Att säga att något finns på rumänska

Kort sagt

Rumänska använder este när en sak finns någonstans och sunt när flera saker finns där: Este o pisică în grădină betyder ”Det finns en katt i trädgården”. Există kan också betyda ”det finns” och har samma form för en och flera i nutid. Svenskans det får ingen egen motsvarighet i den här konstruktionen; för att neka sätter du nu framför verbet.

Överblick

När du letar efter en bank, frågar om lediga platser eller beskriver vad som finns i ett rum behöver du kunna uttrycka existens: att någon eller något finns. En existentiell konstruktion är helt enkelt ett sätt att säga detta, ofta tillsammans med en plats. På rumänska bygger vanliga sådana meningar på a fi, ”att vara”, eller a exista, ”att existera, finnas”. Detta hör till grunderna på A1-nivå.

För en svensktalande finns två särskilt viktiga skillnader. Svenskan har samma verbform i ”det finns en stol” och ”det finns två stolar”, men rumänskan skiljer mellan este och sunt. Samtidigt behöver rumänskan inte något extra ord som motsvarar svenskans inledande ”det”. Det räcker med Este o bancă aici, ”Det finns en bank här”.

Du möter också meningar där samma verb berättar var en redan känd person eller sak är. Pisica este în grădină betyder ”Katten är i trädgården”, medan Este o pisică în grădină presenterar en katt som ny information. Skillnaden handlar alltså inte bara om vilket verb du använder, utan om vad du vill berätta.

Så fungerar det

1. Välj este eller sunt efter det som finns

Este och sunt är former av verbet a fi i presens, alltså nutid. I existensmeningar använder du normalt tredje person: formen som hör ihop med ”han, hon, den, det” eller ”de”. Singular betyder en och plural betyder flera.

Antal	Rumänska	Svenska
En sak eller person	Este o farmacie aici.	Det finns ett apotek här.
Flera saker eller personer	Sunt două farmacii aici.	Det finns två apotek här.
En mängd utan uppräkning	Este apă în sticlă.	Det finns vatten i flaskan.
Flera personer, med mängdord	Sunt mulți oameni aici.	Det finns många människor här.

Verbformen följer meningens subjekt, det som meningen säger finns. I Sunt două farmacii aici är două farmacii, ”två apotek”, subjektet, även om det kommer efter verbet. Rumänskan använder alltså pluralformen sunt; svenskans oföränderliga ”finns” kan inte visa den skillnaden.

Ord som apă, ”vatten”, kan beteckna en mängd utan att man räknar enskilda föremål. I Este apă în sticlă står ordet i singular, och därför används este. Utgå från det rumänska uttryckets grammatiska antal, inte från hur stor mängden är.

2. Bygg meningen utan ett extra det

En bra nybörjarmodell är:

Este/sunt + det som finns + plats.

• Este un magazin lângă gară. — Det finns en affär bredvid stationen.
• Sunt două scaune în bucătărie. — Det finns två stolar i köket.

Du kan också börja med platsen:

• În bucătărie sunt două scaune. — I köket finns det två stolar.

Båda ordföljderna är naturliga. Den första presenterar det som finns; den andra anger först var du ska föreställa dig det. Till skillnad från svenskans ”I köket finns det två stolar” lägger rumänskan inte till något separat ”det”.

Un och o är obestämda artiklar, små ord som ungefär motsvarar ”en” eller ”ett” och presenterar något som inte redan är identifierat. Du väljer dem efter det rumänska ordets genus, dess grammatiska grupp, inte efter svenskans en- och ett-ord. Därför heter ”ett apotek” o farmacie. Lär gärna in substantiv, alltså ord för personer, saker och företeelser, tillsammans med sin artikel.

3. Använd există när du vill säga att något finns eller existerar

Există fungerar med både singular och plural i presens:

Rumänska	Svenska	Kommentar
Există o problemă.	Det finns ett problem.	Ett problem.
Există două probleme.	Det finns två problem.	Samma verbform för flera.
Există o bancă în apropiere?	Finns det en bank i närheten?	En fråga om vad som finns i området.
Există mai multe soluții.	Det finns flera lösningar.	Vanligt om möjligheter och alternativ.

Există är inte en oböjlig motsvarighet till svenskans ”finns” i alla situationer. Det är ett verb, men just formerna för tredje person singular och plural ser likadana ut i presens. Senare i artikeln ser du att de kan skilja sig åt i andra tidsformer.

För enkla platsbeskrivningar är este/sunt mycket användbara. Există framhäver ofta själva förekomsten: att ett problem, en lösning eller en möjlighet verkligen finns. Det är dock ingen absolut uppdelning. Există o bancă în apropiere? är också en naturlig fråga i vardagen.

4. Ställ frågor med samma grundform

Du behöver inte något extra frågeverb. En ja- eller nej-fråga kan ha samma ordföljd som ett påstående; i tal visar tonfallet att det är en fråga och i skrift används frågetecken.

• Este o farmacie aici? — Finns det ett apotek här?
• Sunt locuri libere? — Finns det lediga platser?
• Există o altă intrare? — Finns det en annan ingång?

Svenskan skiljer ”Det finns …” från ”Finns det …?” genom ordföljden. Försök inte återskapa det mönstret ord för ord på rumänska.

Korta svar kan vara Da, este, ”Ja, det finns”, eller Da, sunt, när det gäller flera. I ett faktiskt samtal räcker ofta Da, ”ja”, eller Nu, ”nej”, om det redan är tydligt vad frågan gäller.

5. Neka med nu och lär in ingen-uttrycken

Nu placeras framför verbet:

• Nu sunt locuri libere. — Det finns inga lediga platser.
• Nu există o soluție simplă. — Det finns ingen enkel lösning.

För att uttrycka ”ingen person” används nimeni, och för ”ingenting” används nimic. Tillsammans med verbet behöver de normalt också nu:

• Nu este nimeni acasă. — Det är ingen hemma.
• Nu este nimic în cutie. — Det finns ingenting i lådan.

Detta kallas ibland negativ samstämmighet: flera nekande ord hör ihop och uttrycker en enda negation, inte två som tar ut varandra. På svenska säger vi inte ”Det är inte ingen hemma” när vi menar att huset är tomt. På rumänska är däremot kombinationen nu … nimeni helt normal.

Framför ett substantiv kan du använda niciun eller nicio, ”ingen/inget”:

• Nu este niciun magazin pe strada aceasta. — Det finns ingen affär på den här gatan.
• Nu există nicio problemă. — Det finns inget problem.

Vilken form som passar beror på det rumänska substantivets genus. Niciun används med maskulina och neutrala ord i singular, nicio med feminina. Lär in niciun magazin och nicio problemă som hela uttryck. Stavningen i denna betydelse är ett ord.

Exempel i sammanhang

Här finns både påståenden och frågor som passar när du beskriver en plats, letar efter service eller talar om möjligheter. Lägg först märke till antalet och sedan till om meningen presenterar något nytt eller beskriver något redan känt.

Rumänska	Svenska	Kommentar
Este o pisică în grădină.	Det finns en katt i trädgården.	En katt presenteras.
Sunt mulți oameni aici.	Det finns många människor här.	Flera personer kräver sunt.
Există o bancă în apropiere?	Finns det en bank i närheten?	Fråga om service i området.
Nu este nimeni acasă.	Det är ingen hemma.	Nu och nimeni hör ihop.
În cameră sunt două paturi.	I rummet finns det två sängar.	Platsen kommer först.
Este apă în sticlă?	Finns det vatten i flaskan?	Vatten uttrycks här i singular.
Sunt locuri libere în autobuz?	Finns det lediga platser på bussen?	Fråga om tillgänglighet.
Nu sunt locuri libere.	Det finns inga lediga platser.	Plural även i den nekande meningen.
Există o altă soluție.	Det finns en annan lösning.	En möjlig utväg.
Nu există nicio problemă.	Det finns inget problem.	Ett vanligt lugnande besked.
Nu este nimic pe masă.	Det finns ingenting på bordet.	Nimic betyder ingenting.
Este cineva la ușă?	Är det någon vid dörren?	Cineva betyder någon.
Pisica este în grădină.	Katten är i trädgården.	En redan känd katts placering.

En svensk översättning behöver inte alltid använda ”det finns”. ”Det är ingen hemma” och ”Är det någon vid dörren?” låter naturligare i sina sammanhang. Det viktiga är att förstå det rumänska mönstret, inte att låsa varje mening till samma svenska verb.

Vanliga misstag

1. Samma verbform för en och flera

• Fel: Este două scaune în cameră.
• Rätt: Sunt două scaune în cameră. — Det finns två stolar i rummet.
• Varför: Două scaune är plural. A fi måste anpassas till antalet, även om svenskans ”finns” inte gör det.

2. Sunt tillsammans med ett enda föremål

• Fel: Sunt o farmacie aici.
• Rätt: Este o farmacie aici. — Det finns ett apotek här.
• Varför: Här finns ett enda apotek. Formen sunt kan i andra meningar även betyda ”jag är”, men den betydelsen hör inte till det här mönstret.

3. Lägga till ett ord för svenskans det

• Fel för betydelsen ”Det finns en katt här”: El este o pisică aici.
• Rätt: Este o pisică aici. — Det finns en katt här.
• Varför: El betyder ”han” och fungerar inte som svenskans innehållstomma ”det”. Existensmeningen behöver inget sådant extra ord.

4. Utelämna nu tillsammans med nimeni

• Fel som fristående standardmening: Este nimeni acasă.
• Rätt: Nu este nimeni acasă. — Det är ingen hemma.
• Varför: Rumänskan kombinerar normalt nimeni med nu när ett verb finns med. Ett ensamt svar, Nimeni, ”ingen”, är däremot möjligt eftersom det inte innehåller något verb.

5. Använda există som svar på var en känd sak ligger

• Missvisande om du vill säga ”Nyckeln är på bordet”: Cheia există pe masă.
• Naturligt: Cheia este pe masă. — Nyckeln är på bordet.
• Varför: Här frågar du inte om nyckeln existerar, utan anger dess plats. Este uttrycker placeringen. En mening med există blir inte den vanliga motsvarigheten till ”är” bara för att saken finns där.

Att tänka på i vardagen

Este och e

Du hör ofta e i stället för este. Det är en vanlig kortform i samtal och även i mindre formell skrift:

• E cineva acasă? — Är det någon hemma?
• Nu e nimeni aici. — Det är ingen här.

Este är en trygg form när du lär dig språket och passar också i neutral och formell text. E är alltså inte ett annat existensverb och ger inte meningen en ny betydelse.

Samma svenska fråga kan motsvara olika rumänska frågor

”Finns det kaffe?” kan vara en fråga om vad som finns på en viss plats eller om vad någon har att erbjuda. Rumänskan kan därför välja olika verb:

• Este cafea în bucătărie? — Finns det kaffe i köket?
• Aveți cafea? — Har ni kaffe?

Aveți kommer från a avea, ”att ha”, och används här när du tilltalar flera personer eller en person artigt. På ett kafé är frågan om vad de har ofta mer direkt än ett påstående om existens. Det betyder inte att a avea alltid ersätter este/sunt; välj efter vad du faktiskt frågar om.

Platsorden gör meningen användbar

Börja gärna med aici, ”här”, acolo, ”där”, acasă, ”hemma”, och în apropiere, ”i närheten”. Då kan du skapa många användbara meningar utan att först kunna långa platsbeskrivningar. Svenskans ”hemma” motsvaras direkt av acasă i exempel som Nu este nimeni acasă; du behöver inte lägga till ett eget ord för ”i”.

Fördjupning: när grundregeln inte räcker

Du behöver inte behärska allt i detta avsnitt på A1-nivå. Det visar hur samma idé fungerar när du börjar läsa mer, berätta om gårdagen eller skilja mellan olika sätt att presentera information.

Ny information eller något redan känt?

Jämför de här meningarna:

Rumänska	Svenska	Vad står i centrum?
Este o carte pe masă.	Det finns en bok på bordet.	Att en bok finns där.
Cartea este pe masă.	Boken ligger på bordet.	Var den kända boken är.
Pe masă este o carte.	På bordet finns det en bok.	Vad som finns på bordet.

Cartea är en bestämd form, alltså ”boken” snarare än ”en bok”. Rumänska markerar ofta bestämdhet med en ändelse på substantivet. Tillsammans med ordföljden hjälper det läsaren att förstå vad som är känt och vad som är ny information.

Det är en användbar riktlinje, inte ett förbud mot andra ordföljder. Rumänskans ordföljd kan ändras för att framhäva olika delar av ett budskap. Regeln ”verbet först innebär alltid existens” är därför för enkel. Se i stället till hela sammanhanget.

Lägg också märke till att svenskans ”ligger” i Boken ligger på bordet inte måste motsvaras av ett rumänskt verb för att ligga. Este räcker för att ange platsen.

Att säga att något fanns tidigare

När du beskriver hur det var på en plats använder du ofta era och erau. De är former av a fi i imperfekt, en dåtidsform som bland annat beskriver tillstånd och bakgrund.

Rumänska	Svenska	Kommentar
Era un magazin aici.	Det fanns en affär här.	En affär, dåtid.
Erau mulți oameni în gară.	Det var många människor på stationen.	Flera personer, dåtid.
Nu era nimeni acasă.	Det var ingen hemma.	Samma nekande mönster som i nutid.
Exista o problemă.	Det fanns ett problem.	Singular av a exista i imperfekt.
Existau mai multe probleme.	Det fanns flera problem.	Plural av a exista i imperfekt.

Här blir skillnaden mellan exista och existau synlig. Observera stavningen: presensformen există slutar på ă, medan singularformen exista i imperfekt slutar på a. De rumänska bokstävernas små tecken kan alltså skilja verbformer åt.

Framtid och möjligheter

I framtid kan du möta va fi, ”det kommer att finnas” för en sak, och vor fi för flera:

• Va fi o întâlnire mâine. — Det blir ett möte i morgon.
• Vor fi mai multe locuri libere. — Det kommer att finnas fler lediga platser.

När någon uttrycker en möjlighet förekommer också să fie. Det är en form i konjunktiv, ett sätt att forma verb som används efter vissa uttryck och i flera typer av beroende satser. Lär till en början in hela uttrycket:

• Este posibil să fie o greșeală. — Det är möjligt att det är ett misstag.
• Este posibil să fie mai multe greșeli. — Det är möjligt att det finns flera misstag.

Fie har samma form för tredje person singular och plural här. Det innebär inte att grundskillnaden este/sunt försvinner i vanliga nutidsmeningar; du har gått över till en annan verbform.

Händelser, problem och tillgänglighet

”Finnas” kan på svenska täcka många situationer. Rumänska väljer ibland en konstruktion som passar det man talar om bättre:

• Mâine este un concert în parc. — I morgon är det en konsert i parken.
• Nu mai sunt bilete. — Det finns inga biljetter kvar.
• Nu există o soluție simplă. — Det finns ingen enkel lösning.

I biljettmeningen betyder nu mai att något inte längre gäller: biljetter fanns tidigare men finns inte kvar nu. Enbart Nu sunt bilete, ”Det finns inga biljetter”, säger inte lika tydligt att de har tagit slut. Försök därför lära dig nu mai sunt som en hel fras, inte genom att ge varje litet ord en fast svensk översättning.

Tips för att öva

1. Beskriv ett rum med både en och flera. Skriv till exempel Este o masă în cameră, ”Det finns ett bord i rummet”, och Sunt două scaune în cameră, ”Det finns två stolar i rummet”. Byt sedan till en fråga och en nekande mening. Kontrollera verbet varje gång du ändrar antalet.
2. Gör en liten dialog om en plats. Utgå från Sunt locuri libere?, ”Finns det lediga platser?”, och svara Da, sunt, ”Ja, det finns”, eller Nu, nu sunt, ”Nej, det finns inga”. Öva sedan med en sak och este. Läs frågorna högt så att frågetonfallet blir tydligt.
3. Skilj finns från är någonstans. Skriv två meningar om samma föremål: Este o carte pe masă, ”Det finns en bok på bordet”, och Cartea este pe masă, ”Boken ligger på bordet”. Den första presenterar boken; den andra placerar den. Lägg till Nu este nimic pe masă, ”Det finns ingenting på bordet”, och träna på att behålla nu.

Relaterade begrepp

• Grund att kunna först: Verbet a fi – att vara i presens — hjälper dig att förstå varför en existensmening får este eller sunt, och hur samma verb används för andra betydelser.