Emfaskonstruktioner i franska

Kort sagt

Franskan kan lyfta fram en viss del av ett budskap med c’est… qui/que: C’est Marie qui a appelé betyder ungefär ”Det var Marie som ringde”. Använd qui när det framhävda ledet är subjekt i den följande satsen och que när det är objekt eller en annan satsdel. Mönstret ce qui/ce que… c’est börjar i stället med själva innehållet: Ce que je cherche, c’est une solution – ”Det jag söker är en lösning”.

Översikt

Mise en relief betyder att en talare eller skribent ger en satsdel särskild tyngd. Det kan handla om att rätta en missuppfattning, skapa en kontrast eller göra tydligt vad som är nytt och viktigt. I stället för det neutrala Marie a réservé la table kan man säga C’est Marie qui a réservé la table om poängen är att det var just Marie, inte någon annan, som bokade bordet.

På svenska använder vi ofta betoning, ordföljd eller konstruktionen ”det är/var … som”. Franskan har liknande möjligheter, men kräver att man väljer mellan qui och que efter satsdelens funktion. Här betyder subjekt den eller det som utför handlingen, medan direkt objekt är den person eller sak som handlingen riktas mot. Den skillnaden är viktigare i franskan än i den svenska motsvarigheten, där som kan användas i båda fallen.

De här konstruktionerna hör hemma på B2-nivå eftersom grundformen är lätt att känna igen men rätt val av pronomen, verbböjning och stil kräver viss säkerhet. Samma fokus kan också skapas genom framförställning: Moi, je préfère attendre – ”Jag för min del väntar hellre”.

Så fungerar det

C’est… qui: framhäv subjektet

När det framhävda ledet är subjekt i den efterföljande relativa bisatsen (en sats som beskriver eller identifierar något) används qui:

c’est + framhävt subjekt + qui + verb + resten

• Marie a choisi ce restaurant. → C’est Marie qui a choisi ce restaurant.
• Le bruit me dérange. → C’est le bruit qui me dérange.
• Mes voisins organisent la fête. → Ce sont mes voisins qui organisent la fête.

Ett enkelt test är att ta bort c’est… qui. Om det framhävda ledet då står framför verbet och utför handlingen, ska det vara qui: Marie a choisi → C’est Marie qui a choisi.

I vårdad franska används normalt ce sont framför ett substantiv eller pronomen i plural: Ce sont mes collègues qui arrivent. I ledigt tal hör man mycket ofta c’est även framför plural: C’est mes collègues qui arrivent. Den senare formen är naturlig i samtal men passar sämre i formell skrift.

C’est… que: framhäv objekt eller annan satsdel

Använd que när det framhävda ledet inte är subjekt i den följande satsen. Det kan vara ett direkt objekt, ett tidsuttryck, en plats eller ett led med preposition:

c’est + framhävt led + que + subjekt + verb + resten

Det som framhävs	Neutral sats	Utbrytning
direkt objekt	Je veux ce livre.	C’est ce livre que je veux.
tid	Nous partons demain.	C’est demain que nous partons.
plats	Ils se sont rencontrés à Lyon.	C’est à Lyon qu’ils se sont rencontrés.
prepositionsled	Je parle de ce problème.	C’est de ce problème que je parle.

Que förkortas till qu’ framför vokalljud: C’est aujourd’hui qu’elle arrive. Qui förkortas däremot inte: C’est elle qui arrive.

Låt prepositionen stå framför det framhävda ledet: C’est à Léa que j’écris och C’est avec ce logiciel qu’il travaille. Valet mellan qui och que avgörs alltså inte av om ledet syftar på en person. Jämför:

• C’est Léa qui écrit. – Léa skriver; Léa är subjekt.
• C’est à Léa que j’écris. – Jag skriver till Léa; je är subjekt.

Ce qui/ce que… c’est: börja med det som saken gäller

En så kallad pseudoutbrytning delar upp informationen i två delar. Först nämns det man vill ringa in, sedan kommer svaret eller förklaringen efter c’est:

• ce qui + verb…, c’est… när ce fungerar som subjekt
• ce que + subjekt + verb…, c’est… när ce fungerar som direkt objekt

Ce qui compte, c’est l’intention betyder ”Det som räknas är avsikten”. Här är ce qui subjekt till compte. I Ce que je veux, c’est la paix är je subjekt och ce que objekt till veux.

Fransk struktur	Fråga som hjälper dig välja	Exempel
ce qui + verb	Vad är det som utför eller orsakar något?	Ce qui m’inquiète, c’est le silence.
ce que + subjekt + verb	Vad är det som någon gör, vill eller ser?	Ce que nous cherchons, c’est un compromis.
ce dont + subjekt + verb	Kräver verbet eller uttrycket de?	Ce dont elle a besoin, c’est du repos.
ce à quoi + subjekt + verb	Kräver verbet eller uttrycket à?	Ce à quoi je pense, c’est notre avenir.

Ce dont och ce à quoi är utvidgningar av samma mönster. De blir aktuella när grunduttrycket innehåller de eller à: avoir besoin de, parler de, penser à.

Anpassa tid, nekning och fråga

Formen av être kan följa tidsramen:

• C’est Paul qui s’en occupe. – Det är Paul som tar hand om det.
• C’était Paul qui s’en occupait. – Det var Paul som tog hand om det.
• Ce sera Paul qui s’en occupera. – Det blir Paul som kommer att ta hand om det.

Nekningen läggs runt formen av être: Ce n’est pas Paul qui a appelé eller Ce n’est pas ce dossier que je cherche. I frågor förekommer bland annat Est-ce bien Léa qui dirige le projet ? och C’est ce modèle que vous préférez ? Den senare är vanlig i tal och får sin frågekaraktär genom intonationen.

Framförställning med betonade pronomen

Franskan kan också placera ett led först och sedan ta upp det igen med ett pronomen. Detta kallas dislokation, alltså att ett led flyttas ut ur den vanliga satsstrukturen:

• Moi, je préfère rester ici. – Jag för min del stannar hellre här.
• Lui, il n’a rien dit. – Han däremot sa ingenting.
• Ce film, je l’ai déjà vu. – Den här filmen har jag redan sett.
• Julie, je lui ai tout expliqué. – För Julie har jag förklarat allt.

De betonade formerna moi, toi, lui, elle, nous, vous, eux, elles kan markera kontrast. När ett substantiv ställs först behöver franskan ofta ett återupptagande pronomen inne i satsen: *Ce film, je **l’*ai vu. Svenskan kan lättare låta det framförställda ledet stå utan en sådan upprepning, vilket gör att svenska inlärare ibland glömmer pronomenet i franskan.

Exempel i sammanhang

Franska	Svenska	Kommentar
C’est Marie qui l’a fait.	Det var Marie som gjorde det.	Subjektet Marie framhävs.
C’est ce livre que je veux.	Det är den här boken jag vill ha.	Boken är direkt objekt till veux.
C’est toi qui as fermé la porte ?	Var det du som stängde dörren?	Verbet står i andra person singular: as.
Ce sont les voisins qui ont appelé la police.	Det var grannarna som ringde polisen.	Vårdad plural med ce sont.
C’est à cinq heures que la réunion commence.	Det är klockan fem mötet börjar.	Ett tidsuttryck lyfts fram.
C’est avec Nora que je travaille le plus souvent.	Det är Nora jag oftast arbetar med.	Prepositionen avec följer med fokusledet.
C’est de cette décision que nous devons parler.	Det är det här beslutet vi måste tala om.	Konstruktionen bevarar parler de.
Ce que je veux, c’est la paix.	Det jag vill ha är fred.	Ce que är objekt till veux.
Ce qui compte, c’est l’intention.	Det som räknas är avsikten.	Ce qui är subjekt till compte.
Ce dont j’ai besoin, c’est d’un peu de temps.	Det jag behöver är lite tid.	Avoir besoin de kräver dont.
Ce à quoi elle tient, c’est sa liberté.	Det hon värnar om är sin frihet.	Tenir à leder till ce à quoi.
Ce n’est pas le prix qui me dérange, c’est le délai.	Det är inte priset som stör mig, utan leveranstiden.	Två led ställs mot varandra.
Moi, je prendrais plutôt le train.	Jag för min del skulle hellre ta tåget.	Moi, je markerar personlig kontrast.
Cette proposition, nous l’avons déjà examinée.	Det här förslaget har vi redan granskat.	Objektet tas upp igen med l’.
Le lundi, je travaille de chez moi.	På måndagar arbetar jag hemifrån.	Ett tidsled kan stå först utan återupptagande pronomen.

Vanliga misstag

Att välja efter person i stället för satsfunktion

• Fel: C’est Marie que a téléphoné.
• Rätt: C’est Marie qui a téléphoné.
• Varför: Marie är subjekt till a téléphoné. Qui kan syfta både på människor och saker; valet handlar här om grammatik, inte om betydelsen ”vem”.

Att använda qui efter ett framhävt prepositionsled

• Fel: C’est à Paul qui je parle.
• Rätt: C’est à Paul que je parle.
• Varför: Subjektet i den följande satsen är je. À Paul är ett led med preposition och följs därför av que i denna utbrytning.

Att böja verbet som om c’est vore subjekt

• Fel: C’est moi qui a réservé.
• Rätt: C’est moi qui ai réservé.
• Varför: Verbet efter qui rättar sig efter det framhävda subjektet: moi qui ai, toi qui as, nous qui avons, vous qui avez.

Att blanda ihop ce qui och ce que

• Fel: Ce que compte, c’est la qualité.
• Rätt: Ce qui compte, c’est la qualité.
• Varför: Inget annat subjekt står framför compte; ”det som” utför här subjektets roll. I Ce que je préfère… finns däremot redan subjektet je, och ce que är objekt.

Att tappa den nödvändiga prepositionen

• Fel: C’est ce problème que je pense.
• Rätt: C’est à ce problème que je pense.
• Varför: Uttrycket heter penser à quelque chose. Utbrytningen tar inte bort den preposition som verbet kräver.

Att glömma återupptagande pronomen

• Fel: Ce film, j’ai déjà vu.
• Rätt: Ce film, je l’ai déjà vu.
• Varför: När objektet ce film placeras löst först tas det normalt upp igen med objektpronomenet le, här förkortat till l’.

Bruk och stil

C’est… qui/que är vanligt både i tal och skrift. I samtal hjälper konstruktionen lyssnaren att höra kontrasten tydligt. Betoningen ligger ofta på det inskjutna ledet: C’est mardi que je pars. I saklig skrift bör konstruktionen användas när kontrasten verkligen behövs; upprepade utbrytningar kan annars göra texten tung.

Framförställningar som Moi, je… är mycket vanliga i talad franska och behöver inte vara aggressiva eller överdrivet emfatiska. De kan helt enkelt organisera ett samtal: Moi, je prends un café. Et toi ? På svenska räcker ofta ”jag tar kaffe”, med tryck på jag. En ordagrann svensk återgivning med ”jag, jag” låter därför ovanligare än den franska meningen.

I ledigt tal används som nämnts ofta c’est framför plural. Välj ändå ce sont mes amis qui… i formell text, provsvar och noggrant förberett språk. I pseudoutbrytningar förekommer samma variation. Vårdad franska föredrar ofta Ce que je préfère, ce sont les romans historiques när det som identifieras är plural, medan … c’est les romans historiques är mycket vanligt i spontant tal.

Fördjupning och avancerad användning

Kongruens efter qui

När ett personligt pronomen står i fokus böjs verbet efter den person som pronomenet syftar på:

Fokus	Korrekt fortsättning
c’est moi qui…	ai / suis / fais
c’est toi qui…	as / es / fais
c’est nous qui…	avons / sommes / faisons
c’est vous qui…	avez / êtes / faites

Det gäller även när formen låter mindre självklar: C’est vous qui décidez, inte c’est vous qui décide. Med substantiv följer verbet substantivets numerus: C’est la règle qui s’applique men Ce sont les règles qui s’appliquent.

Participkongruens efter que

När que representerar ett direkt objekt som står före ett verb i sammansatt tempus kan perfektparticipet (verbformen som används tillsammans med ett hjälpverb) behöva kongruera, alltså anpassas efter grammatiskt kön och singular eller plural. Detta följer den vanliga regeln för hjälpverbet avoir:

• C’est Marie que j’ai vue hier. – Det var Marie jag såg i går.
• Ce sont ces lettres que nous avons retrouvées. – Det var de här breven vi hittade igen.

Ändelserna i vue och retrouvées visar att det föregående direkta objektet är feminint singular respektive feminint plural. Skillnaden hörs inte alltid, men är viktig i vårdad skrift.

C’est… qui och ce qui… c’est ger olika informationsordning

De två huvudmönstren är inte helt utbytbara. C’est le manque de temps qui pose problème rättar eller identifierar orsaken: det är tidsbristen som är problemet. Ce qui pose problème, c’est le manque de temps bygger först upp frågan ”vad är det som skapar problem?” och lämnar svaret till slutet. Det senare mönstret kan därför skapa mer förväntan och fungerar bra när förklaringen är längre.

Pseudoutbrytningen kan också följas av en infinitiv, alltså verbets grundform: Ce que tu dois faire, c’est appeler le médecin. Efter c’est står här appeler, inte ett böjt verb. Om ett uttryck styr en preposition behålls den: Ce dont nous rêvons, c’est de partir un an.

Vänster- och högerdislokation

Det framhävda ledet kan stå både före och efter huvudsatsen:

• Cette équipe, elle joue vraiment bien. – Det här laget spelar verkligen bra.
• Elle joue vraiment bien, cette équipe. – Det spelar verkligen bra, det här laget.

Den högra varianten är särskilt talspråklig och kan lägga till en förklaring i efterhand. I formell text är en vanlig neutral sats eller en tydlig c’est… qui/que-konstruktion oftast ett säkrare val.

Övningstips

1. Gör två versioner av samma mening. Börja med Nora prépare le dîner ce soir. Framhäv sedan ett led i taget: C’est Nora qui…, C’est le dîner que…, C’est ce soir que…. Då blir skillnaden mellan qui och que konkret.
2. Ställ kontrollfrågan ”vem gör vad?”. Markera subjektet och objektet i fem egna meningar innan du gör utbrytningen. Om fokusledet gör handlingen väljer du qui; annars blir det oftast que.
3. Lyssna efter naturligt tal. Notera moi, je, c’est… qui och talspråkets c’est framför plural i intervjuer eller poddar. Skriv sedan om exemplen till mer vårdad skrift, till exempel med ce sont.

Närliggande grammatik

• Förkunskap: Sammansatta relativa pronomen – fördjupar skillnaden mellan ce qui, ce que, ce dont och former som används efter prepositioner.