Frågor med frågeord i tyskan

I korthet

Tyska frågor med frågeord börjar normalt med det du vill veta: wer (vem), was (vad), wo (var), wann (när), warum (varför), wie (hur), woher (varifrån) eller wohin (vart). Därefter kommer det böjda verbet: Wo wohnst du? – ”Var bor du?” Grundmönstret liknar svenskans: frågeord + böjt verb + den som gör något + resten. Om frågeordet självt anger vem som gör något behövs inget extra ord för personen: Wer kommt? – ”Vem kommer?”

Översikt

När du ska fråga om en adress, ett pris eller varför tåget är försenat räcker det inte med en fråga som kan besvaras med ja eller nej. Du behöver ange vilken uppgift du saknar. På tyska kallas sådana frågor W-Fragen, eftersom de vanliga frågeorden börjar med bokstaven w. Uttala tyskans w ungefär som svenskt v.

Det här är en grundläggande färdighet på A1-nivå. Redan med några få verb och frågeord kan du fråga var någon bor, när ni ska träffas och vad ett ord betyder. För svensktalande är mycket bekant: ”Var bor du?” och Wo wohnst du? har samma grundordning. Du behöver alltså inte lära om hela sättet att ställa frågor.

Några skillnader är ändå viktiga. Svenskt ”vad” kan motsvaras av både was och wie, beroende på uttrycket. Tyskan skiljer tydligt mellan plats, mål och ursprung med wo, wohin och woher. Längre fram behöver du också känna igen personfrågorna wen och wem. Börja med grundmönstret nedan; de mer avancerade formerna finns i ett eget avsnitt.

Så fungerar frågorna

Välj frågeord efter den uppgift du saknar

Frågeordet hjälper den du talar med att förstå vilket slags svar du väntar dig. Om du vill ha en plats väljer du wo, inte wann. Lär dig gärna orden tillsammans med en kort fråga och ett tänkbart svar.

Tyskt frågeord	Svensk betydelse	Vad du frågar efter
wer	vem	En person som gör något eller identifieras
was	vad	En sak, en handling eller ett innehåll
wo	var	Platsen där något finns eller händer
wann	när	En tidpunkt
warum	varför	En orsak
wie	hur	Ett sätt, ett tillstånd eller en egenskap
woher	varifrån	Ett ursprung eller en utgångspunkt
wohin	vart	Ett mål eller en riktning

Jämför Was machst du? – ”Vad gör du?” med Wie machst du das? – ”Hur gör du det?” I den första frågan vill du veta vilken aktivitet personen ägnar sig åt. I den andra känner du redan till aktiviteten och undrar hur den går till.

Det böjda verbet kommer efter frågeledet

Ett verb är ett ord för en handling eller ett tillstånd, till exempel ”bo” eller ”vara”. Det böjda verbet är den form som passar personen och tiden: wohnst i du wohnst – ”du bor”. Ett subjekt är den eller det som gör något, eller som meningen säger något om; i den meningen är du subjekt.

I en vanlig direkt fråga, alltså en fråga som ställs som en egen mening, ser mönstret ut så här:

Frågeled + böjt verb + subjekt + resten av frågan

Frågeled	Böjt verb	Subjekt	Resten	Hela frågan på svenska
Wo	wohnst	du	jetzt?	Var bor du nu?
Wann	kommt	der Bus	an?	När kommer bussen fram?
Warum	ist	das Geschäft	geschlossen?	Varför är butiken stängd?
Wie	geht	es	dir?	Hur mår du?

Verbet står på andra platsen som meningsdel, inte nödvändigtvis som andra ord. Hela wie lange (hur länge) är ett frågeled:

• Wie lange bleibst du? – ”Hur länge stannar du?”
• Um wie viel Uhr beginnt der Kurs? – ”Vilken tid börjar kursen?”

I den andra frågan kommer flera ord före beginnt, men de bildar tillsammans frågeledet. Regeln är därför inte ”räkna ett ord och sätt in verbet”, utan ”sätt det böjda verbet direkt efter hela frågeledet”.

När frågeordet självt är subjekt

I Wer kommt heute? – ”Vem kommer i dag?” är det just personen som kommer som är okänd. Wer fyller redan subjektets plats. Lägg inte till er (han), sie (hon) eller du (du) bara för att mönstret i andra frågor innehåller ett personord.

• Wer arbeitet hier? – ”Vem arbetar här?”
• Was passiert? – ”Vad händer?”

Med wer används normalt verbets form för en person: Wer kommt?, inte Wer kommen? Det gäller även om svaret visar sig vara flera personer: Anna und Paul kommen. – ”Anna och Paul kommer.”

Jämför Wer besucht Anna? – ”Vem besöker Anna?” med Wen besucht Anna? – ”Vem besöker Anna?” Svenskan ser likadan ut i skrift, men tyskan visar vem som gör besöket och vem som blir besökt genom wer respektive wen. Mer om det finns i fördjupningen.

Skilj på var, vart och varifrån

Wo gäller platsen där något sker, wohin målet för en förflyttning och woher utgångspunkten eller ursprunget:

• Wo bist du? – ”Var är du?”
• Wohin gehst du? – ”Vart går du?”
• Woher kommst du? – ”Varifrån kommer du?”

Svenskan har samma skillnad mellan ”var” och ”vart”, även om många säger ”var” för båda i vardagstal. I neutral standardtyska behöver du hålla isär wo och wohin.

Det är inte själva rörelsen som avgör valet. Wo joggst du? – ”Var joggar du?” frågar efter platsen där du springer, exempelvis i parken. Wohin läufst du? – ”Vart springer du?” frågar efter målet, exempelvis till stationen. Tänk därför plats eller mål, inte stilla eller i rörelse.

Frågeordet kan ingå i ett längre uttryck

Med wie kan du fråga om bland annat ålder, tid och mängd. Lär dig hela uttrycket, inte bara det första ordet.

Tysk fråga	Svensk betydelse	Vad uttrycket gäller
Wie alt bist du?	Hur gammal är du?	Ålder
Wie lange dauert die Fahrt?	Hur lång tid tar resan?	Tidslängd
Wie oft fährt der Bus?	Hur ofta går bussen?	Hur ofta något sker
Wie viel kostet das?	Hur mycket kostar det?	Pris
Wie viele Personen kommen?	Hur många personer kommer?	Antal

Wie viel används bland annat för mängder och priser; wie viele används framför ord i plural, alltså former som betecknar flera, som Personen. Jämför Wie viel Wasser brauchst du? – ”Hur mycket vatten behöver du?” och Wie viele Flaschen brauchst du? – ”Hur många flaskor behöver du?”

Frågor om vad någon heter är särskilt värda att lära in som hela uttryck: Wie heißt du? – ”Vad heter du?” Här motsvarar svenskt ”vad” tyskt wie. En ord-för-ord-översättning ger inte det vanliga tyska uttrycket.

När frågan har flera verbdelar

Det böjda verbet behåller sin plats även när frågan innehåller ytterligare en verbdel. I Wann kannst du kommen? – ”När kan du komma?” är kannst böjt. Kommen står i infinitiv, verbets grundform, och placeras sist.

Samma inramning syns med ett separerbart verb, alltså ett verb vars första del kan skiljas från resten i meningen:

• Wann stehst du auf? – ”När stiger du upp?” Grundformen är aufstehen.
• Wo kaufst du ein? – ”Var handlar du?” Grundformen är einkaufen.

Du behöver inte kunna alla sådana verb för att ställa enkla frågor. Det viktiga är att frågeordet inte ändrar deras vanliga placering: den böjda delen står tidigt och den avskilda delen sist.

Exempel i vardagliga situationer

Frågorna nedan täcker samtal med nya bekanta, planering och praktiska ärenden. Lägg märke till både frågeordet och den information ett svar skulle innehålla.

Tyska	Svenska	Att lägga märke till
Wo wohnst du?	Var bor du?	Frågar efter bostadsort eller adress.
Was machst du?	Vad gör du?	Frågar efter en aktivitet.
Wann kommst du?	När kommer du?	Frågar efter en tidpunkt.
Wer ist das?	Vem är det?	Ber om personens identitet.
Warum lernst du Deutsch?	Varför lär du dig tyska?	Ber om en anledning.
Wie geht es dir?	Hur mår du?	Ett vanligt uttryck mellan personer som duar varandra.
Woher kommen Sie?	Varifrån kommer ni?	Hövligt tilltal till en person.
Wohin fährt dieser Zug?	Vart går det här tåget?	Frågar efter tågets destination.
Wie heißt Ihre Tochter?	Vad heter er dotter?	Tyskan använder wie när man frågar efter namn.
Um wie viel Uhr öffnet die Apotheke?	Vilken tid öppnar apoteket?	Hela uttrycket före verbet är ett frågeled.
Wie lange bleibst du in Berlin?	Hur länge stannar du i Berlin?	Gäller vistelsens längd, inte starttiden.
Wie viele Fahrkarten brauchen wir?	Hur många biljetter behöver vi?	Gäller ett antal.
Was möchtest du trinken?	Vad vill du dricka?	Den böjda verbformen står tidigt, grundformen sist.
Wann fährt der nächste Bus ab?	När avgår nästa buss?	Den avskilda verbdelen ab står sist.

Vanliga misstag

1. Att behålla påståendets ordföljd

• Fel: Wo du wohnst?
• Rätt: Wo wohnst du? – ”Var bor du?”
• Förklaring: I en vanlig direkt fråga kommer det böjda verbet efter frågeledet, före subjektet. Ordföljden wo du wohnst kan däremot vara riktig inne i en längre mening, som vi ser i fördjupningen.

2. Att använda samma ord för plats och mål

• Fel för betydelsen ”Vart går du?”: Wo gehst du?
• Rätt: Wohin gehst du? – ”Vart går du?”
• Förklaring: Wohin frågar efter målet. Wo frågar efter platsen där något sker. Låt inte ett vardagligt svenskt ”var ska du?” sudda ut skillnaden i tyskan.

3. Att översätta ”vad heter” ord för ord

• Fel som vanlig namnfråga: Was heißt du?
• Rätt: Wie heißt du? – ”Vad heter du?”
• Förklaring: Namnfrågan använder wie. Däremot är Was heißt das? – ”Vad betyder det?” korrekt: där frågar du efter en betydelse, inte en persons namn.

4. Att sätta verbet mitt i ett frågeuttryck

• Fel: Wie bleibst du lange?
• Rätt: Wie lange bleibst du? – ”Hur länge stannar du?”
• Förklaring: Wie lange hör ihop. Det böjda verbet kommer efter hela uttrycket. Samma princip gäller wie oft, wie viele Personen och um wie viel Uhr.

5. Att lägga till ett extra subjekt efter wer

• Fel: Wer er kommt heute?
• Rätt: Wer kommt heute? – ”Vem kommer i dag?”
• Förklaring: Wer anger redan den person som frågan gäller. Det finns ingen anledning att lägga in er. Om du i stället vill fråga när han kommer säger du Wann kommt er? – ”När kommer han?”

6. Att tappa verbdelen som ska stå sist

• Fel när du menar ”stiga upp”: Wann stehst du?
• Rätt: Wann stehst du auf? – ”När stiger du upp?”
• Förklaring: Stehen betyder ”stå”, medan aufstehen betyder ”stiga upp” eller ”resa sig”. Frågan behöver båda delarna för att få den avsedda betydelsen.

Att tänka på i samtal

Du eller hövligt Sie?

Frågeorden ändras inte när du byter tilltal, men verbet måste passa personen. Wo wohnst du? betyder ”Var bor du?”, medan Wo wohnen Sie? är den hövliga motsvarigheten. Sie skrivs med stor bokstav vid hövligt tilltal och används både till en person och till flera.

Som svensktalande kan du vara van vid att dua även personer du inte känner. I tyskspråkiga sammanhang är Sie fortfarande vanligt, exempelvis i många kundkontakter. Följ situationen och hur den andra personen tilltalar dig; en enda regel passar inte alla arbetsplatser eller sociala miljöer.

Tonfallet spelar roll

En neutral fråga med frågeord har ofta fallande ton i slutet. Du behöver inte höja rösten på sista ordet för att meningen ska bli en fråga. Stigande ton kan bland annat signalera att du frågar igen eller vill få något bekräftat; intonationen varierar med situationen.

Warum? – ”Varför?” är i sig neutralt, men kan låta krävande om det sägs kort och skarpt. I ett ärende kan Warum ist das nicht möglich? – ”Varför är det inte möjligt?” uppfattas olika beroende på tonfall och sammanhang. En vänlig inledning eller en indirekt fråga gör ofta samtalet mjukare.

Korta frågor och korta svar är naturliga

Om sammanhanget redan är tydligt behöver man inte alltid en full mening: Wann? – ”När?”, Wohin? – ”Vart?” och Warum nicht? – ”Varför inte?” fungerar som följdfrågor. På Wann kommst du? – ”När kommer du?” kan du svara Morgen. – ”I morgon.” Ett svar behöver alltså inte upprepa hela frågans struktur.

Fördjupning: när grundregeln inte räcker

Du behöver inte behärska allt här på A1-nivå. Avsnittet hjälper dig att känna igen sådant som snart dyker upp i samtal och texter.

Wer, wen, wem och wessen

Tyskan markerar vilken roll en person har genom kasus, alltså olika ordformer beroende på ordets uppgift i meningen. Där svenskan ofta använder ”vem” i flera roller har tyskan olika former.

Tysk fråga	Svenska	Frågeordets roll
Wer ruft an?	Vem ringer?	Nominativ: personen som utför handlingen.
Wen rufst du an?	Vem ringer du till?	Ackusativ: personen som handlingen riktas mot med detta verb.
Wem hilfst du?	Vem hjälper du?	Dativ: den form som verbet helfen kräver för personen som får hjälp.
Wessen Tasche ist das?	Vems väska är det?	Genitiv: anger vem något tillhör.

Kasus styrs också av verb och prepositioner, små ord som ”med”, ”för” och ”till”. Lär dig därför inte att wem alltid betyder svenskt ”åt vem”. Helfen (hjälpa) kräver dativ på tyska, trots att svenskan säger ”hjälpa någon” utan preposition.

Om en preposition behövs följer den med frågeordet: Mit wem sprichst du? – ”Vem pratar du med?” och Für wen ist das Geschenk? – ”Vem är presenten till?” I standardtyska står prepositionen normalt före frågeordet, till skillnad från svenskans vanliga placering sist.

Frågor om saker med preposition

När frågan gäller en sak eller ett ämne används ofta wo- + preposition:

• Worauf wartest du? – ”Vad väntar du på?”
• Womit bezahlst du? – ”Vad betalar du med?”
• Worüber sprecht ihr? – ”Vad pratar ni om?”

Om prepositionen börjar med en vokal läggs ofta ett r in: wo + auf blir worauf. Här betyder wo- inte ”var”; hela ordet uttrycker ”vad … på”, ”vad … med” och liknande. För personer används i stället exempelvis Auf wen wartest du? – ”Vem väntar du på?” I ledigt tal hörs också Auf was wartest du? – ”Vad väntar du på?”; worauf är den neutrala standardformen för en sak.

Indirekta frågor har annan ordföljd

En indirekt fråga återger det du undrar inne i en annan mening. Den inbäddade frågan är en bisats, en del som är beroende av den omgivande meningen. Där placeras det böjda verbet sist:

• Direkt: Wo wohnt Anna? – ”Var bor Anna?”
• Indirekt: Ich weiß nicht, wo Anna wohnt. – ”Jag vet inte var Anna bor.”
• Hövlig fråga: Können Sie mir sagen, wo Anna wohnt? – ”Kan ni säga mig var Anna bor?”

Svenskan byter också från ”var bor Anna?” till ”var Anna bor”. Skillnaden blir tydligare i längre meningar: Ich weiß nicht, wann Anna nach Berlin fährt. – ”Jag vet inte när Anna åker till Berlin.” På tyska hamnar fährt efter nach Berlin, inte före som svenskans ”åker”.

Om den ursprungliga frågan har ett frågeord behålls det i den indirekta frågan. En ja/nej-fråga återges i stället med ob, som motsvarar ”om”: Ich weiß nicht, ob Anna kommt. – ”Jag vet inte om Anna kommer.”

Mer precisa frågeord och närliggande uttryck

Warum, wieso och weshalb kan alla betyda ”varför”. Warum är ett bra grundval. Wieso är vanligt i samtal och kan med rätt tonfall uttrycka förvåning; weshalb förekommer också i mer formella texter. Skillnaderna är tendenser, inte fasta regler.

För att välja mellan alternativ kan du använda welcher, welche eller welches, som motsvarar ”vilken”, ”vilka” eller ”vilket”. Formerna ändras efter ordet de hör till och dess roll i meningen:

• Welcher Bus fährt zum Bahnhof? – ”Vilken buss går till stationen?”
• Welche Jacke möchtest du? – ”Vilken jacka vill du ha?”

Was für ein …? frågar snarare efter en typ eller sort: Was für ein Auto fährst du? – ”Vad kör du för bil?” Skillnaden mellan val och typ är användbar, men sammanhanget avgör hur tydlig den är.

Vid tidsfrågor är wann en tidpunkt, medan wie lange är en längd. Prepositioner preciserar frågan ytterligare: Seit wann wohnst du hier? – ”Sedan när bor du här?” och Bis wann bleibst du? – ”Till när stannar du?”

Frågeord senare i meningen

När du inte hörde en viss uppgift kan frågeordet stå där den saknade uppgiften annars skulle stå: Du fährst wohin? – ”Du ska åka vart?” Det är en ekofråga, en fråga som upprepar något någon nyss har sagt. Den kan också uttrycka förvåning. Det är därför inte samma neutrala frågemönster som Wohin fährst du? – ”Vart åker du?”

Du kan dessutom höra småord som denn: Wo wohnst du denn? – ungefär ”Var bor du då?” Ordet ändrar inte frågans grundbetydelse utan färgar samtalstonen. Lär dig sådana uttryck genom sammanhang snarare än genom att alltid översätta denn med ett bestämt svenskt ord.

Tips för att öva

1. Bygg frågor kring en enda situation. Tänk att du ska träffa en vän. Skriv frågor med wer, wo, wann och wie lange, och besvara dem med korta uppgifter. Då kopplar du varje frågeord till den information det faktiskt efterfrågar.
2. Markera hela frågeledet och det böjda verbet. Använd frågor som Wie viele Personen kommen? – ”Hur många personer kommer?” och Wann kannst du kommen? – ”När kan du komma?” Läs högt och kontrollera att du inte delar ett frågeuttryck eller glömmer verbdelen sist.
3. Öva skillnader, inte bara glosor. Säg tre frågor om en resa: Wo bist du? – ”Var är du?”, Wohin fährst du? – ”Vart åker du?” och Woher kommst du? – ”Varifrån kommer du?” Ge olika svar. När det känns säkert kan du göra om en direkt fråga till en indirekt och jämföra verbets placering.

Relaterade begrepp

• Grund att bygga på: Ordföljd i tyska huvudsatser – en huvudsats är en mening som kan stå för sig själv. Här lär du dig varför det böjda verbet normalt står på andra platsen och hur övriga verbdelar placeras.