Ordningstal på tyska

I korthet

Tyska ordningstal anger plats i en ordning: der erste Tag betyder ”den första dagen”. Från ett till nitton används i regel -t-, från tjugo -st-, och därefter läggs en böjningsändelse till: vierte, zwanzigste, am vierten Mai. Lär in erste, dritte, siebte och achte särskilt, och skriv en punkt efter siffran när den betecknar ett ordningstal: der 3. Mai.

Översikt

Ordningstal svarar på frågan ”vilken i ordningen?”, medan grundtal anger antal. Skillnaden är densamma som mellan svenska tre och tredje: drei Kinder betyder ”tre barn”, men das dritte Kind betyder ”det tredje barnet”. På A2-nivå behöver du framför allt ordningstal för datum, födelsedagar, våningsplan och händelser som sker första, andra eller tredje gången.

Det som brukar kräva mest övning är inte själva talen utan ändelserna. Svenskans första ser likadant ut i ”den första dagen”, ”mitt första jobb” och ”på första dagen”. Tyskan skiljer däremot mellan der erste Tag, mein erster Job och am ersten Tag. Ordningstalet böjs som ett adjektiv, alltså ett ord som beskriver någon eller något.

Börja därför med två färdigheter: att bilda rätt talstam och att känna igen vanliga uttryck som am ersten och zum zweiten Mal. De mer fullständiga böjningsmönstren finns som uppslagsstöd nedan. Du behöver inte lära dig alla tabeller på en gång för att kunna säga när du fyller år.

Så fungerar ordningstalen

1. Bilda talet – lägg sedan till rätt ändelse

Ett substantiv är ett ord för exempelvis en person, sak eller händelse, som Tag (dag), Wohnung (lägenhet) och Treffen (möte). När ordningstalet står framför ett substantiv består det av en stam, den del som behålls, och en ändelse som kan ändras.

I vierte är stammen viert- och ändelsen -e. I vierten är stammen fortfarande viert-, men ändelsen är -en. Det är därför mer användbart att tänka ”vier + t + ändelse” än att tro att vierte alltid är den färdiga formen.

2. Ett till nitton: vanligen -t-

Tabellen visar formen med -e, som i der vierte Tag (den fjärde dagen). Andra ändelser behandlas längre ner.

Grundtal	Ordningstal med -e	Svenska
eins	erste	första
zwei	zweite	andra
drei	dritte	tredje
vier	vierte	fjärde
fünf	fünfte	femte
sechs	sechste	sjätte
sieben	siebte	sjunde
acht	achte	åttonde
neun	neunte	nionde
zehn	zehnte	tionde
elf	elfte	elfte
zwölf	zwölfte	tolfte
dreizehn	dreizehnte	trettonde
vierzehn	vierzehnte	fjortonde
fünfzehn	fünfzehnte	femtonde
sechzehn	sechzehnte	sextonde
siebzehn	siebzehnte	sjuttonde
achtzehn	achtzehnte	artonde
neunzehn	neunzehnte	nittonde

Lägg särskilt märke till följande:

• eins → erste: en egen form, inte en regelbunden bildning av eins.
• drei → dritte: inte dreite.
• sieben → siebte: detta är den vanliga kortare formen. Även siebente förekommer och är korrekt.
• acht → achte: lägg inte till ännu ett t efter det som redan finns.

Prickarna över vokalerna finns kvar i fünfte och zwölfte.

3. Från tjugo: -st-

Från och med tjugo lägger du -st- till grundtalet och därefter böjningsändelsen. Regeln gäller även sammansatta tal. Tyska tal från tjugoett har entalet före tiotalet: einundzwanzig betyder tjugoett, bokstavligen ”ett och tjugo”. Hela talet får ordningstalsändelsen på slutet.

Grundtal	Ordningstal med -e	Svenska
zwanzig	zwanzigste	tjugonde
einundzwanzig	einundzwanzigste	tjugoförsta
zweiundzwanzig	zweiundzwanzigste	tjugoandra
dreißig	dreißigste	trettionde
einunddreißig	einunddreißigste	trettioförsta
hundert	hundertste	hundrade
tausend	tausendste	tusende

Svenskans tjugoförsta kan locka dig att använda tyskans erste inne i talet. Men tjugoförsta heter einundzwanzigste, inte en sammansättning med erste. Det är hela grundtalet einundzwanzig som byggs ut.

4. Välj ändelse efter sammanhanget

Tyska substantiv har genus, grammatisk ordklassning som avgör om de hör ihop med der, die eller das. De kan också stå i olika kasus, former som visar vilken roll ett ord har i meningen. Ordningstalets ändelse beror på genus, kasus, antal och vilket litet bestämningsord som står före, exempelvis der, ein eller mein.

De fyra kasusen är:

• Nominativ: formen för subjektet, den eller det som meningen säger något om, ofta den som gör något.
• Ackusativ: bland annat formen för det direkta objektet, den eller det som en handling riktas mot, exempelvis boken man läser.
• Dativ: bland annat formen för mottagaren, som personen man ger något till. Den krävs också efter vissa prepositioner, ord som mit och bei som anger relationer.
• Genitiv: används bland annat för tillhörighet, ungefär som svenskans s-form i ”dagens slut”.

Efter bestämd artikel, alltså der, die, das och deras böjda former, får ordningstalet -e eller -en. Här visas mönstret med erst-.

Kasus	Maskulinum, en dag	Femininum, en vecka	Neutrum, ett år	Plural, flera dagar
Nominativ	der erste Tag	die erste Woche	das erste Jahr	die ersten Tage
Ackusativ	den ersten Tag	die erste Woche	das erste Jahr	die ersten Tage
Dativ	dem ersten Tag	der ersten Woche	dem ersten Jahr	den ersten Tagen
Genitiv	des ersten Tages	der ersten Woche	des ersten Jahres	der ersten Tage

Som nybörjarregel räcker det långt att minnas: efter bestämd artikel används -e i nominativ singular och i ackusativ för feminina och neutrala ord; annars -en. Singular betyder ett enda exemplar, plural flera.

Efter ein (en/ett) och ägandeord som mein (min/mitt) behöver ordningstalet ibland bära en tydligare ändelse:

Kasus	Maskulinum	Femininum	Neutrum
Nominativ	mein erster Tag	meine erste Woche	mein erstes Jahr
Ackusativ	meinen ersten Tag	meine erste Woche	mein erstes Jahr
Dativ	meinem ersten Tag	meiner ersten Woche	meinem ersten Jahr
Genitiv	meines ersten Tages	meiner ersten Woche	meines ersten Jahres

Det förklarar Das ist mein erstes Auto (Det här är min första bil): Auto hör till das, och efter mein behövs här -es. Svenskans bil är ett en-ord, men det påverkar inte den tyska ändelsen. Utgå alltid från det tyska ordets genus.

5. Datum: skilj på dagens datum och när något händer

Den viktigaste skillnaden är mellan der zweite Mai och am zweiten Mai:

• Heute ist der zweite Mai. — I dag är det den andra maj.
• Wir treffen uns am zweiten Mai. — Vi träffas den andra maj.

Am är en sammandragning av an dem. Här används dativ, och därför blir ändelsen -en. Svenskan har vanligen ingen motsvarande preposition framför datumet: vi säger ”den andra maj”, inte ”på den andra maj”. Ta alltså med am när du på tyska anger dagen då något sker.

När datum skrivs med siffror markerar punkten ordningstalet: am 2. Mai. Om månaden också är en siffra får även den punkt: am 2.5. Detta läses am zweiten Fünften, ungefär ”den andra i femte”. Månadsordet skrivs då med stor bokstav eftersom det används som ett substantiv.

Årtalet är däremot ett grundtal, inte ett ordningstal: i am 2. Mai 2026 får årtalet ingen ordningstalspunkt.

Exempel i sammanhang

Här finns både vardagliga datum och andra situationer där ordningstal behövs. Läs gärna hela uttrycket högt, särskilt orden före ordningstalet.

Tyska	Svenska	Att lägga märke till
Das ist mein erstes Auto.	Det här är min första bil.	Efter mein får det neutrala Auto ändelsen -es.
Heute ist der zweite Mai.	I dag är det den andra maj.	Dagens datum med der och -e.
Er kam als Dritter an.	Han kom fram som tredje man.	Ordningstalet står självständigt och skrivs med stor bokstav.
Unser Termin ist am dritten Juni.	Vi har vår bokade tid den tredje juni.	Am följs av -en.
Wir wohnen im vierten Stock.	Vi bor på fjärde våningen.	Im är in dem; dativ ger -en.
Lesen Sie bitte den ersten Absatz.	Läs det första stycket, tack.	Det man ska läsa står i ackusativ.
Das ist schon meine zweite Tasse Kaffee.	Det här är redan min andra kopp kaffe.	Tasse är feminint: meine zweite.
Ich fahre zum ersten Mal allein nach Berlin.	Jag åker ensam till Berlin för första gången.	Lär in zum ersten Mal som ett helt uttryck.
Bei unserem zweiten Treffen haben wir viel gelacht.	Vid vårt andra möte skrattade vi mycket.	Bei kräver dativ.
Nehmen Sie die zweite Straße links.	Ta andra gatan till vänster.	En vanlig vägbeskrivning.
Sie feiert ihren einundzwanzigsten Geburtstag.	Hon firar sin tjugoförsta födelsedag.	Hela talet får -st-, sedan -en.
Die ersten beiden Tage waren anstrengend.	De första två dagarna var ansträngande.	Första två, inte första och andra som separata placeringar.
Wer war als Erster da?	Vem var där först?	En person anges utan efterföljande substantiv.
Das Hotel liegt in der dritten Straße rechts.	Hotellet ligger på tredje gatan till höger.	In anger läge och följs här av dativ.

Vanliga misstag

Att använda grundtal när du menar ordningsföljd

• Fel: Das ist mein zwei Auto.
• Rätt: Das ist mein zweites Auto. — Det här är min andra bil.
• Varför: Zwei Autos betyder två bilar. ”Min andra bil” kräver ett ordningstal, och Auto behöver här ändelsen -es.

Att bilda tredje regelbundet

• Fel: Heute ist der dreite Mai.
• Rätt: Heute ist der dritte Mai. — I dag är det den tredje maj.
• Varför: Tyskans form är dritte. Precis som svenskans tredje behöver den läras in separat från grundtalet.

Att behålla -e efter am

• Fel: Ich komme am erste Juni.
• Rätt: Ich komme am ersten Juni. — Jag kommer den första juni.
• Varför: Am innehåller dem, och uttrycket står i dativ. Det blir därför -en. Samma mönster finns i im ersten Jahr (under det första året).

Att låta svenskans genus styra

• Fel: Das ist mein erste Auto.
• Rätt: Das ist mein erstes Auto. — Det här är min första bil.
• Varför: Det tyska ordet är das Auto, oavsett att svenska bil är ett en-ord. Ändelsen väljs efter tyskan, inte efter översättningen.

Att glömma punkten efter siffran

• Fel: Wir treffen uns am 4 Mai.
• Rätt: Wir treffen uns am 4. Mai. — Vi träffas den fjärde maj.
• Varför: Punkten visar att siffran ska läsas som ordningstal. Skriv antingen vierten med bokstäver eller 4. med punkt, inte 4ten i vanlig löptext.

Att skriva stor bokstav framför ett substantiv

• Fel: Das ist mein Erstes Auto.
• Rätt: Das ist mein erstes Auto. — Det här är min första bil.
• Varför: Framför Auto används ordningstalet som ett adjektiv och skrivs med liten bokstav. Jämför Er war der Erste (Han var den förste), där ordningstalet självt betecknar personen.

Bra att veta i vardagen

Våningsplan räknas från bottenvåningen

Im ersten Stock betyder ”på första våningen”, men i tyska byggnader ligger der erste Stock normalt en trappa ovanför das Erdgeschoss, bottenvåningen. Svenska skyltar och bostadsbeskrivningar kan använda olika numreringar. Räkna därför inte med att ett svenskt våningsnummer alltid kan överföras direkt.

En etikett behöver inte ha ordningstal

Tyska använder ofta grundtal efter ordet när siffran är en beteckning:

• Zimmer drei — rum tre.
• Seite fünf — sidan fem.
• Kapitel zwei — kapitel två.

Jämför das zweite Kapitel — det andra kapitlet. Båda uttrycken kan peka på samma kapitel, men grammatiken skiljer sig: Kapitel zwei är en beteckning, medan das zweite Kapitel anger plats i följden. Skriv därför inte automatiskt ordningstalspunkt efter alla rums-, sid- och kapitelnummer.

För första gången, inte en första gång

Svenskans ”för första gången” motsvaras oftast av zum ersten Mal. ”För andra gången” blir zum zweiten Mal. Ordet Mal betyder här gång eller tillfälle och skrivs med stor bokstav. Einmal betyder däremot ”en gång” och handlar inte i sig om plats i en ordning.

Fördjupning – när grunderna sitter

Följande mönster är bra att känna igen, men du behöver inte behärska dem för att använda datum och vanliga ordningstal på A2-nivå.

Ordningstal utan bestämningsord

Utan artikel eller ägandeord får ordningstalet tydligare ändelser. Detta kallas stark böjning: ändelsen visar information som annars ofta syns i artikeln.

Kasus	Maskulinum	Femininum	Neutrum	Plural
Nominativ	erster Versuch	erste Hilfe	erstes Ziel	erste Schritte
Ackusativ	ersten Versuch	erste Hilfe	erstes Ziel	erste Schritte
Dativ	erstem Versuch	erster Hilfe	erstem Ziel	ersten Schritten
Genitiv	ersten Versuchs	erster Hilfe	ersten Ziels	erster Schritte

Sådana former förekommer bland annat i rubriker och fasta uttryck. Erste Hilfe betyder ”första hjälpen”, och erste Schritte betyder ”första steg”. Även utan artikel har ordningstalet alltså en ändelse; det står inte som en oböjd stam.

När ordningstalet betecknar en person eller sak

När ordningstalet självt fungerar som ett substantiv får det stor bokstav:

• Sie wurde Zweite. — Hon kom tvåa.
• Er kam als Dritter an. — Han kom fram som tredje man.
• Ich bin der Erste in der Schlange. — Jag är först i kön.
• Sie ist die Erste in der Schlange. — Hon är först i kön.

Efter als utan artikel används här samma tydliga ändelser som utan bestämningsord: als Erster, als Erste, als Erstes. Vilken form som väljs beror på vem eller vad ordet betecknar. Med en artikel ändras mönstret: der Erste men als Erster.

Stor bokstav används inte automatiskt bara för att nästa ord saknas. Om ett substantiv tydligt är underförstått i en jämförelse kan liten bokstav behållas: Ich nehme den zweiten Zug, nicht den ersten — Jag tar det andra tåget, inte det första. Här hör ersten fortfarande ihop med Zug.

Att vara först och att göra något först

Skilj på en placering och en instruktion om ordningsföljd:

• Sie war die Erste. — Hon var den första.
• Zuerst prüfen wir die Adresse. — Först kontrollerar vi adressen.
• Als Erstes prüfen wir die Adresse. — Det första vi gör är att kontrollera adressen.

Zuerst beskriver när något sker och böjs inte. Als Erstes kan användas för det första steget i en arbetsordning. För att rada upp argument finns också erstens, zweitens, drittens — ”för det första”, ”för det andra”, ”för det tredje”. Dessa ord har fasta former och får inte vanliga adjektivändelser.

Andra, ännu en och varannan

Svenskans andra kan ha flera betydelser. Tyskans zweite handlar om talet två i en ordning. Andere betyder i stället ”annan” eller ”andra” i betydelsen övriga:

• Ich nehme den zweiten Bus. — Jag tar den andra bussen i ordningen.
• Ich nehme einen anderen Bus. — Jag tar en annan buss.

Uttrycket jeden zweiten Tag betyder ”varannan dag”. Det syftar alltså inte bara på en enskild andra dag, utan på ett återkommande mönster. På motsvarande sätt betyder jeden dritten Tag ”var tredje dag”.

Historiska namn och romerska siffror

I namn skrivs ordningstal ofta med romerska siffror: Friedrich II. läses Friedrich der Zweite. Böjningen hörs när namnet hamnar i ett annat sammanhang: unter Friedrich II. läses unter Friedrich dem Zweiten — under Fredrik II. För vanlig vardagstyska räcker det att känna igen principen: siffran ser oförändrad ut, men den upplästa formen anpassas grammatiskt.

Tips för att öva

1. Gör en liten kalenderövning. Välj fem datum och säg först vad dagens datum är, sedan när något ska hända: Heute ist der dritte Mai — I dag är det den tredje maj; Der Kurs beginnt am dritten Mai — Kursen börjar den tredje maj. Skriv därefter datumet med siffror och kontrollera punkten.
2. Öva samma tal i tre ramar. Använd till exempel der erste Tag (den första dagen), mein erster Tag (min första dag) och am ersten Tag (på den första dagen). När det känns säkert byter du till zweite och dritte. Då tränar du ändelser utan att samtidigt behöva hitta nya ord.
3. Beskriv en verklig ordningsföljd. Skriv tre meningar om en resa, en arbetsdag eller en bok. Använd ett ordningstal framför ett substantiv, ett datum med am och uttrycket zum ersten Mal. Kontrollera talstammen och böjningsändelsen var för sig.

Relaterade begrepp

• Förkunskaper: Tal och klockslag — repetera grundtalen och hur tyska tal byggs upp innan du lägger till ordningstalens ändelser.