Savoir och connaître på franska

Kort sagt

Både savoir och connaître kan motsvara svenska veta, kunna eller känna till. Använd savoir för en uppgift, ett faktum eller en färdighet: Je sais où il habite och Je sais nager. Använd connaître när du är bekant med en person, en plats, ett ämne eller en sak: Je connais Léa och Je connais bien Lyon.

Översikt

Svenskan delar ofta upp betydelsen tydligt mellan veta, kunna, känna och känna till. Franskan gör en annan uppdelning med två vanliga verb. Därför räcker det inte alltid att översätta ett svenskt ord direkt: både jag vet svaret och jag kan simma använder savoir, medan jag känner Nora och jag känner till den här boken använder connaître.

Skillnaden hör till grunderna på A1-nivå och dyker upp så snart man talar om kunskap, personer och vardagliga färdigheter. En bra första regel är att titta på det som följer efter verbet. Ett annat verb i infinitiv (verbets grundform, som nager, ”simma”) eller en hel frågesats pekar nästan alltid på savoir. En person eller plats som direkt objekt (den eller det som man känner till) pekar på connaître.

Båda verben är oregelbundna. De följer alltså inte det vanliga mönstret för franska verb på -er. Det är bäst att lära sig formerna tillsammans med korta fraser: je sais, nous savons, je connais och nous connaissons.

Så fungerar det

Grundvalet

Det du vill uttrycka	Välj	Mönster	Exempel
Ett faktum eller en exakt uppgift	savoir	savoir + uppgift/substantiv	Je sais la réponse.
Innehållet i en hel sats	savoir	savoir que/si/où/pourquoi…	Je sais où elle travaille.
En inlärd färdighet	savoir	savoir + infinitiv	Il sait conduire.
Bekantskap med en person	connaître	connaître + person	Nous connaissons Amira.
Kännedom om en plats, sak eller ett ämne	connaître	connaître + substantiv	Tu connais ce quartier ?

Tänk gärna så här:

• savoir gäller vad någon vet eller kan göra;
• connaître gäller vem eller vad någon har bekantskap med.

Savoir för fakta och uppgifter

Savoir används när kunskapen kan uttryckas som ett svar, ett faktum eller en bestämd uppgift:

• Je sais son adresse. — Jag vet hans/hennes adress.
• Elle sait la vérité. — Hon vet sanningen.
• Vous savez l'heure ? — Vet ni vad klockan är?
• Nous ne savons pas la réponse. — Vi vet inte svaret.

Det förekommer alltså att savoir följs av ett substantiv (ett ord för en person, sak eller idé), särskilt med ord som réponse, adresse, nom, heure och vérité. Det viktiga är att substantivet står för en konkret upplysning, inte något man är bekant med genom erfarenhet.

Savoir före en sats eller ett frågeord

När man vet att, om, var, när, hur, varför eller vem något gäller används savoir:

• Je sais qu'il est à Paris. — Jag vet att han är i Paris.
• Tu sais si le magasin est ouvert ? — Vet du om butiken är öppen?
• Elle sait pourquoi Paul est absent. — Hon vet varför Paul är frånvarande.
• Nous savons comment ça marche. — Vi vet hur det fungerar.

I Je sais qu'il vient är qu'il vient en bisats (en del av meningen som här anger vad man vet). Efter savoir que står normalt indikativ, alltså den vanliga verbformen för något som framställs som ett faktum: Je sais qu'elle est là.

Savoir + infinitiv för färdigheter

Savoir + infinitiv betyder att någon har lärt sig eller behärskar hur man gör något:

• Tu sais nager ? — Kan du simma?
• Je sais cuisiner. — Jag kan laga mat.
• Ils savent lire en français. — De kan läsa på franska.

Här är svenskans kan lite vilseledande. Franska skiljer ofta mellan savoir, en inlärd färdighet, och pouvoir, möjlighet eller tillåtelse:

Franska	Svensk betydelse	Skillnad
Je sais nager.	Jag kan simma.	Jag har lärt mig att simma.
Je peux nager aujourd'hui.	Jag kan simma i dag.	Det är möjligt för mig i dag.
Je peux entrer ?	Får/kan jag komma in?	Jag ber om tillåtelse.

Connaître för personer, platser, saker och ämnen

Connaître följs oftast direkt av ett substantiv eller namn:

• Je connais Sophie. — Jag känner Sophie.
• Il connaît Stockholm. — Han känner till Stockholm/är bekant med Stockholm.
• Nous connaissons ce restaurant. — Vi känner till den här restaurangen.
• Elle connaît bien l'histoire de France. — Hon kan mycket om Frankrikes historia.

Att ”känna en person” betyder här att man är bekant med personen. För att säga att man känner till vem personen är, utan att nödvändigtvis ha träffats, kan sammanhanget eller uttryck som de nom hjälpa: Je le connais de nom betyder ”Jag känner till honom till namnet”.

Man sätter normalt inte de mellan connaître och objektet. Det heter connaître Paris, inte connaître de Paris.

Presensformer

Person	Savoir	Connaître
je	sais	connais
tu	sais	connais
il / elle / on	sait	connaît
nous	savons	connaissons
vous	savez	connaissez
ils / elles	savent	connaissent

Cirkumflexen i connaît är viktig i skrift. Lägg också märke till dubbel-s i connaissons, connaissez och connaissent. I talspråk låter flera former lika: je sais, tu sais och il sait uttalas på samma sätt, men stavas olika.

Nekande meningar och frågor

I en vanlig nekande mening placeras ne … pas runt det böjda verbet:

• Je ne sais pas. — Jag vet inte.
• Elle ne connaît pas Marc. — Hon känner inte Marc.
• Nous ne savons pas conduire. — Vi kan inte köra bil.

Je ne sais pas är en mycket vanlig färdig fras. I ledigt tal utelämnas ofta ne: Je sais pas. Som nybörjare är det ändå klokt att använda hela formen i skrift.

Frågor kan byggas på flera sätt:

• Tu sais nager ? — vardagligt, med stigande tonfall
• Est-ce que tu connais ce film ? — neutralt och tydligt
• Savez-vous où est la gare ? — formellt eller vårdat

Exempel i sammanhang

Franska	Svenska	Kommentar
Tu sais nager ?	Kan du simma?	Savoir + infinitiv uttrycker en färdighet.
Je ne sais pas la réponse.	Jag vet inte svaret.	En bestämd uppgift.
Tu connais Marie ?	Känner du Marie?	Bekantskap med en person.
Je connais bien Paris.	Jag känner Paris väl.	Erfarenhet av en plats.
Nous savons que le train part à huit heures.	Vi vet att tåget går klockan åtta.	Savoir que följs av innehållet i kunskapen.
Est-ce que vous savez où se trouve la pharmacie ?	Vet ni var apoteket ligger?	Frågeordet où inleder en indirekt fråga.
Lina sait faire du vélo.	Lina kan cykla.	En inlärd förmåga.
Je connais ce mot, mais je ne sais pas le prononcer.	Jag känner igen det här ordet, men jag kan inte uttala det.	Samma sak kan ge connaître för kännedom och savoir för färdighet.
On connaît un bon café près d'ici.	Vi känner till ett bra kafé här i närheten.	On betyder här ”vi”.
Ils ne savent pas si Camille vient ce soir.	De vet inte om Camille kommer i kväll.	Savoir si för en ja-eller-nej-fråga.
Vous connaissez cette chanson ?	Känner ni till den här sången?	Kännedom om ett verk eller en sak.
Je sais son nom, mais je ne le connais pas.	Jag vet vad han heter, men jag känner honom inte.	Exakt uppgift med savoir, personlig bekantskap med connaître.
Ma sœur connaît bien la cuisine japonaise.	Min syster kan mycket om japansk matlagning.	God kännedom om ett område.
Je ne sais pas encore écrire en français.	Jag kan ännu inte skriva på franska.	En färdighet som håller på att läras in.

Vanliga misstag

Att använda connaître före ett annat verb

• Fel: Je connais nager.
• Rätt: Je sais nager.
• Varför: En inlärd färdighet uttrycks med savoir + infinitiv. Connaître följs normalt av en person, plats, sak eller ett ämne, inte av ett verb i infinitiv.

Att använda savoir om en person

• Fel: Je sais Marie.
• Rätt: Je connais Marie.
• Varför: När man känner eller är bekant med en person används connaître. Om det i stället gäller en uppgift om Marie kan man säga Je sais où habite Marie — ”Jag vet var Marie bor”.

Att översätta varje svenskt ”kan” med savoir

• Fel: Je ne sais pas venir demain när orsaken är att man inte har möjlighet.
• Rätt: Je ne peux pas venir demain.
• Varför: Savoir handlar om att behärska något. Pouvoir handlar om möjlighet, förmåga i situationen eller tillåtelse. Man behöver inte lära sig färdigheten att ”komma i morgon”.

Att använda connaître framför en hel sats

• Fel: Je connais qu'elle travaille ici.
• Rätt: Je sais qu'elle travaille ici.
• Varför: När det man vet uttrycks i en hel sats med que används savoir.

Att lägga till en onödig preposition

• Fel: Nous connaissons de ce quartier.
• Rätt: Nous connaissons ce quartier.
• Varför: Personen, platsen eller saken står normalt direkt efter connaître utan de eller à.

Att glömma att båda verben är oregelbundna

• Fel: Nous savions om nutid eller vous connaîtez.
• Rätt: Nous savons och vous connaissez.
• Varför: Presensformerna måste läras separat. Observera att nous savions faktiskt finns, men betyder ”vi visste” och hör till dåtidsformen imparfait.

Bruk och nyanser

Bien, mal och un peu med connaître

Med connaître anger adverb (ord som beskriver hur väl något gäller) graden av kännedom:

• Je connais bien Bruxelles. — Jag känner Bryssel väl.
• Il connaît mal ce sujet. — Han kan inte så mycket om ämnet.
• Nous connaissons un peu la région. — Vi känner till området lite grann.

Svenskan väljer ofta känna till, vara insatt i eller kunna mycket om beroende på sammanhanget. Franskan kan behålla samma verb.

Språk: parler, savoir eller connaître?

För att säga att man talar ett språk är parler oftast det naturligaste valet: Je parle français. Om fokus ligger på färdigheten kan man säga Je sais parler français. Je connais le français betyder snarare att man har kunskaper i eller kännedom om franska; det säger inte lika direkt hur väl man talar språket.

Savoir är inte savoir faire i alla ”kunna”-meningar

På svenska kan kunna också betyda att man har memorerat något: ”Jag kan dikten utantill.” På franska passar då exempelvis Je connais le poème par cœur. Valet avgörs av betydelsen, inte av ett enskilt svenskt ord.

Rencontrer och faire connaissance

Connaître beskriver vanligen att man redan känner någon. Själva första mötet uttrycks ofta med rencontrer eller faire connaissance avec:

• J'ai rencontré Inès hier. — Jag träffade Inès i går.
• J'ai fait connaissance avec mes voisins. — Jag lärde känna mina grannar.
• Maintenant, je les connais. — Nu känner jag dem.

Utöver grunderna: fördjupning

Följande nyanser behöver inte sitta på A1-nivå, men de förklarar former som du kommer att möta senare.

Överlappning med vissa substantiv

Nybörjarregeln är mycket pålitlig, men gränsen är inte helt mekanisk. Med vissa kunskapsord kan båda verben förekomma med olika fokus:

• Je sais la réponse. framställer svaret som en exakt uppgift som jag kan ge.
• Je connais la réponse. framställer svaret som något jag känner till.

På samma sätt kan connaître une règle betyda att man känner till en regel, medan savoir que la règle existe anger ett faktum i en hel sats. Titta därför både på ordet efter verbet och på vilken sorts kunskap talaren vill betona.

Skillnaden blir tydlig i dåtid

I dåtid kan valet av tempus (verbform som placerar något i tiden) ändra betydelsen ytterligare:

Franska	Ungefärlig svensk betydelse
Je savais la réponse.	Jag visste svaret.
J'ai su la vérité hier.	Jag fick reda på sanningen i går.
Je connaissais déjà Nora.	Jag kände redan Nora.
J'ai connu Nora à l'université.	Jag lärde känna/kände Nora under universitetstiden.

Särskilt j'ai su beskriver ofta ögonblicket då informationen blev känd, inte bara ett varaktigt vetande. Exakt tolkning beror på sammanhanget.

Connaître för erfarenheter och utveckling

På högre nivå används connaître även i betydelsen ”uppleva” eller ”genomgå”:

• Elle a connu des moments difficiles. — Hon har upplevt svåra stunder.
• La ville connaît une forte croissance. — Staden genomgår en stark tillväxt.

Det senare är vanligare i formell sakprosa och nyhetsspråk än i enkel vardagsfranska.

Artiga och fasta uttryck med savoir

Konditionalis (en verbform som ofta uttrycker något tänkt eller gör en fråga artigare) ger fraser som:

• Sauriez-vous m'aider ? — Skulle ni kunna hjälpa mig?
• Je ne saurais dire. — Jag kan inte säga det/Jag skulle inte kunna säga det.

Det finns också vanliga sammansättningar: le savoir betyder ”kunskapen”, le savoir-faire betyder praktiskt kunnande och le savoir-vivre ungefär gott uppförande och social fingertoppskänsla.

Se connaître

Den reflexiva formen se connaître betyder att känna varandra eller att känna sig själv, beroende på subjektet:

• Nous nous connaissons depuis dix ans. — Vi har känt varandra i tio år.
• Il faut bien se connaître. — Man måste känna sig själv väl.

Övningstips

1. Sortera efter konstruktion. Skriv tre rubriker: savoir + infinitiv, savoir + frågeord/que och connaître + substantiv. Lägg fem egna meningar under varje rubrik.
2. Översätt inte bara ordet ”kan”. Fråga först om meningen gäller en inlärd färdighet (savoir) eller möjlighet och tillåtelse (pouvoir): Je sais conduire, men Je ne peux pas conduire ce soir.
3. Lär formerna i små kontraster. Säg exempelvis je sais / nous savons och je connais / nous connaissons högt. Bygg sedan par som Je sais où est le musée, mais je ne connais pas la ville.

Relaterade grammatikområden

• Förkunskap: Regelbundna verb på -er — ger en grund för person, subjekt och presensändelser; savoir och connaître är dock själva oregelbundna och måste läras med sina egna former.