Direkta objektspronomen i italienska

I korthet

Italienska direkta objektspronomen ersätter den person eller sak som handlingen gäller: Compro il pane (Jag köper brödet) blir Lo compro (Jag köper det). Former som mi, ti, lo, la, ci, vi, li, le står normalt före det böjda verbet, till skillnad från svenskans ”jag köper det”. Vid infinitiv, verbets grundform, kan pronomenet fogas till slutet: Voglio vederti betyder ”Jag vill träffa dig”.

Översikt

Ett pronomen är ett ord som kan ersätta exempelvis ett namn eller en sakbeteckning. Ett direkt objekt är den som eller det som en handling direkt gäller: i ”jag ser Anna” är Anna objektet. När namnet redan är känt säger vi på svenska ”jag ser henne”. Italienska gör samma sak, men placerar det korta pronomenet före verbet: La vedo.

Detta är en grundläggande del av italienskan på A1-nivå. Du möter formerna när någon ringer dig, köper något, letar efter nycklarna eller bjuder in vänner. Du behöver dels välja rätt pronomen, dels placera det rätt i meningen. Börja med dessa två uppgifter; reglerna för dåtid och uppmaningar kan du återkomma till senare.

För svensktalande finns två särskilda omställningar. Det svenska ordet ”den” eller ”det” säger inte vilket italienskt pronomen som behövs: valet beror på det italienska ordets grammatiska kön. Dessutom kan svenskan ibland uttrycka samma betydelse med en annan sorts konstruktion. Utgå därför från hur det italienska verbet används, inte enbart från den svenska översättningen.

Så fungerar det

Hitta det som ska ersättas

Ett verb beskriver exempelvis en handling, som ”köpa” eller ”se”. Ett subjekt är den som gör handlingen. I Giulia compra il giornale (Giulia köper tidningen) är Giulia subjekt och il giornale direkt objekt. Ställ frågan ”vad köper Giulia?” för att hitta objektet.

När tidningen redan har nämnts kan du säga:

• Giulia compra il giornale. – Giulia köper tidningen.
• Giulia lo compra. – Giulia köper den.

Ett substantiv, alltså ett ord för exempelvis en person eller sak, har grammatiskt kön i italienskan: maskulinum eller femininum. Giornale är maskulint, och därför används lo. Att svenska ”tidning” är ett en-ord spelar ingen roll för italienskan.

Alla de korta formerna

Singular betyder ental och plural flertal. För lo, la, li, le behöver du hålla reda på både kön och antal hos det ord som ersätts.

Italienska	Svensk motsvarighet	Användning
mi	mig	Den som talar
ti	dig	En person som du tilltalar med du
lo	honom, den, det	Maskulinum singular
la	henne, den, det	Femininum singular
La	er	Artigt tilltal till en person
ci	oss	Den som talar och andra tillsammans
vi	er	Flera personer som du tilltalar
li	dem	Maskulinum plural, även en blandad persongrupp
le	dem	Femininum plural

Det finns ingen särskild motsvarighet till svenskans skillnad mellan ”honom” och ”den” i lo: sammanhanget visar om pronomenet syftar på en person eller en sak.

• Vedo Paolo. Lo vedo. – Jag ser Paolo. Jag ser honom.
• Vedo il treno. Lo vedo. – Jag ser tåget. Jag ser det.
• Cerco la borsa. La cerco. – Jag letar efter väskan. Jag letar efter den.
• Cerco le chiavi. Le cerco. – Jag letar efter nycklarna. Jag letar efter dem.

Lär dig gärna substantivet tillsammans med dess artikel, det lilla ord som står framför, som il eller la. Då blir det lättare att välja pronomen senare.

Före det böjda verbet

Ett böjt verb visar exempelvis vem som handlar och när något sker. Compro betyder ”jag köper”, medan compriamo betyder ”vi köper”. Det korta objektspronomenet placeras normalt direkt före den böjda verbformen:

• Ti chiamo domani. – Jag ringer dig i morgon.
• Lo compro. – Jag köper det.
• La vedo spesso. – Jag ser henne ofta.

Objektet bestämmer inte verbets personform. I Ti chiamo är det fortfarande jag som ringer. I Mi chiami? (Ringer du mig?) är det du som ringer.

Samma placering gäller i frågor: Li conosci? betyder ”Känner du dem?”. Svenskans omvända ordföljd i en fråga ska alltså inte kopieras till italienskan.

Med negation

En negation är ett ord som nekar något, till exempel ”inte”. Italienskans non står före både pronomenet och det böjda verbet:

• Non ti sento. – Jag hör dig inte.
• Non la conosco. – Jag känner henne inte.
• Non li vediamo. – Vi ser dem inte.

Grundmönstret är non + pronomen + verb. Tänk på non ti sento som en sammanhängande följd, inte som en svensk mening där ”inte” flyttats ord för ord.

Fäst vid infinitiv

Infinitiv är verbets grundform, den form som motsvarar svenskans ”att se” eller ”att köpa”. Italienska infinitiver slutar ofta på -are, -ere eller -ire. När ett pronomen fogas till infinitiven försvinner slutets -e:

• vedere + ti → vederti – se dig
• comprare + lo → comprarlo – köpa det
• sentire + vi → sentirvi – höra er

Med volere (vilja), potere (kunna, få) och dovere (måste, behöva) är två placeringar möjliga. Dessa kallas ofta modalverb, verb som anger exempelvis vilja eller möjlighet inför en annan handling.

• Voglio vederti. / Ti voglio vedere. – Jag vill träffa dig.
• Posso comprarlo. / Lo posso comprare. – Jag kan köpa det.
• Dobbiamo chiamarla. / La dobbiamo chiamare. – Vi måste ringa henne.

Båda varianterna är normala. Använd pronomenet bara en gång. Valfriheten gäller inte automatiskt alla verb som följs av en infinitiv: Spero di vederti betyder ”Jag hoppas få träffa dig”, men pronomenet kan inte utan vidare flyttas framför spero på samma sätt.

Exempel i sammanhang

Här är vardagliga situationer där det redan framgår vem eller vad pronomenet syftar på. Översättningen använder det svenska ord som passar sammanhanget, inte alltid samma svenska motsvarighet för samma italienska pronomen.

Italienska	Svenska	Att lägga märke till
Ti chiamo domani.	Jag ringer dig i morgon.	Ti står före det böjda verbet.
Il pane? Lo compro io.	Brödet? Det köper jag.	Lo ersätter det maskulina ordet för bröd.
La vedo spesso in biblioteca.	Jag ser henne ofta på biblioteket.	Här syftar la på en kvinna.
Voglio vederti prima di partire.	Jag vill träffa dig innan jag åker.	Ti har fogats till infinitiven.
Mi senti bene?	Hör du mig bra?	Objektet är den som talar.
Non ti capisco. Puoi ripetere?	Jag förstår dig inte. Kan du upprepa?	Non kommer före ti.
Ci aspettate davanti al cinema?	Väntar ni på oss framför biografen?	Italienska aspettare tar direkt objekt.
Vi accompagno alla stazione.	Jag följer er till stationen.	Vi syftar på flera personer.
I pomodori? Li lavo subito.	Tomaterna? Jag sköljer dem genast.	Maskulinum plural ger li.
Le valigie? Le porto io.	Resväskorna? Jag bär dem.	Femininum plural ger le.
Signor Rossi, La richiamo più tardi.	Herr Rossi, jag ringer upp er senare.	Artigt La kan syfta på en man.
Queste scarpe sono comode. Le voglio comprare.	De här skorna är bekväma. Jag vill köpa dem.	Pronomenet står före modalverbet.

Vanliga misstag

1. Att behålla svensk ordföljd

• Fel: Io vedo la.
• Rätt: Io la vedo. – Jag ser henne.
• Förklaring: Det korta la står före det böjda verbet. Att subjektet io (jag) finns med ändrar inte detta. Ofta räcker La vedo.

2. Att välja efter svenskans en- och ett-ord

• Fel om en bok: La compro, när det som avses är il libro.
• Rätt: Lo compro. – Jag köper den.
• Förklaring: Libro är maskulint trots att ”bok” är ett en-ord på svenska. För la casa (huset) används i stället La compro – Jag köper det. Utgå alltid från det italienska ordet.

3. Att glömma skillnaden mellan ental och flertal

• Fel om flera väskor: La porto, när det som avses är le borse.
• Rätt: Le porto. – Jag bär dem.
• Förklaring: La ersätter en feminin sak, le flera. Svenskans ”dem” motsvarar både li och le, men italienskan skiljer formerna åt.

4. Att behålla hela infinitiven eller dubblera pronomenet

• Fel: Voglio vedereti. / Ti voglio vederti.
• Rätt: Voglio vederti. / Ti voglio vedere. – Jag vill träffa dig.
• Förklaring: Slutets -e försvinner när pronomenet fogas till vedere. Välj sedan en av placeringarna, inte båda samtidigt.

5. Att använda direkt objekt där italienskan kräver indirekt objekt

• Fel för ”jag skriver till honom”: Lo scrivo.
• Rätt: Gli scrivo. – Jag skriver till honom.
• Förklaring: Ett indirekt objekt anger här mottagaren, den som något skrivs till. Scrivo a Paolo betyder ”Jag skriver till Paolo”. Däremot kan Lo scrivo betyda ”Jag skriver det”, när lo ersätter det som skrivs.

6. Att använda personens kön vid artigt tilltal

• Fel som artigt tilltal till en man: Signor Bianchi, lo accompagno.
• Rätt: Signor Bianchi, La accompagno. – Herr Bianchi, jag följer er.
• Förklaring: Artigt direkt objektspronomen är La oavsett om du talar till en man eller en kvinna. Lo accompagno betyder i stället ”Jag följer honom”.

Bra att veta om användningen

Direkt eller indirekt bestäms av det italienska verbet

Svenska kan ha en preposition, ett ord som ”på” eller ”efter”, där italienskan inte har någon. Därför fungerar det inte alltid att leta efter svenska ”till” eller ”åt” för att avgöra vilken sorts objekt det är.

• Aspetto Marco. Lo aspetto. – Jag väntar på Marco. Jag väntar på honom.
• Cerco Anna. La cerco. – Jag letar efter Anna. Jag letar efter henne.
• Telefono a Marco. Gli telefono. – Jag ringer Marco. Jag ringer honom.

Jämför det sista exemplet med Chiamo Marco. Lo chiamo – Jag ringer Marco. Jag ringer honom. Den svenska betydelsen ligger nära, men telefonare a qualcuno och chiamare qualcuno byggs olika. Lär därför gärna in hela uttryck.

Samma form kan ha olika uppgifter

Mi, ti, ci och vi kan vara både direkta och indirekta objektspronomen. Mi vedi betyder ”Du ser mig”, medan Mi scrivi betyder ”Du skriver till mig”. Formen ensam berättar inte vilken uppgift den har.

De kan också vara reflexiva, alltså syfta tillbaka på den som gör handlingen: Mi lavo betyder ”Jag tvättar mig”. I Mi chiami (Du ringer mig) är däremot du subjekt och jag objekt. Se därför alltid på hela meningen.

Artigt tilltal utan svensk motsvarighet i vardagen

På svenska använder vi oftast du även med obekanta vuxna. Italienska använder oftare artigt Lei i exempelvis kundkontakter. Som subjekt är formen Lei, men som direkt objekt blir den La: Lei mi chiama – Ni ringer mig; Io La chiamo – Jag ringer er.

Stor bokstav är ett sätt att markera artigt tilltal i skrift, särskilt i korrespondens, men liten bokstav förekommer också. Uttalet är detsamma. För flera personer är vi den vanliga objektsformen; du behöver inte någon särskild hövlig pluralform för vardagligt bruk.

Fördjupning – när grunderna sitter

Följande regler bygger vidare på A1-grunden. Du behöver inte använda allt direkt, men de förklarar många former som dyker upp i samtal och texter.

Dåtid med avere och böjning av participet

I passato prossimo, en vanlig italiensk dåtidsform, kombineras ett hjälpverb (ett verb som hjälper till att bilda tidsformen) med ett particip (en verbform som visto, ”sett”, eller comprato, ”köpt”). Objektspronomenet står före hjälpverbet.

När lo, la, li eller le står före avere, anpassas participets slut efter objektets kön och antal. Detta kallas kongruens, att ordens former stämmer överens.

Italienska	Svenska	Vad ändras?
Il libro? L'ho comprato ieri.	Boken? Jag köpte den i går.	Maskulinum singular ger -o.
La giacca? L'ho comprata ieri.	Jackan? Jag köpte den i går.	Femininum singular ger -a.
I biglietti? Li ho comprati ieri.	Biljetterna? Jag köpte dem i går.	Maskulinum plural ger -i.
Le mele? Le ho comprate ieri.	Äpplena? Jag köpte dem i går.	Femininum plural ger -e.

Lo och la förkortas ofta till l’ framför en vokal, särskilt i vanliga former som l'ho och l'hai. Förkortningen kallas elision, att en vokal faller bort och markeras med apostrof. L'ho visto kan betyda ”Jag har sett honom”, medan L'ho vista kan betyda ”Jag har sett henne”. Participet hjälper då till att visa vad l’ syftar på.

Pluralformerna behålls: li ho visti (jag har sett dem, maskulinum) och le ho viste (jag har sett dem, femininum), inte l'ho för plural. Med mi, ti, ci, vi kan motsvarande anpassning variera: om en kvinna är objekt kan både Ti ho visto och Ti ho vista användas för ”Jag har sett dig”. Börja med den fasta regeln för lo, la, li, le.

Uppmaningar och förbud

Imperativ är verbformen för uppmaningar, som ”köp!” eller ”ring!”. Vid en jakande uppmaning med du fogas det korta pronomenet till verbet:

• Compralo! – Köp det!
• Chiamami! – Ring mig!
• Prendila! – Ta den! (om exempelvis la borsa, väskan)

Med vissa korta oregelbundna uppmaningar fördubblas pronomenets första konsonant: Dimmi! (Säg mig!) och Fallo! (Gör det!). Dessa former lär du dig enklast som hela ord.

Vid ett förbud med du är båda placeringarna möjliga: Non lo comprare! och Non comprarlo! betyder ”Köp det inte!”. Vid artig uppmaning står pronomenet däremot före verbet: Mi chiami domani – Ring mig i morgon, uttryckt med artigt tilltal.

Andra verbformer

Gerundium är en form på -ando eller -endo, som bland annat används för att uttrycka en pågående handling. Pronomenet kan fogas till denna form: Guardandolo, ho capito betyder ”När jag tittade på honom förstod jag”. I konstruktionen stare + gerundium kan du välja: Lo sto leggendo och Sto leggendolo betyder båda ”Jag håller på att läsa den”, exempelvis om en bok.

Betonade former och kontrast

De korta formerna är normalt obetonade, alltså inte de ord som får särskilt tryck i uttalet. När själva personen ska framhävas används ofta en längre, betonad form efter verbet:

• Cerco te, non lui. – Jag letar efter dig, inte honom.
• Hanno invitato noi, non loro. – De har bjudit oss, inte dem.

Detta är ingen fri ersättning för den vanliga ordföljden. Ti cerco (Jag letar efter dig) är neutralt; Cerco te framhäver just dig. Efter en preposition behövs också sådana former, exempelvis per me (för mig), inte per mi.

Lo för en hel tanke och kombinationer med andra pronomen

Lo kan syfta på ett helt påstående i stället för ett maskulint substantiv: Non lo so betyder ”Jag vet inte det” eller bara ”Jag vet inte”. Här behöver du inte leta efter något maskulint ord i föregående mening. I È vero? Sì, lo è (Är det sant? Ja, det är det) ersätter lo beskrivningen ”sant”.

När både mottagaren och saken ersätts kan pronomen kombineras: Te lo mando betyder ”Jag skickar det till dig”. Då ändras ti till te. Detta är en egen regeluppsättning, inte ett skäl att ändra Ti chiamo till Te chiamo.

Du kan också höra Il pane, lo compro io – ”Brödet, det köper jag”. Brödet lyfts fram som samtalsämne och tas sedan upp igen med lo. Sådan dislokation, att en satsdel lyfts ut och återupptas, är vanlig i tal. Den ska skiljas från att av misstag använda samma pronomen på två ställen.

Tips för att öva

1. Byt ut saker omkring dig. Skriv il telefono, la tazza, i libri, le chiavi (telefonen, koppen, böckerna, nycklarna). Gör sedan fyra meningar med ”jag ser”: Lo vedo, la vedo, li vedo, le vedo. Utgå från de italienska orden, inte de svenska.
2. Öva placeringen parvis. Säg först Voglio chiamarti och sedan Ti voglio chiamare – båda betyder ”Jag vill ringa dig”. Lägg därefter till non framför hela följden. Kontrollera att pronomenet bara förekommer en gång.
3. Svara kort på vardagsfrågor. På Compri il pane? (Köper du brödet?) svarar du Sì, lo compro (Ja, jag köper det). På Conosci queste persone? (Känner du de här personerna?) blir svaret Sì, le conosco (Ja, jag känner dem). När detta känns lätt kan du göra samma övning i dåtid och kontrollera participets slut.

Relaterade begrepp

• Subjektspronomen – skilj mellan den som gör något och den som handlingen gäller.
• Partitivt ne – för mängder och ”av det/av dem”, i stället för ett bestämt helt objekt.
• Ci som platsord – lär dig när ci betyder ”där” i stället för ”oss”.
• Kombinerade pronomen – bygg vidare med uttryck som te lo mando, ”jag skickar det till dig”.
• Ci och ne – fler användningar av två vanliga småord.
• Dislokationer – förstå hur en person eller sak kan lyftas fram och sedan återupptas med ett pronomen.