Tal, klockslag och datum på tyska
Zahlen und Uhrzeit
Den här artikeln ingår i grammatikträdet för tyska på Settemila Lingue.
Kort sagt
I tyska tal från 21 till 99 säger man entalet före tiotalet: einundzwanzig betyder 21, ungefär ”ett och tjugo”. Klockan fungerar däremot ofta som på svenska: halb drei är halv tre, alltså 14.30 eller 02.30. Använd um vid klockslag, am vid veckodagar och datum och im vid månader: um acht Uhr = klockan åtta, am Montag = på måndag och im Mai = i maj.
Översikt
Tal och tidsuttryck hör till det första du behöver på A1-nivå. De dyker upp när du handlar, bokar en tid, läser en tågtidtabell eller berättar när du är ledig. Målet är både att förstå en skriven uppgift som 21.05., 14:30 Uhr och att kunna säga samma sak i ett samtal.
Som svensktalande har du flera användbara hållpunkter. Tyskans halb drei motsvarar svenskans ”halv tre”, och många månadsnamn känns igen. De viktigaste skillnaderna är talens ordningsföljd, stora bokstäver i namn på dagar och månader samt de små orden framför tidsangivelser. Lär dig därför uttryck som am Freitag och um neun Uhr som hela byggstenar, inte bara de enskilda orden.
Så fungerar det
Grundtal från noll till tjugo
Grundtal anger antal: noll, ett, två och så vidare. Börja med formerna till tjugo; de behövs även när du bygger större tal.
| Tal | Tyska | Svenska |
|---|---|---|
| 0 | null | noll |
| 1 | eins | ett |
| 2 | zwei | två |
| 3 | drei | tre |
| 4 | vier | fyra |
| 5 | fünf | fem |
| 6 | sechs | sex |
| 7 | sieben | sju |
| 8 | acht | åtta |
| 9 | neun | nio |
| 10 | zehn | tio |
| 11 | elf | elva |
| 12 | zwölf | tolv |
| 13 | dreizehn | tretton |
| 14 | vierzehn | fjorton |
| 15 | fünfzehn | femton |
| 16 | sechzehn | sexton |
| 17 | siebzehn | sjutton |
| 18 | achtzehn | arton |
| 19 | neunzehn | nitton |
| 20 | zwanzig | tjugo |
Lägg särskilt märke till sechzehn, utan det sista s i sechs, och siebzehn, utan -en i sieben. Elva och tolv är egna ord, precis som på svenska.
Tiotal och sammansatta tal
| Tal | Tyska | Svenska |
|---|---|---|
| 20 | zwanzig | tjugo |
| 30 | dreißig | trettio |
| 40 | vierzig | fyrtio |
| 50 | fünfzig | femtio |
| 60 | sechzig | sextio |
| 70 | siebzig | sjuttio |
| 80 | achtzig | åttio |
| 90 | neunzig | nittio |
| 100 | hundert / einhundert | hundra |
| 1 000 | tausend / eintausend | tusen |
De flesta tiotal slutar på -zig, men 30 skrivs dreißig. Också här är formerna för sex och sju förkortade: sechzig, siebzig.
Mellan 21 och 99 sätts entalet först, sedan und och därefter tiotalet. Allt skrivs ihop:
- einundzwanzig = tjugoett, 21
- vierunddreißig = trettiofyra, 34
- achtundsechzig = sextioåtta, 68
- neunundneunzig = nittionio, 99
Svenskans ordning kan göra att du hör rätt siffror men skriver dem baklänges. När du hör vierundsechzig, vänta på hela ordet innan du skriver 64.
Hundratal och tusental kommer före resten: zweihundertfünfundvierzig = 245 och zweitausendsechsundzwanzig = 2026. Lägg inte till något extra und direkt efter hundratalet: einhundertzwanzig = 120. Tal under en miljon skrivs normalt som ett ord när de skrivs med bokstäver.
Skillnaden mellan eins, ein och eine
När ett står ensamt heter det normalt eins: Die Nummer ist eins. = Numret är ett. Framför und används däremot ein-: einundzwanzig = 21.
Framför ett substantiv, alltså ett ord för någon eller något, anpassas formen efter ordet: ein Euro = en euro, eine Stunde = en timme. Du säger också eine Minute = en minut. I andra meningar kan formen ändras ytterligare: Ich habe einen Euro. = Jag har en euro. Förklaringen är att tyskan har kasus, alltså olika ordformer beroende på hur orden används i meningen. Här räcker det att lära in de vanliga uttrycken som helheter.
Fråga vad klockan är
Två vanliga frågor är:
- Wie spät ist es? = Vad är klockan?
- Wie viel Uhr ist es? = Hur mycket är klockan?
Svaret börjar ofta med Es ist …, ”Klockan är …”. För ett möte frågar du i stället Um wie viel Uhr …?, ”Vilken tid …?”: Um wie viel Uhr beginnt der Kurs? = Vilken tid börjar kursen?
Skilj på Uhr, som används vid klockslag, och Stunde, som betyder en timme som tidslängd:
- Es ist zwei Uhr. = Klockan är två.
- Der Film dauert zwei Stunden. = Filmen är två timmar lång.
Klockslag i tidtabeller och vardagstal
Vid exakta tider, till exempel i tidtabeller, används ofta 24-timmarsformatet. 14:30 Uhr läses vierzehn Uhr dreißig. Ordet Uhr kommer mellan timmen och minuterna, inte sist.
| Klockslag | Tyska | Svensk motsvarighet |
|---|---|---|
| 08:00 | acht Uhr | klockan åtta |
| 08:05 | acht Uhr fünf | fem över åtta |
| 14:15 | vierzehn Uhr fünfzehn | klockan fjorton femton |
| 14:30 | vierzehn Uhr dreißig | klockan fjorton trettio |
| 18:45 | achtzehn Uhr fünfundvierzig | klockan arton fyrtiofem |
I vardagstal används ofta en tolvtimmarsklocka och uttryck med nach = över och vor = i.
| Tid på eftermiddagen | Vanligt vardagsuttryck | Svenska |
|---|---|---|
| 14:00 | zwei | två |
| 14:05 | fünf nach zwei | fem över två |
| 14:15 | Viertel nach zwei | kvart över två |
| 14:30 | halb drei | halv tre |
| 14:45 | Viertel vor drei | kvart i tre |
| 14:55 | fünf vor drei | fem i tre |
Halb syftar på nästa hela timme, precis som svenskans ”halv”. Es ist halb drei. betyder alltså ”Klockan är halv tre”, inte halv fyra och inte trettio minuter efter tre.
Även fünf vor halb drei = fem i halv tre, 14.25, och fünf nach halb drei = fem över halv tre, 14.35, är vanliga. Efter sådana vardagsuttryck lägger man normalt inte till Uhr.
Vid ett helt klockslag heter det ein Uhr, men utan Uhr säger man eins: Es ist ein Uhr. och Es ist eins. betyder båda ”Klockan är ett”. Vid behov lägger man till morgens = på morgonen, nachmittags = på eftermiddagen eller abends = på kvällen för att undanröja oklarhet.
Veckodagar
Tyska veckodagar skrivs med stor begynnelsebokstav. Det skiljer sig från svenskan.
| Tyska | Svenska |
|---|---|
| Montag | måndag |
| Dienstag | tisdag |
| Mittwoch | onsdag |
| Donnerstag | torsdag |
| Freitag | fredag |
| Samstag | lördag |
| Sonntag | söndag |
Am Montag betyder ”på måndag” eller ”på måndagen”, beroende på sammanhanget. För en återkommande vana kan du använda montags, ”på måndagar”. Då är ordet ett adverb, alltså ett ord som här anger när något brukar ske, och skrivs med liten bokstav.
Jämför Am Montag arbeite ich zu Hause. = På måndag arbetar jag hemma, och Montags arbeite ich zu Hause. = På måndagar arbetar jag hemma. Även jeden Montag, ”varje måndag”, är tydligt och vanligt.
Månader och årstider
| Tyska | Svenska |
|---|---|
| Januar | januari |
| Februar | februari |
| März | mars |
| April | april |
| Mai | maj |
| Juni | juni |
| Juli | juli |
| August | augusti |
| September | september |
| Oktober | oktober |
| November | november |
| Dezember | december |
Månaderna skrivs också med stor bokstav. Lägg märke till März med ä och Juli, som skiljer sig från Juni med bara en bokstav.
Använd im för månader och årstider: im März = i mars, im Sommer = på sommaren. Årstiderna heter Frühling = vår, Sommer = sommar, Herbst = höst och Winter = vinter.
Ett årtal kan stå utan något litet ord framför: 2026 = år 2026. I en mer uttrycklig formulering används im Jahr 2026, ”år 2026”.
Datum och ordningstal
Ordningstal anger plats i en följd: första, andra, tredje. I tyska datum används sådana tal, och en punkt efter en skriven siffra visar att den ska läsas som ordningstal: 3. Mai = tredje maj.
Grundmönstret är -te till och med 19 och -ste från 20. Några vanliga former måste läras separat.
| Datumtal | Form med der | Svenska |
|---|---|---|
| 1. | der erste | den första |
| 2. | der zweite | den andra |
| 3. | der dritte | den tredje |
| 7. | der siebte | den sjunde |
| 8. | der achte | den åttonde |
| 16. | der sechzehnte | den sextonde |
| 20. | der zwanzigste | den tjugonde |
| 21. | der einundzwanzigste | den tjugoförsta |
| 30. | der dreißigste | den trettionde |
Två mönster är särskilt viktiga:
- Heute ist der dritte Mai. = I dag är det den tredje maj.
- Ich komme am dritten Mai. = Jag kommer den tredje maj.
Efter am får datumordet här ändelsen -en: am ersten, am dritten, am zwanzigsten. Lär dig kontrasten der dritte Mai – am dritten Mai innan du försöker behärska alla böjningsformer.
I löptext kan du skriva am 3. Mai. Helt numeriskt skrivs datum i ordningen dag–månad–år: 03.05.2026 betyder 3 maj 2026. Det skiljer sig från svenskans vanliga år–månad–dag. Punkten efter dagen är viktig även när månaden skrivs med bokstäver.
Um, am och im som tidsmarkörer
En preposition är ett litet ord som visar ett samband, exempelvis ”på”, ”i” eller ”vid”. Tyskans prepositioner följer inte alltid svenskan ord för ord.
| Tyskt uttryck | Svenska | Användning |
|---|---|---|
| um acht Uhr | klockan åtta | klockslag |
| am Dienstag | på tisdag | veckodag |
| am 5. Juni | den 5 juni | datum |
| am Morgen | på morgonen | del av dygnet |
| im September | i september | månad |
| im Winter | på vintern | årstid |
| in der Nacht | på natten | uttryck att lära separat |
| heute Abend | i kväll | utan preposition |
| nächste Woche | nästa vecka | utan preposition |
Am är en sammandragning av an dem, och im av in dem. Du behöver inte utveckla dem i vardagliga tidsuttryck. Observera att svenskans ”i kväll” inte blir ett tyskt uttryck med in: det heter heute Abend.
Exempel i sammanhang
Här används talen och tidsuttrycken i situationer där du faktiskt behöver dem. Översättningarna följer naturlig svenska, inte alltid tyskans ordordning.
| Tyska | Svenska | Att lägga märke till |
|---|---|---|
| Ich habe zwanzig Euro. | Jag har tjugo euro. | Belopp med grundtal. |
| Das Ticket kostet einunddreißig Euro. | Biljetten kostar trettioen euro. | Entalet kommer före tiotalet. |
| Wir brauchen eine Stunde. | Vi behöver en timme. | Tidslängd uttrycks med Stunde. |
| Es ist halb drei. | Klockan är halv tre. | Samma tanke som i svenskan. |
| Der Zug fährt um vierzehn Uhr dreißig ab. | Tåget avgår klockan 14.30. | Exakt klockslag med um. |
| Treffen wir uns um Viertel vor sechs? | Ska vi träffas kvart i sex? | Vardaglig tidsangivelse. |
| Am Mittwoch habe ich frei. | På onsdag är jag ledig. | Stor bokstav i veckodagen. |
| Freitags kaufe ich auf dem Markt ein. | På fredagar handlar jag på torget. | Återkommande vana. |
| Im Februar fahren wir nach Berlin. | I februari åker vi till Berlin. | Månad med im. |
| Heute ist der dritte Mai. | I dag är det den tredje maj. | Datum som svar på vad det är för dag. |
| Mein Termin ist am dritten Mai. | Jag har en bokad tid den tredje maj. | Efter am används dritten. |
| Ich bin am einundzwanzigsten Juni geboren. | Jag är född den tjugoförsta juni. | Längre ordningstal i datum. |
| Der Kurs dauert von neun bis elf Uhr. | Kursen pågår från klockan nio till elva. | Ett tidsintervall. |
| Heute Abend rufe ich dich an. | Jag ringer dig i kväll. | Ingen preposition framför heute Abend. |
Vanliga misstag
1. Säga tiotalet först
- Fel: zwanzigundeins för 21.
- Rätt: einundzwanzig.
- Varför: Tyskan säger ental + und + tiotal. Använd dessutom ein, inte eins, i den här sammansättningen.
2. Förväxla klockslag och tidslängd
- Fel: Der Film dauert zwei Uhr.
- Rätt: Der Film dauert zwei Stunden. = Filmen är två timmar lång.
- Varför: Uhr hör till klockslag; Stunde anger hur länge något varar.
3. Använda eins framför Uhr
- Fel: Es ist eins Uhr.
- Rätt: Es ist ein Uhr. = Klockan är ett.
- Varför: Formen framför Uhr är ein. Utan Uhr fungerar däremot Es ist eins.
4. Använda am framför ett klockslag
- Fel: Wir treffen uns am acht Uhr.
- Rätt: Wir treffen uns um acht Uhr. = Vi träffas klockan åtta.
- Varför: Um används vid klockslag. Am används exempelvis vid veckodagar: am Montag um acht Uhr, ”på måndag klockan åtta”.
5. Behålla datumformen efter am
- Fel: Ich komme am dritte Mai.
- Rätt: Ich komme am dritten Mai. = Jag kommer den tredje maj.
- Varför: Datumordet får här ändelsen -en. Jämför med Heute ist der dritte Mai., där formen dritte passar.
6. Skriva dagar och månader som på svenska
- Fel: am montag im mai.
- Rätt: am Montag im Mai = på måndagen i maj.
- Varför: Namn på veckodagar och månader är substantiv och har stor bokstav. Formen montags, ”på måndagar”, skrivs däremot med liten bokstav inne i en mening.
Att tänka på i vardagen
Anpassa klockslaget efter situationen
Använd gärna 24-timmarsformat när du bokar något eller kontrollerar en avgång. Um achtzehn Uhr = klockan 18 är entydigare än um sechs = klockan sex. Vardagliga uttryck är inte mindre korrekta; de behöver bara ett sammanhang som visar vilken del av dygnet du menar.
Tyskan skiljer också mellan en tidpunkt och en väntetid: um drei Uhr = klockan tre, men in drei Stunden = om tre timmar. Svenskans ”om” motsvaras alltså här av in, inte av um.
Regionala ord och klockuttryck
I delar av det tyskspråkiga området används Sonnabend för lördag i stället för Samstag. I Österrike förekommer Jänner för januari.
Du kan också höra viertel drei för 14.15 och dreiviertel drei för 14.45. Då räknas hur stor del av timmen fram till tre som har gått. Uttrycken är regionalt etablerade men används inte överallt. Som nybörjare kan du själv hålla dig till Viertel nach zwei och Viertel vor drei, som är lättare att förstå över regiongränserna.
Fördjupning – när grunderna sitter
Du behöver inte kunna allt här direkt. Följande mönster hjälper dig att förstå priser, årtal och mer precisa tidsangivelser när du möter dem.
Decimaler, priser och större tal
Tyska använder decimalkomma som svenska: 2,5 läses zwei Komma fünf, ”två komma fem”. Efter kommat läser man vid vanlig decimaluppläsning siffrorna var för sig: 3,14 blir drei Komma eins vier.
Priser läses ofta på ett annat sätt: 3,50 € kan sägas drei Euro fünfzig, ”tre euro och femtio cent”. I tydliga prissammanhang hörs också bara drei fünfzig. Euro ändras normalt inte efter tal: ein Euro, zwanzig Euro. Samma sak gäller Cent i ett belopp: fünfzig Cent = femtio cent.
Vid stora tal är eine Million = en miljon och zwei Millionen = två miljoner separata ord. Million är ett substantiv och skrivs därför med stor bokstav. Det skiljer sig från exempelvis zweihundert = tvåhundra.
Läsa årtal
Årtal från 1100 till 1999 läses ofta med hundratal: 1998 blir neunzehnhundertachtundneunzig, ungefär ”nittonhundranittioåtta”. År 2026 läses zweitausendsechsundzwanzig. Uttrycket im Jahr neunzehnhundertneunzig betyder ”år 1990”.
Det fullständiga året behöver inte sägas vid varje datum. Am dritten Mai räcker om året redan är känt. När du bokar långt i förväg är det säkrare att ange hela datumet med siffror.
Från, till, sedan och om
Några användbara tidsuttryck går utöver den enklaste frågan ”när?”:
- von Montag bis Freitag = från måndag till fredag
- von acht bis zehn Uhr = från klockan åtta till tio
- ab Montag = från och med måndag
- seit Montag = sedan i måndags
- vor zwei Tagen = för två dagar sedan
- in zwei Tagen = om två dagar
Seit används när något har pågått sedan en viss tidpunkt och fortfarande gäller: Ich wohne seit Mai hier. = Jag har bott här sedan maj. Lägg märke till att tyskan här använder wohne, ”bor”, där svenskan naturligt säger ”har bott”.
Fler former av datumord
Formen beror inte bara på talet utan också på hur datumet används i meningen. Du har redan sett der dritte Mai och am dritten Mai. I ett brev kan du också möta Berlin, den 3. Mai 2026, ”Berlin den 3 maj 2026”, där datumet läses den dritten Mai. Detta är ännu ett exempel på hur kasus påverkar ordformen, inte ett nytt sätt att räkna.
För egen vardagsanvändning räcker det långt att hålla isär tre saker: datum som namn på dagen, datum efter am och ett datum skrivet med siffror. Den fullständiga böjningen av ordningstal kan du lära dig separat.
Tips för att öva
- Träna på talpar som lätt vänds. Skriv 24 och 42, 36 och 63, 57 och 75 på små lappar. Läs dem högt på tyska, blanda lapparna och skriv sedan siffrorna efter en inspelning av din egen uppläsning. Kontrollera särskilt entalets placering.
- Beskriv samma klockslag på två sätt. Välj fem tider från din kalender. Säg först exempelvis vierzehn Uhr dreißig, sedan halb drei. Lägg till en hel mening med um när du berättar när något händer.
- Gör en veckoplan på tyska. Skriv tre verkliga aktiviteter med dag, datum och tid: Am Montag, dem 4. Mai, arbeite ich um neun Uhr. = På måndag den 4 maj arbetar jag klockan nio. Om den kombinerade datumformen känns svår, dela upp det: Am Montag arbeite ich um neun Uhr. Der vierte Mai ist ein Montag. = På måndag arbetar jag klockan nio. Den fjärde maj är en måndag.
Relaterade begrepp
- Nästa steg: Ordningstal – lär dig hur former som ”första”, ”tredje” och ”tjugonde” byggs och ändras även utanför datum.