Komplexa meningsbyggnader i tyskan

I korthet

En komplex tysk mening kan ha en bisats inuti en annan bisats. Varje sats behåller sin egen struktur: i en vanlig påståendehuvudsats står det böjda verbet på andra plats, medan det i en bisats med exempelvis dass normalt står sist. Läs därför inte en lång mening som en enda kedja: hitta huvudbudskapet och följ sedan en bisats i taget.

Överblick

En huvudsats är en sats som kan stå själv, till exempel Der Mann sagte nichts – ”Mannen sa ingenting”. En bisats är en sats som ingår i en större mening och är grammatiskt underordnad en annan sats. I Der Mann, der das Buch gelesen hat, sagte nichts – ”Mannen som hade läst boken sa ingenting” – beskriver bisatsen vilken man det gäller. Satsen kan i sin tur innehålla ännu en bisats som beskriver boken.

Det tyska ordet Satzgefüge betecknar en mening där huvudsats och bisats är sammanbundna. Hypotax, alltså att satser underordnas andra satser, gör det möjligt att visa hur uppgifter hänger ihop: vad någon vet, varför något sker, vilket föremål som avses eller under vilka villkor ett beslut gäller. På C2-nivå handlar det inte främst om att lära sig fler sätt att göra meningar långa. Målet är att kunna läsa tät text säkert och själv välja en tydlig struktur.

För en svenskspråkig läsare är mycket bekant. Vi säger också ”mannen som läste boken som jag gav honom”. Det som kräver extra uppmärksamhet i tyskan är framför allt verbens placering, böjningen av relativa ord och de obligatoriska kommatecknen vid satsgränser. Sådana meningar förekommer i tidningsartiklar, sakprosa, avtal och skönlitteratur, men även i samtal när någon behöver precisera ett resonemang.

Så fungerar meningsbyggnaden

1. Hitta huvudsatsens stomme

Börja med subjektet (den eller det som något sägs om) och det finita verbet (den verbform som är böjd, exempelvis sagte, ”sa”, eller hat, ”har”). Resten av meningen blir lättare att följa när du vet var huvudbudskapet finns.

Der Mann, der das Buch, das ich ihm gab, gelesen hat, sagte nichts.
Mannen som hade läst boken som jag gav honom sa ingenting.

Huvudsatsens stomme är Der Mann sagte nichts – ”Mannen sa ingenting”. Mellan Der Mann och sagte ligger två nivåer av information:

• der das Buch gelesen hat – ”som hade läst boken” – beskriver mannen.
• das ich ihm gab – ”som jag gav honom” – beskriver boken inne i den första bisatsen.

En relativsats är just en bisats som beskriver någon eller något, ofta motsvarande en svensk sats med ”som”. En inbäddad sats är en sats som ligger inne i en annan sats. När den innersta relativsatsen är färdig återgår läsaren till satsen om mannens läsning, och därefter till huvudsatsen.

Det är alltså inte meningslängden som avgör antalet nivåer. Tre bisatser kan ligga bredvid varandra utan att någon är inbäddad i en annan.

2. Räkna satsdelar, inte enskilda ord

Det finita verbet står på andra plats i en vanlig tysk påståendehuvudsats. ”Andra plats” betyder efter en satsdel, det vill säga ett sammanhängande led med en funktion i satsen, inte efter det andra ordet.

Dass der Antrag, den wir gestern eingereicht haben, abgelehnt wurde, überrascht mich.
Att ansökan som vi lämnade in i går avslogs förvånar mig.

Hela inledningen fram till wurde fungerar här som huvudsatsens subjekt: det är avslaget som förvånar. Därför kommer überrascht direkt efter kommat. Bisatsen om ansökan räknas som en del av detta första led, inte som ytterligare platser i huvudsatsen.

Svenskan kan hjälpa här: ”Att ansökan avslogs förvånar mig” har också en hel att-sats före huvudsatsens verb. Skillnaden ligger inne i den tyska att-satsen, där wurde står sist.

3. Varje bisats har sitt eget verbslut

Ord som dass (att), weil (eftersom), obwohl (fastän) och wenn (om eller när) inleder normalt bisatser med verbet i slutet. En inskjuten bisats ändrar inte den omgivande bisatsens ordföljd.

Ich weiß, dass er, obwohl er müde war, weiterarbeitete.
Jag vet att han fortsatte arbeta fastän han var trött.

Här har obwohl-satsen sitt verb war. När den satsen stängs fortsätter dass-satsen och avslutas med weiterarbeitete. Huvudsatsen har redan sitt verb: weiß.

Vid sammansatta verbformer ligger flera verb nära slutet. Perfekt, en dåtidsform med ett hjälpverb och en participform (exempelvis gelesen, som används tillsammans med hat), ger i en vanlig bisats följden gelesen hat.

Ich vermute, dass sie, nachdem sie den Bericht gelesen hat, ihre Meinung ändern wird.
Jag antar att hon kommer att ändra uppfattning efter att ha läst rapporten.

Den innersta satsen avslutas med gelesen hat. Den omgivande satsen avslutas med ändern wird. Ändern är en infinitiv, verbets grundform, medan wird är böjt. Denna ordning gäller vanliga konstruktioner; vissa grupper med flera verb har en annan följd, som behandlas längre ned.

4. Relativa ord måste passa på två sätt

Tyskans relativpronomen (ord som syftar tillbaka på någon eller något och inleder en relativsats) visar mer än svenskans ”som”. Formen påverkas både av det ord som beskrivs och av pronomenets uppgift i relativsatsen.

Genus är ett ords grammatiska kategori, exempelvis maskulinum, femininum eller neutrum. Tillsammans med singular eller plural, alltså ental eller flertal, hämtas den från ordet som relativsatsen beskriver. Kasus är däremot en böjningsform som visar ordets funktion i den egna satsen.

Die Kollegin, der ich das Buch gegeben habe, bedankt sich.
Kollegan som jag gav boken till tackar mig.

Der syftar här på die Kollegin, ett feminint ord. Formen står i dativ, bland annat formen för mottagaren vid geben. Boken är det direkta objektet, det som ges, medan kollegan är mottagaren. Formen avgörs alltså inte av att die Kollegin är subjekt i huvudsatsen.

Der Kollege, den ich gestern angerufen habe, kommt später.
Kollegan som jag ringde i går kommer senare.

Här används ackusativ, formen som bland annat används för det direkta objektet vid anrufen. Det är kollegan som blir uppringd. I en kedja av relativsatser måste varje relativpronomen kontrolleras för sig. Ett svenskt ”som” kan inte bara bytas ut mot samma tyska form överallt.

5. Kommatecken visar när en sats öppnas och stängs

Tyskan skiljer bisatser från överordnade satser med kommatecken. En bisats mitt inne i en annan sats behöver en gräns både före och efter sig. Två bisatser som avslutas direkt efter varandra får däremot inte dubbla kommatecken.

Die Nachricht, dass der Zug, auf den wir warten, ausfällt, kam zu spät.
Beskedet att tåget som vi väntar på är inställt kom för sent.

Kommat efter warten stänger relativsatsen om tåget. Kommat efter ausfällt stänger dass-satsen. Först därefter återupptas huvudsatsen med kam.

Svensk kommatering är mindre bunden till sådana satsgränser. Använd därför inte den svenska översättningens kommatecken som mall. I tyskan hjälper de dessutom läsaren att hålla reda på nivåerna.

6. Skilj mellan en kedja och en inbäddning

Följande mönster är bra att hålla isär:

Mönster	Hur informationen ordnas	Vad du behöver kontrollera
En bisats efter huvudsatsen	Huvudbudskap först, förklaring därefter	Bisatsens eget verbslut
En bisats före huvudsatsen	Villkor eller bakgrund först	Huvudsatsens verb direkt efter det första ledet
En bisats inne i en bisats	Ett led förklaras innan den yttre satsen fortsätter	Vilket verb som hör till vilken nivå
Flera relativsatser om samma ord	Flera upplysningar om samma person eller sak	Tydlig gemensam syftning
En relativsats inne i en relativsats	Ett ord i den första relativsatsen får en egen förklaring	Nytt syftningsord och ny pronomenform

Die Ärztin, die mich untersucht hat und die heute Dienst hat, ruft später an.
Läkaren som undersökte mig och som arbetar i dag ringer senare.

Båda relativsatserna beskriver läkaren. Det är inte samma struktur som när en andra relativsats beskriver exempelvis en rapport inne i den första. Framför und står här inget komma: det binder ihop två jämställda relativsatser. Samordning betyder att led eller satser står på samma nivå.

Exempel i sammanhang

Läs först den svenska betydelsen. Försök sedan hitta huvudbudskapet i tyskan innan du följer detaljerna. De första tre exemplen visar kärnmönstren; resten visar hur de används i vardagligare och mer formella sammanhang.

Tyska	Svenska	Att lägga märke till
Der Mann, der das Buch, das ich ihm gab, gelesen hat, sagte nichts.	Mannen som hade läst boken som jag gav honom sa ingenting.	Relativsatsen om boken ligger inne i relativsatsen om mannen.
Ich weiß, dass er, obwohl er müde war, weiterarbeitete.	Jag vet att han fortsatte arbeta fastän han var trött.	Den inskjutna satsen ändrar inte att-satsens verbplacering.
Was auch immer geschieht, wir bleiben hier.	Vad som än händer stannar vi här.	Uttrycket lämnar händelsen öppen; beslutet gäller ändå.
Die Wohnung, die wir besichtigt haben, liegt in einem Haus, das gerade renoviert wird.	Lägenheten som vi tittade på ligger i ett hus som håller på att renoveras.	Två relativsatser på olika ställen, utan inbäddning i varandra.
Die Kollegin, deren Vorschlag wir übernommen haben, leitet das Projekt.	Kollegan vars förslag vi har tagit till oss leder projektet.	Det relativa ordet uttrycker tillhörighet.
Ich frage mich, ob die Sitzung, an der du teilnehmen wolltest, verschoben wurde.	Jag undrar om mötet som du ville delta i har flyttats.	En relativsats inne i en indirekt fråga.
Wenn du den Vertrag, den ich dir geschickt habe, gelesen hast, können wir telefonieren.	När du har läst avtalet som jag skickade dig kan vi höras på telefon.	Hela den inledande bisatsen kommer före huvudsatsens verb.
Obwohl die Daten, die uns vorliegen, unvollständig sind, müssen wir heute entscheiden.	Trots att uppgifterna som vi har tillgång till är ofullständiga måste vi fatta beslut i dag.	En invändning anges utan att beslutet ändras.
Sie erklärte, dass der Fehler, den wir bemerkt hatten, bereits behoben worden sei.	Hon förklarade att felet som vi hade upptäckt redan hade åtgärdats.	Refererad uppgift med en formell verbform.
Die Nachricht, dass der Zug, auf den wir warten, ausfällt, kam zu spät.	Beskedet att tåget som vi väntar på är inställt kom för sent.	Två inbäddade nivåer före huvudsatsens verb.
Wer den Bericht, den wir gestern veröffentlicht haben, gelesen hat, kennt die wichtigsten Ergebnisse.	Den som har läst rapporten som vi publicerade i går känner till de viktigaste resultaten.	En bisats står för hela huvudsatsens subjekt.
Wir stimmen zu, sofern die Änderungen, die wir vorgeschlagen haben, berücksichtigt werden.	Vi går med på det, förutsatt att ändringarna som vi har föreslagit beaktas.	Villkoret kommer efter huvudbudskapet.

Vanliga misstag

1. Svensk verbplacering i en tysk bisats

• Fel: Ich weiß, dass er weiterarbeitete, obwohl er war müde.
• Rätt: Ich weiß, dass er weiterarbeitete, obwohl er müde war.
• Betydelse: Jag vet att han fortsatte arbeta fastän han var trött.

Svenskans ”han var trött” lockar till samma ordning i tyskan. Men efter obwohl ska det finita verbet normalt stå sist. Kontrollera varje bisats, inte bara den första.

2. Den yttre satsen avslutas för tidigt

• Fel: Ich weiß, dass er weiterarbeitete weiter, obwohl er müde war.
• Rätt: Ich weiß, dass er, obwohl er müde war, weiterarbeitete.
• Betydelse: Jag vet att han fortsatte arbeta fastän han var trött.

Weiterarbeiten innehåller en avskiljbar del, en verbdel som kan stå separat i en huvudsats. I denna bisats hålls weiterarbeitete ihop. Den inskjutna satsen kräver inte något extra weiter. Planera först den yttre satsen utan inskottet och lägg sedan till förklaringen.

3. Relativpronomenet får huvudsatsens kasus

• Fel: Der Kollege, der ich angerufen habe, kommt später.
• Rätt: Der Kollege, den ich angerufen habe, kommt später.
• Betydelse: Kollegan som jag ringde kommer senare.

Kollegan är subjekt till kommt, men objekt till angerufen habe. Relativpronomenets kasus bestäms inom relativsatsen. Fråga därför ”vem ringde jag?”, inte ”vem kommer?”.

4. Den främre bisatsen följs av svensk ordföljd

• Fel: Wenn du den Vertrag gelesen hast, wir können telefonieren.
• Rätt: Wenn du den Vertrag gelesen hast, können wir telefonieren.
• Betydelse: När du har läst avtalet kan vi höras på telefon.

Här fungerar den svenska vanan faktiskt som hjälp: vi säger också ”när du har läst avtalet kan vi …”, inte ”vi kan …”. Hela bisatsen upptar första platsen i den tyska huvudsatsen.

5. Ett nödvändigt slutkomma saknas

• Fel: Der Mann, der das Buch gelesen hat sagte nichts.
• Rätt: Der Mann, der das Buch gelesen hat, sagte nichts.
• Betydelse: Mannen som hade läst boken sa ingenting.

Relativsatsen slutar vid hat. Kommat behövs innan huvudsatsen fortsätter med sagte, även om motsvarande svensk mening inte behöver komma där.

6. Svensk preposition blir kvar i slutet

• Fel: Die Sitzung, die du teilnehmen wolltest an, wurde verschoben.
• Rätt: Die Sitzung, an der du teilnehmen wolltest, wurde verschoben.
• Betydelse: Mötet som du ville delta i flyttades.

Svenskan kan placera ”i” efter resten av relativsatsen. I den vanliga tyska konstruktionen står prepositionen framför relativpronomenet. Teilnehmen an kräver dativ, vilket ger an der för die Sitzung.

När och hur konstruktionerna används

Precision är viktigare än längd

En tät mening är användbar när läsaren behöver se flera uppgifter som ett sammanhängande resonemang. Ett villkor kan stå först, en begränsning skjutas in och slutsatsen komma sist. Men tre inbäddade nivåer är inte automatiskt mer avancerat språk än två tydliga meningar.

Der Bericht, den die Kommission, die im Frühjahr eingesetzt wurde, vorgelegt hat, enthält neue Empfehlungen.
Rapporten som kommissionen som tillsattes i våras har lagt fram innehåller nya rekommendationer.

Meningen är grammatisk, men läsaren måste hålla flera ofärdiga led i minnet. En tydligare version kan vara:

Die Kommission wurde im Frühjahr eingesetzt. Ihr Bericht enthält neue Empfehlungen.
Kommissionen tillsattes i våras. Dess rapport innehåller nya rekommendationer.

Omskrivningen utelämnar det uttryckliga ”har lagt fram”. Om just den uppgiften är viktig måste den behållas. Att dela en mening handlar alltså också om att kontrollera att betydelsen inte ändras.

Tal och skrift ställer olika krav

I skriven sakprosa finns tid att gå tillbaka till ett relativpronomen och kontrollera vilket ord det syftar på. I tal hjälper pauser och betoning, men djup inbäddning blir lätt tung. Där väljer man ofta huvudbudskapet först och lägger till bakgrunden efteråt.

Det finns talspråkliga konstruktioner med huvudsatsordföljd efter exempelvis weil. De bör inte användas som modell för de normala inbäddade bisatserna i formell skrift. Håll dig till verbslut när du skriver en sammanhängande bisats med weil.

Kommatecknet avgör inte om informationen är extra

En relativsats kan identifiera en viss person eller bara lägga till något om en redan identifierad person. Tyskan använder kommatecken i båda fallen.

Meine Schwester, die in Köln lebt, kommt morgen.
Min syster som bor i Köln kommer i morgon.

Meningen kan, beroende på sammanhanget, skilja henne från andra systrar eller ge en extra upplysning om den enda systern. Om skillnaden spelar roll bör du precisera vem du menar, inte försöka uttrycka den genom att ta bort tyska kommatecken.

Fördjupning: styr informationen utan att tappa strukturen

Flytta en tung bisats åt höger

En lång bisats kan ofta placeras efter den avslutande verbdelen. Detta område kallas efterfält, platsen efter satsens ordinarie verbslut. Det gör att huvudbudskapet kan avslutas tidigare.

Ich habe den Bericht, den du mir empfohlen hast, gelesen.
Jag har läst rapporten som du rekommenderade mig.

Ich habe den Bericht gelesen, den du mir empfohlen hast.
Jag har läst rapporten som du rekommenderade mig.

Båda är möjliga. Den senare ordningen kan vara lättare att följa, särskilt om relativsatsen blir lång. Flytten är däremot inte en allmän rätt att placera varje bisats var som helst. Syftningen måste fortfarande vara klar, och konstruktionen måste fungera som helhet.

Var försiktig med otydlig syftning

Ich sprach mit dem Bruder der Ärztin, der in Berlin wohnt.
Jag talade med läkarens bror, som bor i Berlin.

Formen der visar här att relativsatsen beskriver brodern, inte den kvinnliga läkaren. Om båda tänkbara syftningsorden har samma genus och antal kan böjningen däremot inte hjälpa lika mycket. Vid osäkerhet är en ny mening eller en annan placering ofta bättre än ännu ett inskott.

Relativsatsen står vanligen nära sitt syftningsord, men närhetsprincipen ensam räcker inte för att tolka varje mening. Kontrollera också pronomenformen och betydelsen.

Relativsatser utan ett uttryckligt syftningsord

En fri relativsats står utan ett tidigare ord som ”mannen” eller ”saken”. Den kan motsvara svenskans ”den som” eller ”det som”.

Wer den Vertrag unterschrieben hat, muss die Frist einhalten.
Den som har undertecknat avtalet måste hålla tidsfristen.

Hela wer-satsen fungerar som subjekt till muss. En sådan sats kan själv innehålla en relativsats, som i exemplet om rapportens läsare i tabellen.

Uttryck med auch immer lämnar däremot en omständighet öppen och markerar att huvudbudskapet gäller oavsett den:

Was auch immer geschieht, wir bleiben hier.
Vad som än händer stannar vi här.

Wie schwierig die Verhandlungen auch werden, wir geben nicht auf.
Hur svåra förhandlingarna än blir ger vi inte upp.

Detta är koncessiv betydelse, alltså att något gäller trots en möjlig invändning eller svårighet. Svenskans ”än” motsvarar här inte ett enda tyskt ord som alltid står på samma plats. Lär dig därför uttrycken som hela mönster. I det första exemplet följer en självständig huvudsats med ordningen wir bleiben. Konstruktionen ska inte pressas in i samma mall som en vanlig inledande wenn-sats.

Flera verb kan ge ett annat verbslut

Regeln ”det finita verbet sist” är en säker utgångspunkt för vanliga bisatser, men inte en fullständig beskrivning av alla verbgrupper. Vid perfekt med vissa modalverb, verb som uttrycker exempelvis möjlighet eller skyldighet, används ersättningsinfinitiv: en infinitiv i stället för den vanliga participformen.

Sie sagte, dass sie den Termin, den wir vorgeschlagen hatten, nicht hatte wahrnehmen können.
Hon sa att hon inte hade kunnat komma på den tid vi hade föreslagit.

Här står hatte före wahrnehmen können. Den vanliga slutregeln ska alltså inte leda till att du flyttar hjälpverbet efter båda infinitiverna. Den inbäddade relativsatsen den wir vorgeschlagen hatten har däremot den vanliga ordningen med hatten sist. Skilj detta särskilda verbmönster från själva inbäddningen: det uppstår även i korta bisatser.

Refererad information och perspektiv

I formell text kan en bisats innehålla konjunktiv, en verbform som bland annat används för att markera att en uppgift återges från någon annan. Det ändrar inte hur satsnivåerna hänger ihop.

Sie erklärte, dass der Fehler, den wir bemerkt hatten, bereits behoben worden sei.
Hon förklarade att felet som vi hade upptäckt redan hade åtgärdats.

Sei är här en konjunktivform av sein. Uttrycket behoben worden sei står i passiv, där fokus ligger på vad som hänt med felet snarare än på vem som åtgärdade det. För att läsa meningen behöver du först hitta gränsen för relativsatsen och sedan tolka den yttre verbgruppen. Försök inte reda ut alla grammatiska detaljer samtidigt.

Svenskan återger normalt inte denna skillnad med en särskild verbform. ”Hon förklarade att …” kan räcka för att ange källan. Tysk konjunktiv betyder här inte automatiskt att skribenten anser uppgiften vara falsk.

Tips för egen träning

1. Markera nivåerna i en verklig text. Välj tre långa meningar ur en tysk tidning. Stryk under huvudsatsens finita verb, ringa in bisatsernas inledningsord och koppla varje relativpronomen till det ord det beskriver. Skriv sedan huvudbudskapet utan inskotten. Om ett verb blir över har du troligen dragit en satsgräns fel.

2. Bygg ut och skala ned samma mening. Börja med Die Kollegin ruft morgen an – ”Kollegan ringer i morgon”. Lägg till en relativsats om kollegan och därefter en precisering om något i relativsatsen. Läs högt. Gör sedan en version med två meningar och kontrollera att alla viktiga uppgifter finns kvar. Öva både grammatisk kontroll och läsbarhet.

3. Kontrollera tre saker var för sig. Läs först bara för verbplaceringen, sedan för relativpronomenens kasus och sist för kommatecknen. Jämför därefter med en naturlig svensk översättning, inte en ord-för-ord-version. På så sätt använder du svenskan för att kontrollera betydelsen utan att låta svensk ordföljd styra tyskan.

Relaterade begrepp

• Grund att bygga vidare på: Relativsatser – repetera syftning, relativpronomen och verbplacering innan du lägger flera relativsatser inuti varandra.