Regelbundna verb på -ere i italienskan
Verbi Regolari in -ERE
Den här artikeln ingår i grammatikträdet för italienska på Settemila Lingue.
I korthet
Regelbundna italienska verb på -ere får ändelserna -o, -i, -e, -iamo, -ete, -ono i presens, alltså när man talar om nutid. Ta bort -ere från grundformen och lägg till rätt ändelse: scrivere → scrivo (jag skriver), scriviamo (vi skriver). Till skillnad från svenskans ”skriver” ändras alltså den italienska verbformen beroende på vem som skriver.
Överblick
Med verb som scrivere (skriva), leggere (läsa), vivere (leva, bo), prendere (ta) och vedere (se) kan du berätta om stora delar av vardagen. Du kan säga vad du läser, var du bor, vilken buss du tar och vem du träffar. Mönstret hör till grunderna på A1-nivå och återkommer i många vanliga samtal.
Italienska verb, alltså ord för handlingar och tillstånd, brukar delas in efter hur deras infinitiv slutar. Infinitiv är grundformen, den som står i ordboken: svenska ”skriva” och italienska scrivere. Gruppen på -ere kallas andra konjugationen, det vill säga den andra böjningsgruppen. Här arbetar vi framför allt med presens, formen för sådant som händer nu eller brukar hända.
Det viktiga för en svenskspråkig är att inte låta samma verbform följa med från ”jag” till ”vi” och ”de”. På svenska säger vi ”jag läser”, ”vi läser” och ”de läser”. På italienska blir det leggo, leggiamo och leggono. Lär dig därför betydelsen och personformerna tillsammans. Observera också att ett verb kan följa mönstret i presens men ha oregelbundna former i andra tidsformer; det tar vi upp längre fram.
Så fungerar böjningen
Ta fram stammen och välj ändelse
Stammen är den del av ordet som blir kvar när du tar bort infinitivändelsen. För scrivere är stammen scriv-. Till den lägger du en ändelse som visar person, alltså om det är jag, du, någon annan, vi, ni eller de som gör något.
- Börja med scrivere — skriva.
- Ta bort -ere: scriv-.
- Lägg till exempelvis -o för jag eller -ete för ni: scrivo — jag skriver; scrivete — ni skriver.
Subjektet, den eller det som gör något eller som meningen handlar om, styr vilken form du väljer. Orden io, tu och så vidare är subjektspronomen: små ord som ersätter namn eller andra uttryck för subjektet.
| Subjektspronomen | Betydelse | Ändelse | Form av scrivere |
|---|---|---|---|
| io | jag | -o | scrivo |
| tu | du | -i | scrivi |
| lui / lei / Lei | han / hon / Ni, artigt till en person | -e | scrive |
| noi | vi | -iamo | scriviamo |
| voi | ni, till flera personer | -ete | scrivete |
| loro | de | -ono | scrivono |
Lei scrive kan alltså betyda ”hon skriver” eller, vid artigt tilltal, ”Ni skriver”. Stor bokstav används ofta för att markera det artiga tilltalet, men förekommer inte i all text. Sammanhanget avgör vem som avses.
Fem vanliga verb med samma mönster
Följande verb är regelbundna i presens. Scrivere betyder ”skriva”, leggere ”läsa”, vivere ”leva” eller ”bo”, prendere ”ta” och vedere ”se”. Tabellen visar hela böjningen så att du kan jämföra ändelserna direkt.
| Person | scrivere | leggere | vivere | prendere | vedere |
|---|---|---|---|---|---|
| io | scrivo | leggo | vivo | prendo | vedo |
| tu | scrivi | leggi | vivi | prendi | vedi |
| lui / lei / Lei | scrive | legge | vive | prende | vede |
| noi | scriviamo | leggiamo | viviamo | prendiamo | vediamo |
| voi | scrivete | leggete | vivete | prendete | vedete |
| loro | scrivono | leggono | vivono | prendono | vedono |
Ändelsen påverkas inte av om subjektet är manligt eller kvinnligt: Marco scrive betyder ”Marco skriver” och Anna scrive betyder ”Anna skriver”. Två personer tillsammans kräver däremot formen för ”de”: Marco e Anna scrivono — ”Marco och Anna skriver”.
Namn och andra subjekt
Du behöver inte se ett pronomen för att kunna välja form. Ett namn som Paolo fungerar som ”han”, medan i bambini (barnen) fungerar som ”de”. Io e Marta (Marta och jag) räknas som ”vi”.
| Italienska | Svenska | Så väljs formen |
|---|---|---|
| Paolo legge. | Paolo läser. | En person: samma form som med lui. |
| I bambini leggono. | Barnen läser. | Flera personer: samma form som med loro. |
| Io e Marta leggiamo. | Marta och jag läser. | Jag tillsammans med någon annan: noi-form. |
Påståenden, frågor och nekande meningar
En vanlig fråga behöver ingen särskild verbform. Prendi il treno betyder ”du tar tåget”, och Prendi il treno? betyder ”tar du tåget?”. I tal hjälper tonfallet lyssnaren att höra frågan. Till skillnad från svenskan behöver italienskan alltså inte flytta verbet framför subjektet för att skapa en sådan fråga.
För att säga att något inte händer sätter du non framför verbet:
- Leggo il giornale. — Jag läser tidningen.
- Non leggo il giornale. — Jag läser inte tidningen.
- Non leggi il giornale? — Läser du inte tidningen?
Den svenska placeringen av ”inte” efter verbet är därför ingen bra modell här. Börja med det enkla italienska mönstret non + verb.
Exempel i sitt sammanhang
I tabellen finns både korta vardagsmeningar och exempel där tid eller situation hjälper dig att tolka presens. Pronomen är med när de tillför något, inte bara för att fylla ut meningen.
| Italienska | Svenska | Kommentar |
|---|---|---|
| Scrivo una lettera. | Jag skriver ett brev. | Ändelsen -o visar att det är jag. |
| Leggi il giornale? | Läser du tidningen? | En fråga med vanlig presensform. |
| Viviamo in Italia. | Vi bor i Italien. | Vivere kan beskriva var man bor. |
| Prendono il treno. | De tar tåget. | Ändelsen -ono hör till loro. |
| Vedo il mare dalla finestra. | Jag ser havet från fönstret. | Något som gäller nu. |
| Mia sorella legge prima di dormire. | Min syster läser innan hon somnar. | Ett subjekt i ental får formen legge. |
| Scrivete spesso ai vostri amici? | Skriver ni ofta till era vänner? | Voi-formen används till flera personer. |
| Ogni mattina prendo l'autobus. | Varje morgon tar jag bussen. | Presens beskriver en vana. |
| Non vediamo bene da qui. | Vi ser inte bra härifrån. | Non står framför verbet. |
| I miei genitori vivono in Svezia. | Mina föräldrar bor i Sverige. | Flera personer kräver vivono. |
| Lei prende un caffè? | Tar Ni en kaffe? | Artigt tilltal till en person. |
| Io prendo il tè, tu prendi il caffè. | Jag tar te, du tar kaffe. | Pronomenen framhäver skillnaden mellan oss. |
| Domani vedo Giulia. | I morgon ska jag träffa Giulia. | Med en tidsangivelse kan presens avse en plan. |
| Che cosa scrivi? | Vad skriver du? | Frågeuttrycket ändrar inte verbändelsen. |
Lägg märke till att svenska översättningar inte alltid följer den italienska meningen ord för ord. Vedere kan betyda ”träffa” när man talar om att möta en person. Prendere un caffè motsvarar ofta ”ta en kaffe”. Lär dig gärna sådana uttryck som hela fraser.
Vanliga misstag
1. Samma form för alla personer
- Fel: Noi scrive una lettera.
- Rätt: Noi scriviamo una lettera. — Vi skriver ett brev.
- Förklaring: Svenskans ”skriver” är oförändrat, men italienskan behöver -iamo när subjektet är ”vi”. Kontrollera vem som gör något innan du väljer ändelse.
2. Ändelsen från fel verbgrupp
- Fel: Loro prendano il treno. när du menar ett vanligt påstående i presens.
- Rätt: Loro prendono il treno. — De tar tåget.
- Förklaring: I den här gruppen slutar formen för ”de” på -ono. Prendano finns i andra grammatiska sammanhang, men är inte rätt form för det enkla påståendet. Blanda inte heller ihop -ete i prendete (ni tar) med -ate i parlate (ni talar), som hör till gruppen på -are.
3. Infinitiv efter ett utsatt subjekt
- Fel: Io leggere il giornale.
- Rätt: Io leggo il giornale. — Jag läser tidningen.
- Förklaring: Att skriva io gör inte böjningen överflödig. Infinitiven leggere betyder ”läsa”, inte ”läser”. Pronomen och verbform måste passa ihop.
4. Svensk placering av ”inte”
- Fel: Vedo non il mare. när du menar att du inte ser havet.
- Rätt: Non vedo il mare. — Jag ser inte havet.
- Förklaring: När du nekar hela handlingen står non framför verbet. Behåll samma personändelse som i den jakande meningen.
5. Du-form vid artigt tilltal
- Fel: Lei prendi il treno?
- Rätt: Lei prende il treno? — Tar Ni tåget?
- Förklaring: Artigt Lei använder samma verbform som ”han” och ”hon”. Tu prendi il treno? betyder ”tar du tåget?” och passar när du använder tu med personen.
Att tänka på i vardagen
Pronomen kan ofta utelämnas
I svenskan säger vi normalt ”jag skriver”, inte bara ”skriver”, när vi ger ett påstående. På italienska är Scrivo en fullständig och naturlig mening: ändelsen visar vem som skriver. Du behöver alltså inte börja varje mening med io.
Sätt ut pronomen när du behöver förtydliga eller jämföra: Io leggo, lui scrive — ”jag läser, han skriver”. Formen scrive kan däremot syfta på han, hon eller artigt Ni, så ibland behövs ett namn eller pronomen för att undvika oklarhet.
Tilltal fungerar inte precis som på svenska
Svenskans ”du” används i många situationer där italienskan kan ha artigt Lei. Valet beror på relationen och situationen. Voi används i vanlig nutida standarditalienska när du talar till flera personer; det är inte den normala artiga formen till en enda person. För själva böjningen räcker det att skilja mellan tu leggi (du läser), Lei legge (Ni läser, till en person) och voi leggete (ni läser, till flera).
Uttal och stavning i leggere
I leggere behålls stammens dubbla gg i alla former. Däremot påverkar vokalen efter g uttalet: i leggo och leggono hörs ett hårt g-ljud, medan leggi, legge, leggiamo och leggete har ett ljud ungefär som ”dj”. Du ska inte lägga till något h för att få samma ljud genom hela böjningen.
Lyssna även på betoningen. I scrivono ligger trycket på första stavelsen, inte på -ono. I scriviamo betonas -via-, och i scrivete betonas -ve-. Dessa ord skrivs utan accenttecken i vanlig italiensk text. Lär gärna in dem genom att lyssna och härma, inte genom att lägga egna accenttecken till stavningen.
Fördjupning – när grundregeln inte räcker
Du behöver inte behärska allt nedan på A1-nivå. Poängen är att veta vad presensmönstret kan hjälpa dig med och vad du senare behöver lära separat.
Alla verb på -ere är inte regelbundna
Slutet -ere visar vilken grupp ett verb hör till, men garanterar inte att stammen är oförändrad. Mettere (lägga, ställa, sätta) följer presensmönstret: metto, metti, mette, mettiamo, mettete, mettono. Chiedere (fråga, be om) får också de vanliga formerna: chiedo, chiedi, chiede, chiediamo, chiedete, chiedono.
Andra vanliga verb behöver en egen böjning. Potere (kunna) har exempelvis posso (jag kan), och volere (vilja) har voglio (jag vill). Försök inte bilda deras presens enbart genom att klippa bort -ere. Kontrollera ett nytt verbs presensformer i en ordbok om du är osäker.
Regelbunden i presens betyder inte regelbunden överallt
De fem huvudverben i den här artikeln följer samma mönster i presens. Flera av dem har ändå oregelbundet particip, en verbform som bland annat används för att berätta vad någon har gjort. I ho scritto (jag har skrivit) är scritto participet.
| Infinitiv | Exempel med particip | Svenska |
|---|---|---|
| scrivere | ho scritto | jag har skrivit |
| leggere | ho letto | jag har läst |
| prendere | ho preso | jag har tagit |
| vedere | ho visto | jag har sett |
| vivere | ho vissuto | jag har levt |
Den regelbundna participändelsen för gruppen är -uto, som i ricevere (ta emot) → ricevuto. Tabellen visar varför du inte bör gissa participet utifrån enbart presens. Böjningen i andra tidsformer är ett eget inlärningssteg, inte ett fel i presensregeln. Vivere kan dessutom kombineras med olika hjälpverb, alltså verb som hjälper till att bilda en sammansatt tidsform, beroende på användning och sammanhang.
Presens, pågående handling och framtida planer
Leggo un libro kan betyda både att du läser en bok just nu och att det är en bok du håller på med under en period. Sammanhanget får avgöra, ungefär som med svenskans ”jag läser en bok”.
Vill du särskilt lyfta fram att handlingen pågår kan du använda stare tillsammans med gerundium, en verbform som här uttrycker en pågående handling: Sto leggendo — ”jag håller på att läsa”. För vanliga verb på -ere bildas denna form med -endo, exempelvis scrivendo och prendendo. Konstruktionen behövs inte varje gång något händer nu, och den ersätter inte vanligt presens när du beskriver vanor.
Presens kan också användas om framtiden när tiden är tydlig: Domani prendo il treno delle otto — ”i morgon tar jag åttatåget”. Det är en naturlig vardaglig formulering för en plan. Utan domani eller annan ledtråd kan meningen lika gärna uppfattas som en vana eller något som händer nu.
Samma form kan dyka upp i en annan funktion
Prendi! betyder ”ta!” och Leggete! betyder ”läs!”, riktat till flera personer. Här används imperativ, alltså uppmaningsform. Vissa sådana former ser ut precis som presens, men betydelsen och situationen är annorlunda.
Vid artiga uppmaningar är formerna andra: Prenda! — ”ta!”, artigt till en person. Du behöver inte lära dig hela systemet samtidigt med presens. Känn bara till att prende (hon tar eller Ni tar) och prenda i en artig uppmaning inte är utbytbara.
Tips för att öva
- Böj ett verb med nya subjekt. Börja med leggere och byt mellan ”jag”, ”min syster”, ”mina vänner” och ”min syster och jag”. Säg hela meningar: Leggo il giornale — jag läser tidningen; Mia sorella legge il giornale — min syster läser tidningen. Det tränar kopplingen mellan betydelse och ändelse bättre än att bara läsa tabellen uppifrån och ned.
- Gör tre versioner av samma vardagsmening. Utgå från Prendi l'autobus — du tar bussen. Gör sedan frågan Prendi l'autobus? — tar du bussen? — och den nekande meningen Non prendi l'autobus — du tar inte bussen. Byt därefter till ”vi” och gör om övningen med prendiamo. Kontrollera både ändelsen och placeringen av non.
- Spela in en kort vardagsbeskrivning. Använd ett uttryck från varje huvudverb: vad du skriver, vad du läser, var du bor, vilket färdmedel du tar och vad du ser från ditt fönster. Lyssna efter ändelserna. Jämför sedan ditt uttal av exempelvis leggo, leggi och leggono med en italiensk inspelning eller ordbokens ljud.
Relaterade begrepp
- Förkunskap: Subjektspronomen — gå igenom io, tu, lui, lei, noi, voi och loro, hur de styr verbformen och när de kan utelämnas.