Opersonliga uttryck på franska

Kort sagt

I uttryck som il faut, il semble que och il est important de syftar il inte på en man eller sak, utan fungerar ungefär som svenskt det i ”det verkar”. Efter uttrycket kommer ofta en infinitiv, eller en bisats med que; värderingar, nödvändighet och möjlighet följs då ofta av konjunktiv.

Översikt

Franskan använder många fasta konstruktioner med il för att tala om vad som är nödvändigt, möjligt, lämpligt eller sannolikt utan att ange någon viss person som subjekt. Detta il är ett opersonligt eller formellt subjekt: det fyller subjektplatsen i meningen men syftar inte på någon. I Il faut partir betyder il alltså inte ”han”. Hela meningen betyder ”Man måste gå” eller ”Det är nödvändigt att gå”.

På svenska växlar vi mellan det, man, passiv form och helt andra uttryck: ”det är viktigt”, ”man måste”, ”det sägs” och ”det handlar om”. Franskan samlar många av dessa betydelser kring ett opersonligt il. Därför räcker det sällan att översätta ord för ord; man behöver lära sig varje konstruktion som ett mönster.

Det här är ett centralt område på B1-nivå, eftersom mönstren leder vidare till konjunktiv och mer varierade bisatser. En bisats är en sats som är en del av en större mening, här vanligen inledd med que. Konjunktiv är en verbform som ofta markerar att innehållet bedöms, önskas, krävs eller inte läggs fram som ett säkert faktum. Den vanliga form som presenterar ett påstående som ett faktum kallas indikativ.

Så fungerar det

Grundmönstren

Mönster	Funktion	Exempel
il + verb + infinitiv	allmän nödvändighet, råd eller bedömning	Il faut attendre.
il est + adjektiv + de + infinitiv	allmän värdering av en handling	Il est utile de vérifier.
il est + adjektiv + que + böjt verb	värdering eller bedömning med uttalat subjekt	Il est utile que tu vérifies.
il + verb + que + böjt verb	sken, uppgift eller slutsats	Il semble qu'elle comprenne.
il s'agit de + substantiv/infinitiv	anger vad något gäller	Il s'agit de choisir.

En infinitiv är verbets oböjda grundform, till exempel partir ”att gå/åka”. Ett adjektiv är ett beskrivande ord, som important ”viktig” eller possible ”möjlig”. Ett substantiv är ett ord för exempelvis en person, sak eller företeelse, som problème ”problem”.

Il faut: nödvändighet och krav

Il faut är presens av det opersonliga verbet falloir. Uttrycket kan motsvara både ”måste”, ”behöver” och ”det krävs”.

• il faut + infinitiv när den som ska handla är allmän eller framgår av sammanhanget: Il faut réserver à l'avance. – ”Man måste boka i förväg.”
• il faut que + person + konjunktiv när du uttryckligen säger vem som ska handla: Il faut que nous réservions à l'avance. – ”Vi måste boka i förväg.”
• il faut + substantiv när något behövs: Il faut une pièce d'identité. – ”Man behöver en legitimation.”

Falloir används i den här betydelsen bara opersonligt, alltså i tredje person singular: il faut, il fallait, il faudra, il a fallu. Säg inte je faut eller nous faut för ”jag måste” eller ”vi måste”. Använd i stället je dois, nous devons eller il faut que….

Negationen behöver särskild uppmärksamhet. Il ne faut pas fumer ici betyder normalt ”Man får inte röka här”, inte bara ”Man behöver inte röka här”. För ”det är inte nödvändigt” är Il n'est pas nécessaire de… eller On n'est pas obligé de… tydligare.

Il est + adjektiv: infinitiv eller que-bisats

När handlingen uttrycks allmänt används vanligen de + infinitiv:

• Il est important de comprendre la consigne.
• Il est difficile de répondre immédiatement.
• Il est préférable de réserver.

När handlingen har ett uttryckligt subjekt används que + böjt verb:

• Il est important que vous compreniez la consigne.
• Il est difficile qu'il réponde immédiatement.
• Il est préférable que nous réservions.

Valet av verbform efter que beror på uttryckets innebörd. En värdering, känsla, möjlighet eller nödvändighet följs normalt av konjunktiv:

Betydelse	Vanliga uttryck	Verbform efter que
nödvändighet	il faut que, il est nécessaire que	konjunktiv
värdering	il est important que, il est bon que, il vaut mieux que	konjunktiv
känsla/reaktion	il est dommage que, il est étonnant que	konjunktiv
möjlighet	il est possible que	konjunktiv
säkerhet/sannolikhet	il est certain que, il est clair que, il est probable que	vanligen indikativ

Jämför Il est possible qu'elle vienne med Il est certain qu'elle viendra. I den första meningen är ankomsten bara möjlig och vienne står i konjunktiv. I den andra framställs den som säker och viendra står i indikativ futurum.

Il semble que och il paraît que

Båda uttrycken kan översättas med ”det verkar som att”, men de används inte helt likadant.

Il semble que följs i normal standardspråklig användning ofta av konjunktiv, eftersom talaren inte slår fast uppgiften som säker:

• Il semble qu'il ait raison. – ”Det verkar som att han har rätt.”
• Il semble que le train soit en retard. – ”Det verkar som att tåget är försenat.”

Il me semble que betyder ”jag tycker mig se/förstå att” eller ”det förefaller mig som att”. När talaren presenterar sin egen uppfattning som relativt sannolik är indikativ vanligt: Il me semble que tu as raison. Denna skillnad är en tendens, inte en mekanisk regel; graden av säkerhet och stil påverkar valet.

Il paraît que återger ofta ett intryck eller något man har hört och följs normalt av indikativ: Il paraît qu'ils ont vendu la maison. – ”Det sägs/tycks som att de har sålt huset.” Svenskan använder gärna ”det lär vara” eller ”jag har hört att”, beroende på sammanhanget.

Il vaut mieux: råd och bättre alternativ

Il vaut mieux betyder ”det är bättre” eller ”det är bäst att” och uttrycker ett råd eller ett bättre val.

• il vaut mieux + infinitiv när rådet är allmänt eller riktas till den som redan är känd: Il vaut mieux partir maintenant.
• il vaut mieux que + konjunktiv när bisatsen har ett uttryckligt subjekt: Il vaut mieux que tu partes maintenant.

Efter mieux används ingen de: det heter Il vaut mieux attendre, inte Il vaut mieux d'attendre. Ett närliggande uttryck är Il est préférable de partir, där de däremot behövs.

Il s'agit de: vad något gäller

Il s'agit de motsvarar ofta svenskans ”det handlar om”, ”det gäller” eller ”det rör sig om”. Konstruktionen följs av de, även när svenskan väljer en annan preposition eller ingen preposition alls:

• Il s'agit d'un problème grave. – ”Det handlar om ett allvarligt problem.”
• Il s'agit de trouver une solution. – ”Det gäller att hitta en lösning.”
• De quoi s'agit-il ? – ”Vad handlar det om?”

Verbet är s'agir och används nästan alltid opersonligt i den här betydelsen. Det verkliga ämnet placeras efter de; därför ska man inte böja verbet efter det: Il s'agit de plusieurs problèmes, fortfarande singularformen s'agit.

Exempel i sammanhang

Franska	Svenska	Kommentar
Il faut présenter son passeport à l'accueil.	Man måste visa sitt pass i receptionen.	Il faut + infinitiv, allmän regel.
Il faut que vous soyez là avant neuf heures.	Ni måste vara där före klockan nio.	Uttalat subjekt; soyez är konjunktiv.
Il ne faut pas ouvrir cette porte.	Man får inte öppna den här dörren.	Negationen uttrycker förbud.
Il est important de comprendre la différence.	Det är viktigt att förstå skillnaden.	Allmän handling med de + infinitiv.
Il est important que chacun comprenne la différence.	Det är viktigt att alla förstår skillnaden.	Chacun är subjekt i bisatsen; comprenne är konjunktiv.
Il est certain que le magasin est fermé.	Det är säkert att butiken är stängd.	Säkerhet uttrycks med indikativ.
Il est possible que le magasin soit encore ouvert.	Det är möjligt att butiken fortfarande är öppen.	Möjlighet följs av konjunktiv.
Il semble qu'il ait raison.	Det verkar som att han har rätt.	Ait är konjunktiv av avoir.
Il me semble que nous avons déjà payé.	Jag tycker mig minnas att vi redan har betalat.	Personlig bedömning; indikativ är naturligt här.
Il paraît qu'elle travaille à Lyon maintenant.	Jag har hört att hon arbetar i Lyon nu.	Återgiven uppgift, normalt indikativ.
Il vaut mieux partir avant les embouteillages.	Det är bättre att åka före rusningstrafiken.	Samma underförstådda handlande person.
Il vaut mieux que tu prennes un parapluie.	Det är bäst att du tar med ett paraply.	Que + uttryckligt subjekt + konjunktiv.
Il s'agit d'un problème grave.	Det handlar om ett allvarligt problem.	De dras ihop med un till d'un.
Dans ce chapitre, il s'agit de distinguer deux temps du passé.	I det här kapitlet gäller det att skilja mellan två dåtidsformer.	Il s'agit de + infinitiv.
De quoi s'agit-il exactement ?	Vad handlar det om egentligen?	Formell frågeform med inversion.

Vanliga misstag

Att tolka il som ”han”

• Fel: Il faut partir = ”Han måste gå.”
• Rätt: Il faut partir = ”Man måste gå” eller ”Vi/jag måste gå”, beroende på sammanhanget.
• Varför: Il är här ett formellt subjekt utan egen referens. För ”han måste gå” säger man Il doit partir.

Att använda indikativ efter ett krav

• Fel: Il faut que tu viens demain.
• Rätt: Il faut que tu viennes demain.
• Varför: Il faut que kräver konjunktiv. Viennes är presens konjunktiv av venir.

Att sätta in de efter il vaut mieux

• Fel: Il vaut mieux de réserver tôt.
• Rätt: Il vaut mieux réserver tôt.
• Varför: Il vaut mieux följs direkt av infinitiv. Blanda inte ihop mönstret med Il est préférable de réserver.

Att utelämna de efter il s'agit

• Fel: Il s'agit un problème technique.
• Rätt: Il s'agit d'un problème technique.
• Varför: Konstruktionen är alltid il s'agit de. Framför vokalljud förkortas de till d', och framför le/les blir det du/des.

Att använda infinitiv trots att personerna skiljer sig åt

• Fel: Il est important de vous arriviez à l'heure.
• Rätt: Il est important que vous arriviez à l'heure.
• Varför: Efter de ska verbet stå i infinitiv: de venir. När bisatsen har ett uttalat subjekt, här vous, behövs que och ett böjt verb.

Att sätta konjunktiv efter varje opersonligt uttryck

• Fel: Il est certain qu'il soit prêt.
• Rätt: Il est certain qu'il est prêt.
• Varför: Ett jakande uttryck för säkerhet följs normalt av indikativ. Det är betydelsen — inte bara ordet il — som styr modus.

Användningsnotiser

I vardagligt tal ersätts il est + adjektiv + de ofta av c'est + adjektiv + de: både Il est important de répondre och C'est important de répondre är korrekta. Varianten med c'est känns ofta mer samtalsnära, medan il est important de passar väl i neutral och formell sakprosa. Framför en que-bisats är il est important que… det stabila standardmönstret.

Svenskan använder ofta man där franskan har il faut. Det betyder inte att franskans on alltid är fel: On doit réserver är möjligt och betyder ungefär ”man måste boka”. Il faut réserver låter dock mer opersonligt och presenterar behovet som en allmän nödvändighet. Tu dois réserver riktar kravet tydligt till ”du”.

Valet mellan svenskans ”det verkar”, ”det sägs” och ”jag har hört” beror på informationskällan. Il semble que uttrycker ett intryck eller en slutsats, medan il paraît que ofta förmedlar en uppgift som cirkulerar. Skillnaden är inte absolut, men den hjälper dig att välja ett naturligt uttryck.

I formella instruktioner är opersonliga uttryck mycket vanliga eftersom de tonar ned vem som ger ordern: Il convient de remplir ce formulaire betyder ungefär ”Det är lämpligt/behövs att fylla i blanketten”. I samtal väljer man ofta enklare alternativ som Il faut remplir ce formulaire.

Fördjupning

Negation och säkerhet kan ändra modus

Efter jakande il est certain que och il est probable que står normalt indikativ. Om säkerheten förnekas eller ifrågasätts blir konjunktiv vanligt:

• Il est certain qu'elle viendra. – ”Det är säkert att hon kommer.”
• Il n'est pas certain qu'elle vienne. – ”Det är inte säkert att hon kommer.”
• Est-il certain qu'elle vienne ? – ”Är det säkert att hon kommer?”

Detta visar varför en ren lista över uttryck inte alltid räcker. Talaren väljer modus efter hur innehållet presenteras: som konstaterat, möjligt, önskat eller ifrågasatt.

Variation efter sembler

Konjunktiv är det säkra grundvalet efter opersonligt il semble que, särskilt när osäkerheten betonas. Indikativ förekommer också när talaren snarare lägger fram en slutsats som sannolik, framför allt i mindre försiktig stil. Efter il me semble que är indikativ mycket vanligt, men konjunktiv kan markera större reservation eller förekomma när uttrycket nekas. Som inlärare blir du begriplig och idiomatisk om du börjar med denna arbetsregel: il semble que + konjunktiv, men il me semble que + indikativ när du uttrycker en egen sannolik uppfattning.

Dåtid och framtid

Det opersonliga il förändras inte, men verbet kan sättas i olika tempus (tidsformer):

Tid	Exempel	Betydelse
presens	Il faut partir.	Man måste gå.
imperfekt	Il fallait partir.	Man behövde/borde gå.
sammansatt dåtid	Il a fallu partir.	Man blev tvungen att gå.
futurum	Il faudra partir.	Man kommer att behöva gå.
konditionalis	Il faudrait partir.	Man borde gå.

Särskilt il faudrait är användbart för försiktiga råd. Det låter mjukare än il faut: Il faudrait vérifier l'adresse är närmare ”Man borde kontrollera adressen” än ett direkt krav.

Även il s'agit de och il semble que kan böjas efter tidsramen: Il s'agissait d'un malentendu (”Det handlade om ett missförstånd”) och Il semblait qu'il avait compris (”Det verkade som om han hade förstått”). Exakt val av modus och tidsform i längre dåtidsmeningar hör till ett mer avancerat stadium, men grundmönstret med opersonligt il består.

Opersonlig passiv i formell stil

I sakprosa förekommer konstruktioner som Il a été décidé que la réunion serait reportée – ”Det beslutades att mötet skulle skjutas upp”. Här kombineras formellt il med passiv form för att lämna den beslutande personen eller gruppen osagd. Sådana meningar är bra att kunna känna igen, men i vanligt tal är On a décidé de reporter la réunion ofta naturligare.

Övningstips

1. Sortera efter mönster. Skriv fem egna meningar i varsin grupp: il faut + infinitiv, il faut que + konjunktiv, il est + adjektiv + de, il vaut mieux och il s'agit de. Då tränar du konstruktionen i stället för ett enstaka ord.
2. Byt från allmänt till personligt. Omvandla Il est important de répondre till Il est important que vous répondiez och Il vaut mieux attendre till Il vaut mieux que nous attendions. Kontrollera både de/que och verbformen.
3. Lyssna efter svensk motsvarighet, inte ord-för-ord-översättning. När du möter opersonligt il, fråga om svenskan naturligast skulle använda ”det”, ”man”, ”det handlar om” eller passiv form. Det minskar risken att du feltolkar il som ”han”.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Il y a — ett annat mycket vanligt uttryck där il inte syftar på en person.
• Fördjupning: Avancerade opersonliga konstruktioner — formella uttryck som il incombe à, il ressort que och il est à noter que.