Sapere och conoscere i italienskan

Kort sagt

Sapere används för att veta något och för att kunna göra något man har lärt sig: So la risposta betyder ”Jag vet svaret” och So nuotare betyder ”Jag kan simma”. Conoscere används för att känna någon eller vara bekant med något: Conosco Maria betyder ”Jag känner Maria”. Svenskans skillnad mellan veta, kunna och känna ger alltså en bra utgångspunkt, men ordet kunna behöver extra eftertanke.

Översikt

På A1-nivå behöver du kunna fråga om någon vet var stationen ligger, kan simma eller känner en viss person. I italienskan väljer du då inte bara rätt böjning, utan också rätt verb. Sapere handlar främst om information och inlärda färdigheter. Conoscere handlar om bekantskap och förtrogenhet med personer, platser och saker.

För den som talar svenska är grundskillnaden ganska lätt att känna igen: ”Jag vet var hon bor” är inte samma sak som ”Jag känner henne”. Däremot kan svenskans ”kunna” motsvara flera italienska uttryck. ”Jag kan laga mat” handlar om en färdighet, medan ”Jag kan den här staden väl” handlar om lokalkännedom. Därför kan du inte välja italienskt verb enbart efter det svenska ordet.

Börja med huvudregeln och formerna i nutid. Längre ner finns sådant du möter senare: överlappande användningar, skillnaden mellan att veta och att få veta, samt uttryck som sa di limone. De ändrar inte grundregeln, men hjälper dig att förstå verkliga samtal och texter.

Så fungerar det

1. Lär dig formerna i nutid

Presens är verbformen för nutid och sådant som gäller i allmänhet. Sapere har oregelbundna presensformer som behöver läras in. För conoscere är det särskilt viktigt att komma ihåg conosco och conoscono.

Personord	Svenska	Sapere	Conoscere
io	jag	so	conosco
tu	du	sai	conosci
lui / lei	han / hon	sa	conosce
Lei	Ni, artigt till en person	sa	conosce
noi	vi	sappiamo	conosciamo
voi	ni, flera personer	sapete	conoscete
loro	de	sanno	conoscono

I italienskan utelämnas ofta personordet, eftersom verbformen visar vem som menas. Sappiamo betyder alltså ”vi vet”, och Conosco Maria betyder ”Jag känner Maria”. Sätt ut personordet när du vill betona eller jämföra: Io so nuotare, lui no – ”Jag kan simma, men det kan inte han”.

Former som so, sa och sai skrivs utan accent. Lägg också märke till dubbelteckningen i sappiamo och sanno.

2. Sapere för fakta och information

Använd sapere när det handlar om något man vet, exempelvis ett svar, ett telefonnummer eller ett sakförhållande.

• Non so la risposta. – Jag vet inte svaret.
• Sai il suo numero di telefono? – Kan du hans eller hennes telefonnummer?
• Sappiamo che il negozio è chiuso. – Vi vet att affären är stängd.

Informationen kan följa direkt efter verbet, som i so la risposta. Den kan också komma i en bisats, alltså en del av meningen som är inbyggd i en större mening. Che motsvarar ofta svenskans ”att”: So che lavori qui – ”Jag vet att du arbetar här”.

När det man vet är svaret på en fråga används frågeord som dove (var), quando (när) eller chi (vem). Med se uttrycker man ”om” i betydelsen ”huruvida”:

• Sai dove abita Giulia? – Vet du var Giulia bor?
• Non so quando arriva il treno. – Jag vet inte när tåget kommer.
• Non sappiamo se Luca viene. – Vi vet inte om Luca kommer.

Jämför med svensk ordföljd. Vi säger ”Var bor Giulia?” men ”Vet du var Giulia bor?”. I den italienska meningen Sai dove abita Giulia? står verbet abita före namnet. Försök därför lära dig hela italienska mönster, inte bara byta ut orden i en svensk mening.

3. Sapere för inlärda färdigheter

För att säga att någon kan göra något använder du sapere + infinitiv. Infinitiv är verbets grundform, som svenskans ”simma” eller ”laga”; på italienska exempelvis nuotare och cucinare.

• Sai nuotare? – Kan du simma?
• Mia sorella sa guidare. – Min syster kan köra bil.
• Non sappiamo cucinare molto bene. – Vi är inte så bra på att laga mat.

Det ska inte stå något a eller di mellan sapere och grundformen. So cucinare betyder ”Jag kan laga mat”, inte ”Jag vet matlagning”. På svenska är det just kunna som låter naturligt här.

Skilj detta från potere, som handlar om möjlighet eller tillåtelse:

• So guidare, ma oggi non posso guidare. – Jag kan köra bil, men i dag har jag inte möjlighet att köra.

Personen har färdigheten men kan av någon anledning inte använda den just nu. Svenskans ”kan” döljer ofta den skillnaden.

4. Conoscere för personer, platser och annat man är bekant med

Använd conoscere för personlig bekantskap eller förtrogenhet med något. Det kan vara en stad, en bok, en restaurang, ett ämne eller ett arbetssätt.

• Conosci Maria? – Känner du Maria?
• Conosciamo bene Roma. – Vi känner Rom väl.
• Conosco questo libro, ma non l'ho letto. – Jag känner till den här boken, men jag har inte läst den.

Med personer kan sammanhanget visa hur nära bekantskapen är. Conosco Maria betyder vanligen att du känner henne, inte bara att du känner till en uppgift om henne. För att uttrycka enbart kännedom kan du precisera: Conosco Maria solo di nome – ”Jag känner bara Maria till namnet”.

Namnet kommer direkt efter verbet: Conosco Maria. Italienskan använder här inget extra ord motsvarande ”med” eller ”till”. Detsamma gäller platser: Conosco Roma betyder ”Jag känner Rom”, medan Abito a Roma betyder ”Jag bor i Rom”. Det är olika konstruktioner.

5. Ett enkelt sätt att välja

Fråga dig vad du egentligen vill säga, innan du väljer verb:

Det du menar	Italienskt mönster	Svensk motsvarighet
Jag har informationen.	So che il museo è aperto.	Jag vet att museet är öppet.
Jag har lärt mig färdigheten.	So nuotare.	Jag kan simma.
Jag är bekant med personen.	Conosco Anna.	Jag känner Anna.
Jag är förtrogen med platsen.	Conosco bene Torino.	Jag känner Turin väl.

Det här är en beslutsregel, inte en absolut gräns mellan ”fakta” och ”saker”. Även conoscere kan handla om kunskap. Avgörande är ofta om du framhäver en bestämd uppgift eller en mer allmän förtrogenhet.

Exempel i sammanhang

Tabellen visar både vardagliga frågor och användbara svar. Försök först avgöra varför verbet passar, innan du läser kommentaren.

Italienska	Svenska	Kommentar
Sai nuotare?	Kan du simma?	Inlärd färdighet.
Non so la risposta.	Jag vet inte svaret.	En bestämd uppgift.
Conosci Maria?	Känner du Maria?	Bekantskap med en person.
Conosciamo bene Roma.	Vi känner Rom väl.	Förtrogenhet med en plats.
Sapete a che ora parte il treno?	Vet ni vilken tid tåget går?	Fråga om information.
So che domani non lavori.	Jag vet att du inte arbetar i morgon.	Ett sakförhållande efter che.
Non sappiamo se il ristorante è aperto.	Vi vet inte om restaurangen är öppen.	Osäkerhet om en uppgift.
Mia figlia sa già leggere.	Min dotter kan redan läsa.	Något hon har lärt sig.
Sanno cucinare molto bene.	De är mycket bra på att laga mat.	Färdighet i grundform efter verbet.
Conosci un buon meccanico?	Känner du någon bra bilmekaniker?	Bekantskap eller kännedom som kan ge en rekommendation.
Non conosco questa zona.	Jag känner inte till det här området.	Brist på lokalkännedom.
Conoscete questo autore?	Känner ni till den här författaren?	Behöver inte betyda personlig bekantskap.
Sai come si chiama?	Vet du vad han eller hon heter?	Kunskap om namnet, inte om personen.
Conosco Paolo, ma non so dove abita.	Jag känner Paolo, men jag vet inte var han bor.	Båda verben behövs i samma mening.

Vanliga misstag

1. Att använda sapere för att känna en person

• Fel för den avsedda betydelsen: So Maria.
• Rätt: Conosco Maria. – Jag känner Maria.
• Förklaring: Du beskriver en bekantskap. Om det i stället gäller information om Maria behöver du tala om vilken: So dove abita Maria – ”Jag vet var Maria bor”.

2. Att sätta conoscere direkt före en färdighet

• Fel: Conosco nuotare.
• Rätt: So nuotare. – Jag kan simma.
• Förklaring: En inlärd färdighet uttrycks med sapere följt av verbets grundform. Att vara bekant med simning som ämne är inte samma sak som att kunna simma.

3. Att lägga till ett ord mellan sapere och grundformen

• Fel: So a cucinare.
• Rätt: So cucinare. – Jag kan laga mat.
• Förklaring: Konstruktionen behöver inget a. Lär in so cucinare och sai guidare som hela uttryck, även om du har sett andra italienska verb följas av a.

4. Att blanda ihop kunnande och möjlighet

• Missvisande om du menar en färdighet: Posso nuotare.
• Tydligt om färdigheten: So nuotare. – Jag kan simma.
• Förklaring: Posso nuotare är en korrekt mening, men betyder att du får eller har möjlighet att simma. Den säger inte i sig att du har lärt dig att simma.

5. Att använda lokalkännedom när man frågar efter läget

• Fel för ”Vet du var stationen ligger?”: Conosci dove si trova la stazione?
• Rätt: Sai dove si trova la stazione? – Vet du var stationen ligger?
• Förklaring: Här efterfrågas en uppgift. Conosci la stazione? är däremot korrekt och betyder ”Känner du till stationen?” eller ”Är du bekant med stationen?”.

6. Att bilda sapere som ett regelbundet verb

• Fel: Io sapo la risposta.
• Rätt: So la risposta. – Jag vet svaret.
• Förklaring: Presensformerna är so, sai, sa, sappiamo, sapete, sanno. Lär gärna in dem med korta fraser i stället för enbart som en ramsa.

Att tänka på i samtal

Korta svar och naturliga följdfrågor

Non lo so betyder ”Jag vet inte” eller ”Det vet jag inte”. Det lilla ordet lo syftar här tillbaka på informationen: ”det”. Även Non so förekommer, men Non lo so är ett mycket användbart fristående svar.

• A che ora arriva? — Non lo so. – Vilken tid kommer han eller hon? – Det vet jag inte.
• Conosci Elena? — Sì, la conosco. – Känner du Elena? – Ja, jag känner henne.

I det andra svaret står la för ”henne”. Det är ett objektspronomen, alltså ett kort ord som ersätter den person eller sak som verbet gäller. Jämför Conosci Marco? — Sì, lo conosco – ”Känner du Marco? – Ja, jag känner honom”.

Artighet och tonfall

Samma skillnad mellan verben gäller med artigt tilltal. Sa dov'è la fermata? betyder ”Vet Ni var hållplatsen ligger?” och Conosce questo albergo? betyder ”Känner Ni till det här hotellet?”. Italienskt artigt tilltal använder Lei med formen sa eller conosce. Det motsvarar inte svenskans vardagliga användning av ”du”, som är betydligt mer utbredd även mellan obekanta.

Sai kan också användas för att fånga uppmärksamheten: Sai, oggi sono un po' stanco – ”Du förstår, jag är lite trött i dag”. Då är det inte en verklig kontrollfråga om vad lyssnaren vet.

Fördjupning – när grundregeln inte räcker

Du behöver inte behärska allt detta på A1-nivå. Se avsnittet som en vägledning för sådant du kommer att möta när du läser och lyssnar mer.

Ibland passar båda verben

Skillnaden går inte mellan två helt avskilda sorters kunskap. Med ord som ”svar”, ”namn” och ”språk” finns överlappning.

• So la risposta. – Jag vet svaret.
• Conosco la risposta. – Jag känner till svaret.

Båda är vanliga och korrekta. Det vore därför missvisande att lära sig att conoscere aldrig får användas om fakta. Däremot är sapere det naturliga grundvalet före en uppgift uttryckt med che, dove eller ett liknande ord: So dove abita – ”Jag vet var han eller hon bor”.

Med språk kan du möta både So l'italiano och Conosco l'italiano, ungefär ”Jag kan italienska”. So parlare italiano betyder mer uttryckligt ”Jag kan tala italienska”. Om du vill beskriva din praktiska språknivå fungerar också Parlo un po' d'italiano – ”Jag talar lite italienska”. Svenskans ”kunna italienska” säger alltså inte automatiskt vilket av de två verben du ska välja.

Att veta jämfört med att få veta

När du börjar tala om dåtid blir skillnaden mellan ett tillstånd och en händelse viktig. Imperfetto är en dåtidsform som bland annat beskriver bakgrund och pågående tillstånd. Passato prossimo är en sammansatt dåtidsform som ofta används för avgränsade händelser.

Italienska	Svenska	Vad som framhävs
Sapevo già la notizia.	Jag kände redan till nyheten.	Kunskapen fanns sedan tidigare.
Ho saputo la notizia ieri.	Jag fick veta nyheten i går.	Tidpunkten då informationen blev känd.
Conoscevo già Marta.	Jag kände redan Marta.	En befintlig bekantskap.
Ho conosciuto Marta ieri.	Jag träffade Marta för första gången i går.	Bekantskapen inleddes.

Här består de sammansatta formerna av avere och ett particip, en verbform som används tillsammans med ett annat verb: ho saputo och ho conosciuto. Huvudformerna att känna igen är alltså sapere – saputo och conoscere – conosciuto.

Översättningen beror ändå på sammanhanget. Ho sempre saputo la verità betyder ”Jag har alltid vetat sanningen”, inte att du upprepade gånger fick veta den. Och Ho conosciuto molte persone kan naturligt återges med ”Jag har lärt känna många människor”. Formen ensam avgör inte allt.

Att kunna göra något jämfört med att lyckas

Sapevo nuotare betyder ”Jag kunde simma” och beskriver en färdighet i dåtid. Non ho saputo rispondere kan däremot betyda ”Jag kunde inte svara” eller ”Jag lyckades inte svara”, exempelvis när du blev ställd av en fråga.

Det behöver inte betyda att du saknade all relevant kunskap. Uttrycket kan gälla hur du klarade just situationen. På svenska använder vi ofta ”kunde” även här, vilket gör det lätt att missa nyansen.

Några vanliga uttryck att känna igen

Sapere di kan handla om smak eller lukt, inte om kunskap:

• Questa torta sa di limone. – Den här kakan smakar citron.

Det är en särskild betydelse av verbet. Försök inte förklara den med grundregeln ”veta”.

Far sapere betyder ”meddela” eller ”låta någon veta”:

• Ti faccio sapere domani. – Jag hör av mig i morgon och ger besked.

Saperne di används för att veta något om ett ämne. Det lilla ordet ne syftar på ämnet eller saken som diskuteras:

• Non ne so niente. – Jag vet ingenting om det.
• Vorrei saperne di più. – Jag skulle vilja veta mer om det.

Lär helst in dessa som hela uttryck. De bygger på samma verb, men deras småord har egna uppgifter och bör inte läggas till i vanliga meningar som So nuotare.

Tips för att öva

1. Sortera efter betydelse, inte efter det svenska ordet. Skriv nio meningar om ditt liv: tre saker du vet, tre färdigheter du har och tre personer eller platser du känner. Bygg sedan italienska meningar med so, so + grundform och conosco. Fråga dig särskilt vad ”kan” betyder i varje svensk mening.

2. Träna par som skiljer en uppgift från en bekantskap. Använd till exempel Conosco Sara, ma non so dove lavora – ”Jag känner Sara, men jag vet inte var hon arbetar”. Byt namn och information. Då tränar du verbvalet i ett sammanhang där båda verben faktiskt behövs.

3. Välj form och förklara ditt val högt. Fyll i meningarna nedan innan du tittar på svaren. Om du kan förklara betydelsen behöver du inte gissa efter vilket ord som råkar stå närmast.

Kort självtest

• Tu ___ nuotare? – Kan du simma?
• Noi ___ bene Roma. – Vi känner Rom väl.
• Io non ___ dove abita Luca. – Jag vet inte var Luca bor.
• Voi ___ mia sorella? – Känner ni min syster?
• Loro ___ cucinare. – De kan laga mat.

Svar: sai, conosciamo, so, conoscete, sanno. Första och sista meningen gäller färdigheter, andra och fjärde gäller förtrogenhet eller bekantskap, och tredje gäller information.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Regelbundna verb på -are – lär dig hur verb böjs efter person och använd grundformer som nuotare, cucinare och parlare efter sapere.