Conditionnel passé i franska

Kort sagt

Conditionnel passé bildas med avoir eller être i conditionnel présent och verbets perfektparticip: j'aurais parlé, elle serait partie. Formen motsvarar ofta svenskans skulle ha gjort och används framför allt om något som kunde ha hänt men inte hände, om ånger och kritik samt om obekräftade uppgifter. Efter si står däremot inte conditionnel: Si j'avais su, je serais venu.

Översikt

Conditionnel passé är franskans förflutna konditionalis. Konditionalis är en verbform som visar att något är tänkt, villkorat eller osäkert, och här ligger handlingen före en annan tidpunkt. Formen introduceras vanligen på B2-nivå, när man redan känner till conditionnel présent och de sammansatta dåtiderna.

För en svensktalande är grundbetydelsen ofta lätt att känna igen: j'aurais accepté motsvarar vanligtvis jag skulle ha accepterat. Den stora skillnaden ligger i hur formen byggs. Svenskan använder i princip alltid skulle ha plus supinum, medan franskan måste välja mellan hjälpverben avoir och être. Ett hjälpverb är ett verb som används för att bygga en sammansatt verbform. Dessutom kan perfektparticipet, alltså formen parlé, fini, venu eller parti, behöva böjas efter genus och antal.

Conditionnel passé förekommer inte bara i fullständiga villkorsmeningar. Det är också formen i vanliga uttryck som j'aurais voulu ”jag skulle ha velat”, tu aurais dû ”du borde ha” och elle aurait pu ”hon kunde ha”. I nyheter används den dessutom för uppgifter som talaren eller skribenten inte vill bekräfta som säkra.

Så fungerar det

Grundformeln

subjekt + avoir/être i conditionnel présent + perfektparticip

Subjektet är den person eller sak som satsen handlar om. Hjälpverbet bär personböjningen, medan huvudverbet står som perfektparticip.

Person	Med avoir: parler	Med être: partir
je	j'aurais parlé	je serais parti(e)
tu	tu aurais parlé	tu serais parti(e)
il / elle / on	il aurait parlé	elle serait partie
nous	nous aurions parlé	nous serions parti(e)s
vous	vous auriez parlé	vous seriez parti(e)(s)
ils / elles	ils auraient parlé	elles seraient parties

Formerna av hjälpverben är alltså:

Person	avoir	être
je	aurais	serais
tu	aurais	serais
il / elle / on	aurait	serait
nous	aurions	serions
vous	auriez	seriez
ils / elles	auraient	seraient

Ändelserna är samma som i imparfait: -ais, -ais, -ait, -ions, -iez, -aient. Stammarna aur- och ser- är samma stammar som används i futur simple. Därför bygger conditionnel passé direkt vidare på conditionnel présent.

Valet mellan avoir och être

Samma val gäller som i passé composé:

• De flesta verb tar avoir: j'aurais compris, nous aurions terminé.
• Vissa rörelse- och förändringsverb tar être, bland annat aller, venir, partir, arriver, entrer, sortir, naître och mourir: elle serait venue.
• Reflexiva verb, alltså verb med ett pronomen som me, te, se, nous eller vous, tar être: ils se seraient trompés.

Det är huvudverbet som avgör hjälpverbet. Svenskans skulle ha kan därför motsvaras både av aurait och serait: hon skulle ha förstått blir elle aurait compris, men hon skulle ha kommit blir elle serait venue.

Perfektparticipets form

Med être anpassas perfektparticipet normalt efter subjektets genus och antal:

• Il serait parti. – Han skulle ha gett sig av.
• Elle serait partie. – Hon skulle ha gett sig av.
• Ils seraient partis. – De skulle ha gett sig av.
• Elles seraient parties. – De skulle ha gett sig av, om gruppen består av kvinnor.

Med avoir är perfektparticipet normalt oförändrat: elles auraient acheté les billets. Men om ett direkt objekt står före verbet kan participet behöva anpassas efter detta objekt. Ett direkt objekt är den person eller sak som handlingen riktas direkt mot, utan en preposition som à eller de:

• Les lettres qu'elle aurait écrites – breven som hon skulle ha skrivit
• Elle les aurait écrites – hon skulle ha skrivit dem

I det första exemplet står les lettres före écrites genom relativpronomenet que. I det andra står objektspronomenet les före hjälpverbet. Svenskan markerar inte en sådan överensstämmelse, så det här kräver särskild uppmärksamhet.

Reflexiva verb följer mer detaljerade regler för objekt och överensstämmelse. I det vanliga fallet anpassas participet efter subjektet: elles se seraient levées. När det reflexiva pronomenet är indirekt objekt blir det däremot ingen sådan anpassning: elles se seraient parlé ”de skulle ha talat med varandra”.

Pronomen, nekning och frågor

Objektspronomen placeras framför hjälpverbet:

• Je te l'aurais expliqué. – Jag skulle ha förklarat det för dig.
• Elle nous aurait appelés. – Hon skulle ha ringt oss.

Vid nekning står ne ... pas runt det böjda hjälpverbet:

• Je n'aurais pas accepté. – Jag skulle inte ha accepterat.
• Ils ne seraient jamais venus. – De skulle aldrig ha kommit.

I en fråga kan man använda vanlig talspråklig intonation, est-ce que eller inversion:

• Tu aurais accepté ?
• Est-ce que tu aurais accepté ?
• Auriez-vous accepté ?

De viktigaste användningarna

Ett orealiserat resultat i det förflutna

Conditionnel passé visar vad som skulle ha hänt om ett villkor hade varit uppfyllt:

• Si j'avais su, je serais venu. – Om jag hade vetat, skulle jag ha kommit.

Villkoret med si står i plus-que-parfait, en form som motsvarar svenskans pluskvamperfekt ”hade gjort”. Resultatet står i conditionnel passé. Den fullständiga modellen behandlas närmare under villkorsmeningar, men en regel är avgörande redan här: skriv inte conditionnel direkt efter si i den här konstruktionen.

Ånger, förebråelse och missad möjlighet

Med modalverb uttrycker formen ofta en bedömning i efterhand:

• J'aurais dû répondre. – Jag borde ha svarat.
• Tu aurais pu prévenir. – Du kunde ha sagt till.
• Nous aurions aimé rester. – Vi skulle gärna ha stannat.
• Il aurait fallu réserver. – Man borde ha bokat.

Devoir i conditionnel passé motsvarar ofta svenskans borde ha, inte ett neutralt ”skulle ha varit tvungen”. Pouvoir uttrycker ofta en möjlighet som fanns men inte utnyttjades.

En obekräftad uppgift

I journalistiskt och formellt språk kan conditionnel passé markera att en uppgift kommer från en källa men ännu inte är bekräftad:

• Le ministre aurait démissionné. – Ministern uppges ha avgått.
• L'incendie aurait commencé dans la cuisine. – Branden ska enligt uppgift ha börjat i köket.

Här finns inget underförstått si. Formen visar i stället avstånd till uppgiftens sanningshalt. En svensk översättning med enbart skulle ha kan låta villkorlig och bli missvisande; uppges ha, ska ha eller enligt uppgift återger funktionen bättre.

Framtid före en annan tidpunkt i det förflutna

Conditionnel passé kan också fungera som futur antérieur sett från en förfluten utgångspunkt:

• Il a dit qu'il aurait terminé avant midi. – Han sade att han skulle ha avslutat före lunch.

Talaren återger något som vid tidpunkten för a dit ännu låg i framtiden men skulle vara avslutat före en senare gräns. Formen behöver alltså inte betyda att handlingen aldrig blev verklighet.

Exempel i sammanhang

Franska	Svenska	Kommentar
J'aurais voulu venir.	Jag skulle ha velat komma.	Önskan som inte förverkligades.
Il serait parti plus tôt, mais sa voiture était en panne.	Han skulle ha gett sig av tidigare, men bilen var trasig.	Partir tar être.
Tu aurais dû me le dire.	Du borde ha sagt det till mig.	Förebråelse i efterhand.
Elle aurait pu réussir.	Hon kunde ha lyckats.	Möjlighet som inte blev verklighet.
Nous aurions accepté votre proposition.	Vi skulle ha accepterat ert förslag.	Formellt sammanhang.
Elles seraient venues avec plaisir.	De skulle gärna ha kommit.	Participet böjs i femininum plural.
Sans ton aide, je n'aurais pas fini à temps.	Utan din hjälp skulle jag inte ha blivit klar i tid.	Villkoret uttrycks med sans, inte med en si-sats.
À ta place, j'aurais attendu encore un peu.	I ditt ställe skulle jag ha väntat lite till.	Råd eller bedömning i efterhand.
Si vous aviez réservé, vous auriez eu une table.	Om ni hade bokat skulle ni ha fått ett bord.	Plus-que-parfait efter si.
Il aurait fallu vérifier l'adresse.	Man borde ha kontrollerat adressen.	Opersonligt il aurait fallu.
Je ne l'aurais jamais cru.	Det skulle jag aldrig ha trott.	Objektspronomen före hjälpverbet.
Les photos qu'elle aurait prises ont disparu.	Fotografierna som hon skulle ha tagit har försvunnit.	Prises anpassas efter det föregående direkta objektet.
Le suspect aurait quitté le pays lundi.	Den misstänkte uppges ha lämnat landet i måndags.	Obekräftad uppgift.
Léa pensait que nous aurions terminé avant son arrivée.	Léa trodde att vi skulle ha avslutat före hennes ankomst.	Avslutad framtid sedd från det förflutna.
Nous nous serions levés plus tôt si le réveil avait sonné.	Vi skulle ha stigit upp tidigare om väckarklockan hade ringt.	Reflexivt verb med être.

Vanliga misstag

Conditionnel efter si

• Fel: Si j'aurais su, je serais venu.
• Rätt: Si j'avais su, je serais venu.
• Varför: I en orealistisk villkorsmening om det förflutna står si-satsen i plus-que-parfait. Conditionnel passé hör hemma i resultatsatsen. Svenskans ”om jag skulle ha vetat” kan förekomma i vissa sammanhang, men mönstret får inte överföras ord för ord.

Fel hjälpverb

• Fel: Elle aurait venue.
• Rätt: Elle serait venue.
• Varför: Venir bildar sammansatta tempus med être. Kontrollera alltid vilket hjälpverb huvudverbet tar i passé composé; samma val gäller här.

Imparfait i stället för conditionnel

• Fel: J'avais accepté si tu avais insisté.
• Rätt: J'aurais accepté si tu avais insisté.
• Varför: J'avais accepté betyder ”jag hade accepterat” och påstår att handlingen hade inträffat. J'aurais accepté beskriver ett tänkt resultat.

Glömd participböjning med être

• Fel: Elles seraient venu.
• Rätt: Elles seraient venues.
• Varför: Med être anpassas participet normalt efter subjektet. Här kräver femininum plural ändelsen -es.

Svenskans ha översätts mekaniskt med avoir

• Fel: Ils auraient partis.
• Rätt: Ils seraient partis.
• Varför: Att den svenska formen innehåller ”ha” säger inget om det franska hjälpverbet. Det franska huvudverbets regler avgör valet.

Onödig böjning av modalverbets particip

• Fel: Les tâches qu'elle aurait dûes terminer.
• Rätt: Les tâches qu'elle aurait dû terminer.
• Varför: När dû följs av infinitiven terminer förblir det här oförändrat. Det är uppgifterna som ska avslutas, inte devoir som direkt tar objektet.

Bruk och stil

I vardagligt tal används conditionnel passé utan att själva konstruktionen förenklas. Det som kan bli mindre tydligt är uttalet: j'aurais, j'aurai och j'avais ligger nära varandra i snabbt tal. Sammanhanget och ljudet i ändelsen hjälper: j'aurais och j'avais slutar normalt med ett öppet e-ljud, medan j'aurai i vårdat standarduttalande ofta har ett mer slutet e-ljud. Skillnaden varierar dock mellan talare och regioner, så lyssna även efter tidsord och satsstruktur.

Uttrycken j'aurais voulu... och j'aurais aimé... används ofta för att göra en begäran försiktigare, även när önskemålet gäller nu:

• J'aurais voulu vous poser une question. – Jag skulle vilja ställa en fråga.
• J'aurais aimé savoir si vous êtes disponible. – Jag skulle vilja veta om ni är tillgängliga.

Den förflutna formen skapar distans och låter mindre direkt. På svenska väljer man ofta presensformen skulle vilja i samma situation, inte den bokstavliga formen ”skulle ha velat”.

I nyhetsspråk är källmarkerande conditionnel vanligt, men det betyder inte att uppgiften är falsk. Skribenten markerar bara att ansvaret för uppgiften ligger hos en källa eller att informationen ännu inte har bekräftats. I en egen text bör man gärna ange källan: Selon plusieurs témoins, le conducteur aurait quitté les lieux.

Fördjupning

Första och andra formen

Den vanliga formen kallas ibland conditionnel passé première forme: j'aurais parlé, elle serait venue. I mycket litterär eller äldre franska finns conditionnel passé deuxième forme:

• j'eusse parlé i stället för j'aurais parlé
• elle fût venue i stället för elle serait venue

Den andra formen ser likadan ut som plus-que-parfait du subjonctif och hör främst hemma i äldre litteratur och starkt högtidlig stil. För aktiv modern franska räcker den första formen; den andra är framför allt viktig att kunna känna igen vid läsning.

Betydelsen avgörs av perspektivet

Samma form kan beskriva tre olika slags avstånd:

1. Avstånd till verkligheten: Il serait venu, mais il était malade. – Han skulle ha kommit, men han var sjuk.
2. Avstånd till uppgiftens säkerhet: Il serait venu hier. – Han uppges ha kommit i går.
3. Avstånd i tidsföljden: Elle savait qu'il serait venu avant midi. – Hon visste att han skulle ha kommit före lunch.

Det är sammanhanget, inte verbformen ensam, som avgör tolkningen. Leta efter ett uttalat eller underförstått villkor, en källangivelse eller ett verb i förfluten tid som skapar en tidsmässig utgångspunkt.

Blandade tidsförhållanden

Ibland ligger villkoret i det förflutna men följden gäller nu:

• Si j'avais accepté ce poste, j'habiterais à Lyon aujourd'hui. – Om jag hade tackat ja till tjänsten skulle jag bo i Lyon i dag.

Då står villkoret i plus-que-parfait men resultatet i conditionnel présent, eftersom resultatet är nutida. Om både villkor och resultat gäller det förflutna används conditionnel passé: Si j'avais accepté, j'aurais déménagé en juin. Valet mellan présent och passé följer alltså tidsperspektivet, inte bara förekomsten av si.

Överensstämmelse vid infinitiv

När ett perfektparticip följs av en infinitiv kan överensstämmelsen bli mer komplicerad. Med faire följt av infinitiv är fait alltid oförändrat: les robes qu'elle aurait fait réparer. Med varseblivningsverb som voir kan analysen bero på vem som utför infinitivens handling. Detta är avancerad skriftspråksgrammatik; i osäkra fall är en ordbok eller en pålitlig grammatisk referens bättre än att gissa utifrån svensk ordföljd.

Övningstips

1. Bygg meningar i tre steg. Börja med passé composé, till exempel elle est venue. Byt sedan hjälpverbet till conditionnel présent: elle serait venue. Lägg sist till ett villkor eller en kontrast: elle serait venue, mais elle travaillait.
2. Träna svenska signalfraser. Gör egna exempel med ”skulle ha”, ”borde ha”, ”kunde ha” och ”uppges ha”. Översätt dem med aurait/serait, aurait dû, aurait pu och journalistiskt conditionnel. Då lär du dig att samma franska form kan fylla flera funktioner.
3. Markera hjälpverb och particip var för sig. När du rättar en text, kontrollera först valet mellan avoir och être, sedan hjälpverbets personform och sist participets eventuella böjning. Den ordningen fångar fler fel än att bara läsa meningen på känsla.

Relaterade grammatikområden

• Förkunskap: Conditionnel présent – ger stammarna och ändelserna för hjälpverben avoir och être.
• Nästa steg: Villkorsmeningar om det förflutna – fördjupar mönstret si + plus-que-parfait → conditionnel passé och blandade villkor.
• Fördjupning: Tempusföljd – visar hur tidsformer förskjuts i bisatser och indirekt tal.
• Avancerad fördjupning: Conditionnel surcomposé – en mycket sällsynt och regional dubbel sammansatt form som främst behöver kännas igen.