Indefinita pronomen i italienskan

Kortfattat

Qualcuno betyder ”någon”, qualcosa ”något”, nessuno ”ingen” och niente/nulla ”inget”. När ett nekande ord står efter verbet behövs normalt också non: Non vedo nessuno betyder ”Jag ser ingen”. Ognuno betyder ”var och en” och används med verb i ental, medan tutto betyder ”allt” och tutti ”alla”.

Översikt

Indefinita pronomen är ord som syftar på personer eller saker utan att tala om exakt vilka. Ett pronomen är ett ord som kan stå i stället för ett namn eller ett substantiv, alltså ett ord för exempelvis en person, sak eller företeelse. Med qualcuno kan du säga att någon har ringt utan att nämna namnet. Med qualcosa kan du be om något att äta utan att bestämma vad.

På A2-nivå behöver du framför allt skilja mellan personer och saker, säga att ingen eller inget finns och välja mellan ”alla” och ”allt”. Orden är vanliga när man handlar, träffar vänner, frågar efter hjälp eller berättar vad som har hänt. Några få mönster räcker därför långt.

För svensktalande är två skillnader särskilt viktiga. Italienskan säger ofta motsvarigheten till ”inte … ingen”, där svenskan nöjer sig med ”ingen”. Dessutom används flera italienska ord med verb i singular, alltså ental, även när många personer omfattas. Det blir tydligt i Ognuno ha una chiave – ”Var och en har en nyckel”.

Så fungerar det

Välj först mellan personer och saker

Italienska	Svenska	Grundregel
qualcuno	någon	En person vars identitet inte anges; verb i ental.
qualcuna	någon	Kvinnlig person eller något med ett känt feminint namn.
qualcosa	något, någonting	En ospecificerad sak, händelse eller företeelse.
nessuno / nessuna	ingen	Ingen person eller ingen av en känd grupp.
niente / nulla	inget, ingenting	Ingen sak eller företeelse.
ognuno / ognuna	var och en	Varje individ betraktas för sig; verb i ental.
tutto	allt	Helheten, utan att ett namn behöver anges.
tutti / tutte	alla	Samtliga personer eller saker i en grupp.
altro	något annat, annat	Något utöver det som redan nämnts.
altri / altre	andra	Andra personer eller saker.

Maskulinum och femininum är italienskans två grammatiska genus, det vill säga ordklasser för könsböjning. För personer hör valet ofta ihop med vem man talar om. För saker följer det namnet på saken: sedia (stol) är exempelvis feminint. Former som qualcuna kan därför syfta på stolar om det redan är klart vad samtalet gäller.

Qualcuno och qualcosa

Qualcuno används normalt om människor när inget annat har nämnts:

• Qualcuno ha telefonato. – Någon har ringt.
• Conosci qualcuno qui? – Känner du någon här?

Ordet står i ental. Qualcuno sa la risposta betyder ”Någon vet svaret”, inte att en bestämd grupp vet det. Italienskans verb ändrar form beroende på vem som gör något, så entalet behöver synas även i verbet: sa, inte sanno.

Qualcosa används om sådant som inte är en person:

• Devo dirti qualcosa. – Jag måste säga dig något.
• È successo qualcosa? – Har det hänt något?

Till skillnad från svenskan kan formen på ”någon” och ”något” alltså inte bytas bara för att det handlar om en fråga. C'è qualcuno? betyder ”Är det någon där?” och Vuoi qualcosa? betyder ”Vill du ha något?”. Frågeformen i sig kräver inget särskilt nytt pronomen.

När du vill beskriva vad saken är till för används ofta da + infinitiv, alltså verbets grundform:

• Vuoi qualcosa da bere? – Vill du ha något att dricka?
• Cerco qualcosa da leggere. – Jag letar efter något att läsa.

Nessuno, niente och nulla: placeringen styr non

Det viktigaste mönstret är att ett nekande pronomen efter verbet normalt behöver non före verbet. Här är non en negation, alltså ett ord som gör meningen nekande.

Italienska	Svenska	Ordföljd
Non viene nessuno.	Ingen kommer.	Pronomenet står efter verbet: använd också non.
Nessuno viene.	Ingen kommer.	Pronomenet står före verbet: lägg inte till non.
Non manca niente.	Inget saknas.	Pronomenet står efter verbet.
Niente manca.	Inget saknas.	Pronomenet står före verbet; mer markerad ordföljd här.

De två första meningarna har samma grundbetydelse. Skillnaden är inte att den ena innehåller två negativa ord och därför skulle bli positiv. Italienskan låter orden samverka för att uttrycka en enda negation.

Jämför också:

• Non ho capito niente. – Jag förstod ingenting.
• Non ho detto nulla. – Jag sa ingenting.
• Nessuno mi ascolta. – Ingen lyssnar på mig.

Som grundregel står non framför hela verbkedjan: Non ho capito niente, inte mellan ho och capito. Formen nessuno används om personer; niente och nulla används om saker, innehåll och händelser.

I ett kort svar utan verb behövs däremot inget non: Chi viene? Nessuno. – ”Vem kommer? Ingen.” På samma sätt blir Che cosa vuoi? Niente. – ”Vad vill du ha? Inget.”

Ognuno och tutti: var och en eller alla

Ognuno lyfter fram individerna i en grupp, en i taget. Tutti ser gruppen som en helhet. De kan därför beskriva samma situation men kräver olika verbformer:

• Ognuno ha il proprio biglietto. – Var och en har sin egen biljett.
• Tutti hanno il biglietto. – Alla har biljett.

Med ognuno används verb i ental: ha. Med tutti används plural, alltså flertal: hanno. Den feminina formen ognuna kan användas när alla är kvinnor; tutte används om en grupp kvinnor eller om saker med feminina namn.

Vill du säga ”var och en av oss” används di: ognuno di noi. Även då är grundformen ental: Ognuno di noi ha un compito – ”Var och en av oss har en uppgift”. Den som gör något i satsen, subjektet, är här ognuno, inte noi.

Tutto, tutti, tutta och tutte

Skilj framför allt mellan tutto för ”allt” och tutti för ”alla”:

• Tutto è pronto. – Allt är klart.
• Tutti sono pronti. – Alla är klara.

När formerna syftar tillbaka på ett känt substantiv anpassas de efter det:

• Le valigie? Sono tutte qui. – Väskorna? De är här allihop.
• La torta? L'ho mangiata tutta. – Tårtan? Jag åt upp hela.

I den första meningen syftar tutte på flera väskor, i den andra syftar tutta på en enda tårta. Svenskans skillnad mellan ”allt”, ”alla” och ”hela” måste därför översättas efter sammanhanget, inte med ett enda fast italienskt ord.

Altro: något annat eller fler

Altro kan stå ensamt och betyda ”något annat” eller ”något mer”. För en annan enskild person eller sak används ofta un altro / un'altra.

• Vuoi altro? – Vill du ha något mer?
• Non cerco altro. – Jag letar inte efter något annat.
• Questo posto è occupato. Cerchiamone un altro. – Den här platsen är upptagen. Vi letar efter en annan.

Altri och altre syftar på flera andra. Gli altri / le altre betyder vanligen ”de andra”, alltså en grupp som går att identifiera: Gli altri sono già partiti – ”De andra har redan åkt”. Ordet gli är här en bestämd artikel, ett ord som markerar att det handlar om en viss grupp.

Exempel i sammanhang

Tabellen visar vanliga situationer. Lägg särskilt märke till om ordet gäller människor eller saker och om meningen är nekande.

Italienska	Svenska	Att lägga märke till
C'è qualcuno?	Är det någon där?	Någon person, även i en fråga.
Vuoi qualcosa da bere?	Vill du ha något att dricka?	Något följt av vad det är till för.
Non c'è nessuno.	Det är ingen här.	Non behövs eftersom nessuno kommer efter verbet.
Non ho capito niente.	Jag förstod ingenting.	Nekande mening om innehåll, inte om en person.
Qualcuno ha lasciato un ombrello sul treno.	Någon har glömt ett paraply på tåget.	Qualcuno används med ental.
Hai qualcosa di caldo?	Har du något varmt?	Egenskapen kopplas till qualcosa med di.
Nessuno conosce l'indirizzo.	Ingen känner till adressen.	Inget non när nessuno står före verbet.
Non manca nulla: possiamo partire.	Inget saknas: vi kan åka.	Nulla har samma grundbetydelse som niente.
Ognuno di noi paga la propria parte.	Var och en av oss betalar sin del.	Ognuno styr verbet i ental.
Avete preso tutto?	Har ni fått med er allt?	Tutto syftar på hela det som behövs.
Stasera vengono tutti.	Alla kommer i kväll.	Tutti kräver verb i flertal.
Non vuoi nient'altro?	Vill du inte ha något mer?	Nient'altro betyder ”inget annat” eller ”inget mer”.
Le altre sono già in sala.	De andra är redan i salen.	Le altre kan syfta på en känd grupp kvinnor.
Qualcuno di voi sa riparare una bici?	Kan någon av er laga en cykel?	Även med di voi används ental: sa.

Vanliga misstag

1. Att översätta svenskans ”ingen” utan non

• Fel: Vedo nessuno.
• Rätt: Non vedo nessuno. – Jag ser ingen.
• Varför: När nessuno står efter verbet behövs normalt non. Svenskans ”Jag ser ingen” räcker med ett negativt ord, men italienskan gör annorlunda.

2. Att sätta non efter ett inledande nessuno

• Fel: Nessuno non risponde. när du menar ”Ingen svarar”.
• Rätt: Nessuno risponde. – Ingen svarar.
• Varför: Ett nekande pronomen före verbet gör redan satsen nekande. Lägg inte till non i den vanliga konstruktionen.

3. Att använda plural efter ognuno

• Fel: Ognuno hanno una camera.
• Rätt: Ognuno ha una camera. – Var och en har ett rum.
• Varför: Du talar om varje person för sig. Vill du ha plural kan du säga Tutti hanno una camera – ”Alla har ett rum”.

4. Att blanda ihop allt och alla

• Fel: Tutto sono arrivati.
• Rätt: Tutti sono arrivati. – Alla har kommit.
• Varför: Tutto betyder ”allt”, inte ”alla personer”. Med en helt kvinnlig grupp blir det Tutte sono arrivate – ”Alla har kommit”.

5. Att hoppa över di före en egenskap

• Fel: Cerco qualcosa interessante.
• Rätt: Cerco qualcosa di interessante. – Jag letar efter något intressant.
• Varför: Till qualcosa kopplas ett adjektiv, ett ord som beskriver en egenskap, normalt med di. Samma mönster finns i niente di speciale – ”inget särskilt”.

6. Att använda qualcuno direkt före ett namn på en sak

• Fel: Ho qualcuno amico a Roma.
• Rätt: Ho qualche amico a Roma. – Jag har några vänner i Rom.
• Varför: Qualcuno står självständigt. Före ett substantiv används exempelvis qualche, här följt av singularformen amico. Ett annat korrekt alternativ är Ho alcuni amici a Roma – ”Jag har några vänner i Rom”.

Användning och nyanser

Niente och nulla i vardag och skrift

Niente är mycket vanligt i samtal. Nulla är också standardspråk och förekommer både i tal och skrift; i vissa sammanhang uppfattas det som något mer formellt. Grundbetydelsen är densamma: Non so niente och Non so nulla betyder båda ”Jag vet ingenting”.

Lär dig gärna två artighetsfraser som hela uttryck: Di niente! och Di nulla! betyder ”Ingen orsak!” eller ”Det var så lite!”. Här finns inget utsatt verb och därför inget non.

Någon annan och något mer

För ”någon annan” används qualcun altro. Det skrivs utan apostrof. Motsvarande feminina form skrivs qualcun'altra med apostrof: Chiedi a qualcun altro – ”Fråga någon annan”; Chiedi a qualcun'altra – ”Fråga någon annan kvinna”.

För saker används qualcos'altro: Vuoi qualcos'altro? – ”Vill du ha något mer?”. Nient'altro betyder ”inget annat” eller ”inget mer”: Non serve nient'altro – ”Det behövs inget mer”. De här formerna är praktiska att känna igen som hela ordgrupper.

Pronomen jämfört med ord framför substantiv

Det avgörande är inte den svenska översättningen utan om ett namn på personen eller saken står direkt efter ordet:

• Nessuno risponde. – Ingen svarar. Ordet står självständigt.
• Nessun cliente risponde. – Ingen kund svarar. Ordet bestämmer cliente.
• Ognuno paga. – Var och en betalar. Ordet står självständigt.
• Ogni cliente paga. – Varje kund betalar. Ordet bestämmer cliente.

Framför substantiv följer nessuno i stort samma formmönster som uno: nessun problema – ”inget problem”, nessuno studente – ”ingen student”, nessuna domanda – ”ingen fråga”, nessun'amica – ”ingen kvinnlig vän”. Det självständiga nessuno förkortas däremot inte i Non conosco nessuno – ”Jag känner ingen”.

Fördjupning – när du kan grunderna

Följande mönster behöver du inte behärska direkt på A2. De är ändå användbara när du möter längre texter och mer varierat tal.

Känt sammanhang kan ändra vad qualcuno syftar på

Utan sammanhang tolkas qualcuno vanligen som en person. Men när en grupp saker redan har nämnts kan qualcuno eller qualcuna syfta på några exemplar ur gruppen:

• Hai delle monete? Sì, ne ho qualcuna. – Har du några mynt? Ja, jag har några.

Formen qualcuna följer här det feminina ordet moneta, ”mynt”. Det lilla ordet ne betyder ungefär ”av dem”. Det är alltså missvisande att säga att qualcuno aldrig kan gälla saker, även om ”någon person” är den bästa första regeln.

Egenskaper och böjning

Efter qualcosa, niente och nulla används normalt di före en egenskap: qualcosa di nuovo – ”något nytt”, niente di grave – ”inget allvarligt”. Beskrivningen står vanligen i maskulin singular, trots att qualcosa slutar på -a.

Detsamma syns när en händelse beskrivs: È successo qualcosa di strano – ”Något konstigt har hänt”. Formen successo är ett particip, en verbform som bland annat används för att berätta vad som har hänt. För en uttryckligen kvinnlig person anpassas däremot beskrivningen: È arrivata qualcuna delle tue amiche? – ”Har någon av dina väninnor kommit?”.

Nekande ord i frågor och villkor

I vissa frågor och villkor kan niente och nessuno användas utan non och ändå motsvara svenskans ”något” respektive ”någon”. Exempelvis kan Hai bisogno di niente? betyda ”Behöver du något?” och Se senti niente, avvisami ”Om du hör något, säg till”.

Det här upphäver inte grundregeln för vanliga nekande påståenden. Som inlärare kan du tryggt använda de tydligare formerna Hai bisogno di qualcosa? – ”Behöver du något?” och Se senti qualcosa, avvisami – ”Om du hör något, säg till”. Tolka de andra varianterna med hjälp av sammanhang och tonfall.

Vem som helst, vad som helst och var och en

Chiunque betyder ”vem som helst”. Det är inte alltid samma sak som ognuno, som ofta gäller varje medlem i en bestämd grupp:

• Chiunque può partecipare. – Vem som helst kan delta.
• Ognuno di noi può partecipare. – Var och en av oss kan delta.

Qualunque cosa kan uttrycka ”vad som helst”: Puoi scegliere qualunque cosa – ”Du kan välja vad som helst”. Vanliga qualcosa betyder bara ”något”, inte automatiskt ett helt fritt val.

Flera negativa led och varken … eller

Italienskan kan kombinera flera negativa led utan att betydelsen blir positiv:

• Non ho visto nessuno e non ho comprato niente. – Jag såg ingen och köpte ingenting.
• Non voglio né questo né quello. – Jag vill ha varken det här eller det där.

Né … né motsvarar ”varken … eller”. Utgå från vad meningen nekar, snarare än att räkna negativa ord enligt ett svenskt mönster.

Tips för att öva

1. Öva person och sak i par. Skriv frågor om hemmet eller arbetet: Cerchi qualcuno? – ”Letar du efter någon?” och Cerchi qualcosa? – ”Letar du efter något?”. Svara sedan med Non cerco nessuno – ”Jag letar inte efter någon” och Non cerco niente – ”Jag letar inte efter något”.
2. Flytta nessuno runt verbet. Gör om Non risponde nessuno till Nessuno risponde; båda betyder ”Ingen svarar”. Stryk eller lägg till non varje gång du flyttar pronomenet. På så sätt tränar du den viktigaste skillnaden mot svensk negation.
3. Byt mellan individ och grupp. Börja med Ognuno ha una domanda – ”Var och en har en fråga”. Byt sedan till Tutti hanno una domanda – ”Alla har en fråga”. Säg meningarna högt så att både pronomenet och verbändringen fastnar.

Relaterade begrepp

• Grund att bygga på: Subjektspronomen – hjälper dig se vem som gör något i meningen och varför verbet måste passa med exempelvis ognuno eller tutti.