Reflexiva verb i svenska

Kort sagt

Ett reflexivt verb beskriver en handling som riktas tillbaka mot satsens subjekt, alltså den eller dem som utför handlingen: Jag tvättar mig och De tvättar sig. Pronomenet måste följa subjektet: jag–mig, du–dig, han/hon/hen/den/det–sig, vi–oss, ni–er, de–sig. Vissa verb är nästan alltid reflexiva, till exempel gifta sig, medan andra får en särskild betydelse tillsammans med pronomenet, som sätta sig.

Översikt

I meningen Hon tvättar sig är hon subjektet (den som gör något), medan sig är objektet (den som handlingen riktas mot). Båda orden syftar på samma person. Det är detta som menas med reflexiv: handlingen går tillbaka till subjektet. Om handlingen riktas mot någon annan blir meningen inte reflexiv: Hon tvättar barnet.

Reflexiva verb hör till grundläggande svenska på nivå A2. De är vanliga när man talar om vardagsrutiner, kropp och kläder, känslor, förändringar och relationer: klä på sig, känna sig, lägga sig, vänja sig och gifta sig. Formen på själva verbet följer de vanliga reglerna för svenska verb; det nya är att välja rätt pronomen och placera det rätt.

Det är bra att lära sig hela uttrycket, inte bara verbet. Känna och känna sig betyder inte samma sak: Jag känner henne betyder att hon är bekant för mig, medan Jag känner mig trött beskriver mitt tillstånd. På samma sätt är sitta ett läge, men sätta sig en rörelse till det läget.

Så fungerar det

Pronomenet följer subjektet

Ett reflexivt pronomen är ett litet ord som visar att objektet är samma person eller sak som subjektet. I första och andra person används samma former som vanliga objektspronomen: mig, dig, oss, er. Den särskilda formen sig används i tredje person, både singular och plural.

Subjekt	Reflexivt pronomen	Exempel
jag	mig	Jag tvättar mig.
du	dig	Du tvättar dig.
han, hon, hen	sig	Hon tvättar sig.
den, det	sig	Katten tvättar sig.
vi	oss	Vi tvättar oss.
ni	er	Ni tvättar er.
de	sig	De tvättar sig.

Den viktigaste nybörjarregeln är därför att låta subjekt och pronomen höra ihop. Det heter inte jag tvättar sig eller hon tvättar henne när hon tvättar sig själv.

Tre vanliga typer

Reflexiva konstruktioner kan delas in på ett praktiskt sätt:

1. Handlingen riktas mot den som utför den. Verbet kan också ha ett annat objekt: Jag tvättar mig, men Jag tvättar bilen.
2. Verb och pronomen bildar ett etablerat uttryck. Pronomenet behövs för den avsedda betydelsen: känna sig glad, skynda sig, bete sig, gifta sig.
3. Uttrycket beskriver en förändring av läge eller tillstånd. Jämför sätta sig med sitta och lägga sig med ligga.

Uttryck	Betydelse	Skillnad eller mönster
tvätta sig	göra sin egen kropp ren	tvätta något tar annars ett annat objekt
känna sig trött	uppleva att man är trött	känna någon betyder vara bekant med personen
sätta sig	gå från stående till sittande	sitta beskriver läget efteråt
lägga sig	gå till liggande läge eller gå till sängs	ligga beskriver läget efteråt
klä på sig	ta på sig kläder	ordföljden i uttrycket måste läras som en helhet
skynda sig	försöka bli färdig eller komma fram snabbt	används normalt med reflexivt pronomen
gifta sig	ingå äktenskap	kan följas av med: gifta sig med någon

Verbets form ändras som vanligt

Det reflexiva pronomenet påverkar inte verbets böjning. Svenska verb har samma presensform för alla personer:

Form	Exempel med tvätta sig	Exempel med känna sig
infinitiv (verbets grundform)	att tvätta sig	att känna sig
presens (nutid)	tvättar sig	känner sig
preteritum (enkel dåtid)	tvättade sig	kände sig
perfekt (har + supinum)	har tvättat sig	har känt sig
imperativ (uppmaning)	tvätta dig/er!	känn dig/er!

Supinum är verbformen efter har eller hade, till exempel tvättat i har tvättat. Pronomenet står efter huvudverbet: Hon har tvättat sig. Med ett modalt hjälpverb som måste, vill eller kan står pronomenet efter infinitiven: Jag måste skynda mig och Du kan sätta dig här.

Grundläggande ordföljd

I en enkel huvudsats står pronomenet normalt direkt efter det böjda verbet:

• Jag känner mig pigg.
• I dag känner jag mig pigg.
• De gifter sig i juni.

När ett annat led står först kommer verbet före subjektet, men det reflexiva pronomenet stannar efter subjektet: I dag känner jag mig pigg. I en bisats (en sats som är en del av en större mening) står ord som inte före det böjda verbet, medan pronomenet kommer efter verbet: Jag stannar hemma eftersom jag inte känner mig frisk.

Vid nekande huvudsats kommer inte oftast efter det korta pronomenet: Jag känner mig inte sjuk. Med perfekt står pronomenet efter supinum: Hon har inte lagt sig än.

Partikelverb måste läras uttryck för uttryck. I klä på sig hör på nära ihop med verbet, så man säger Jag klär på mig. I sätta sig ner står pronomenet däremot före ner: Sätt dig ner. Lyssna därför på hela frasen i stället för att försöka skapa en enda regel för alla partiklar.

Uppmaningar

I en uppmaning syns subjektet vanligen inte, men pronomenet visar vem uppmaningen gäller:

• till en person: Sätt dig ner! och Skynda dig!
• till flera personer: Sätt er ner! och Skynda er!

Sig används alltså inte i en direkt uppmaning till du eller ni. Formen sätt sig kan förekomma i äldre eller mycket formellt språk som en artig uppmaning, men den hör inte till neutralt vardagsspråk.

Exempel i sammanhang

Svenska	Betydelse med andra ord	Kommentar
Jag tvättar mig före frukosten.	Jag gör mig ren före frukosten.	jag kräver mig
Tvättar du dig på morgonen eller på kvällen?	När gör du dig ren?	du kräver dig
Hon känner sig trött efter jobbet.	Hon upplever att hon är trött.	tillstånd efter känna sig
Vi känner oss mycket bättre i dag.	Vårt tillstånd är bättre i dag.	vi kräver oss
Sätt dig ner så hämtar jag kaffe.	Ta plats; jag hämtar kaffe.	uppmaning till en person
Barnen satte sig på golvet.	Barnen gick från stående till sittande på golvet.	de kräver sig
Jag lägger mig vanligtvis vid elva.	Jag går vanligtvis till sängs vid elva.	handling, inte läge
Katten har lagt sig i soffan.	Katten ligger nu i soffan.	pronomen efter supinum
De gifter sig i stadshuset på fredag.	De ingår äktenskap på fredag.	etablerat reflexivt uttryck
Amir gifte sig med Sara förra året.	Amir och Sara ingick äktenskap förra året.	personen anges med med
Kan ni skynda er lite?	Kan ni göra det lite snabbare?	hjälpverb + infinitiv + er
Jag klär på mig innan jag går ut.	Jag tar på mig kläder före utgången.	partikelverbet klä på sig
Hon tog av sig jackan i hallen.	Hon tog bort jackan som hon hade på kroppen.	ta av sig något
Först var allt ovant, men vi vande oss snabbt.	Efter en kort tid kändes det inte längre ovant.	vänja sig i preteritum
Han bestämde sig för att tacka ja.	Han fattade beslutet att tacka ja.	bestämma sig för + handling

Vanliga misstag

Fel pronomen efter subjektet

• Fel: Jag känner sig trött.
• Rätt: Jag känner mig trött.
• Varför: Pronomenet måste följa subjektet. Sig används bara när subjektet är i tredje person: hon, han, hen, den, det eller de.

Ett vanligt objektspronomen i stället för sig

• Fel i den reflexiva betydelsen: Hon tvättar henne.
• Rätt: Hon tvättar sig.
• Varför: Henne syftar normalt på en annan kvinna. Sig visar att den som blir tvättad är samma person som subjektet hon.

Båda meningarna kan alltså vara grammatiska, men de betyder olika saker. Samma skillnad finns mellan Han såg honom i spegeln och Han såg sig i spegeln.

Sig efter jag, du, vi eller ni

• Fel: Vi sätter sig här.
• Rätt: Vi sätter oss här.
• Varför: Svenskan använder oss efter vi och er efter ni. Formen sig är inte ett allmänt reflexivt ord för alla personer.

Att glömma pronomenet i ett fast uttryck

• Fel: De gifter i juni.
• Rätt: De gifter sig i juni.
• Varför: I modern standardsvenska används gifta sig när subjektet ingår äktenskap. Utan pronomen får verbet en annan konstruktion, till exempel Prästen gifte paret.

Att blanda ihop handling och läge

• Fel: Jag sitter mig på stolen.
• Rätt: Jag sätter mig på stolen.
• Varför: Sätta sig beskriver förändringen till sittande. Sitta beskriver själva läget: Jag sitter på stolen. På samma sätt skiljer man mellan lägga sig och ligga.

Fel ordföljd i uttryck med partikel

• Fel: Jag klär mig på.
• Rätt: Jag klär på mig.
• Varför: I uttrycket klä på sig står partikeln på före pronomenet. Jämför dock sätta sig ner. Ordföljden bör läras tillsammans med varje uttryck.

Användningsråd

Svenskan använder inte alltid ett reflexivt verb bara för att en handling gäller den egna kroppen. Det är helt naturligt att säga Jag tvättar händerna, Hon borstar tänderna och Han kammar håret. Kroppsdelen är då objekt. Jag tvättar mig handlar i stället om personen eller kroppen mer allmänt. Undvik därför att lägga till mig/dig/sig automatiskt i varje mening om kroppsvård.

Lär också in den preposition som hör till uttrycket. Man oroar sig för något, bestämmer sig för något, vänjer sig vid något och koncentrerar sig på något. Prepositionen kan inte alltid förutsägas från verbets övriga användning.

I talspråk uttalas de och dem vanligen som dom, men det reflexiva pronomenet skrivs och uttalas fortfarande sig (ofta med ett vardagligt uttal som ligger nära ”sej”). I vanlig standardskrift skriver man mig, dig, sig, inte uttalsformerna mej, dej, sej. Uttalsstavning kan förekomma i informella meddelanden eller för att återge repliker.

Fördjupning

Det här behöver man inte behärska fullt ut på A2, men några skillnader blir viktiga längre fram.

Sig, sig själv och själv

Det enkla sig räcker i vanliga reflexiva verb: Hon tvättar sig. Formen sig själv betonar att det verkligen är samma person, ofta i kontrast till någon annan: Hon såg sig själv på filmen, inte sin syster. Själv utan reflexivt pronomen betyder ofta ”utan hjälp” eller betonar vem som gjorde något: Hon målade rummet själv.

Samma mönster finns i andra personer:

• Jag såg mig själv i spegeln.
• Du måste tro på dig själv.
• Vi gjorde det själva.

Reflexivt och ömsesidigt är inte samma sak

Ömsesidigt betyder att två eller flera personer riktar handlingen mot varandra. Då används varandra, inte automatiskt sig:

• De såg sig i spegeln. — var och en såg sig själv.
• De såg varandra på stationen. — den ena såg den andra.
• De hjälpte varandra. — hjälpen gick mellan personerna.

De gifte sig beskriver däremot ett etablerat reflexivt uttryck. Sammanhanget kan göra att handlingen gäller två personer tillsammans, men formen är fortfarande gifta sig.

Reflexiva possessiva ord

Orden sin, sitt, sina är reflexiva possessiva pronomen, alltså ord som uttrycker ägande och syftar tillbaka på subjektet. De är släkt med sig men har en annan uppgift:

• Maja tog på sig sin jacka. — jackan är Majas.
• Maja tog på sig hennes jacka. — jackan tillhör normalt en annan kvinna.

Valet mellan sin och hennes/hans/deras är ett eget grammatikområde. För nybörjaren räcker det att se att sig inte kan ersätta sin: sig står själv som objekt, medan sin, sitt, sina står tillsammans med ett substantiv (ett ord för en person, sak eller företeelse), som jacka eller skor.

Syftning i längre meningar

I enkla meningar syftar sig tillbaka på subjektet i samma sats: Leo rakar sig. I meningar med infinitiv eller flera satser kan syftningen bli mer komplicerad och ibland tvetydig. Skriv om meningen om det är oklart vem pronomenet avser. Att upprepa ett namn eller använda sig själv kan ibland göra betydelsen tydligare.

Övningstips

1. Byt person systematiskt. Säg eller skriv samma mening med alla subjekt: jag sätter mig, du sätter dig, hon sätter sig, vi sätter oss, ni sätter er, de sätter sig. Då tränas kopplingen mellan subjekt och pronomen.
2. Lär hela fraser. Skriv kort med uttryck som känna sig + adjektiv, bestämma sig för, vänja sig vid och klä på sig. Lägg till en egen vardagsmening på varje kort.
3. Jämför handling och resultat. Gör par som Jag lägger mig klockan elva – Klockan halv tolv ligger jag i sängen och Hon sätter sig i soffan – Nu sitter hon i soffan. Det gör skillnaden mellan reflexiva rörelseverb och lägesverb tydlig.

Relaterade grammatikområden

• Förkunskap: Presens — repetition av de svenska verbgrupperna och hur presens bildas.