Mängd och plural i maori

I korthet

I maori visar små ord framför ett substantiv (ett ord för exempelvis en person, sak eller plats) oftast om du menar en eller flera: te whare betyder ”huset”, ngā whare ”husen”. Nui uttrycker bland annat stor mängd och iti liten mängd: He nui ngā tangata. betyder ”Det är många människor”. Ētahi betyder ”några”, medan katoa efter den grupp du talar om betyder ”alla” eller ”hela”.

Översikt

När du säger ”en bok”, ”några böcker” och ”alla böckerna” på svenska ändrar du både orden framför bok och själva ordets slut. I maori ligger mycket av den informationen i orden runt substantivet. Du behöver alltså inte leta efter en pluraländelse som svenskans -ar eller -er. I stället behöver du se vilken grupp meningen pekar ut och vad den säger om gruppens mängd.

På A2-nivå är målet att kunna beskriva vanliga situationer: många människor har kommit, det finns lite vatten kvar, några barn läser och alla böcker ligger på bordet. De viktigaste byggstenarna är nui, iti, katoa och ētahi, tillsammans med te och ngā. När du pekar på saker behöver du också skilja mellan tēnei och ēnei, alltså ”den här” och ”de här”.

Börja med de tydliga mönstren nedan. Längre fram finns nyanser som är viktiga när du läser mer: nui kan också betyda ”stor”, iti kan betyda ”liten”, och ett fåtal vanliga ord ändrar faktiskt form i plural. De nyanserna ersätter inte grundregeln utan gör den mer precis.

Så fungerar det

1. En eller flera uttrycks oftast framför ordet

En artikel är ett litet ord som hjälper oss att förstå vilken sak eller grupp som avses. Maori har bland annat te för en bestämd sak och ngā för flera bestämda saker. Bestämd betyder här att det går att förstå vilka saker du menar, ungefär som i svenskans ”huset” och ”husen”.

Maori	Svenska	Förklaring
te whare	huset	Ett bestämt hus.
ngā whare	husen	Flera bestämda hus.
te pukapuka	boken	En bestämd bok.
ngā pukapuka	böckerna	Flera bestämda böcker.
he pukapuka	en bok; böcker	Antalet behöver framgå av sammanhanget.
ētahi pukapuka	några böcker	En obestämd grupp böcker.

He fungerar inte som en enkel motsvarighet till svenskans ”en” eller ”ett”. Det kan också introducera något som inte räknas i enskilda saker, eller flera saker när sammanhanget gör det tydligt. Lär dig därför inte regeln ”he betyder alltid en”. När du uttryckligen vill säga ”några böcker” är ētahi pukapuka ett tydligt val.

Orden whare och pukapuka är oförändrade i tabellen. Det är artikeln eller mängduttrycket som förändras. På svenska hör du pluralen i böcker; i maori måste du lyssna lika noga på det lilla ordet före substantivet.

2. Nui och iti beskriver mängden

Nui kan betyda ”många” eller ”mycket”, och iti ”få” eller ”lite”. Maori använder alltså samma ord där svenskan väljer olika uttryck beroende på om något räknas styckvis.

Ett användbart nybörjarmönster är:

He nui / He iti + det som mängden gäller.

• He nui ngā tangata. — Det är många människor.
• He iti ngā pukapuka. — Det är få böcker.
• He nui te wai. — Det finns mycket vatten.
• He iti te wai. — Det finns lite vatten.

I de här meningarna kommer beskrivningen av mängden först. Den följande gruppen talar om vad det finns mycket eller lite av. Du ska inte stoppa in ett separat ord för svenskans ”är” i detta mönster.

Skillnaden mellan ”många” och ”mycket” kommer från det som beskrivs. Människor och böcker går att räkna; vatten behandlas här som en mängd. Te wai behöver därför inte betyda ”ett vatten”. Det kan vara vattnet i en kanna, en tank eller den vattenmängd som ni redan talar om.

He iti noa iho. betyder ”Bara lite”. Här gör noa iho uttrycket mer begränsande: mängden är liten, och talaren framhäver att det bara handlar om så lite. Det fungerar som ett kort svar när det redan är klart vad samtalet gäller.

3. Placeringen ändrar vad nui och iti beskriver

Det är viktigt att inte behandla nui som ett ord som alltid betyder ”många”. Det kan också beskriva storleken hos en sak. Ett adjektiv (ett beskrivande ord, som ”stor” eller ”liten”) står vanligtvis efter substantivet i maori.

Jämför:

• He nui ngā whare. — Det är många hus.
• He whare nui tēnei. — Det här är ett stort hus.
• He iti ngā whare. — Det är få hus.
• He whare iti tēnei. — Det här är ett litet hus.

I första och tredje meningen beskriver vi mängden hus. I andra och fjärde meningen säger vi hur ett hus är. Svenskans ”många hus” och ”stora hus” ser ganska lika ut, eftersom beskrivningen kommer före hus. I maori är skillnaden i byggsätt en viktig ledtråd.

Uttryck som ngā whare nui, ”de stora husen”, säger alltså inte i sig att husen är många. Det är flera hus, eftersom ngā visar plural (fler än en), men nui beskriver deras storlek.

4. Katoa betyder alla eller hela

Katoa anger att inget lämnas utanför den sak eller grupp som avses. Det kommer efter det som omfattas:

• ngā tangata katoa — alla människorna
• ngā pukapuka katoa — alla böckerna
• te whare katoa — hela huset

På svenska kommer alla före ”böckerna”, men i maori kommer katoa efter pukapuka. Lär dig gärna ngā … katoa som en sammanhängande ram.

Skillnaden mellan ”alla” och ”hela” beror på vad uttrycket gäller. Med flera böcker talar du om alla i gruppen. Med ett hus talar du om hela huset, inte flera hus. Katoa är därför inte ett pluralmärke i sig.

Ngā tangata katoa. är ett uttryck för en grupp, inte i sig en fullständig utsaga om vad gruppen gör. Det kan användas som ett kort svar, precis som ”Alla människorna” på svenska. I en längre mening lägger du till handlingen eller platsen.

5. Ētahi betyder några

Ētahi står framför substantivet och pekar ut flera, utan att precisera exakt vilka eller hur många:

• ētahi tangata — några människor
• ētahi pukapuka — några böcker
• ētahi atu pukapuka — några andra böcker

Du lägger inte till ngā framför ētahi i dessa vanliga uttryck. Ētahi fyller redan platsen framför substantivet.

Motsvarigheten för en enda är tētahi, ungefär ”en”, ”en viss” eller ”någon”, beroende på sammanhanget. Tētahi pukapuka är en bok; ētahi pukapuka är några böcker. Den långa vokalen i ē hör alltså ihop med en viktig formskillnad.

Atu kan efter ētahi ange andra eller ytterligare personer och saker. Ētahi atu. betyder ”Några andra”. Eftersom substantivet saknas måste sammanhanget visa om det handlar om människor, böcker eller något annat.

6. De här och de där har egna pluralformer

När du pekar ut något använder du demonstrativer, alltså pekord som ”den här” och ”de där”. De vanliga formerna är:

Maori	Svenska	Vad formen pekar ut
tēnei pukapuka	den här boken	En bok nära talaren.
ēnei pukapuka	de här böckerna	Flera böcker nära talaren.
tēnā pukapuka	den där boken	En bok nära den man talar med.
ēnā pukapuka	de där böckerna	Flera böcker nära den man talar med.
tērā pukapuka	den där boken	En bok längre bort från båda.
ērā pukapuka	de där böckerna	Flera böcker längre bort från båda.

Svenskans ”den där” skiljer inte lika tydligt mellan något hos den andra personen och något längre bort från er båda. I maori är den skillnaden inbyggd i formerna.

För nybörjaren är huvudregeln enkel: tēnei → ēnei, tēnā → ēnā, tērā → ērā. Använd dessa pluralformer för ”de här/de där”. Kombinationer som tēnei mau eller tēnā mau är inte standardmönstret för detta på maori.

Exempel i sammanhang

I tabellen möter du både fullständiga meningar och korta svar. De korta svaren är användbara när samtalet redan har gjort ämnet tydligt.

Maori	Svenska	Att lägga märke till
He nui ngā tangata.	Det är många människor.	Mängden beskrivs först.
He iti ngā pukapuka.	Det är få böcker.	Iti gäller antalet.
He nui te wai.	Det finns mycket vatten.	Vatten beskrivs som en mängd.
He iti noa iho.	Bara lite.	Ett kort svar om mängden.
Ngā tangata katoa.	Alla människorna.	Katoa står efter gruppen.
Ētahi atu.	Några andra.	Sammanhanget visar vilka som avses.
Kei runga ngā pukapuka katoa i te tēpu.	Alla böckerna ligger på bordet.	Hela den aktuella gruppen omfattas.
Kei te pānui ētahi tamariki.	Några barn läser.	Vilka barn det är anges inte.
Kei te pānui ngā tamariki katoa.	Alla barnen läser.	Inget barn i den aktuella gruppen lämnas utanför.
He whare nui tēnei.	Det här är ett stort hus.	Nui beskriver storlek, inte antal.
He whare iti tērā.	Det där är ett litet hus.	Iti beskriver ett enda hus.
Kei konei ēnei pukapuka.	De här böckerna finns här.	Ēnei är plural.
Kei reira ēnā pukapuka.	De där böckerna finns där.	Ēnā pekar normalt mot den man talar med.
Kei runga ētahi atu pukapuka i te tēpu.	Några andra böcker ligger på bordet.	Ētahi atu följs här av ett substantiv.

Vanliga misstag

1. Att använda te när du menar flera

• Fel för ”böckerna”: te pukapuka
• Rätt: ngā pukapuka — böckerna

Te pukapuka är ett korrekt uttryck, men det betyder ”boken”. Det löser inte uppgiften när du menar flera bestämda böcker. Ändra ordet framför substantivet, inte slutet av pukapuka.

2. Att säga stora när du menar många

• Missvisande för ”många hus”: ngā whare nui
• Tydlig mening om mängden: He nui ngā whare. — Det är många hus.

Ngā whare nui betyder normalt ”de stora husen”. Uttrycket är inte fel i sig; felet är att använda det för att enbart beskriva ett stort antal hus. Kontrollera alltid om nui handlar om mängd eller storlek.

3. Att sätta katoa på svensk plats

• Fel: ngā katoa pukapuka
• Rätt: ngā pukapuka katoa — alla böckerna

Svenskans ”alla böckerna” lockar till fel ordning. I det vanliga maorimönstret följer katoa efter substantivet eller den grupp det omfattar.

4. Att stapla ngā och ētahi

• Fel: ngā ētahi pukapuka
• Rätt: ētahi pukapuka — några böcker

Välj vilket slags grupp du menar. Ngā pukapuka är ”böckerna”, medan ētahi pukapuka är ”några böcker”. Du behöver inte båda orden framför substantivet.

5. Att behålla singularformen när du pekar på flera

• Fel för ”de här böckerna”: tēnei pukapuka
• Rätt: ēnei pukapuka — de här böckerna

Singular betyder en enda. Tēnei är singular; ēnei är plural. Lägg inte till ngā framför ēnei: pekordet anger redan att det är flera.

Att tänka på i praktiken

Många betyder inte alla

Nui beskriver en stor mängd. Katoa beskriver att hela gruppen omfattas. Om många barn läser kan några andra barn göra något annat. Om alla barn läser omfattar påståendet varje barn i den grupp ni talar om.

På samma sätt betyder ētahi inte ett visst litet antal. Svenskans ”några” kan låta som två eller tre, men ētahi anger inte en bestämd övre gräns. Om exakt antal är viktigt bör du använda ett tal.

Mängden bedöms utifrån situationen

Vad som räknas som nui eller iti beror på situationen. Lite vatten till en hel grupp kan vara mycket för ett glas. Orden uttrycker en bedömning, inte ett fast mått.

He iti noa iho kan låta nedtonande, som svenskans ”bara lite”. Det säger dock inte automatiskt att mängden är otillräcklig. Om du vill uttrycka ”för lite” behöver sammanhanget eller en mer utvecklad formulering visa just det.

Långa vokaler är en del av stavningen

Strecket över en vokal markerar att vokalen är lång. Skriv ngā, ētahi och ēnei med sina långa vokaler. Former som tētahi och ētahi ska övas både i skrift och i tal: det är inte samma ord med en valfri bokstav i början.

Fördjupning – när grundregeln inte räcker

Du behöver inte behärska allt i detta avsnitt på A2-nivå. Det hjälper dig däremot att förstå varför en del autentiska meningar inte ser ut exakt som nybörjarmönstren.

Några vanliga ord har en särskild pluralform

De flesta substantiv får ingen ny ändelse i plural, men det finns viktiga undantag. Några vanliga personord skiljer singular och plural genom vokallängd:

Maori	Svenska	Formskillnad
te tangata → ngā tāngata	personen → människorna	Pluralformen har långt ā.
te wahine → ngā wāhine	kvinnan → kvinnorna	Pluralformen har långt ā.
te matua → ngā mātua	föräldern → föräldrarna	Pluralformen har långt ā.

Du möter därför He nui ngā tāngata. för ”Det är många människor”, med lång vokal i tāngata. Grundexemplet He nui ngā tangata. förekommer också med omarkerad vokallängd; lär dig att känna igen det, men använd gärna den särskilda pluralformen tāngata i din egen noggranna stavning.

Det här är en liten grupp vanliga undantag, inte en regel som du ska använda på varje substantiv. Whare blir inte ett annat ord bara för att du sätter ngā framför det.

Katoa kan också omfatta personer uttryckta med pronomen

Ett pronomen är ett ord som står i stället för ett namn eller en grupp, till exempel ”de”. Rātou katoa betyder ”alla de” eller ”de allihop”. Principen är densamma som i ngā pukapuka katoa: katoa följer efter den grupp som omfattas.

Kei konei rātou katoa. — De är här allihop.

Maoris personord skiljer bland annat mellan två personer och fler än två. Det systemet behöver studeras separat. Poängen här är att katoa kan användas även när gruppen uttrycks med ett personord i stället för ett substantiv.

Hela och varje är olika perspektiv

Te whare katoa betyder ”hela huset”, medan ngā whare katoa betyder ”alla husen”. När du vill rikta uppmärksamheten mot varje enskilt hus finns bland annat uttrycket ia whare, ”varje hus”.

Skillnaden liknar svenskans skillnad mellan ”alla husen” och ”varje hus”. Du kan ibland beskriva samma verklighet med båda, men du presenterar den på olika sätt: som en hel grupp eller som enskilda medlemmar. Översätt därför inte varje svenskt varje mekaniskt med katoa.

He är inte den enda möjliga inledningen

Grundmönstret He nui … är mycket användbart, men beskrivningar med nui och iti kan också ingå i andra meningsmönster. Exempelvis betyder Ka nui te mihi ungefär ”Stort tack”, bokstavligare att tacket är stort. Här är nui del av ett vanligt uttryck för uppskattning, inte en uppgift om antal.

Lär dig sådana uttryck som hela fraser när du möter dem. Slutsatsen är inte att byta ut he på måfå, utan att förstå att nui har ett bredare användningsområde än svenskans ”många”.

Tips för egen övning

1. Öva samma sak med olika ord framför. Använd exempelvis pukapuka och skriv te pukapuka, ngā pukapuka, ētahi pukapuka och ēnei pukapuka. Säg de svenska betydelserna högt: ”boken”, ”böckerna”, ”några böcker”, ”de här böckerna”. Då blir det tydligt var informationen om antal ligger.

2. Skilj mängd från storlek med två bilder. Tänk på många små hus och ett stort hus. Beskriv den första bilden med He nui ngā whare och den andra med He whare nui tēnei. Gör sedan samma sak med få hus och ett litet hus. Målet är att välja byggsätt efter betydelsen, inte bara hitta ett ord som motsvarar svenskans ”stor”.

3. Beskriv vad du ser på ett bord. Välj några böcker och skriv ētahi pukapuka. Peka på dem och säg ēnei pukapuka. Samla till sist alla böcker och använd ngā pukapuka katoa. Kontrollera att du ändrar uttrycket efter vad du vill säga, även när sakerna framför dig är desamma.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Bestämda artiklar: te och ngā — grunden för att skilja en bestämd sak från flera och förstå hur orden framför substantivet fungerar.