maorigrammatik

Alfabet och uttal är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i maori. Det maoriska alfabetet har 15 bokstäver: 5 vokaler (a, e, i, o, u) med lång/kort skillnad markerad med makroner (tohutō), och 10 konsonanter (h, k, m, n, ng, p, r, t, w, wh). Vokallängden kan ändra betydelsen.

Grundläggande meningsbyggnad med VSO är ett centralt nybörjarkoncept (A1) i maori. VSO betyder att verbet ofta kommer före subjektet och objektet. I många meningar börjar satsen dessutom med en tempus- eller aspektmarkör, följd av verbet och sedan resten av satsen, som i Kei te kai te tamaiti (Barnet äter).

Bestämda artiklar är ett grundläggande A1-område i maori. Språket använder framför allt te för singular och ngā för plural när man talar om bestämda substantiv, alltså ungefär motsvarande svenskans "den/det" och "de" i bestämd betydelse, även om systemen inte fungerar exakt likadant.

Personliga pronomen är ett grundläggande grammatiskt område på A1-nivå i maori. Till skillnad från svenskan skiljer maori inte bara mellan singular och plural, utan också mellan två personer och flera personer. Språket skiljer dessutom mellan inkluderande former, där den du talar med ingår, och exkluderande former, där personen du talar med inte ingår.

Pågående nutid (kei te) är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i maori. Partikeln 'kei te' före verbet markerar en handling som pågår just nu. 'Kei te mahi au' betyder 'Jag arbetar'. Detta är den vanligaste presensformen.

På maori börjar räkneramsan tahi, rua, toru, whā, rima: ett, två, tre, fyra, fem. När du anger hur många saker det finns används normalt e framför talen två till nio: E rua ngā kurī. betyder ”Det finns två hundar”. Ett uttrycks då vanligen med kotahi, medan större tal byggs med bland annat tekau ”tio” och mā: tekau mā tahi är elva.

Grundläggande frågor är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i maori. Vanliga frågeord är aha (vad), wai (vem), hea (var), āhea (när), pēhea (hur) och he aha te take (varför). Frågor börjar ofta med frågeordet eller använder 'he aha'.

Stativa verb (adjektiv) är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i maori. Maori använder ofta stativa verb där svenska skulle använda adjektiv. De kan fungera som predikat, som i 'He nui te whare' (Huset är stort), eller bestämma substantiv, som i 'te whare nui' (det stora huset).

Negation är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i maori. Negation varierar efter tempus: kāore...i (nekande dåtid), e kore...e (nekande framtid), kāore...e...ana (nekande presens). Kaua används för nekande uppmaningar.

Hälsningar och grundläggande uttryck är ett centralt område på A1-nivå i maori. Här lär du dig ord och fraser som används för att hälsa, tacka, svara ja eller nej och avsluta ett samtal på ett naturligt sätt.

Grundläggande prepositioner (Ki, I, Kei) är ett grammatiskt koncept på grundläggande (A1) i maori. Viktiga prepositioner är ki (till/mot), i (vid/i, tidigare plats eller objektsmarkör), kei (vid/i, nuvarande plats), mō (för/om) och nō (från/tillhör).

Tidsuttryck är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i maori. Här ingår ord som ināianei (nu), inanahi (i går), āpōpō (i morgon) och tēnei wiki (den här veckan). Veckodagar uttrycks med former som Rāhina (måndag) till Rāhoroi (lördag).

He används bland annat för att säga vad något är eller presentera något obestämt: He kurī tēnā betyder ”Det där är en hund”. Kei inleder en uppgift om var någon eller något befinner sig nu: Kei te tēpu te pukapuka betyder ”Boken ligger på bordet”. Fråga efter platsen med Kei hea …?, ”Var är …?”. Det svenska ”är” motsvaras alltså inte av samma ord i alla dessa meningar.

Släktskapsord är ett grundläggande område på A1-nivå i maori. Här lär du dig ord för nära släktingar och andra familjerelationer, vilket är viktigt för att kunna presentera människor, tala om hemmet och förstå enkla vardagliga samtal.

Kroppsdelar (Tinana) är ett grammatiskt koncept på grundläggande (A1) i maori. Det här området samlar ord för kroppen, till exempel māhunga/ūpoko (huvud), kanohi (ansikte/öga), waha (mun), ringaringa (hand/arm), waewae (fot/ben), taringa (öra), ihu (näsa) och puku (mage).

Mat och dryck är ett grundläggande område på A1-nivå i maori. Här möter du ord för vanliga livsmedel, drycker och enkla uttryck som används när man talar om att äta, dricka, tycka om mat eller erbjuda något.

Vanliga handlingsverb (Kupu Mahi) är ett grammatiskt koncept på grundläggande (A1) i maori. Här lär du dig vardagliga verb som haere (gå/åka), kai (äta), inu (dricka), noho (sitta/bo), tū (stå), mahi (arbeta), kite (se), rongo (höra/förstå), hiahia (vilja) och mōhio (veta).

Platser och lägesord är ett grundläggande koncept (A1) i maori. Här lär du dig vanliga ord för platser som whare (hus), kura (skola), toa (butik), wharekai (matsal) och marae, samt lägesord som runga (ovanpå), raro (under), roto (inuti) och waho (utanför).

Natur och väder är ett grundläggande koncept (A1) i maori med ord och enkla uttryck för världen omkring dig. Här möter du ord som rā (sol eller dag), marama (måne eller månad), whetū (stjärna), ua (regn), hau (vind), moana (hav), maunga (berg), rākau (träd) och pua (blomma).

Färger (Tae) är ett grammatiskt koncept på grundläggande (A1) i maori. Färgord beskriver saker i vardagen: whero (röd), kōwhai (gul), kākāriki (grön), kikorangi (blå), mā (vit), mangu (svart), karaka (orange), waiporoporo (lila) och parauri (brun).

Dagliga aktiviteter är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i maori. Ordförrådet för vardagsrutiner omfattar till exempel ara (vakna), moe (sova), horoi (tvätta), kai (äta), mahi (arbeta), whakatā (vila), tākaro (leka/spela), pānui (läsa) och tuhi (skriva).

Grundläggande konjunktioner är ett A1-område i maori som hjälper dig att binda ihop ord, fraser och enkla satser. Med sådana små ord kan du skapa mer sammanhängande meningar och uttrycka alternativ, motsats eller följd.

Djur är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i maori. Djurnamn omfattar kurī (hund), ngeru (katt), kau (ko), poaka (gris), heihei (höna), ika (fisk), manu (fågel), kēhua (spöke), kiwi (kiwifågel) och taniwha (vattenvarelse).

Att vilja och behöva (Te Hiahia me te Mate) är ett grammatiskt koncept på grundläggande (A1) i maori. Önskan och behov uttrycks med mönster som Kei te hiahia au ki te ... (jag vill ...), Me ... (bör/måste) och Kei te mate au i te hiakai (jag är hungrig; ordagrant ”jag dör av hunger”).

Självpresentation (Ko wai au) (Ko Wai Au) är ett grammatiskt koncept på grundläggande (A1) i maori. När du presenterar dig på maori använder du mönster som Ko [namn] tōku ingoa (jag heter ...), Nō [plats] au (jag kommer från ...) och He [roll] au (jag är ...). Māori-presentationer kan också nämna släktlinjer och tillhörighet, whakapapa.

Vanliga substantiv (människor och saker) är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i maori. Viktiga ord för människor är tangata (person), wahine (kvinna), tāne (man), tamaiti (barn) och hoa (vän). För saker används till exempel whare (hus), waka (fordon/kanot) och kai (mat).

Ordningstal och sekvensering (Tau Raupapa) är ett grammatiskt koncept på grundläggande (A1) i maori. Ordningstal bildas ofta med prefixet tua-, till exempel tuatahi (första), tuarua (andra) och tuatoru (tredje). Ord som whakamutunga, mua och muri hjälper dig att beskriva ordning i tid och rum.

"Hur många" och "hur mycket" är ett grundläggande grammatiskt koncept (A1) i maori. Det används för att fråga om och uttrycka mängd, till exempel med E hia? (Hur många?) och Tokohia? (Hur många personer?). För vanliga föremål används ofta e + räkneord, som i E rua (två), medan personer ofta räknas med former som börjar på toko-, till exempel Tokorima (fem personer).

Skola och arbete (Kura me te Mahi) är ett grammatiskt koncept på grundläggande (A1) i maori. Det här området täcker ord för skola och arbete, till exempel kura (skola), kaiako (lärare), ākonga (student/elev), akomanga (klassrum), mahi (arbete) och kaiwhakahaere (chef/ledare).

Hälsa och känslor (Hauora me ngā Kare ā-Roto) är ett grammatiskt koncept på grundläggande (A1) i maori. Här lär du dig ord för mående och känslor, till exempel ora (frisk/levande), māuiui (sjuk), hari (glad), pōuri (ledsen), riri (arg), mataku (rädd) och ngenge (trött). Frågan Kei te pēhea koe? betyder ”Hur mår du?”.

Dåtid (i) är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i maori. Partikeln 'i' före verbet markerar enkel dåtid, som i 'I haere au' (Jag gick). För dåtid med fortsatt relevans används ofta 'kua', till exempel 'Kua tae mai ia' (Han/hon har kommit).

Perfekt aspekt (kua) är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i maori. Partikeln 'kua' markerar en avslutad handling med relevans i nuet, ungefär som perfekt på svenska och engelska. 'Kua tae mai ia' betyder 'Han/hon har kommit'. Formen används också för förändring av tillstånd.

Possessiva kategorier (A och O) är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i maori. Maori skiljer mellan A-kategorin (tāku/āku) för sådant du aktivt skaffar eller skapar och O-kategorin (tōku/ōku) för sådant som är medfött eller passivt mottaget. Det är en viktig skillnad.

Konjunktioner och sambandsord (Kupu Honohono) är ett grammatiskt koncept på grundnivå (A2) i maori. Vanliga sambandsord binder ihop ord, fraser och satser. me betyder ”och/med”, engari betyder ”men”, rānei används för ”eller” i frågor och nō reira betyder ”därför” eller ”så”.

Lokativa uttryck och demonstrativer (Kupu Tohu) är ett grammatiskt koncept på grundnivå (A2) i maori. Demonstrativer som tēnei, tēnā och tērā visar om något är nära mig, nära dig eller längre bort. Lokativa ord som konei, konā och korā placerar handlingen i rummet, medan mai och atu anger riktning.

Progressiv och kontinuerlig aspekt (e...ana) är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i maori. Konstruktionen e + verb + ana markerar pågående eller vanemässig handling: E haere ana au ki te kura (jag går regelbundet till skolan). Den skiljer sig från kei te, som är mer omedelbar.

Vanliga substantiv och föremål är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i maori. Vardagliga föremål omfattar pukapuka (bok), pepa (papper), motokā (bil), tēpu (bord), tūru (stol), kākahu (kläder), moni (pengar), waea (telefon) och pouaka whakaata (tv).

I maori visar små ord framför ett substantiv (ett ord för exempelvis en person, sak eller plats) oftast om du menar en eller flera: te whare betyder ”huset”, ngā whare ”husen”. Nui uttrycker bland annat stor mängd och iti liten mängd: He nui ngā tangata. betyder ”Det är många människor”. Ētahi betyder ”några”, medan katoa efter den grupp du talar om betyder ”alla” eller ”hela”.

Förmåga och tillåtelse är ett elementärt grammatiskt koncept (A2) i maori. Det handlar om att uttrycka förmåga: ka taea e au (jag kan), e kore e taea (det går inte). Tillåtelse uttrycks med ka pai kia... (det är okej att...), och skyldighet med me (måste/bör). Det här är modala uttryck.

Tētahi står framför ett ord för en person eller sak och betyder ofta ”en”, ”någon” eller ”en viss”; ētahi används om flera och betyder ofta ”några”. He används bland annat för att säga vad någon eller något är: He tangata tēnei betyder ”Det här är en person”. Tänk därför inte att svenskans ”en” alltid ska ersättas med samma ord i maori: jämför tētahi tangata, ”en viss person”, med he tangata, ”en person” som beskrivning eller kategori.

Vanemässiga handlingar är ett grundläggande koncept på A2-nivå i maori. Det används för att uttrycka sådant som händer regelbundet eller brukar ske, ofta med mönstret e ... ana tillsammans med tidsuttryck. Till exempel betyder E kai ana au i ngā ata katoa att jag äter varje morgon. Vanliga adverbiala uttryck är i ngā wā katoa (alltid) och i ētahi wā (ibland).

Gillar och ogillar (Ngā Mea e Pīrangi Ana) är ett grammatiskt koncept på grundnivå (A2) i maori. Preferenser uttrycks ofta med mönster som He pai ki a au (jag gillar det; ordagrant ”det är bra för mig”), Kāore au e rata (jag tycker inte om) och He tino pai (mycket bra/jag gillar det verkligen).

Futurum och inkoativt ka (Ka (Wā Heke Mai)) är ett grammatiskt koncept på mellannivå (B1) i maori. Partikeln ka markerar ofta framtid eller att något just börjar hända. Den kan också användas i berättande följder, där flera ka-fraser betyder ungefär ”och sedan … och sedan …” på svenska.

Imperativ och kommandon (Whakahau) är ett grammatiskt koncept på mellannivå (B1) i maori. Uppmaningar bildas ofta med e + verb; sammanhanget visar om det riktas till en eller flera personer. koa gör uttrycket artigare, me ger förslag eller ”bör”, och kia kan användas i uppmaningar och önskningar.

Passiv form är ett grammatiskt koncept på mellannivå (B1) i maori. Passiv är mycket viktig i maori och föredras ofta framför aktiv form. Den bildas genom att lägga till suffix till verbet, till exempel -tia, -a, -hia, -ina, -na och -ria. Den som utför handlingen markeras ofta med 'e', som i 'I patua te kurī e Hēmi.'

Relativa satser (Rerenga Piri) är ett grammatiskt koncept på mellannivå (B1) i maori. Relativa satser följer normalt substantivet de beskriver. Partikeln ai används ofta för att knyta satsen tillbaka till det utelämnade ledet, till exempel i uttryck som ”personen som kom”.

Jämförelser (Whakatairite) är ett grammatiskt koncept på mellannivå (B1) i maori. Jämförelser använder ofta atu efter ett stativt verb för ”mer”, till exempel nui atu (större). Superlativ kan uttryckas med rawa (mest), medan likhet uttrycks med rite ki (samma som) och pērā i (som/likt).

Bisatser är ett grammatiskt koncept på mellannivå (B1) i maori. Här används underordnade satser för att uttrycka samband som orsak, motsättning, villkor och tid, till exempel nō te mea (eftersom), ahakoa (fastän), kia (så att eller tills), mehemea (om) och ki te (om eller när). En sådan sats kan ofta stå före huvudsatsen.

Ai är en partikel, ett kort grammatiskt ord, som knyter en handling till något som redan har nämnts: exempelvis en tid, en plats eller en orsak. I te wā i tae ai ia, ”tidpunkten då hen kom”, syftar ai tillbaka på te wā, ”tidpunkten”. Det står efter verbet, inte där svenskans ”då” eller ”som” står, och är därför inte ett ord som kan översättas likadant överallt.

Förstärkare och adverb (Kupu Tohu Nui) är ett grammatiskt koncept på mellannivå (B1) i maori. Adverb och förstärkare ändrar betydelsen hos verb eller beskrivande ord. rawa kan betyda ”mycket/mest”, tino ”verkligen/mycket”, noa ”bara”, anō ”igen/också”, tonu ”fortfarande” och āta ”noggrant/långsamt”.

Att ge, ta emot och överföra är ett grammatiskt koncept på mellannivå (B1) i maori. Det omfattar överföringsverb som homai (ge till mig), hoatu (ge bort), tuku (skicka/släppa) och riro (få/erhålla/bli tagen). Exempel: Homai te pukapuka (Ge mig boken).

Possessiva predikat och uttryck för tillhörighet är ett grammatiskt koncept på mellannivå (B1) i maori. De används för att säga att något tillhör någon, till exempel Nāku tēnei eller Nōku tēnei (Det här är mitt), och för att fråga Nā wai? (Vems?). Ägaren uttrycks ofta med nā eller nō före den som äger, tillsammans med det som ägs.

Prefixet whaka- är ett grammatiskt koncept på mellannivå (B1) i maori. Det används ofta framför adjektiv och substantiv för att skapa betydelser som "göra något till" eller "få något att bli", som i whakanui (förstora eller fira), whakapai (förbättra), whakamāori (översätta till maori) och whakatū (upprätta). Det är ett mycket produktivt prefix.

Passiva suffix (-tia, -hia, -a, -ina) (Kīanga Whakaheke) är ett grammatiskt koncept på mellannivå (B1) i maori. Olika verb tar olika passiva suffix, till exempel -tia, -hia, -a och -ina. Det finns ingen enkel regel som täcker allt, så varje verbs passiva form behöver läras in: patu → patua, tuhi → tuhia, kite → kitea, rongo → rongohia.

Agentmarkörer (e, nā, mā) är ett grammatiskt koncept på mellannivå (B1) i maori. De markerar agenten i passiva satser: e (av, i passiv), nā (av, agent i dåtid) och mā (av, agent i framtid). Exempel: I patua te kurī e Hēmi (Hunden blev slagen av Hēmi).

Det kausativa prefixet whaka- är ett grammatiskt område på B2-nivå i maori. Prefixet används för att bilda ord och uttryck som betyder att man gör något till något annat, får något att hända eller sätter i gång en viss egenskap eller handling.

Indirekt återgivning är ett grammatiskt koncept på övre mellannivå (B2) i maori. Direkt anföring kan uttryckas med 'ka mea' eller 'ka kī' (sa). Indirekt tal kan till exempel uttryckas i 'I kī ia kia haere' (Han/hon sa att någon skulle gå). Det finns ingen helt systematisk tempusförskjutning; sammanhang och partiklar styr betydelsen.

Konditionalsatser är ett grammatiskt koncept på övre mellannivå (B2) i maori. Vanliga konstruktioner är 'ki te' (om, troligt), 'mehemea' (om, hypotetiskt) och 'me i' (om, kontrafaktiskt i dåtid). Resultatsatser använder ofta 'ka' eller 'kua'.

Riktningspartiklar (Kupu Tohutohu) är ett grammatiskt koncept på övre mellannivå (B2) i maori. Riktningspartiklar som mai (mot talaren), atu (bort från talaren), ake (uppåt) och iho (nedåt) lägger till rumslig betydelse efter verbet. Partiklar som nei, nā och rā kan också visa avstånd och talarens perspektiv.

Nominalisering innebär att en handling eller egenskap får fungera som ett substantiv, alltså ett ord för något vi kan tala om: haere, ”gå, resa”, blir haerenga, ”resa”. I maori är ändelser som -anga och -tanga vanliga, men den rätta formen behöver ofta läras tillsammans med grundordet. Med te får du uttryck som te haerenga, ”resan”, och te taenga mai, ”ankomsten”; hela uttrycket kan sedan byggas ut med vem, vart eller när.

Avancerade konjunktioner och diskurs är ett grammatiskt koncept på övre mellannivå (B2) i maori. Avancerade sambandsord omfattar heoi anō (dock/men sedan), otirā (dessutom/faktiskt), arā (det vill säga/nämligen), nā reira (därför/så), i te mea (eftersom/därför att) och ahakoa (trots/även om).

Avancerade pronomenmönster är ett grammatiskt koncept på övre mellannivå (B2) i maori. Det omfattar komplex användning av pronomen, till exempel emfatiska former som 'ko au anō' (jag själv), reflexiva former som 'ia anō' (sig själv) och reciproka former som 'rātou anō' (varandra). Det inkluderar också dual- och pluralformer med inklusiv/exklusiv skillnad.

Maori kan skapa nya ord genom att kombinera befintliga ord: whare ”hus” och pukapuka ”bok” bildar wharepukapuka ”bibliotek”. En sådan kombination kan också skrivas med mellanrum, som waka rererangi ”flygplan”. Upprepning av hela eller delar av ett ord kan ändra betydelsen, och orddelar som whaka- kan bilda nya ord, men betydelse och stavning måste kontrolleras för varje etablerad form.

Inbäddade frågor och indirekt tal är ett grammatiskt koncept på övre mellannivå (B2) i maori. Indirekta frågor kan till exempel uttryckas med 'Kāore au e mōhio mehemea...' (Jag vet inte om ...). Inbäddade satser som 'te mea i kōrero ai ia' betyder ungefär 'det som han eller hon sa'. Konceptet används för mer komplex återgivning av information.

Liknelse och metafor är ett mer avancerat område på B2-nivå i maori. Här handlar det om bildspråk: att jämföra personer, känslor eller situationer med hjälp av uttryck som skapar en starkare och mer nyanserad betydelse.

Formell talekonst (whaikōrero) är ett avancerat grammatiskt och kulturellt koncept (C1) i maori. Det handlar om formellt tal på marae med traditionella hälsningar till de döda, landet och de levande. Språkbruket använder ofta ålderdomliga ord, fasta fraser och ett högtidligt register som skiljer sig från vardaglig maori.

Komplexa satsstrukturer är ett avancerat grammatiskt koncept (C1) i maori. Det omfattar avancerade konstruktioner med flera satser, till exempel inbäddade relativa satser, nominaliserade verbfraser, ändamålssatser med 'hei' och komplex kedjning av tidsrelationer.

Ordspråk och talesätt (Whakataukī) är ett avancerat grammatiskt koncept (C1) i maori. Traditionella maoriska ordspråk uttrycker kulturella värderingar, visdom och världsbild. De använder metaforer, parallella strukturer och komprimerad syntax och är viktiga i formellt tal.

Äldre maoriskt språkbruk, kupu tawhito, möter du framför allt i traditionella sånger, rituella texter och släktberättelser. Det kan innehålla ovanliga ord och äldre konstruktioner, men också helt vanliga ord som får en särskild betydelse i sammanhanget. Lär dig därför att skilja mellan en gammal språkform, en poetisk användning och ett levande ceremoniellt uttryck: de är inte samma sak.

Waiata är sånger, medan karakia är böner eller rituella recitationer vars innebörd och användning beror på sammanhanget. Språket bygger på maoris vanliga grammatik men kan använda upprepningar, äldre ord, täta bilder och underförstådda samband. Läs därför både orden och hela situationen: vem talar, till vem och i vilket syfte?

Land, ortnamn och ekologisk kunskap är ett avancerat grammatiskt koncept (C1) i maori. Maoriska ortnamn kodar ofta geografi, historia och kopplingar till iwi. Ordförrådet om miljö och natur speglar djup ekologisk kunskap, till exempel roto (sjö), awa (flod), motu (ö) och ngahere (skog).

Språk för kulturella protokoll (Tikanga) är ett avancerat grammatiskt koncept (C1) i maori. Det handlar om språk som används vid kulturella sammanhang som pōwhiri (välkomstceremoni), tangihanga (begravningsrit), karanga (välkomstrop, ofta av kvinnor) och mihimihi (presentationer/hälsningar). Varje sammanhang har sina egna språkliga konventioner.

Akademiskt och tekniskt maori använder språkets vanliga grammatik för att definiera begrepp, beskriva metoder och redovisa resultat med precision. Ord som pāngarau (matematik), pūtaiao (naturvetenskap) och rangahau (undersöka, forska; forskning) är viktiga, men ett sakligt språk kräver också tydliga samband mellan påståenden. Lär dig därför facktermen tillsammans med en användbar meningsbyggnad, inte som ett ensamt ord.

Prefix- och suffixmönster är ett avancerat grammatiskt koncept (C1) i maori. Produktiva affix inkluderar kai- (person som gör något), -tanga (abstrakt egenskap), -anga (handling/resultat), -ranga (kollektiv) och whaka- (kausativt prefix). Att förstå dem öppnar vägen till ny ordbildning.

Regional dialektvariation (Reo ā-Rohe) är ett grammatiskt koncept på mästarnivå (C2) i maori. Māori har regionala skillnader mellan iwi- och dialektområden som Tainui, Ngāi Tahu och Tūhoe. Variationerna kan gälla ordförråd, uttal, makroner och ibland grammatiska val, till exempel att h utelämnas i vissa regioner.

Reo ture är maori som används i rättsliga och administrativa sammanhang, där ordval, ansvar och hänvisningar måste vara tydliga. Vanlig maorisk grammatik används för att skilja bland annat skyldighet, tillåtelse och beskrivning: me kan uttrycka vad någon ska göra, medan ka āhei kan uttrycka att någon får eller kan göra något. Ord som mana, tikanga och rangatiratanga måste däremot förstås i sitt sammanhang, inte ersättas mekaniskt med ett enda svenskt juridiskt ord.

Nutida maori använder både språkets egna uttryck och nya ord för ett modernt liv, till exempel rorohiko ”dator” och waea pūkoro ”mobiltelefon”. I vissa tvåspråkiga samtal förekommer kodväxling, alltså att talaren växlar mellan maori och engelska, som i Kei te sweet ”Det är bra”. Modern maori är dock inte detsamma som blandat språk: nya teknikord kan användas i helt maorispråkiga och formella texter, medan vardagliga uttryck måste anpassas till situationen.

Reo whakapapa är språk för att uttrycka släktskap, härstamning och samband mellan generationer. Namn kan identifieras med ko, led kan fogas samman med ka puta ko …, och ursprung kan anges med nō. I kōrero tuku iho, nedärvda berättelser, samspelar sådana uttryck med berättande språk; för att förstå en släktlinje behöver du både grammatiken och den aktuella traditionens sammanhang.

Medier och sändningar på maori är ett grammatiskt koncept på mästarnivå (C2) i maori. Det handlar om maori så som språket används i tv- och radiosändningar (till exempel Māori Television och iwi-radio), journalistik och offentlig kommunikation. Registeret är formellt men tillgängligt, med tekniska nyord och standardiserat uttal.