Verbet *aller* på franska

I korthet

Aller betyder i grunden att gå eller åka, men täcker fler sätt att förflytta sig än svenskans gå. I presens heter det je vais, tu vas, il/elle/on va, nous allons, vous allez, ils/elles vont. Följt av en infinitiv bildar det också futur proche: Je vais partir betyder ”Jag ska åka”.

Översikt

Aller är ett av franskans mest användbara verb. Det behövs när man berättar vart man är på väg, frågar hur någon mår eller talar om något som snart eller enligt planen ska hända. Verbet introduceras redan på A1-nivå och förekommer sedan ständigt i både samtal och skrift.

För en svensktalande är den viktigaste skillnaden att franskans aller inte anger färdsätt. Svenskan skiljer ofta mellan gå, åka, resa och ibland fara, medan franskan kan använda aller i alla dessa fall. Je vais à Paris kan alltså bli ”Jag åker till Paris”, inte nödvändigtvis ”Jag går till Paris”. Vill man ange färdsätt lägger man till exempelvis à pied (till fots), en voiture (med bil) eller en train (med tåg).

Aller slutar på -er, men följer inte det regelbundna böjningsmönstret för verb som parler. Det är oregelbundet, vilket betyder att stammen ändras på ett sätt som måste läras in. Samtidigt är formerna så vanliga att de snabbt blir bekanta om de tränas i hela fraser.

Så fungerar det

Böjning i presens

Presens är verbets nutidsform. Franska verb personböjs, alltså ändrar form efter subjektet (den person eller sak som utför handlingen).

Person	Form	Svensk grundbetydelse
je	je vais	jag går/åker
tu	tu vas	du går/åker
il / elle / on	il / elle / on va	han/hon går eller åker; man/vi går eller åker
nous	nous allons	vi går/åker
vous	vous allez	ni går/åker; du går/åker i artigt tilltal
ils / elles	ils / elles vont	de går/åker

Former som vais, vas, va och vont ser helt annorlunda ut än infinitiven (verbets grundform) aller. I nous allons och vous allez syns däremot stammen all- tydligt.

Pronomenet on betyder formellt ”man”, men används mycket ofta som vardagligt ”vi”. Därför är On va au cinéma ? ett naturligt sätt att fråga ”Ska vi gå på bio?”. Verbet står ändå i tredje person singular, alltså va, inte allons.

Vid uttal binds orden ofta ihop i nous allons och vous allez: slutkonsonanten hörs före vokalen i allons respektive allez. Däremot uttalas inte slutet -nt i ils vont och elles vont.

Att tala om förflyttning

Grundmönstret är:

subjekt + böjt aller + uttryck för resmål

• Je vais à la gare. — Jag går/åker till stationen.
• Elle va au bureau. — Hon går/åker till kontoret.
• Nous allons chez Paul. — Vi går/åker hem till Paul.

Vilken preposition (ett kort ord som visar relation, till exempel ”till” eller ”i”) som används beror på resmålet.

Typ av resmål	Mönster	Exempel
stad	à + stad	aller à Stockholm
femininumland eller kontinent	en + land/kontinent	aller en France, aller en Europe
maskulinumland	au + land	aller au Canada
landnamn i plural	aux + land	aller aux États-Unis
person, hem eller yrkesutövare	chez + person	aller chez Léa, aller chez le médecin
plats med artikel	à la, à l’, au, aux	aller à la banque, à l’école, au marché, aux toilettes

Au är sammandragningen av à + le, och aux är sammandragningen av à + les. Man säger därför au cinéma, inte à le cinéma. Framför la och l’ sker ingen motsvarande sammandragning: à la piscine, à l’hôtel.

Skillnaden mellan aller, marcher och färdsätt

Svenskans gå kan beskriva både förflyttning till fots och att något fungerar. Franskans ordval ser annorlunda ut:

• aller anger framför allt att någon eller något beger sig eller leder någonstans: Je vais au travail.
• marcher anger att man går till fots eller att något fungerar: Je marche dans le parc; La machine marche.
• aller à pied förtydligar att färdsättet är till fots: Je vais à l’école à pied.
• aller en voiture / en train / à vélo anger färdsätt: med bil, med tåg eller på cykel.

Frågan Comment allez-vous au travail ? kan därför handla om hur någon tar sig till jobbet. Svaret kan vara J’y vais en bus — ”Jag åker dit med buss.”

Frågor med aller

Franska har flera vanliga sätt att ställa samma fråga:

• vardagligt, med stigande tonfall: Tu vas où ?
• neutralt: Où est-ce que tu vas ?
• mer vårdat eller skriftligt, med inversion: Où vas-tu ?

Inversion betyder här att verbet placeras före subjektpronomenet och binds ihop med bindestreck: vas-tu, allez-vous. Med il, elle och on skjuts ett -t- in när det behövs för uttalet: Où va-t-elle ? Bokstaven har ingen egen grammatisk betydelse.

Nekande meningar

I vårdad franska placeras ne ... pas runt det böjda verbet:

• Je ne vais pas au bureau aujourd’hui. — Jag går/åker inte till kontoret i dag.
• Ils ne vont pas en France cet été. — De åker inte till Frankrike i sommar.

Före en vokal blir ne till n’: Nous n’allons pas sortir. I vardagligt tal utelämnas ne ofta: Je vais pas venir. Som nybörjare är det ändå klokt att lära sig den fullständiga formen för skrift och vårdat tal.

Aller + infinitiv: futur proche

När en böjd form av aller följs direkt av en infinitiv bildas futur proche, en vanlig framtidskonstruktion:

subjekt + aller i presens + infinitiv

Mönster	Exempel	Svensk motsvarighet
je vais + infinitiv	Je vais appeler Léa.	Jag ska ringa Léa.
on va + infinitiv	On va commencer.	Vi ska börja.
vous allez + infinitiv	Vous allez comprendre.	Ni kommer att förstå.
ils vont + infinitiv	Ils vont déménager.	De ska flytta.

Namnet betyder ungefär ”nära framtid”, men handlingen måste inte inträffa inom några minuter. Konstruktionen används också om tydliga avsikter och planer längre fram: L’année prochaine, nous allons vivre en France — ”Nästa år ska vi bo i Frankrike.” Svenskans ska passar ofta för planer och avsikter, medan kommer att ofta passar för en förutsägelse: Il va pleuvoir — ”Det kommer att regna.”

I en nekande mening omsluter ne ... pas den böjda formen av aller, inte infinitiven:

• Je ne vais pas partir. — Jag ska inte åka.
• Elle ne va pas acheter cette voiture. — Hon ska inte köpa den här bilen.

Det är sammanhanget som visar om aller uttrycker verklig förflyttning eller framtid. Je vais au restaurant betyder ”Jag går/åker till restaurangen”, medan Je vais manger au restaurant betyder ”Jag ska äta på restaurang”.

Exempel i sammanhang

Franska	Svenska	Kommentar
Je vais au travail.	Jag går/åker till jobbet.	Aller anger inte färdsättet.
Où vas-tu ?	Vart ska du?	Fråga med inversion.
Nous allons à Paris demain.	Vi åker till Paris i morgon.	À används före stadsnamn.
Elle va chez le médecin.	Hon går till läkaren.	Chez används om en person eller yrkesutövare.
Ils vont en Suède en juin.	De åker till Sverige i juni.	En används med det feminina landnamnet la Suède.
Vous allez au Canada cet été ?	Ska ni åka till Kanada i sommar?	Au används med det maskulina landnamnet le Canada.
Je vais souvent à pied au marché.	Jag går ofta till marknaden.	À pied anger att man går till fots.
On va au cinéma ce soir ?	Ska vi gå på bio i kväll?	Vardagligt on betyder här ”vi”.
Comment allez-vous ?	Hur mår ni? / Hur mår du?	Artigt eller formellt tilltal.
Ça va bien, merci.	Det är bra, tack.	Mycket vanligt svar om måendet.
Le bus va jusqu’à la gare.	Bussen går ända till stationen.	Aller kan användas om ett fordons sträckning.
Je vais manger.	Jag ska äta.	Futur proche: aller + infinitiv.
Qu’est-ce que tu vas faire ce week-end ?	Vad ska du göra i helgen?	Fråga om en plan.
Il va pleuvoir cet après-midi.	Det kommer att regna i eftermiddag.	Förutsägelse om den nära framtiden.
Nous n’allons pas rester longtemps.	Vi ska inte stanna länge.	Nekningen står runt allons.
Tu vas acheter ce livre ?	Ska du köpa den här boken?	Vardaglig ja–nej-fråga med tonfall.

Vanliga misstag

Att böja aller som ett regelbundet -er-verb

• Fel: Je alle à la gare.
• Rätt: Je vais à la gare.
• Varför: Trots ändelsen -er är aller oregelbundet. Lär in de sex formerna som fasta kombinationer med respektive subjekt.

Att alltid översätta aller med ”gå”

• Felaktig tolkning: Nous allons en France = ”Vi går till Frankrike.”
• Naturlig översättning: Nous allons en France = ”Vi åker till Frankrike.”
• Varför: Aller säger vart rörelsen går, inte hur resan sker. Lägg till à pied om det verkligen är viktigt att någon går till fots.

Att använda fel preposition framför resmålet

• Fel: Je vais à le cinéma.
• Rätt: Je vais au cinéma.
• Varför: À + le dras obligatoriskt ihop till au. På samma sätt blir à + les till aux.

Att lägga in ett motsvarande ord till svenskans ”att”

• Fel: Je vais à manger.
• Rätt: Je vais manger.
• Varför: I futur proche står infinitiven direkt efter den böjda formen av aller. Franskans à används inte som svensk infinitivmarkör här.

Att böja båda verben i futur proche

• Fel: Nous allons mangeons.
• Rätt: Nous allons manger.
• Varför: Bara aller personböjs. Det andra verbet står i infinitiv, alltså grundform.

Att placera nekningen runt fel verb

• Fel: Je vais ne pas partir.
• Rätt: Je ne vais pas partir.
• Varför: I en enkel nekad konstruktion står ne ... pas runt det böjda verbet vais. Infinitiven partir ändras inte.

Användningsnotiser

Tu, vous och on

Tu vas används till en person som man duar. Vous allez används antingen till flera personer eller som artigt tilltal till en person. Eftersom svenskan normalt använder ”du” i betydligt fler situationer är det lätt att glömma den franska skillnaden. Följ hur den fransktalande personen tilltalar dig, och använd vous när situationen tydligt är formell.

I ledigt tal är on va vanligare än nous allons när betydelsen är ”vi går/åker”. Nous allons är fortfarande helt korrekt och är vanligt i skrift och när man vill låta mer formell eller tydlig.

Frågan Comment ça va ?

Aller används också för att tala om hur någon mår eller hur något går:

• Comment vas-tu ? — Hur mår du?
• Comment allez-vous ? — Hur mår ni? / Hur mår du? i artigt tilltal
• Ça va ? — Är allt bra? / Hur är läget?
• Ça va mieux. — Det är bättre nu.

Svaret Ça va kan beroende på tonfall betyda allt från ”det är okej” till ”jag mår bra”. Det behöver alltså inte översättas ord för ord.

Presens kan syfta på nuet, en vana eller en plan

Franskans presens har liksom svenskans nutidsform flera användningar:

• pågående förflyttning: Je vais à la gare maintenant. — Jag är på väg till stationen nu.
• vana: Je vais au bureau tous les jours. — Jag åker till kontoret varje dag.
• planerad framtid med tidsangivelse: Je vais à Lyon demain. — Jag åker till Lyon i morgon.

Den sista meningen har inget extra infinitivverb och är därför grammatiskt presens, även om demain placerar resan i framtiden. Jämför med Je vais visiter Lyon demain, där vais visiter är futur proche.

Bortom grunderna

Följande former och konstruktioner behöver inte behärskas på A1-nivå, men de är vanliga och gör bilden av aller mer komplett.

Pronomenet y: j’y vais

Pronomenet y ersätter ofta ett tidigare nämnt resmål och motsvarar då ungefär ”dit” eller ”där”. Det placeras före den böjda formen av aller:

• Tu vas à la bibliothèque ? — Oui, j’y vais. — Går du till biblioteket? — Ja, jag går dit.
• Nous y allons demain. — Vi åker dit i morgon.
• On y va ! — Nu går vi! / Då kör vi!

I futur proche placeras däremot ett objektspronomen som hör till infinitiven vanligtvis framför just infinitiven: Je vais l’acheter — ”Jag ska köpa den.” Skillnaden är alltså mellan J’y vais (jag går dit) och Je vais le faire (jag ska göra det).

Dåtid och andra vanliga tidsformer

I passé composé, en vanlig form för avslutade händelser i dåtid, böjs aller med hjälpverbet être och participet (verbformen som här motsvarar ”gått/åkt”) allé:

• Il est allé à Paris. — Han åkte till Paris.
• Elle est allée à Paris. — Hon åkte till Paris.
• Ils sont allés à Paris. — De åkte till Paris.
• Elles sont allées à Paris. — De åkte till Paris.

Participet anpassas i skrift efter subjektets genus och antal: allé, allée, allés, allées. Andra former som ofta dyker upp är imperfekt j’allais (jag brukade gå/åka, jag var på väg) och enkelt futurum j’irai (jag kommer att gå/åka). Lägg märke till att framtidsstammen är ir-, inte all-.

Uppmaningar och det särskilda vas-y

Imperativ (formen för uppmaningar) har formerna:

• Va ! — Gå! / Åk!
• Allons ! — Kom nu! / Låt oss gå!
• Allez ! — Gå! / Kom igen!

Den normala tu-formen är va utan -s. Före y läggs dock ett -s till för att uttalet ska flyta: Vas-y ! — ”Gå dit!”, ”Sätt i gång!” eller ”Varsågod, kör!”. Det är en fast och mycket vanlig form.

Fler betydelser

Aller ingår i flera uttryck där svenskans ”gå” inte alltid är den bästa direkta översättningen:

• Cette veste te va bien. — Den här jackan klär dig / passar dig bra.
• Ce travail va vite. — Det här arbetet går snabbt.
• aller chercher quelqu’un — gå eller åka och hämta någon
• s’en aller — ge sig av, gå därifrån

Dessa uttryck bygger på samma verb men bör läras som hela fraser. Det pronominella s’en aller har egna pronomen: je m’en vais, tu t’en vas, il s’en va.

Övningstips

1. Träna i tre korta serier. Säg först je vais, tu vas, il va, sedan nous allons, vous allez, ils vont. Byt därefter ut subjektet mot namn eller on. På så sätt lär du dig både formerna och vilka personer de hör till.
2. Beskriv verkliga resmål. Skriv fem meningar om veckan: Je vais au travail en bus, Je vais chez Anna vendredi, Nous allons en France en juillet. Markera särskilt à, au, en, aux och chez.
3. Gör om nutid till plan. Börja med ett verb, till exempel manger, sortir eller étudier. Lägg till rätt form av aller: je vais manger, on va sortir, vous allez étudier. Gör sedan varje mening nekande och frågande.
4. Lyssna efter fasta fraser. Notera ça va, on y va, allez och vas-y i samtal. De är så vanliga att igenkänning av hela uttrycket är effektivare än att översätta varje ord.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Regelbundna verb på -ER — visar det vanliga presensmönstret och gör det tydligt på vilket sätt aller är oregelbundet.
• Nästa steg: Futur proche — fördjupar hur aller + infinitiv används för planer, avsikter och förutsägelser.