Bisatser med wenn och ob i tyskan

Kort sagt

Tyskans wenn betyder ”om” vid ett villkor och ”när” vid en tidpunkt eller något återkommande; ob betyder ”om” när innehållet är en fråga som kan besvaras med ja eller nej. Jämför Wenn ich Zeit habe, komme ich – ”Om jag har tid kommer jag” – med Ich weiß nicht, ob er kommt – ”Jag vet inte om han kommer”. Båda orden inleder en bisats, en sats som är en del av en större mening, där det böjda verbet normalt står sist.

Översikt

Svenskans ”om” gör två olika jobb. I ”Om bussen är sen tar jag tåget” anger ordet ett villkor: det ena händer under en viss förutsättning. I ”Jag undrar om bussen är sen” återger ordet en fråga: är bussen sen eller inte? Tyskan skiljer på dessa uppgifter med wenn respektive ob. Att översätta varje svenskt ”om” med samma tyska ord fungerar därför inte.

Dessutom används wenn ofta där svenskan har ”när”: Wenn ich nach Hause komme, rufe ich dich an betyder ”När jag kommer hem ringer jag dig”. Det kan handla om något som ska hända eller om något som brukar hända. För en enstaka händelse i det förflutna används däremot vanligtvis als, vilket vi återkommer till längre fram.

På A2-nivå är målet att kunna uttrycka vardagliga villkor och ställa frågor inuti andra meningar. Du behöver framför allt hålla isär betydelsen och ordföljden. Om du redan känner till bisatser med weil och dass använder du samma grundmönster här: inledningsordet först, det böjda verbet sist och kommatecken mellan satserna.

Så fungerar det

Välj ord efter vad du vill säga

Börja med att avgöra vilken roll den svenska bisatsen har. Handlar den om en förutsättning, en tidpunkt eller en obesvarad fråga?

Betydelse	Tyska	Svenska
Villkor: under den förutsättningen	Wenn es regnet, bleiben wir hier.	Om det regnar stannar vi här.
Tid: när något händer	Wenn ich fertig bin, mache ich eine Pause.	När jag är klar tar jag en paus.
Upprepning: varje gång	Wenn ich meine Schwester besuche, kochen wir zusammen.	När jag hälsar på min syster lagar vi mat tillsammans.
Indirekt ja/nej-fråga	Ich weiß nicht, ob er kommt.	Jag vet inte om han kommer.

En indirekt fråga är en fråga som ingår i en annan mening i stället för att ställas fristående. Kommt er? betyder ”Kommer han?”. I Ich weiß nicht, ob er kommt återges samma osäkerhet som en bisats: ”Jag vet inte om han kommer.”

Ett användbart test är därför: Finns det en underliggande fråga med svaret ja eller nej? Då passar ob. Om bisatsen i stället säger under vilken förutsättning något händer, passar wenn.

Jämför särskilt:

• Ich frage ihn, ob er Zeit hat. – Jag frågar honom om han har tid. Frågan till honom är: ”Har du tid?”
• Ich frage ihn, wenn er Zeit hat. – Jag frågar honom när han har tid. Här anges när jag ska fråga; vad jag frågar om framgår inte.

Båda meningarna är möjliga, men de betyder inte samma sak.

Det böjda verbet står sist i bisatsen

Ett verb är ett ord som uttrycker vad någon gör eller hur något är. Det böjda verbet är den form som anpassas efter vem meningen handlar om och vilken tid den uttrycker, som habe i ich habe eller kommt i er kommt.

I en vanlig huvudsats, alltså en sats som kan stå själv, kommer det böjda verbet på andra plats. Efter wenn eller ob flyttar det normalt till slutet av bisatsen.

Tyska	Svenska	Vad händer med verbet?
Ich habe Zeit.	Jag har tid.	habe står på andra plats.
Ich komme, wenn ich Zeit habe.	Jag kommer om jag har tid.	habe står sist i bisatsen.
Hat Anna Zeit?	Har Anna tid?	Ja/nej-frågan börjar med hat.
Ich weiß nicht, ob Anna Zeit hat.	Jag vet inte om Anna har tid.	Frågan blir en bisats med hat sist.

För en svenskspråkig är detta en viktig skillnad. Vi säger ”om jag har tid”, inte ”om jag tid har”. I tyskan behöver du alltså vänta med verbet tills resten av den enkla bisatsen är färdig.

Även subjektet, den eller det som gör något eller som satsen handlar om, brukar finnas kvar: wenn ich Zeit habe – ”om jag har tid”. Man flyttar verbet; man tar inte bort personen.

Flera verb och nekande ord

När bisatsen innehåller ett modalverb, ett verb som uttrycker exempelvis möjlighet eller nödvändighet, står modalverbets böjda form sist:

• Sag mir, ob du morgen kommen kannst. – Säg till mig om du kan komma i morgon.
• Wenn ich am Samstag arbeiten muss, bleibe ich zu Hause. – Om jag måste arbeta på lördag stannar jag hemma.

Här är kommen och arbeiten infinitiver, verbens grundformer, medan kannst och muss är böjda.

I perfekt, en dåtidsform som byggs med haben eller sein och en verbform som gemacht eller angekommen, kommer det böjda hjälpverbet sist i vanliga bisatser:

• Ich weiß nicht, ob sie schon angekommen ist. – Jag vet inte om hon redan har kommit fram.
• Wenn du die Rechnung bezahlt hast, kannst du die Bestätigung speichern. – När du har betalat fakturan kan du spara bekräftelsen.

Hjälpverbet är det verb som hjälper till att bilda tidsformen. Grundmönstret blir alltså angekommen ist respektive bezahlt hast.

Nekande ord ändrar inte slutplaceringen:

• Ich weiß nicht, ob er heute nicht arbeiten muss. – Jag vet inte om han inte måste arbeta i dag.
• Wenn du nicht mitkommst, fahre ich allein. – Om du inte följer med åker jag ensam.

Svenskans ”inte” kan hjälpa dig att känna igen en bisats, men det säger inte var det tyska verbet ska stå. Tyskans nicht ska inte mekaniskt hamna allra sist.

Bisatsen kan stå först eller sist

Med wenn är båda placeringarna vanliga:

• Ich komme, wenn ich Zeit habe. – Jag kommer om jag har tid.
• Wenn ich Zeit habe, komme ich. – Om jag har tid kommer jag.

När bisatsen står först räknas hela bisatsen som det första ledet i huvudsatsens ordföljd. Därför kommer huvudsatsens böjda verb direkt efter kommatecknet: komme ich, inte ich komme. Detta liknar svenskan: ”Om jag har tid kommer jag.” Skillnaden ligger framför allt inne i den tyska bisatsen: Zeit habe.

Du kan lägga till dann för att tydligt markera följden:

• Wenn du möchtest, dann bleiben wir noch ein bisschen. – Om du vill så stannar vi en stund till.

Utan dann är meningen lika korrekt och ofta kortare: Wenn du möchtest, bleiben wir noch ein bisschen – ”Om du vill stannar vi en stund till”. Sätt inte in ett extra subjekt före verbet efter bisatsen.

En ob-bisats står oftast efter den del som uttrycker frågan, ovissheten eller kontrollen. Den kan också stå först:

• Ob der Laden noch offen ist, weiß ich nicht. – Om affären fortfarande är öppen vet jag inte.

Detta framhäver frågans innehåll. För nybörjaren är Ich weiß nicht, ob … ett enklare och mycket användbart grundmönster.

Kommatecken och frågetecken

På tyska skiljer ett kommatecken huvudsatsen från bisatsen även när svenskan normalt inte har något: Ich komme, wenn ich Zeit habe – ”Jag kommer om jag har tid”. Står bisatsen först kommer kommatecknet efter den: Wenn ich Zeit habe, komme ich.

En indirekt fråga får inte automatiskt frågetecken. Tecknet beror på hela meningen:

• Ich möchte wissen, ob das Ticket noch gültig ist. – Jag vill veta om biljetten fortfarande gäller.
• Weißt du, ob das Ticket noch gültig ist? – Vet du om biljetten fortfarande gäller?

Den första meningen är ett påstående om vad jag vill veta. Den andra är en fråga till dig. Ordföljden i ob-bisatsen är densamma.

Exempel i sammanhang

Läs först den svenska betydelsen och avgör om det handlar om villkor, tid eller en ja/nej-fråga. Kontrollera sedan vilket tyskt ord som används och var verbet står.

Tyska	Svenska	Att lägga märke till
Wenn ich Zeit habe, komme ich.	Om jag har tid kommer jag.	Villkor; habe avslutar bisatsen.
Wenn es regnet, bleiben wir hier.	Om det regnar stannar vi här.	Huvudsatsen börjar med bleiben efter kommatecknet.
Ich weiß nicht, ob er kommt.	Jag vet inte om han kommer.	Den underliggande frågan är ”Kommer han?”.
Wenn ich Feierabend habe, gehe ich einkaufen.	När jag har slutat jobbet går jag och handlar.	Tidpunkt i vardagen.
Wenn ich mit dem Zug fahre, lese ich meistens.	När jag åker tåg brukar jag läsa.	Något återkommande.
Ruf mich an, wenn du am Bahnhof bist.	Ring mig när du är på stationen.	Bisatsen anger när uppmaningen gäller.
Wir können draußen essen, wenn es warm genug ist.	Vi kan äta ute om det är tillräckligt varmt.	Vädret är förutsättningen.
Kannst du nachsehen, ob wir noch Milch haben?	Kan du se efter om vi har mjölk kvar?	Det som ska kontrolleras kan besvaras med ja eller nej.
Sie fragt, ob der Platz frei ist.	Hon frågar om platsen är ledig.	Indirekt fråga efter fragt.
Sag mir bitte, ob du mitkommen möchtest.	Säg till mig om du vill följa med.	möchtest står efter grundformen mitkommen.
Ich bin nicht sicher, ob ich die Adresse richtig verstanden habe.	Jag är inte säker på om jag har uppfattat adressen rätt.	Vanlig perfektform med habe sist.
Wenn du morgen früh aufstehst, können wir zusammen frühstücken.	Om du går upp tidigt i morgon kan vi äta frukost tillsammans.	aufstehst hålls ihop i bisatsen.

I det sista exemplet är aufstehen, ”gå upp”, ett separerbart verb, alltså ett verb vars första del kan skiljas från resten i en huvudsats. Jämför Du stehst früh auf – ”Du går upp tidigt” – med wenn du früh aufstehst – ”om du går upp tidigt”. I bisatsen står delarna tillsammans.

Vanliga misstag

1. Att välja wenn bara för att svenskan har ”om”

• Fel för den avsedda betydelsen: Ich weiß nicht, wenn der Bus kommt.
• Rätt: Ich weiß nicht, ob der Bus kommt. – Jag vet inte om bussen kommer.
• Varför: Frågan är ”Kommer bussen eller inte?”. Om du i stället vill veta vid vilken tid den kommer behövs wann: Ich weiß nicht, wann der Bus kommt – ”Jag vet inte när bussen kommer”.

2. Att använda ob för ett villkor

• Fel: Ob ich Zeit habe, helfe ich dir.
• Rätt: Wenn ich Zeit habe, helfe ich dir. – Om jag har tid hjälper jag dig.
• Varför: Att ha tid är förutsättningen för hjälpen. Ingen ja/nej-fråga återges.

3. Att behålla svensk verbplacering i bisatsen

• Fel: Ich komme, wenn ich habe Zeit.
• Rätt: Ich komme, wenn ich Zeit habe. – Jag kommer om jag har tid.
• Varför: Efter wenn flyttas det böjda verbet normalt till slutet. Det gäller också efter ob.

4. Att börja om med subjektet efter den inledande bisatsen

• Fel: Wenn es regnet, wir bleiben hier.
• Rätt: Wenn es regnet, bleiben wir hier. – Om det regnar stannar vi här.
• Varför: Bisatsen upptar förstaplatsen. Huvudsatsens böjda verb kommer direkt efter kommatecknet, precis som ”stannar” i den svenska meningen.

5. Att glömma kommatecknet

• Fel: Sag mir ob du kommst.
• Rätt: Sag mir, ob du kommst. – Säg till mig om du kommer.
• Varför: Tyska bisatser med wenn och ob avgränsas med kommatecken. Svensk kommatering är inte en säker modell här.

6. Att använda wenn om en enda avslutad händelse i det förflutna

• Fel för en enstaka händelse: Wenn ich gestern nach Hause kam, war die Tür offen.
• Rätt: Als ich gestern nach Hause kam, war die Tür offen. – När jag kom hem i går var dörren öppen.
• Varför: För ett bestämt tillfälle i det förflutna används normalt als. Vid upprepning fungerar däremot wenn: Immer wenn ich nach Hause kam, schlief die Katze – ”Varje gång jag kom hem sov katten”.

Att tänka på i användningen

Villkor och tid kan ligga nära varandra

En mening med wenn kan ibland översättas med både ”om” och ”när”. Wenn du morgen kommst, kochen wir zusammen kan betyda ”Om du kommer i morgon lagar vi mat tillsammans” eller ”När du kommer i morgon lagar vi mat tillsammans”. Sammanhanget visar om besöket är osäkert eller redan planerat.

Vill du tydligare markera ett villkor kan du ofta använda falls, ”ifall”: Falls du morgen kommst, kochen wir zusammen – ”Ifall du kommer i morgon lagar vi mat tillsammans”. Falls ersätter däremot inte wenn när betydelsen tydligt är ”varje gång”.

Framtid kräver inte werden

Tyskan använder ofta presens, vanlig nutidsform, också om framtiden när tiden framgår av sammanhanget:

Wenn ich morgen Zeit habe, komme ich vorbei. – Om jag har tid i morgon kommer jag förbi.

Det behövs alltså inte någon särskild framtidsform bara för att händelsen ligger i morgon. Samma möjlighet finns på svenska: ”Om jag hinner kommer jag.”

Ob är inte bara för osäkerhet

Ob förekommer ofta efter uttryck som ”inte veta”, ”undra” och ”vara osäker”, men det avgörande är inte hur osäker talaren känner sig. Även en praktisk kontroll gäller en ja/nej-fråga:

Ich prüfe, ob alle Fenster geschlossen sind. – Jag kontrollerar om alla fönster är stängda.

Det är fortfarande ob även om du tror att alla fönster är stängda. Du kontrollerar om påståendet stämmer.

Fördjupning: sådant du möter senare

Grundreglerna ovan räcker långt på A2. Följande skillnader är bra att känna igen, men du behöver inte använda alla konstruktionerna själv ännu.

Wenn, wann och als

Svenskans ”när” motsvarar flera tyska ord. Skilj på en fråga om tid och en tidsangivande bisats:

Funktion	Tyska	Svenska
Direkt fråga om tid	Wann kommst du?	När kommer du?
Indirekt fråga om tid	Ich weiß nicht, wann du kommst.	Jag vet inte när du kommer.
Kommande tidpunkt	Wenn du kommst, essen wir.	När du kommer äter vi.
Upprepning i det förflutna	Wenn wir uns trafen, gingen wir spazieren.	När vi träffades brukade vi gå en promenad.
Ett bestämt tillfälle i det förflutna	Als wir uns gestern trafen, gingen wir spazieren.	När vi träffades i går gick vi en promenad.

Frågeordet wann efterfrågar tidpunkten. Wenn anger i stället när något annat sker. Als används inte bara för korta ögonblick utan också för en sammanhängande period i det förflutna: Als ich ein Kind war, wohnte ich in Bremen – ”När jag var barn bodde jag i Bremen”.

Ob … oder och ob … oder nicht

Ob kan ställa två möjligheter mot varandra:

• Ich weiß noch nicht, ob wir mit dem Zug oder mit dem Auto fahren. – Jag vet inte ännu om vi ska åka tåg eller bil.
• Sag mir bitte, ob du kommst oder nicht. – Säg till mig om du kommer eller inte.

Det går också att säga att svaret inte påverkar resultatet:

Ob es regnet oder nicht, wir gehen spazieren. – Vare sig det regnar eller inte går vi en promenad.

Här står ob-konstruktionen friare än en vanlig indirekt fråga. Den betyder ungefär ”oavsett vilket av alternativen som gäller”. Lär dig detta som ett eget uttrycksmönster, inte som en anledning att använda ob för vanliga villkor.

Hypotetiska villkor med wenn

Wenn används också för tänkta eller orealistiska situationer. Då möter du konjunktiv II, verbformer som markerar att något är tänkt snarare än ett vanligt sakförhållande:

Wenn ich mehr Zeit hätte, würde ich öfter kochen. – Om jag hade mer tid skulle jag laga mat oftare.

Jämför med ett öppet, realistiskt villkor:

Wenn ich heute Zeit habe, koche ich. – Om jag har tid i dag lagar jag mat.

Skillnaden ligger i verbformerna hätte och würde, inte i valet mellan wenn och ob. Även ett osannolikt villkor tar wenn.

Auch wenn och wenn auch

Uttrycket auch wenn betyder ofta ”även om” och visar att något gäller trots en möjlig eller verklig omständighet:

Auch wenn es regnet, gehen wir spazieren. – Även om det regnar går vi en promenad.

I mer formell eller skriven tyska kan wenn auch användas med betydelsen ”om än”:

Die Wohnung ist klein, wenn auch gemütlich. – Lägenheten är liten, om än mysig.

Det senare är ett förkortat mönster utan ett uttryckt böjt verb. Det motsäger inte ordföljdsregeln för fullständiga bisatser.

Villkor utan wenn

I skriftspråk och korta instruktioner kan wenn utelämnas om det böjda verbet flyttas först:

Hast du Fragen, ruf mich an. – Om du har frågor, ring mig.

Det motsvarar Wenn du Fragen hast, ruf mich an – ”Om du har frågor, ring mig”. Formen liknar en ja/nej-fråga, men sammanhanget gör den till ett villkor. Använd gärna den tydliga wenn-formen tills du känner dig säker.

När ”verbet sist” behöver preciseras

För enkla A2-meningar är slutplacering den rätta arbetsregeln. Längre verbgrupper kan dock ha en särskild ordning. I perfekt med ett modalverb och ett annat verb används ofta två grundformer, och hjälpverbet hamnar före dem:

Ich weiß nicht, ob er hat arbeiten müssen. – Jag vet inte om han har varit tvungen att arbeta.

Du behöver inte kunna bilda detta mönster ännu. Det viktiga är att inte försöka rätta varje längre tyskt exempel efter en alltför bokstavlig regel om att just det böjda verbet alltid måste vara det absolut sista ordet. Börja med de vanliga mönstren kommen kann och gearbeitet hat – ”kan komma” och ”har arbetat”.

Tips för att öva

1. Sortera svenska ”om”-meningar efter betydelse. Skriv fem villkor och fem indirekta frågor. Märk dem ”förutsättning” respektive ”ja/nej-fråga” innan du översätter. Prova till exempel ”Om jag hinner ringer jag” och ”Jag vet inte om jag hinner”. Kontrollera att du får wenn i den första och ob i den andra.
2. Flytta samma wenn-bisats fram och tillbaka. Utgå från Ich gehe spazieren, wenn ich Zeit habe – ”Jag går en promenad om jag har tid”. Skriv sedan Wenn ich Zeit habe, gehe ich spazieren – ”Om jag har tid går jag en promenad”. Markera habe och gehe och läs högt. På så sätt tränar du två ordföljdsregler utan att samtidigt behöva hitta på nya ord.
3. Bygg en liten vardagsrutin med ob. Ta en direkt fråga som Ist der Laden offen? – ”Är affären öppen?” – och bygg ut den till Weißt du, ob der Laden offen ist? – ”Vet du om affären är öppen?” Gör samma sak med tågtider, lediga platser och möten. Kontrollera ordval, verbplacering och kommatecken i den ordningen.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Bisatser med weil och dass – samma grundläggande verbplacering och kommatering, men för orsaker och innehåll.
• Nästa steg: Tidsbisatser – fördjupa skillnaden mellan wenn och als och lär dig ange hur händelser förhåller sig till varandra i tiden.