Samordnande konjunktioner i tyska

I korthet

Und, aber, oder, denn och sondern binder ihop ord eller satser utan att själva ändra ordföljden. I ett vanligt påstående står det böjda verbet fortfarande på andra plats i varje huvudsats, alltså i varje sats som kan stå som en egen mening. Aber betyder oftast ”men”, medan sondern används för att rätta något som först har nekats: Nicht heute, sondern morgen – ”Inte i dag, utan i morgon”.

Översikt

Med korta meningar kan du berätta en sak i taget. Med konjunktioner, alltså bindeord, kan du också lägga till något, visa en motsättning, erbjuda ett val eller förklara varför något händer. Det är därför de här fem orden hör till grunderna på A1-nivå: de gör att du kan föra ett vardagligt samtal utan att först lära dig mer invecklade meningar.

De kallas samordnande eftersom de kopplar ihop delar på samma nivå. Det kan vara två ord, som i Tee und Kaffee – ”te och kaffe”, eller två hela huvudsatser, som i Ich lerne und er arbeitet – ”Jag pluggar och han arbetar”. Alla fem kan binda ihop huvudsatser, men denn används för en förklaring med en sats, inte för en vanlig ordlista.

Mycket känns bekant för en svenskspråkig läsare. Tyskans und, aber och oder motsvarar ofta ”och”, ”men” och ”eller”. Två saker behöver däremot extra uppmärksamhet: svenskans ”för” kan vara denn när ordet inleder en förklaring, och svenskans ”men” och ”utan” måste skiljas åt genom valet mellan aber och sondern.

Så fungerar det

De fem orden och deras uppgifter

Tyskt bindeord	Vanlig svensk motsvarighet	Uppgift
und	och	Lägger till något.
aber	men	Visar en motsättning eller något oväntat.
oder	eller	Anger alternativ.
denn	för, eftersom	Ger en förklaring till föregående sats.
sondern	utan	Rättar ett nekat alternativ och ersätter det med ett annat.

Motsvarigheterna är ett stöd, inte en regel för ord-för-ord-översättning. Framför allt kan svenskans ”eftersom” motsvara denn till betydelsen, men inte till ordföljden.

Bindeordet tar ingen plats i satsens ordföljd

Det böjda verbet är den verbform som anpassas efter vem som gör något, till exempel lerne – ”pluggar”, eller arbeitet – ”arbetar”. I en vanlig tysk påståendesats står det på andra plats. Med ”plats” menas en meningsdel, inte nödvändigtvis ett enda ord.

Subjektet, alltså den eller det som satsen säger något om, står ofta först. Men tiden, platsen eller något annat kan stå först i stället. Konjunktionen står utanför denna räkning.

Tyska	Svenska	Ordföljd efter bindeordet
Ich lerne und er arbeitet.	Jag pluggar och han arbetar.	Först den som arbetar, sedan det böjda verbet.
Ich lerne, aber heute arbeitet er nicht.	Jag pluggar, men i dag arbetar han inte.	Tidsuttrycket står först, verbet därefter.
Wir bleiben hier, denn der letzte Bus fährt erst um elf.	Vi stannar här, för sista bussen går först klockan elva.	Hela uttrycket för bussen upptar första platsen.

I det andra exemplet är det alltså heute som får subjektet att stå efter verbet, precis som svenskans ”i dag” i ”i dag arbetar han”. Det är inte aber som orsakar någon förändring.

En användbar kontroll är att tillfälligt täcka över bindeordet. Den andra påståendesatsen ska fortfarande ha en möjlig huvudsatsordföljd: Heute arbeitet er nicht – ”I dag arbetar han inte”.

Frågor behåller sin frågeordföljd

Regeln innebär inte att alla satser efter bindeord måste ha verbet på andra plats. En ja- eller nej-fråga börjar normalt med det böjda verbet, och det gör den även efter oder:

• Kommst du oder bleibst du? – ”Kommer du eller stannar du?”
• Fahren wir mit dem Bus oder nehmen wir ein Taxi? – ”Åker vi buss eller tar vi en taxi?”

Bindeordet förändrar inte satstypen. Ett påstående förblir ett påstående och en fråga behåller den ordföljd som frågan behöver.

Ord och kortare uttryck kan också kopplas ihop

Du behöver inte alltid bygga två fullständiga satser. Ofta kopplar du bara ihop två delar med samma uppgift:

• Brot und Käse – ”bröd och ost”.
• klein, aber praktisch – ”liten men praktisk”.
• heute oder morgen – ”i dag eller i morgon”.
• nicht im Büro, sondern zu Hause – ”inte på kontoret, utan hemma”.

Delarna behöver passa in på samma ställe i meningen. I det sista exemplet är båda delarna platsuttryck. Sondern ersätter alltså en uppgift om plats med en annan.

Gemensamma delar kan utelämnas

När samma person gör två saker behöver subjektet ofta inte upprepas:

• Ich koche und höre Musik. – ”Jag lagar mat och lyssnar på musik.”
• Sie möchte kommen, aber kann heute nicht. – ”Hon vill komma men kan inte i dag.”

I båda fallen är det tydligt vem båda handlingarna gäller. När personen ändras behövs däremot ett nytt subjekt: Ich koche und du deckst den Tisch – ”Jag lagar mat och du dukar”.

Kommatecken

Tysk kommatering följer inte alltid svensk skrivvana. Lär dig följande grundmönster:

• Aber och sondern: skriv komma före ordet när det binder ihop satser eller motsatta delar: klein, aber praktisch – ”liten men praktisk”.
• Denn: skriv komma mellan de två satserna.
• Und och oder: normalt inget komma mellan enkla ord eller uttryck. Mellan två huvudsatser som kan stå självständigt får du sätta komma för att göra meningen tydligare.

Ich lese und meine Schwester kocht och Ich lese, und meine Schwester kocht betyder båda ”Jag läser och min syster lagar mat”. Kommat är frivilligt i just denna typ av samordning. I längre meningar kan andra regler ändå kräva kommatecken, till exempel när en inskjuten sats avslutas precis före und.

Exempel i sammanhang

Tabellen visar både hela satser och kortare uttryck. Lägg märke till att svenskans naturligaste översättning inte alltid har samma bindeord som tyskan.

Tyska	Svenska	Att lägga märke till
Ich lerne und er arbeitet.	Jag pluggar och han arbetar.	Två personer och två huvudsatser.
Zum Frühstück esse ich Brot und Käse.	Till frukost äter jag bröd och ost.	Två ord med samma uppgift.
Wir kochen und essen zusammen.	Vi lagar mat och äter tillsammans.	Subjektet behöver inte upprepas.
Sie ist müde, aber glücklich.	Hon är trött men glad.	Två egenskaper ställs mot varandra.
Ich möchte mitkommen, aber ich muss arbeiten.	Jag vill följa med, men jag måste arbeta.	En önskan möter ett hinder.
Das Café ist klein, aber dort gibt es guten Kuchen.	Kaféet är litet, men där finns det gott fikabröd.	Platsordet kommer först efter bindeordet.
Kommst du oder bleibst du?	Kommer du eller stannar du?	Båda delarna har frågeordföljd.
Möchtest du Tee oder Kaffee?	Vill du ha te eller kaffe?	Val mellan två drycker.
Wir können heute anrufen oder morgen eine Nachricht schreiben.	Vi kan ringa i dag eller skriva ett meddelande i morgon.	De två alternativen delar på inledningen.
Ich nehme den Bus, denn mein Fahrrad ist kaputt.	Jag tar bussen, för min cykel är trasig.	Orsaken uttrycks med huvudsatsordföljd.
Zieh eine Jacke an, denn draußen ist es kalt.	Ta på dig en jacka, för det är kallt ute.	Förklaringen motiverar en uppmaning.
Das ist kein Hotel, sondern eine Jugendherberge.	Det är inget hotell, utan ett vandrarhem.	En felaktig uppgift rättas.
Wir fahren nicht am Freitag, sondern am Samstag.	Vi åker inte på fredag, utan på lördag.	Det är dagen som korrigeras.
Nicht nur Anna, sondern auch ihr Bruder kommt mit.	Inte bara Anna, utan också hennes bror följer med.	Ett särskilt uttryck som utvidgar uppgiften.

Vanliga misstag

1. Att flytta verbet sist efter denn

• Fel: Ich bleibe zu Hause, denn ich krank bin.
• Rätt: Ich bleibe zu Hause, denn ich bin krank. – ”Jag stannar hemma, för jag är sjuk.”
• Förklaring: Denn inleder en huvudsats. Verbet bin ska därför stå på andra plats i denna påståendesats, inte sist.

Det svenska ”eftersom” kan locka dig att tänka på en bisats, alltså en sats som är en del av en större mening. Tyskans weil fungerar så, men denn gör det inte.

2. Att låta aber utlösa omvänd ordföljd

• Fel: Ich habe Zeit, aber muss ich arbeiten.
• Rätt: Ich habe Zeit, aber ich muss arbeiten. – ”Jag har tid, men jag måste arbeta.”
• Förklaring: Aber upptar inte första platsen i den nya satsen. Utan något annat först kommer subjektet ich före verbet muss.

Jämför aber heute muss ich arbeiten – ”men i dag måste jag arbeta”. Där står tidsordet först, och därför kommer subjektet efter verbet.

3. Att använda sondern för varje motsättning

• Fel: Die Wohnung ist teuer, sondern schön.
• Rätt: Die Wohnung ist teuer, aber schön. – ”Lägenheten är dyr men fin.”
• Förklaring: Du nekar inte att lägenheten är dyr. Båda uppgifterna gäller samtidigt, så du behöver aber.

Med sondern blir innebörden en annan: Die Wohnung ist nicht teuer, sondern günstig – ”Lägenheten är inte dyr, utan prisvärd”. Den första beskrivningen avvisas och ersätts.

4. Att välja aber när avsikten är en rättelse

• Missvisande för en rättelse: Ich trinke keinen Kaffee, aber Tee.
• Tydligare rättelse: Ich trinke keinen Kaffee, sondern Tee. – ”Jag dricker inte kaffe, utan te.”
• Förklaring: Du vill ersätta drycken kaffe med drycken te. Sondern visar just det förhållandet.

Aber kan däremot stå efter en nekad uppgift om du lägger till en kontrast i stället för att rätta den: Ich trinke keinen Kaffee, aber mein Bruder trinkt jeden Tag welchen – ”Jag dricker inte kaffe, men min bror dricker det varje dag”. En negation, alltså ett nekande uttryck, kräver därför inte automatiskt sondern.

5. Att glömma tyskt komma före aber

• Fel i skrift: Das Zimmer ist klein aber gemütlich.
• Rätt: Das Zimmer ist klein, aber gemütlich. – ”Rummet är litet men mysigt.”
• Förklaring: I tyskan skrivs komma före kontrasterande aber även här, fast det bara kopplar ihop två egenskaper. Svenskans kommatering kan inte kopieras rakt av.

Användning och stil

Denn är ett vanligt sätt att förklara

Denn är inte ett gammaldags ord. Det förekommer både i tal och skrift, särskilt när talaren lägger till ett skäl till ett påstående, ett råd eller ett beslut. I vardagligt tal är weil också mycket vanligt.

När någon frågar Warum? – ”Varför?” – är en fristående förklaring med weil däremot det naturliga valet: Weil ich müde bin – ”För att jag är trött”. Denn knyter normalt an till något som redan sagts och används inte på samma sätt som ett fristående svar.

Svenskans ”för” har dessutom flera uppgifter. I ”Jag stannar hemma, för jag är sjuk” kan du använda denn. Men ”en present för dig” blir ein Geschenk für dich. Där behövs für, inte denn.

Oder kan bli en kort kontrollfråga

I samtal kan oder? läggas till sist när du vill ha bekräftelse:

Du kommst morgen, oder? – ”Du kommer i morgon, eller hur?”

Här räknar du inte upp två uttalade alternativ. Tonfallet visar att du vill kontrollera att du har förstått rätt. Det är vanligt i vardagligt språk; i formell text är en fullständig fråga ofta tydligare.

Och och men kan inleda meningar

Du kan börja en ny mening med Und eller Aber. Det är inte i sig ett grammatiskt fel. Det kan ge ett naturligt samtalsflöde eller markera en tydlig vändning. I en längre saktext blir det däremot lätt enformigt om nästan varje mening börjar så. Växla mellan korta meningar och samordning efter vad som blir tydligast.

Fördjupning – när grunderna sitter

Du behöver inte behärska allt här på A1-nivå. Följande skillnader hjälper dig däremot att förstå längre texter och undvika att göra grundregeln alltför absolut.

Denn, weil och deshalb: liknande samband, olika byggnad

Alla tre kan uttrycka samband mellan orsak och följd, men de har olika grammatiska uppgifter.

Tyska	Svenska	Skillnad i byggnad
Ich bleibe zu Hause, denn ich bin krank.	Jag stannar hemma, för jag är sjuk.	Bindeordet står utanför den andra huvudsatsens ordföljd.
Ich bleibe zu Hause, weil ich krank bin.	Jag stannar hemma eftersom jag är sjuk.	Bisatsen har det böjda verbet sist.
Ich bin krank, deshalb bleibe ich zu Hause.	Jag är sjuk, därför stannar jag hemma.	Ordet för följden upptar första platsen; verbet kommer direkt efter.

Deshalb är här ett adverb, alltså ett ord som anger ett samband eller en omständighet inom satsen. Till skillnad från denn räknas det som en plats i ordföljden. Samma skillnad märks mellan aber och trotzdem:

• Es regnet, aber wir gehen spazieren. – ”Det regnar, men vi tar en promenad.”
• Es regnet, trotzdem gehen wir spazieren. – ”Det regnar, ändå tar vi en promenad.”

Svenskan ger ett bra stöd: jämför ”men vi går” med ”ändå går vi”. Alla ord som binder ihop tankar fungerar alltså inte som samordnande konjunktioner.

Sondern rättar det som negationen gäller

För att förstå en längre mening behöver du se exakt vad som nekas:

• Nicht Anna, sondern Paul hat angerufen. – ”Det var inte Anna, utan Paul som ringde.”
• Anna hat nicht angerufen, sondern eine Nachricht geschrieben. – ”Anna ringde inte, utan skrev ett meddelande.”

I det första exemplet rättas personen. I det andra rättas handlingen. Försök hålla de två alternativen nära varandra i meningen, så att läsaren lätt ser vad som ersätts.

Det särskilda uttrycket nicht nur …, sondern auch … betyder ”inte bara …, utan också …”. Här avvisas inte den första uppgiften. I stället avvisas begränsningen ”bara”:

Er spricht nicht nur Deutsch, sondern auch Schwedisch. – ”Han talar inte bara tyska, utan också svenska.”

Samordning gör inte automatiskt alla satser till huvudsatser

Grundregeln är att konjunktionen inte ändrar den ordföljd som delarna redan behöver. Därför kan und också binda ihop två bisatser:

Ich weiß, dass du müde bist und dass du morgen früh arbeiten musst. – ”Jag vet att du är trött och att du måste arbeta tidigt i morgon.”

Båda delarna efter dass, ”att”, har bisatsordföljd med det böjda verbet sist. Und tvingar inte fram huvudsatsordföljd. Detta är en mer allmän och hållbar regel än att säga att ”verbet alltid står på andra plats efter und”.

Samma ord kan ha en annan uppgift

Denn förekommer också i frågor som Was machst du denn hier? – ”Vad gör du här då?” Där är det en partikel, ett litet ord som färgar tonen, inte en konjunktion som anger orsak. Det kan uttrycka nyfikenhet eller förvåning beroende på sammanhanget.

Även aber kan stå inne i en sats: Das ist aber teuer! – ”Det var verkligen dyrt!” Här förstärker ordet reaktionen. Kommaregeln för ett samordnande aber gäller inte denna användning.

Flera personer som subjekt

När und binder ihop två personer som tillsammans är subjekt står verbet normalt i plural, alltså i en form för flera: Anna und Paul kommen morgen – ”Anna och Paul kommer i morgon”.

Med oder handlar det i stället om alternativ. När två enskilda personer presenteras som alternativ är singular, en form för en enda, normalt: Anna oder Paul kommt morgen – ”Anna eller Paul kommer i morgon”. Vid mer komplicerade alternativ kan verbformen bli besvärlig. Då är det ofta tydligare att upprepa hela satsen: Anna kommt morgen oder ihre Freunde kommen morgen – ”Anna kommer i morgon eller hennes vänner kommer i morgon”.

Tips för att öva

1. Bygg en liten vardagsberättelse med fem samband. Skriv en mening med varje bindeord om exempelvis mat, arbete eller en resa. Kontrollera vad varje ord gör: lägger till, visar motsats, erbjuder val, förklarar eller rättar. Använd inte sondern utan att kunna peka ut vad du först har nekat.
2. Öva ordföljden med två olika inledningar. Utgå från Ich arbeite heute – ”Jag arbetar i dag”. Lägg till aber och jämför aber ich arbeite heute – ”men jag arbetar i dag”, med aber heute arbeite ich – ”men i dag arbetar jag”. Stryk under verbet och se vilken del som står först.
3. Välj mellan men och utan innan du väljer tyskt ord. Jämför ”Bilen är gammal men pålitlig” med ”Bilen är inte gammal utan nästan ny”. Försök sedan skriva motsvarande meningar med aber respektive sondern. Läs dem högt och kontrollera kommat.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Ordföljd i huvudsatser – grunden för att placera det böjda verbet rätt, även när tiden eller platsen står först.