamoglielo! – Vi berättar det för honom/henne!
• Mandatecele! – Skicka dem till oss!

Några korta uppmaningsformer får dubbel konsonant när pronomen läggs till: Dammelo!, ”Ge mig den!”, och Dimmelo!, ”Säg det till mig!”. Före gli- blir det däremot ingen sådan fördubbling: Daglielo!, ”Ge honom/henne den!”.

Vid nekande uppmaning till tu går båda placeringarna bra: Non me lo dire! och Non dirmelo!, ”Säg det inte till mig!”. Vid artigt tilltal med Lei står pronomenen framför även i en jakande uppmaning: Me lo dica, per favore, ”Säg det till mig, är du snäll”.

Exempel i sammanhang

Exemplen visar hur samma system används vid en måltid, i planering och när någon berättar vad som redan har hänt. När svenskan behöver ”den” eller ”dem” framgår den italienska referensen av kommentaren.

Italienska	Svenska	Kommentar
Hai il caricabatterie? Me lo dai?	Har du laddaren? Ger du mig den?	Laddaren är maskulin på italienska.
Te l'ho già detto.	Jag har redan sagt det till dig.	Hela det sagda kan ersättas med lo.
Glielo spiego subito.	Jag förklarar det för honom/henne direkt.	Mottagaren framgår av situationen.
La chiave? Te la lascio sul tavolo.	Nyckeln? Jag lämnar den på bordet åt dig.	La syftar på den feminina formen chiave.
I documenti ve li mando stasera.	Handlingarna skickar jag till er i kväll.	Li syftar på flera maskulina ord.
Le foto ce le mostri dopo?	Visar du oss bilderna sedan?	Ce betyder här ”för oss”.
Ho fatto dei biscotti. Gliene porto qualcuno.	Jag har bakat kakor. Jag tar med några till honom/henne.	Ne syftar på kakor som mängd.
Vuoi del pane? Te ne taglio una fetta.	Vill du ha bröd? Jag skär en skiva åt dig.	Mängden uttrycks efter verbet.
Quanti posti liberi ci sono? Ce ne sono molti.	Hur många lediga platser finns det? Det finns många.	Ce är här inte ”till oss”.
Puoi prestarmela fino a domani?	Kan du låna ut den till mig till i morgon?	Till exempel en cykel, la bicicletta.
Le prenotazioni? Ve le ho confermate ieri.	Bokningarna? Jag bekräftade dem åt er i går.	Dåtidens slutform följer le.
Dimmelo prima di partire.	Säg det till mig innan du åker.	Uppmaning med fastsatta pronomen.
Non gliene parlare adesso.	Prata inte med honom/henne om det nu.	Ne betyder här ”om det”, inte en mängd.

Vanliga misstag

1. Att behålla mi eller ti framför lo

• Fel: Mi lo presti?
• Rätt: Me lo presti? – Lånar du ut den till mig?
• Förklaring: Framför lo, la, li, le, ne används kombinationsformen me, inte mi. Samma växling gäller ti → te, ci → ce och vi → ve.

2. Att bilda en särskild kombination för ”till henne”

• Fel: Le lo mando domani.
• Rätt: Glielo mando domani. – Jag skickar den till henne i morgon.
• Förklaring: Även le, ”till henne”, blir glie-. Formen glielo berättar inte om mottagaren är en man eller en kvinna.

3. Att följa svensk ordföljd

• Fel: Do te la.
• Rätt: Te la do. – Jag ger dig den.
• Förklaring: Framför ett vanligt böjt verb står båda pronomenen före verbet. Placeringen efter verbet kräver en konstruktion där pronomen får fästas, till exempel dartela, ”ge dig den”.

4. Att dela upp gruppen vid ett hjälpverb

• Fel: Me puoi mandarlo?
• Rätt: Me lo puoi mandare? eller Puoi mandarmelo? – Kan du skicka den till mig?
• Förklaring: Med potere flyttas hela gruppen tillsammans. Låt inte me stå före det ena verbet och lo efter det andra.

5. Att glömma böjningen i dåtid

• Fel: Le chiavi? Te le ho lasciato qui.
• Rätt: Le chiavi? Te le ho lasciate qui. – Nycklarna? Jag har lämnat dem här åt dig.
• Förklaring: Le syftar på de feminina nycklarna. Därför får lasciate ändelsen -e, trots att te också ingår i gruppen.

6. Att tolka ce som ”oss” överallt

• Missvisande tolkning: Ce ne sono molti betyder ”Det finns många åt oss”.
• Rätt tolkning: Ce ne sono molti betyder ”Det finns många av dem”.
• Förklaring: Ce är här formen av ci i uttrycket esserci, ”finnas”. Att något finns åt oss måste framgå på annat sätt, exempelvis med per noi, ”åt oss”.

Att tänka på i användningen

Sammanhanget måste göra jobbet

Korta pronomen förutsätter att båda parter förstår vad de syftar på. Glielo porto, ”Jag tar med den till honom/henne”, är naturligt när både saken och mottagaren redan är kända. Om flera personer nyss har nämnts kan det vara tydligare att säga Porto il libro a Sara, ”Jag tar med boken till Sara”.

För att betona en person använder italienskan ofta en längre form med a: Lo do a te, non a lui, ”Jag ger den till dig, inte till honom”. A är en preposition, ett litet relationsord som här betyder ”till”. Lägg märke till att det då står a te, inte a ti. Den längre formen fungerar inte som ännu ett kort pronomen i gruppen.

Vardagsspråk och formell stil

Kombinerade pronomen är vanliga i både tal och skrift; glielo är inte en slarvig förkortning. När mottagarna är flera är Glielo mando, ”Jag skickar den till dem”, normalt i nutida språk. I mer formell stil kan man också möta Lo mando loro. Här betyder loro ”till dem” och står efter verbet.

Vid artigt tilltal till en person kan indirekt Le också ingå i kombinationen: Glielo confermo, ”Jag bekräftar det för er”. Stora bokstäver i artighetsformer varierar med skrivsätt och sammanhang. Välj framför allt en konsekvent ton; det viktiga grammatiskt är att artigt Lei använder verbformer som för ”han/hon”.

Lo kan syfta på en hel tanke

I Te lo prometto, ”Jag lovar dig det”, behöver lo inte ersätta ett maskulint föremål. Det kan syfta på något som sagts eller på hela innehållet i ett löfte. Svenska ”det” är därför ibland en bättre översättning än ”den”.

Fördjupning

Dåtid och participets ändelse

I passato prossimo, en vanlig italiensk dåtidsform, kombineras ett hjälpverb med ett particip, alltså en verbform som dato, ”gett”, eller scritto, ”skrivit”. Med avere och ett föregående direkt objektspronomen lo, la, li, le anpassas participet efter det som pronomenet ersätter. Detta kallas kongruens: formerna får ändelser som passar ihop.

Italienska	Svenska	Vad styr ändelsen?
Il numero? Te l'ho scritto qui.	Numret? Jag har skrivit det här åt dig.	Lo: maskulin singular, därför scritto.
La password? Te l'ho scritta qui.	Lösenordet? Jag har skrivit det här åt dig.	La: feminin singular, därför scritta.
I numeri? Te li ho scritti qui.	Numren? Jag har skrivit dem här åt dig.	Li: maskulin plural, därför scritti.
Le istruzioni? Te le ho scritte qui.	Instruktionerna? Jag har skrivit dem här åt dig.	Le: feminin plural, därför scritte.

I te l'ho scritta syns det alltså på participet att det förkortade l’ står för la. Det är saken som styr ändelsen, inte personen som får något.

Ne för mängd och för andra betydelser

Jämför Te li compro, ”Jag köper dem åt dig”, med Te ne compro due, ”Jag köper två åt dig”. Li pekar ut bestämda saker. Ne låter ett antal eller en mängd stå kvar: två biljetter, lite ost, några äpplen.

När ne ersätter räknade föremål i dåtid anpassas participet normalt efter dem: Di mele, te ne ho comprate quattro, ”Äpplen köpte jag fyra åt dig”. Här gäller comprate de feminina äpplena. Vid uttryck för vikt, mått och behållare kan böjningen vara mer komplicerad; använd inte regeln för räknade föremål mekaniskt på alla mängduttryck.

Ne kan också ersätta ett led med di, utan att någon mängd avses. Gliene ho parlato, ”Jag har pratat med honom/henne om det”, bygger på parlare di qualcosa, ”prata om något”. Här gör ne inte att parlato ska böjas efter ett tänkt föremål.

Kombinationer med reflexiva pronomen

Ett reflexivt pronomen visar att handlingen på något sätt gäller den som själv gör den, som ”sig” i svenska. Även sådana pronomen kan kombineras med lo, la, li, le, ne. Si blir då se:

• Si lava le mani → Se le lava. – Han/hon tvättar händerna.
• Mi metto la giacca → Me la metto. – Jag tar på mig jackan.

I det första exemplet är se inte en annan mottagare: personen tvättar sina egna händer. Den andra delen, le, syftar på le mani, händerna.

Du möter också fasta uttryck som andarsene, ”gå sin väg”: Me ne vado, ”Jag går nu”, och Se ne sono andati, ”De har gått”. Formen följer samma mönster, men betydelsen behöver läras som en helhet. Allt som ser ut som två pronomen betyder alltså inte ”saken till mottagaren”.

Ce ne och ce la kan ha andra funktioner

I Ce ne sono molti kommer ce från det plats- eller existensuttryckande ci, medan ne ersätter det som det finns många av. Det är därför fel att läsa alla tabellens ce som ”till oss”.

På samma sätt är Ce la faccio, ”Jag klarar det”, ett fast uttryck, farcela, ”klara det”. Att lära sig formen ce la hjälper dig känna igen uttrycket, men ordagrann översättning ger inte hela betydelsen. Börja med det regelbundna mottagarmönstret och lägg sedan till sådana uttryck ett i taget.

Övningstips

1. Byt mottagare, behåll saken. Utgå från la chiave, nyckeln: Me la dai?, ”Ger du mig den?”, Ce la dai?, ”Ger du oss den?”, Gliela dai?, ”Ger du honom/henne den?”. Byt sedan till il libro, boken, och gör om serien med lo. Då tränar du de två valen var för sig.

2. Säg samma budskap på tre sätt. Använd ”Du skickar den till mig”: Me lo mandi, sedan ”Du kan skicka den till mig”: Puoi mandarmelo, och sist uppmaningen ”Skicka den till mig!”: Mandamelo!. Lägg märke till att gruppen hålls ihop trots att placeringen ändras.

3. Återskapa det som har ersatts. När du hör gliela eller ce ne, fråga vad varje del syftar på. Kontrollera sedan om en dåtidsform avslöjar saken: Gliel'ho data, ”Jag har gett den till honom/henne”, pekar mot ett feminint ord. Skriv korta dialoger med ett tydligt föremål i första repliken så att svaret inte blir en gissningslek.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Direkta objektspronomen – repetera hur lo, la, li och le ersätter personer och saker. När de formerna sitter blir kombinationerna betydligt lättare att välja.