Utvidgade participfraser i tyskan

I korthet

I tyskan kan en hel beskrivning stå före ett substantiv (ett ord för exempelvis en person eller sak): der in Berlin lebende Mann betyder ”mannen som bor i Berlin”. Beskrivningen slutar med ett böjt particip (en verbform som här används som ett beskrivande ord), alldeles före substantivet. Lebende beskriver vad mannen gör, medan das von meiner Mutter gebackene Brot betyder ”brödet som min mamma har bakat” och beskriver vad som har hänt med brödet.

Översikt

Tänk dig att du läser en tysk tidningsartikel och stöter på die gestern im Stadtrat beschlossenen Maßnahmen – ”åtgärderna som beslutades i kommunfullmäktige i går”. Flera upplysningar ligger samlade mellan die och Maßnahmen. Det är inte flera separata beskrivningar: tillsammans bildar de ett utvidgat participattribut, alltså en längre beskrivning som hör till substantivet. På tyska heter konstruktionen erweitertes Partizipialattribut.

På B2-nivå blir det viktigt att känna igen sådana fraser. De förekommer i nyheter, sakprosa, instruktioner och myndighetstexter. Den grundläggande idén är enkel: en kort relativsats (en sats som beskriver någon eller något, ofta med svenska ”som”) kan ibland ersättas av en participfras före substantivet. Der Mann, der in Berlin lebt – ”mannen som bor i Berlin” – blir der in Berlin lebende Mann.

Svenskan använder också particip: ”det nybakade brödet”, ”de nyligen anställda lärarna”. Men långa fraser framför substantivet känns ofta tyngre på svenska. Därför är en svensk som-sats vanligtvis den naturligaste översättningen, även om tyskan väljer en tätare konstruktion. Målet är först att kunna läsa frasen säkert och sedan att använda den där den gör texten tydligare.

Så fungerar det

1. Hitta substantivet och läs bakåt

Den grundläggande ordningen är:

Artikel eller annat bestämningsord + tillägg + böjt particip + substantiv.

En artikel är ett ord som der, die eller das, ungefär ”den” eller ”det” i den här konstruktionen. Tilläggen kan ange plats, tid, sätt eller vem som utför handlingen.

Tysk fras	Svensk betydelse	Delarnas uppgift
der in Berlin lebende Mann	mannen som bor i Berlin	in Berlin anger plats; lebende beskriver mannen
das von meiner Mutter gebackene Brot	brödet som min mamma har bakat	von meiner Mutter anger vem som bakat; gebackene beskriver brödet
die gestern gekaufte Zeitung	tidningen som köptes i går	gestern anger tid; gekaufte beskriver tidningen

När frasen blir lång: hitta först substantivet, sedan participet precis före det. Koppla därefter tilläggen till handlingen. I die gestern gekaufte Zeitung är det köpet som skedde i går. Gestern beskriver inte tidningen fristående.

Det finns ingen särskild participändelse för ”lång fras”. Du använder samma böjning som i en kortare beskrivning, till exempel die gekaufte Zeitung – ”den köpta tidningen”.

2. Välj particip efter betydelsen

Presensparticip, på tyska Partizip I, beskriver vanligen något som personen eller saken gör, eller något som pågår i den situation texten handlar om. Formen bildas normalt av infinitiven (verbets grundform, som leben, ”bo”) plus -d. Sedan tillkommer adjektivändelsen. Ett adjektiv är ett ord som beskriver någon eller något, som ”liten” eller ”färdig”.

• leben → lebend → der in Berlin lebende Mann – ”mannen som bor i Berlin”.
• warten → wartend → die vor dem Eingang wartenden Gäste – ”gästerna som väntar framför ingången”.
• arbeiten → arbeitend → eine im Ausland arbeitende Ärztin – ”en läkare som arbetar utomlands”.

De vanliga formerna seiend från sein (”vara”) och tuend från tun (”göra”) avviker från den enkla beskrivningen ”grundform plus -d”. Lär gärna in dem som former du kan känna igen; för de flesta vanliga verb fungerar grundregeln direkt.

Perfektparticip, på tyska Partizip II, är den verbform som också används i uttryck som hat gekauft – ”har köpt”. Som beskrivning framför ett substantiv uttrycker den ofta att något har hänt med saken eller personen, eller att ett resultat föreligger.

• kaufen → gekauft → die gestern gekaufte Zeitung – ”tidningen som köptes i går”.
• backen → gebacken → das von meiner Mutter gebackene Brot – ”brödet som min mamma har bakat”.
• schließen → geschlossen → die wegen Bauarbeiten geschlossene Straße – ”gatan som är avstängd på grund av byggarbeten”.

Particip II följer verbets vanliga form, även när den är oregelbunden. Beskrivande användning innebär alltså inte att gebacken ska ersättas med en ny, regelbunden form.

Den användbara huvudskillnaden är den som gör något mot den eller det som påverkas eller befinner sig i ett resultatläge. Men Partizip II är inte alltid passivt. Läs om angekommen och liknande former längre ned.

3. Böj participet som ett adjektiv

Participet böjs efter substantivets genus (grammatisk kategori: maskulinum, femininum eller neutrum), numerus (ental eller flertal) och kasus (den form som visar ordets roll i meningen). Ändelsen påverkas också av vad som står före frasen, exempelvis der, ein eller inget bestämningsord.

Här är hela kasusböjningen med bestämd artikel. Nominativ används bland annat för den som gör något; ackusativ bland annat för det som en handling direkt riktas mot. Dativ används bland annat efter vissa prepositioner, som mit (”med”), och genitiv kan uttrycka tillhörighet.

Kasus	Maskulinum	Femininum	Neutrum	Flertal
Nominativ	der hier lebende Mann	die hier lebende Frau	das hier lebende Kind	die hier lebenden Menschen
Ackusativ	den hier lebenden Mann	die hier lebende Frau	das hier lebende Kind	die hier lebenden Menschen
Dativ	dem hier lebenden Mann	der hier lebenden Frau	dem hier lebenden Kind	den hier lebenden Menschen
Genitiv	des hier lebenden Mannes	der hier lebenden Frau	des hier lebenden Kindes	der hier lebenden Menschen

Fraserna betyder ”mannen/kvinnan/barnet/människorna som bor här”; den svenska översättningen behöver ofta en hel mening för att visa kasusrollen.

Jämför också tre olika bestämningsmönster:

Tyska	Svenska	Böjning
Der hier lebende Mann ist Arzt.	Mannen som bor här är läkare.	Bestämd artikel: lebende
Ein hier lebender Mann hat angerufen.	En man som bor här har ringt.	Obestämd artikel: lebender
Hier lebende Menschen kennen das Problem.	Människor som bor här känner till problemet.	Utan artikel, flertal: lebende
Mit einem hier lebenden Mann habe ich gesprochen.	Jag har talat med en man som bor här.	Efter mit, dativ: lebenden

Längden på frasen påverkar inte böjningen. Fråga alltså inte vilken ändelse som passar till hier eller in Berlin, utan vilken som passar till substantivet och bestämningsordet.

4. Behåll verbets tillägg inne i frasen

När du bygger en participfras behåller du normalt de uttryck som hör till verbet. Ett objekt (den eller det som handlingen riktas mot) kan finnas kvar, liksom en prepositionsfras (ett uttryck som börjar med ett relationsord som ”med”, ”i” eller ”på”).

• Die Frau liest einen Bericht. – ”Kvinnan läser en rapport.”
• die einen Bericht lesende Frau – ”kvinnan som läser en rapport”.

Einen Bericht står fortfarande i ackusativ, eftersom det är rapporten kvinnan läser. Kvinnan är den som utför läsningen.

Två olika böjningssystem kan därför synas samtidigt:

• mit dem einen schweren Koffer tragenden Mann – ”med mannen som bär en tung resväska”.

Dem … Mann står i dativ efter mit. Inuti beskrivningen står einen schweren Koffer i ackusativ, eftersom väskan är det mannen bär. Participet tragenden böjs efter Mann, inte efter Koffer. Den här skillnaden är viktigare än att memorera långa fraser som odelbara uttryck.

5. Växla mellan relativsats och participfras

En säker arbetsgång är att först skriva en kort relativsats, avgöra vem som gör vad och därefter komprimera beskrivningen.

Relativsats	Participfras	Svensk betydelse
der Mann, der in Berlin lebt	der in Berlin lebende Mann	mannen som bor i Berlin
das Brot, das meine Mutter gebacken hat	das von meiner Mutter gebackene Brot	brödet som min mamma har bakat
die Zeitung, die gestern gekauft wurde	die gestern gekaufte Zeitung	tidningen som köptes i går

I brödexemplet ändras perspektivet. Mamman utför bakningen i relativsatsen, men participet beskriver brödet som resultat. Den som bakat kan då anges med von. Det är inte bara en fråga om att stryka ord: relationen mellan personen, handlingen och substantivet måste fortfarande bli rätt.

Exempel i sammanhang

Läs gärna den svenska översättningen som en kontrollfråga: vad beskriver participet, och utför substantivet handlingen eller påverkas det av den?

Tyska	Svenska	Att lägga märke till
Der in Berlin lebende Mann besucht seine Familie oft.	Mannen som bor i Berlin besöker ofta sin familj.	Mannen bor där: Partizip I.
Das von meiner Mutter gebackene Brot ist noch warm.	Brödet som min mamma har bakat är fortfarande varmt.	Brödet har bakats: Partizip II.
Die gestern gekaufte Zeitung liegt auf dem Tisch.	Tidningen som köptes i går ligger på bordet.	Tidsuppgiften hör till köpet.
Die vor dem Eingang wartenden Gäste frieren.	Gästerna som väntar framför ingången fryser.	Platsuppgift och Partizip I i flertal.
Wir suchen eine fließend Schwedisch sprechende Mitarbeiterin.	Vi söker en kvinnlig medarbetare som talar flytande svenska.	Språket och sättet hör till sprechen.
Ich habe mit dem seit zehn Jahren in Hamburg arbeitenden Lehrer gesprochen.	Jag har talat med läraren som arbetar i Hamburg sedan tio år tillbaka.	En längre aktiv beskrivning i dativ.
Die von der Stadt neu eingerichtete Buslinie wird gut genutzt.	Den nya busslinjen som staden har inrättat används flitigt.	Den som inrättat linjen anges med von.
Bitte unterschreiben Sie den Ihnen gestern zugeschickten Vertrag.	Var vänlig och skriv under avtalet som skickades till er i går.	Ihnen är mottagaren och behåller sin dativform.
Die sich auf die Prüfung vorbereitenden Studierenden brauchen Ruhe.	Studenterna som förbereder sig inför provet behöver lugn och ro.	Sich finns kvar i den aktiva frasen.
Die vor einer Stunde angekommenen Gäste warten im Foyer.	Gästerna som kom för en timme sedan väntar i foajén.	Partizip II med aktiv betydelse: gästerna har kommit.
Die wegen Bauarbeiten gesperrte Brücke bleibt bis Freitag geschlossen.	Bron som är avstängd på grund av byggarbeten förblir stängd till fredag.	Orsaken ingår i beskrivningen.
Die noch nicht beantworteten Fragen besprechen wir morgen.	Frågorna som ännu inte har besvarats diskuterar vi i morgon.	Nekandet hör till beantwortet.

Vanliga misstag

1. Att använda ett böjt verb i stället för ett particip

• Fel: der in Berlin lebt Mann
• Rätt: der in Berlin lebende Mann – ”mannen som bor i Berlin”.
• Varför: Lebt är den vanliga verbformen i en mening. Före substantivet behövs här participet med adjektivändelse. Alternativet är en riktig relativsats: der Mann, der in Berlin lebt.

2. Att glömma adjektivändelsen

• Fel: das von meiner Mutter gebacken Brot
• Rätt: das von meiner Mutter gebackene Brot – ”brödet som min mamma har bakat”.
• Varför: I Meine Mutter hat Brot gebacken – ”Min mamma har bakat bröd” – saknar participet adjektivändelse. Men framför Brot fungerar det som ett adjektiv och måste böjas.

3. Att blanda ihop den som gör något och den som påverkas

• Fel för betydelsen ”rapporten som medarbetaren har skrivit”: der von der Mitarbeiterin schreibende Bericht
• Rätt: der von der Mitarbeiterin geschriebene Bericht – ”rapporten som medarbetaren har skrivit”.
• Varför: Rapporten skriver inte. Den blir skriven. Schreibend används om någon som skriver, medan geschrieben här beskriver det skrivna resultatet.

4. Att böja efter ett ord inne i frasen

• Fel: mit dem einen Koffer tragende Mann
• Rätt: mit dem einen Koffer tragenden Mann – ”med mannen som bär en resväska”.
• Varför: Ändelsen på tragenden hör ihop med dem … Mann, som står i dativ. Einen Koffer styr inte participets ändelse.

5. Att stryka ett reflexivt pronomen

Ett reflexivt pronomen är ett ord som syftar tillbaka på den som gör något, som svenska ”sig”.

• Fel för betydelsen ”studenterna som förbereder sig inför provet”: die auf die Prüfung vorbereitenden Studierenden
• Rätt: die sich auf die Prüfung vorbereitenden Studierenden – ”studenterna som förbereder sig inför provet”.
• Varför: Uttrycket är sich auf etwas vorbereiten, ”förbereda sig inför något”. När du använder Partizip I ska sich vara kvar. Utan det kan formuleringen i stället uppfattas som att studenterna förbereder någon annan, med information som saknas.

6. Att sätta kommatecken inne i attributet

• Fel: die, gestern gekaufte, Zeitung
• Rätt: die gestern gekaufte Zeitung – ”tidningen som köptes i går”.
• Varför: En participfras före substantivet skiljs inte av med kommatecken bara för att den innehåller flera ord. En relativsats har däremot kommatecken: die Zeitung, die gestern gekauft wurde.

När konstruktionen passar

Vanligare i skrift än i samtal

Korta fraser som die gestern gekaufte Zeitung är fullt naturliga. Ju fler tillägg som samlas före substantivet, desto mer skriftspråklig blir konstruktionen. I samtal väljer man ofta en relativsats, eftersom lyssnaren då får veta vad beskrivningen gäller tidigare.

Jämför:

• Die seit mehreren Wochen wegen eines technischen Defekts geschlossene Bibliothek öffnet morgen wieder. – ”Biblioteket som har varit stängt i flera veckor på grund av ett tekniskt fel öppnar igen i morgon.”
• Die Bibliothek, die seit mehreren Wochen wegen eines technischen Defekts geschlossen ist, öffnet morgen wieder. – samma betydelse, men beskrivningen kommer efter Bibliothek.

Den första varianten är tät och passar en skriftlig upplysning. Den andra ger läsaren substantivet först. Ingen av dem är automatiskt bättre: välj efter sammanhang och läsbarhet.

Översätt inte alltid med ett svenskt particip

”De i går av staden beslutade åtgärderna” är möjligt i formell svenska, men ”åtgärderna som staden beslutade om i går” är oftast lättare att läsa. Att använda en som-sats i översättningen är alltså inte ett tecken på att du missat den tyska grammatiken.

Omvänt behöver du inte bygga en lång tysk participfras varje gång svenskan har en som-sats. Relativsatser fungerar också i tyskan. En tydlig text är viktigare än att visa upp en avancerad konstruktion.

Inte samma sak som en fristående participfras

Jämför der am Fenster sitzende Mann – ”mannen som sitter vid fönstret” – med Am Fenster sitzend, las er die Zeitung – ”Sittande vid fönstret läste han tidningen”. I den första konstruktionen böjs sitzende och står före substantivet. I den andra kommenterar sitzend hela situationen och saknar adjektivändelse. Det är en annan konstruktion, med andra regler för bland annat syftning och skiljetecken.

Fördjupning

Partizip I anger inte alltid nutid

Namnet presensparticip kan vara missvisande. Formen beskriver ofta något som pågår samtidigt med den situation meningen berättar om, även när den situationen ligger i dåtid:

• Die damals in Berlin lebende Autorin veröffentlichte 1998 ihren ersten Roman. – ”Författaren, som då bodde i Berlin, gav ut sin första roman 1998.”

Lebende betyder här inte att författaren fortfarande bor i Berlin. Damals och resten av meningen placerar boendet i det förflutna. Participfrasen har ingen egen böjning för dåtid eller framtid.

Partizip I kan också beskriva en vana eller stadig egenskap: die regelmäßig nach Oslo fahrenden Züge – ”tågen som regelbundet går till Oslo”. Alla tågen behöver inte vara på väg just nu.

Partizip II kan ha aktiv betydelse

Vid många verb som beskriver en övergång eller ett avslutat skeende får Partizip II aktiv betydelse:

• die gestern angekommenen Gäste – ”gästerna som kom i går”.
• die vor Kurzem eingeschlafenen Kinder – ”barnen som somnade för en stund sedan”.
• die im letzten Jahr gestiegenen Preise – ”priserna som steg förra året”.

Gästerna har inte ”blivit anlända”, och priserna har inte ”blivit stigna”. Substantivet har självt genomgått en förändring eller nått ett nytt tillstånd. Sådana attribut är vanliga med många verb som bildar perfekt med sein, men använd inte det som en mekanisk regel för alla verb.

Jämför:

• die steigenden Preise – ”priserna som stiger”: en pågående utveckling.
• die gestiegenen Preise – ”priserna som har stigit”: resultatet av ökningen.

På motsvarande sätt betyder die in Berlin lebenden Menschen ”människorna som bor i Berlin”. Byt inte till gelebt enbart för att du vill tala om tidigare boende. En relativsats som die Menschen, die früher in Berlin gelebt haben – ”människorna som tidigare har bott i Berlin” – uttrycker den betydelsen tydligt.

Händelse eller tillstånd behöver ibland preciseras

Die geschlossene Tür betyder ”den stängda dörren”. Formen säger i sig inte vem som stängde den eller exakt när. Die vor fünf Minuten geschlossene Tür – ”dörren som stängdes för fem minuter sedan” – riktar uppmärksamheten mot händelsen.

När du utvecklar frasen till en relativsats måste du därför välja efter avsikten:

• die Tür, die geschlossen ist – ”dörren som är stängd”.
• die Tür, die vor fünf Minuten geschlossen wurde – ”dörren som stängdes för fem minuter sedan”.

Participet motsvarar alltså inte alltid en enda bestämd tidsform eller en enda typ av passiv konstruktion. Passiv betyder här att meningen fokuserar på det som påverkas snarare än på den som utför handlingen.

Partizip I med zu: något som ska eller kan göras

I formell skrift förekommer också zu tillsammans med Partizip I. Det ger inte den vanliga aktiva betydelsen, utan beskriver något som behöver, ska eller kan göras med substantivet:

• die bis Freitag einzureichenden Unterlagen – ”handlingarna som ska lämnas in senast på fredag”.
• ein leicht zu lösendes Problem – ”ett problem som är lätt att lösa”.

I det första exemplet är handlingarna det som ska lämnas in, inte något som självt lämnar in annat. I det andra framhävs möjligheten att lösa problemet. Sammanhanget avgör om innebörden är krav, avsikt eller möjlighet.

Vid ett delbart verb (ett verb där en första del kan skiljas från resten, som einreichen, ”lämna in”) placeras zu mellan delarna: einzureichend. Den här konstruktionen är särskilt vanlig i instruktioner och administrativa texter. Den är bra att känna igen, men en relativsats är ofta enklare när du själv skriver.

Allt går inte att komprimera utan betydelseförlust

En relativsats kan uttrycka saker som participet inte visar tydligt: en exakt tidsrelation, en önskan, en möjlighet eller en självständig värdering.

• die Bewerberin, die morgen anrufen möchte – ”den sökande som vill ringa i morgon”.
• die morgen anrufende Bewerberin – ”den sökande som ringer i morgon”.

Den andra frasen bevarar inte upplysningen om att personen vill ringa. Det räcker därför inte att alla orden går att ordna i en kortare fras; betydelsen måste också överleva.

Var särskilt försiktig när substantivet inte är den som gör något i den tänkta aktiva beskrivningen. ”Staden där han bor” kan inte byggas enligt samma mönster som ”mannen som bor där”: staden bor ingenstans. Behåll då en relativsats, exempelvis die Stadt, in der er lebt – ”staden där han bor”.

Tips för egen övning

1. Läs från huvudordet. Markera substantivet i en längre tysk fras, ringa in participet och koppla sedan varje tillägg till handlingen. Börja med die von der Stadt neu eingerichtete Buslinie. Säg först ”busslinjen”, sedan ”inrättad”, sedan ”av staden” och ”nyligen”. Formulera till sist en naturlig svensk mening.
2. Öva åt båda hållen. Gör om die Gäste, die vor dem Eingang warten till die vor dem Eingang wartenden Gäste – båda betyder ”gästerna som väntar framför ingången”. Gör sedan samma sak med das Brot, das meine Mutter gebacken hat. Kontrollera att du väljer aktivt eller passivt perspektiv rätt och behåller den som utför handlingen när det behövs.
3. Ändra meningsrollen utan att ändra beskrivningen. Använd ”mannen som bor i Berlin” i tre ramar: Der in Berlin lebende Mann kommt – ”Mannen som bor i Berlin kommer”; Ich kenne den in Berlin lebenden Mann – ”Jag känner mannen som bor i Berlin”; Ich spreche mit dem in Berlin lebenden Mann – ”Jag talar med mannen som bor i Berlin”. Kontrollera både artikel och participändelse. Prova därefter samma övning med ein.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Perfektparticip som adjektiv – grunden för former som das gebackene Brot, ”det bakade brödet”. Här bygger du vidare genom att lägga till exempelvis tid, plats och den som utför handlingen.