Pluralbildning i italienska

Oversikt

I italienska bildas plural genom att andra slutvokalen pa substantivet. Detta skiljer sig fran svenska, dar man vanligtvis lagger till andelser som -ar, -or, -er eller -n. I italienska forandras sjalva ordets slut: maskulina ord pa -o blir -i, feminina ord pa -a blir -e.

Systemet ar direkt kopplat till substantivets grammatiska genus. Darfor maste du kanna till ett ords genus innan du kan bilda dess plural. Utover grundreglerna finns det specialfall for ord som slutar pa -e, -ca, -ga, -co och -go, samt ett antal oregelbundna pluralformer som maste laras in utantill.

Detta ar ett grundlaggande amne pa A1-niva inom CEFR. Utan att beharska pluralbildning kan du inte bygga korrekta meningar om flera saker eller personer. Lyckligtvis ar grundreglerna overskadliga och tacker det stora flertalet fall.

Hur det fungerar

Regelbundna former

Singular	Plural	Genus	Exempel
-o	-i	Maskulinum	libro → libri (bok → bocker)
-a	-e	Femininum	casa → case (hus → hus)
-e	-i	Mask. eller Fem.	ristorante → ristoranti (restaurang → restauranger)

Dessa tre regler tacker det stora flertalet av alla italienska substantiv. Observera att ord pa -e alltid far -i i plural, oavsett genus.

Speciella andelser

Singular	Plural	Regel	Exempel
-ca	-che	H laggs till for att behalla /k/-ljudet	amica → amiche (vaninna → vaninnor)
-ga	-ghe	H laggs till for att behalla /g/-ljudet	collega → colleghe (kollega f. → kollegor f.)
-co	-chi eller -ci	Beror pa betoningen	amico → amici, parco → parchi
-go	-ghi eller -gi	Beror pa betoningen	lago → laghi, asparago → asparagi
-io (obetonat i)	-i	Enkel -i	figlio → figli (son → soner)
-io (betonat i)	-ii	Dubbel -ii	zio → zii (farbror → farbroder)

For -co och -go: nar betoningen faller pa nast sista stavelsen ar pluralformen vanligen -chi/-ghi (hart ljud). Nar betoningen faller pa tredje sista stavelsen ar det vanligen -ci/-gi (mjukt ljud). Men det finns undantag — amico → amici foljer inte denna tendens.

Oforanderliga substantiv

Vissa ord andras inte i plural:

Typ	Exempel	Plural
Betoning pa sista stavelsen	citta (stad)	citta
Enstaviga ord	re (kung)	re
Forkortningar	foto, auto, cinema	foto, auto, cinema
Ord pa konsonant (lanord)	bar, sport, film	bar, sport, film

Oregelbundna pluralformer

Singular	Plural	Betydelse
uomo	uomini	man → man
moglie	mogli	hustru → hustrur
bue	buoi	oxe → oxar
dio	dei	gud → gudar
tempio	templi	tempel → tempel

Dessa former maste laras in individuellt eftersom de inte foljer nagot forutsagbart monster.

Exempel i kontext

Italienska (singular)	Italienska (plural)	Svenska
Il libro e nuovo.	I libri sono nuovi.	Bockerna ar nya.
La casa e grande.	Le case sono grandi.	Husen ar stora.
L'amica e simpatica.	Le amiche sono simpatiche.	Vaninnorna ar trevliga.
L'uomo cammina.	Gli uomini camminano.	Mannen gar.
Il ristorante e aperto.	I ristoranti sono aperti.	Restaurangerna ar oppna.
La notte e lunga.	Le notti sono lunghe.	Natterna ar langa.
Il lago e profondo.	I laghi sono profondi.	Sjoarna ar djupa.
Lo studente studia.	Gli studenti studiano.	Studenterna studerar.
La citta e bella.	Le citta sono belle.	Staderna ar vackra.
Il figlio dorme.	I figli dormono.	Sonerna sover.
L'amico ride.	Gli amici ridono.	Vannerna skrattar.
Il bar e chiuso.	I bar sono chiusi.	Barerna ar stangda.
La canzone e famosa.	Le canzoni sono famose.	Sangerna ar berorda.

Vanliga misstag

Lagga till -ar/-or/-er som i svenska

• Fel: librar eller libros
• Ratt: libri
• Varfor: Italienska lagger inte till nagon andelse — det andrar slutvokalen. Detta ar det vanligaste felet for svensktalande.

Glomma h vid -ca/-ga

• Fel: amice (istallet for amiche)
• Ratt: amiche
• Varfor: Utan h skulle uttalet forandra fran /k/ till /tj/. Bokstaven h bevarar det harda ljudet.

Forvaaxla -chi och -ci for ord pa -co

• Fel: amichi (istallet for amici)
• Ratt: amici
• Varfor: "Amico" ar ett undantag fran den allmanna tendensen. Vid tveksamhet mellan -chi och -ci: sla upp ordet — det finns ingen regel som fungerar i 100% av fallen.

Forsoka boja oforanderliga ord

• Fel: le citte eller le cittas
• Ratt: le citta
• Varfor: Ord med betoning pa sista stavelsen, forkortningar och lanord andras inte i plural. Bara artikeln andras.

Bortse fran oregelbundna pluralformer

• Fel: uomi eller uomos
• Ratt: uomini
• Varfor: Vissa ord har helt oregelbundna pluralformer. "Uomo → uomini" ar det viktigaste fallet att komma ihag.

Ovningstips

1. Ova i par: singular och plural tillsammans. Sag bada formerna hogt for varje nytt ord — "il libro, i libri" — och upprepa tills det gar automatiskt. Ovningsleken med 40 kort for detta koncept ar utformad just for denna typ av traning.

2. Gruppera efter andelsemonster. Gor separata listor for varje regel (-o→-i, -a→-e, -e→-i, -ca→-che, oregelbundna). Ova varje grupp for sig innan du blandar dem, sa att monsterna fastar i minnet.

3. Tanka ocksa pa artikeln i plural. Kom ihag att artikeln ocksa andras: il→i, lo→gli, la→le, l'→gli/le. Ova alltid artikeln tillsammans med substantivets pluralform for att bygga naturliga reflexer.

Relaterade koncept

• Forkunskapskrav: Substantivens genus — pluralformen beror pa substantivets genus