Pronominala verb i italienskan

I korthet

Italienska pronominala verb består av ett verb och ett eller flera småord som tillsammans får en egen betydelse: farcela betyder ”klara det”, andarsene ”ge sig av” och prendersela ”ta illa upp”. Småorden är en del av uttrycket och kan inte bara strykas: Ce l’ho fatta! betyder ”Jag klarade det!”. Lär därför in hela uttrycket, men också hur småorden ändras när olika personer gör något.

Översikt

Du kan känna igen alla orden i Me ne vado och ändå undra hur meningen betyder ”Jag går nu”. Det beror på att uttrycket fungerar som en helhet. Ett pronomen, ett litet ord som ofta ersätter eller syftar på något annat, har här blivit en del av själva verbets betydelse. I italienskan kallas sådana uttryck verbi pronominali.

På C1-nivå handlar det inte bara om att förstå dem, utan om att välja rätt uttryck och använda det smidigt i samtal. De är dock inte ovanliga eller särskilt högtidliga. Du möter dem när någon säger att hen orkar, lyckas, klarar sig eller blir sur. De fem viktigaste här är farcela, andarsene, cavarsela, prendersela och sentirsela.

Svenskan har liknande fasta uttryck: ”ge sig av”, ”klara sig” och ”ta åt sig”. Ordet ”av” i ”ge sig av” betyder inte samma sak som när något faller av ett bord. På samma sätt går det inte alltid att ge italienskans ci, ne och la var sin svensk motsvarighet. Men jämförelsen har en gräns: italienskans småord sitter ofta före det böjda verbet och följer bestämda mönster som svenskan saknar.

Så fungerar det

Fem uttryck med olika uppgifter

Infinitiv är verbets uppslagsform, ungefär den form som följer efter svenska ”att”. I italiensk infinitiv skrivs småorden ihop med verbet. Det avslutande -e i grundverbet faller då bort: fare + ce + la blir farcela.

Italiensk uppslagsform	Svensk huvudbetydelse	Vad uttrycket betonar
farcela	klara det, lyckas	Att nå ett resultat trots en svårighet.
andarsene	gå sin väg, ge sig av	Att lämna platsen eller situationen.
cavarsela	klara sig, reda sig	Att hantera något tillräckligt bra.
prendersela	ta illa upp, bli sur	En känslomässig reaktion.
sentirsela	känna sig redo, orka eller våga	Att uppleva sig ha kraft eller mod att göra något.

Skillnaden mellan farcela och cavarsela är särskilt användbar. Ce l’ho fatta! betyder ”Jag klarade det!”: resultatet är uppnått. Me la cavo betyder ”Jag klarar mig”: jag kan hantera situationen, även om det inte går perfekt.

Sentirsela handlar däremot om den egna beredskapen. Non me la sento kan betyda ”Jag orkar inte”, ”Jag vågar inte” eller ”Jag känner mig inte redo”, beroende på sammanhanget. Det säger inte nödvändigtvis att uppgiften är omöjlig.

Vilka småord ändras?

I andarsene, cavarsela, prendersela och sentirsela finns ett personbundet småord. Det hör till samma person som subjektet, alltså den som gör eller upplever något. Grundformerna är mi, ti, si, ci, vi, si. Framför ne eller la får de formerna me, te, se, ce, ve, se.

Det är samma personväxling som i svenska ”jag klarar mig, du klarar dig, hon klarar sig”, men italienskan använder den också där svenskan säger exempelvis ”jag tar illa upp”.

Person	Personbundet småord	Med ne	Med la
Jag	mi	me ne	me la
Du	ti	te ne	te la
Han, hon; artigt tilltal till en person	si	se ne	se la
Vi	ci	ce ne	ce la
Ni, flera personer	vi	ve ne	ve la
De	si	se ne	se la

I farcela är det annorlunda: ce la är samma för alla personer. Här är ce formen av ci framför la, inte ett småord som byts ut efter vem som lyckas. Jämför ce la faccio – ”jag klarar det” – med ce la fai – ”du klarar det”.

Böjning i nutid

Presens, verbets nutidsform, visar tydligt både personväxlingen och de fasta delarna. Grundverben behåller sin vanliga böjning, även när den är oregelbunden.

Person	Klara det	Ge sig av	Klara sig	Ta illa upp	Känna sig redo
Jag	ce la faccio	me ne vado	me la cavo	me la prendo	me la sento
Du	ce la fai	te ne vai	te la cavi	te la prendi	te la senti
Han, hon	ce la fa	se ne va	se la cava	se la prende	se la sente
Vi	ce la facciamo	ce ne andiamo	ce la caviamo	ce la prendiamo	ce la sentiamo
Ni	ce la fate	ve ne andate	ve la cavate	ve la prendete	ve la sentite
De	ce la fanno	se ne vanno	se la cavano	se la prendono	se la sentono

Tabellens former kan stå ensamma om sammanhanget är klart. Ce la fai? betyder ”Klarar du det?”, och Te la senti? betyder ”Känner du att du orkar?” eller ”Vågar du?”. Du behöver normalt inte lägga till tu, ”du”.

Placering före verbet eller efter infinitiven

När verbet står i en vanlig böjd form placeras småorden före det. När de hör till en infinitiv skrivs de efter och ihop med den.

• Me ne vado. – Jag går nu.
• Preferisco andarmene. – Jag föredrar att gå härifrån.
• Non me la sento di parlare. – Jag känner mig inte redo att prata.
• Vorrei sentirmela, ma ho ancora paura. – Jag skulle vilja våga, men jag är fortfarande rädd.

Med potere och dovere, verb som uttrycker möjlighet respektive nödvändighet, kan hela småordsgruppen ofta placeras på två sätt:

• Posso farcela. / Ce la posso fare. – Jag kan klara det.
• Devo andarmene. / Me ne devo andare. – Jag måste gå.

Flytta gruppen som en enhet. Försök inte stoppa in ett av småorden mellan hjälpverbet och infinitiven.

När något redan har hänt

I passato prossimo, en vanlig dåtidsform, kombineras ett hjälpverb med ett particip, en verbform som motsvarar svenska ”gjort” eller ”gått”. Farcela använder avere. De fyra andra uttrycken här använder essere.

Italienska	Svenska	Lägg märke till
Ce l’ho fatta.	Jag klarade det.	Hjälpverbet är en form av avere.
Me ne sono andata.	Jag gick därifrån.	En kvinna talar; participet slutar på -a.
Me ne sono andato.	Jag gick därifrån.	En man talar; participet slutar på -o.
Ce la siamo cavata.	Vi klarade oss.	Cavata står i feminin singular även med ”vi”.
Se la sono presa.	De tog illa upp.	Presa följer la, inte personerna.
Non me la sono sentita.	Jag kände inte att jag orkade.	Sentita har samma fasta slut på -a.

I farcela, cavarsela, prendersela och sentirsela hör la till uttrycket. Participet får därför feminin singular, alltså den form som slutar på -a: fatta, cavata, presa, sentita. Det gäller oavsett om den som talar är man eller kvinna och oavsett antal: Ce l’abbiamo fatta betyder ”Vi klarade det”.

I andarsene finns inget sådant la. Där anpassas participet till personen eller personerna: Marco se n’è andato – ”Marco har gått”; Le ragazze se ne sono andate – ”Tjejerna har gått”. Före è förkortas ne till n’.

Vad följer efter uttrycket?

Alla fem tar inte samma småord framför det som kommer efter:

• farcela a + infinitiv: Non ce la faccio a finire oggi. – Jag klarar inte att bli färdig i dag.
• sentirsela di + infinitiv: Te la senti di guidare? – Känner du att du orkar köra?
• cavarsela con + det man hanterar: Me la cavo con i computer. – Jag klarar mig ganska bra med datorer.
• prendersela per + orsaken: Se l’è presa per una battuta. – Hen tog illa upp av ett skämt.
• prendersela con + den man riktar ilskan mot: Non prendertela con me. – Ta inte ut det på mig.
• andarsene da + platsen man lämnar: Me ne vado da qui. – Jag går härifrån.

Småord som a, di, con och da kallas prepositioner: de visar förhållandet mellan olika delar av meningen. Lär gärna in farcela a och sentirsela di som färdiga mönster, eftersom svenskans ”att” inte hjälper dig att välja rätt.

Exempel i sitt sammanhang

Här får samma uttryck olika svenska motsvarigheter beroende på situationen. Översätt betydelsen, inte varje enskilt småord.

Italienska	Svenska	Kommentar
Ce l’ho fatta! Ho superato l’esame.	Jag klarade det! Jag blev godkänd på provet.	Ett tydligt uppnått resultat.
Con queste borse non ce la faccio a salire le scale.	Jag klarar inte att gå uppför trapporna med de här kassarna.	Den fysiska förmågan räcker inte.
Se partiamo adesso, ce la facciamo.	Om vi åker nu hinner vi.	Sammanhanget ger betydelsen ”hinna”.
È tardi. Me ne vado.	Det är sent. Jag går nu.	Att lämna platsen.
Perché ve ne siete andati senza salutare?	Varför gick ni utan att säga hej då?	Dåtid och flera personer.
Marta se la cava bene anche nelle situazioni difficili.	Marta klarar sig bra även i svåra situationer.	Förmåga att hantera problem.
Con l’italiano me la cavo, ma al telefono faccio ancora fatica.	Jag klarar mig på italienska, men i telefon har jag fortfarande svårt.	En lagom försiktig bedömning av den egna förmågan.
Non prendertela! Non volevo offenderti.	Ta inte illa upp! Jag menade inte att såra dig.	En vardaglig uppmaning.
Giulia se l’è presa perché non l’abbiamo invitata.	Giulia blev sur för att vi inte bjöd henne.	Reaktionen förklaras av resten av meningen.
Non prendertela con il cameriere: non è colpa sua.	Ta inte ut det på servitören: det är inte hans fel.	Ilskan riktas mot någon.
Dopo una giornata così, non me la sento di uscire.	Efter en sådan dag orkar jag inte gå ut.	Brist på ork snarare än möjlighet.
Te la senti di raccontarmi che cosa è successo?	Känner du dig redo att berätta vad som hände?	En varsam fråga om något känsligt.

Vanliga misstag

1. Att byta person på småorden i farcela

• Fel: Me la faccio a finire entro oggi.
• Rätt: Ce la faccio a finire entro oggi. – Jag klarar att bli färdig före dagens slut.
• Varför: I betydelsen ”klara det” behåller farcela alltid ce la. Låt inte me la cavo få dig att skapa samma personväxling här. Andra kombinationer med fare kan ha helt andra betydelser.

2. Att använda samma personbundna småord för alla

• Fel: Noi se ne andiamo.
• Rätt: Noi ce ne andiamo. – Vi går nu.
• Varför: Till ”vi” hör ci, som blir ce framför ne. Uppslagsformens se är inte oföränderligt.

3. Att låta participet följa talarens kön

• Fel: Sono Luca. Ce l’ho fatto!
• Rätt: Sono Luca. Ce l’ho fatta! – Jag heter Luca. Jag klarade det!
• Varför: Fatta hör ihop med uttryckets la, inte med Luca. På samma sätt säger en man me la sono cavata, ”jag klarade mig”.

4. Att välja samma preposition efter alla uttryck

• Fel: Non me la sento a guidare.
• Rätt: Non me la sento di guidare. – Jag känner inte att jag orkar köra.
• Varför: Mönstret är sentirsela di, men farcela a. Svenskans ”att köra” motsvaras alltså av olika italienska konstruktioner.

5. Att plocka bort småord som verkar överflödiga

• Fel: Non prendi!, när du vill säga ”Ta inte illa upp!”.
• Rätt: Non prendertela! – Ta inte illa upp!
• Varför: Utan te la uttrycks inte den avsedda betydelsen. Svenskan har inte alltid lika många synliga delar, men italienskan behöver hela uttrycket.

6. Att förväxla en känsla med beredskap

• Fel för betydelsen ”jag orkar inte gå ut”: Non mi sento di uscire.
• Rätt: Non me la sento di uscire. – Jag orkar inte gå ut.
• Varför: Använd hela standarduttrycket sentirsela di. Det enklare sentirsi används bland annat när man beskriver hur man mår: Mi sento stanco betyder ”Jag känner mig trött”, med en man som talar.

Användning och ton

De här verben hör hemma i levande vardagsitalienska, både i samtal och i många personliga texter. Att de är idiomatiska, alltså att helheten betyder mer än delarna, gör dem inte till slang. Däremot passar enklare eller mer precisa alternativ ibland bättre i formella texter.

Me la cavo är ofta ett anspråkslöst svar på en fråga om färdighet. Om någon undrar hur din italienska är, betyder det ungefär ”Jag klarar mig”. Det är varken ett löfte om flytande språk eller ett påstående om att du knappt förstår något. Ett tillägg som bene, ”bra”, kan höja bedömningen.

Me ne vado markerar att du lämnar platsen tydligare än enbart vado, ”jag går”. Det är inte automatiskt ovänligt: È tardi, me ne vado kan vara ett helt vanligt avsked. Men kort ton och stark betoning kan få det att låta som ”Nu drar jag!”.

Non prendertela kräver omtanke. Mellan vänner kan det lugna, men efter en sårande kommentar kan det låta som att man avfärdar den andras känslor. Lägg hellre till en förklaring eller ursäkt när situationen kräver det.

Non me la sento ger ofta mer utrymme för den egna gränsen än ett rakt ”jag vill inte”. Det kan vara ett uppriktigt besked om trötthet, rädsla eller känslomässig belastning. En varsam fråga som Te la senti? låter den andre själv bedöma sin beredskap.

Fördjupning

Uppmaningar och nekande uppmaningar

Imperativ, formen för uppmaningar som ”gå!” eller ”lyssna!”, påverkar placeringen. Vid jakande uppmaningar till tu, ”du”, och voi, ”ni”, skrivs småorden normalt ihop med verbet efteråt.

Italienska	Svenska	Kommentar
Vattene!	Gå härifrån!	Till en person; t fördubblas i den sammansatta formen.
Andatevene!	Gå härifrån!	Till flera personer.
Prenditela comoda.	Ta god tid på dig.	Ett fast uttryck med en annan betydelsenyans.
Non prendertela.	Ta inte illa upp.	Nekande uppmaning till en person.
Non te la prendere.	Ta inte illa upp.	Samma betydelse, annan tillåten placering.

I en nekande uppmaning till tu används non plus infinitiv. Småorden kan stå före infinitiven, som i non te la prendere, eller sitta fast efter, som i non prendertela. I den senare formen blir se i uppslagsformen prendersela till te, eftersom du talar till ”du”.

Artigt tilltal till en person följer ett annat placeringsmönster: Non se la prenda betyder ”Ta inte illa upp” med artigt Lei. Där står småorden före verbet. Du behöver alltså skilja mellan vanligt ”du”, flera personer och artigt tilltal.

Samma mönster i andra verbformer

Småorden stannar kvar när du byter tidsform eller uttrycker en önskan. Me ne andavo betyder ”jag var på väg därifrån” eller ”jag brukade gå därifrån”, beroende på sammanhanget. Me ne andrei betyder ”jag skulle gå härifrån”. Det är grundverbet som böjs; uttryckets fasta delar försvinner inte.

I konjunktiv, en verbform som bland annat används efter uttryck för tvivel, känslor och önskemål, gäller samma princip:

• Spero che tu ce la faccia. – Jag hoppas att du klarar det.
• Non credo che se la prenda. – Jag tror inte att hen tar illa upp.

Det första exemplet är fortfarande farcela med oföränderligt ce la. Det andra är prendersela med personbundet se. När du lär dig en ny verbform kan du därför återanvända samma småordsmönster.

Samma verb kan ingå i olika fasta uttryck

Betydelsen styrs ibland av ett helt uttryck, inte bara av uppslagsformen:

• Se la prende per tutto. – Hen tar illa upp av allt.
• Se la prende con tutti. – Hen blir arg på alla och låter det gå ut över dem.
• Se la prende comoda. – Hen tar det lugnt och gör sig ingen brådska.

I det sista exemplet betyder prendersela inte ”ta illa upp”. Lär in prendersela comoda som en egen helhet. Försök inte heller byta ut la mot lo för att det svenska ord du tänker på är ett ”det”-ord. Småordet ingår i den italienska konstruktionen och följer inte svenskans indelning i en- och ett-ord.

Oförmåga, svårighet och ovilja är inte samma sak

Jämför tre närliggande meningar:

• Non ce la faccio a parlare adesso. – Jag klarar inte att prata just nu.
• Non me la sento di parlare adesso. – Jag känner mig inte redo att prata just nu.
• Non voglio parlare adesso. – Jag vill inte prata just nu.

Den första betonar att kraften eller förmågan inte räcker. Den andra betonar hur personen känner inför handlingen. Den tredje uttrycker viljan direkt. Skillnaden är inte absolut i varje situation, men den hjälper dig att uttrycka dig mer träffsäkert och att förstå vad någon faktiskt säger nej till.

Tips för egen övning

1. Öva med situationer, inte lösa småord. Skriv fem vardagssituationer på svenska: du hinner med tåget, lämnar en middag, klarar dig på italienska, blir sårad av ett skämt och inte orkar ringa ett svårt samtal. Välj rätt italienskt uttryck för varje situation och säg en hel mening högt.
2. Byt person och sedan tid. Utgå från me ne vado, ”jag går nu”. Byt till ce ne andiamo, ”vi går nu”, och sedan ce ne siamo andati, ”vi gick därifrån”, för en manlig eller blandad grupp. Gör samma övning med me la cavo och ce la siamo cavata. Då tränar du både det som ändras och det som förblir fast.
3. Träna kontraster i små dialoger. Besvara Te la senti di guidare?, ”Känner du att du orkar köra?”, både positivt och negativt. Jämför sedan med Ce la fai a guidare fino a casa?, ”Klarar du att köra hela vägen hem?”. Lyssna efter sådana skillnader i italienska samtal och notera vilken situation uttrycket används i.

Relaterade begrepp

• Förkunskap: Småorden ci och ne – ger grunden för formerna och placeringen. I pronominala verb behöver du sedan lära dig den fasta helhetsbetydelsen, inte bara småordens vanliga användningar.