Relativpronomen i nederländska

Betrekkelijke Voornaamwoorden

Den här artikeln ingår i grammatikträdet för nederländska på Settemila Lingue.

Kort sagt

Använd die efter ett de-ord och efter alla substantiv i plural, men dat efter ett het-ord i singular: de vrouw die, de boeken die, het boek dat. Efter ord som alles, iets och niets används oftast wat. I relativsatsen står det böjda verbet eller verbgruppen normalt mot slutet.

Översikt

Ett relativpronomen binder ihop ett substantiv eller annat uttryck med en sats som beskriver det närmare. I de buurman die naast ons woont betyder die naast ons woont ”som bor granne med oss”. Den beskrivande delen kallas relativsats (en bisats som talar om vem eller vad man menar), och de buurman är dess korrelat (ordet som relativsatsen syftar tillbaka på).

På svenska klarar vi oss nästan alltid med som. Nederländskan kräver däremot ett val mellan framför allt die, dat och wat. Valet beror främst på ordet före relativsatsen: är det ett de-ord, ett het-ord, plural eller ett obestämt uttryck som alles? Därför bygger det här A2-området direkt på kunskapen om de- och het-ord.

Relativpronomen används hela tiden, både i samtal och skrift. Med dem kan två korta meningar bli en naturlig helhet: Ik ken een vrouw. Zij spreekt Zweeds. blir Ik ken een vrouw die Zweeds spreekt. För en svensktalande är valet av pronomen den första utmaningen. Den andra är ordföljden: nederländska relativsatser följer bisatsmönster och placerar verbet eller verbgruppen mot slutet.

Så fungerar det

Grundregeln: die eller dat

Det är korrelatet, inte personens kön eller relativpronomenets uppgift i satsen, som avgör om formen blir die eller dat.

Korrelat	Relativpronomen	Mönster	Betydelse
de-ord i singular	die	de fiets die ...	cykeln som ...
het-ord i singular	dat	het huis dat ...	huset som ...
substantiv i plural	die	de huizen die ...	husen som ...

Pluralregeln är viktig. Ett ord som har het i singular får ändå die i plural, eftersom alla nederländska pluralformer har artikeln de:

het kind dat buiten speelt — barnet som leker ute
de kinderen die buiten spelen — barnen som leker ute

Regeln gäller även när korrelatet har een eller saknar bestämd artikel. Man behöver alltså känna till substantivets vanliga artikel:

een man die hier werkt — en man som arbetar här (de man)
een bedrijf dat software maakt — ett företag som tillverkar programvara (het bedrijf)

Samma form för subjekt och objekt

Subjektet är den eller det som gör något. Objektet är den eller det som handlingen riktas mot. Till skillnad från vissa pronomen byter die och dat inte form mellan dessa roller.

Roll i relativsatsen	Nederländska	Svenska
subjekt	de vrouw die mij helpt	kvinnan som hjälper mig
objekt	de vrouw die ik help	kvinnan som jag hjälper
subjekt	het boek dat op tafel ligt	boken som ligger på bordet
objekt	het boek dat ik lees	boken som jag läser

Titta på ordet efter relativpronomenet. I die mij helpt är die den som hjälper. I die ik help finns subjektet ik redan utsatt, så die är den som får hjälpen.

Här finns en viktig skillnad mot svenskan. På svenska kan som ofta utelämnas när det är objekt: ”boken (som) jag läser”. På nederländska får relativpronomenet normalt inte utelämnas:

het boek dat ik lees — korrekt
het boek ik lees — fel

Ordföljden i relativsatsen

En nederländsk relativsats är en bisats. Det finita verbet (verbet som är böjt i tempus och person) står därför normalt mot slutet. Om flera verb hör ihop samlas de i en verbgrupp nära slutet.

Enkel huvudsats	Med relativsats
De man woont daar.	de man die daar woont
Ik lees het boek.	het boek dat ik lees
Zij wil de jas kopen.	de jas die zij wil kopen
Wij hebben de film gezien.	de film die wij hebben gezien

När relativpronomenet självt är subjekt kan verbet naturligt stå ganska tidigt: de vrouw die werkt. Det motsäger inte bisatsregeln — satsen innehåller helt enkelt inget annat satsled som måste stå före verbet. Med fler led syns mönstret tydligare: de vrouw die elke vrijdag thuis werkt.

När används wat?

Wat används när det inte finns ett vanligt bestämt substantiv som korrelat, särskilt efter obestämda pronomen och mängduttryck:

alles wat — allt som
iets wat — något som
niets wat — inget som
veel wat — mycket som
weinig wat — lite som

Det används också ofta efter ett substantiverat superlativ (en form som ”det bästa” eller ”det vackraste”):

het beste wat ik kan doen — det bästa jag kan göra
het mooiste wat we hebben gezien — det vackraste vi har sett

Regeln ”obestämt ord + wat” gäller inte blint för människor. Efter iemand och niemand är die normalt:

iemand die Nederlands spreekt — någon som talar nederländska
niemand die het antwoord weet — ingen som vet svaret

Jämför också degene die ”den som” med datgene wat ”det som”. Skillnaden följer om uttrycket syftar på en person eller en sak/idé.

Exempel i sammanhang

Nederländska	Svenska	Kommentar
De man die daar staat, is mijn vader.	Mannen som står där är min pappa.	Man är ett de-ord.
Het boek dat ik lees, is interessant.	Boken som jag läser är intressant.	Boek är ett het-ord och dat är objekt.
Alles wat hij zegt, is waar.	Allt han säger är sant.	Efter alles används wat.
De mensen die ik ken, wonen in Utrecht.	Människorna som jag känner bor i Utrecht.	Plural ger alltid die.
We zoeken een appartement dat niet te duur is.	Vi söker en lägenhet som inte är för dyr.	Appartement är ett het-ord.
Dat is de collega die mij gisteren heeft geholpen.	Det där är kollegan som hjälpte mig i går.	Verbgruppen står sist i relativsatsen.
Waar is het cadeau dat je voor Sara hebt gekocht?	Var är presenten som du har köpt åt Sara?	Relativpronomenet kan inte utelämnas.
De trein die om acht uur vertrekt, is vaak druk.	Tåget som avgår klockan åtta är ofta fullt.	Trein är ett de-ord.
De kinderen die buiten spelen, zijn onze buren.	Barnen som leker ute är våra grannar.	Pluralen av het kind tar die.
Ik heb niets gehoord wat mij verraste.	Jag hörde inget som förvånade mig.	Wat efter niets.
Dit is het mooiste wat ik ooit heb gezien.	Det här är det vackraste jag någonsin har sett.	Wat efter substantiverad superlativ.
De persoon aan wie ik het vroeg, wist het ook niet.	Personen som jag frågade visste inte heller.	Preposition + wie om en person.
Het project waaraan we werken, duurt twee jaar.	Projektet som vi arbetar med pågår i två år.	Waar kombineras med preposition för en sak.
Hij miste de bus, wat erg vervelend was.	Han missade bussen, vilket var mycket irriterande.	Wat syftar på hela föregående händelsen.

Vanliga misstag

Att välja dat för alla het-ord, även i plural

Fel: de kinderen dat buiten spelen
Rätt: de kinderen die buiten spelen
Varför: Kind är visserligen ett het-ord i singular, men alla pluralformer tar die: het kind dat men de kinderen die.

Att använda die efter ett het-ord i singular

Fel: het huis die te koop staat
Rätt: het huis dat te koop staat
Varför: Huis är ett het-ord i singular. Lär därför in nya substantiv tillsammans med artikeln: het huis, inte bara huis.

Att utelämna relativpronomenet som på svenska

Fel: het boek ik gisteren kocht
Rätt: het boek dat ik gisteren kocht
Varför: Svenskan tillåter ofta ”boken jag köpte”, men nederländskan måste normalt ha med dat eller die.

Att använda huvudsatsens ordföljd

Fel: de vrouw die werkt in Amsterdam
Rätt: de vrouw die in Amsterdam werkt
Varför: Relativsatsen är en bisats. Satsens verb placeras därför mot slutet. I en enkel sats som de vrouw die werkt märks skillnaden mindre, men med fler led blir den tydlig.

Att använda wat efter ett vanligt substantiv

Fel: het boek wat ik lees i neutral standardspråklig nederländska
Rätt: het boek dat ik lees
Varför: Efter ett bestämt het-ord i singular är dat standardformen. Wat efter ett vanligt substantiv förekommer i vardagligt tal i vissa miljöer, men är inget bra grundmönster för den som lär sig standardspråket.

Att översätta svenskans som med samma ord överallt

Fel: att välja pronomen utan att kontrollera korrelatet
Rätt: fråga först: de-ord, het-ord, plural eller ett uttryck som alles?
Varför: Svenskans som döljer en skillnad som nederländskan uttrycker öppet. En snabb artikelkontroll löser de flesta fall.

Användningsnoter

Die och dat är också demonstrativa ord

Die och dat kan även betyda ”den/det där”: die fiets och dat huis. Som relativpronomen står de däremot efter korrelatet och inleder en beskrivande bisats: die fiets die buiten staat och dat huis dat we willen kopen. Samma former har alltså två olika uppgifter.

Skiljetecken beror på betydelsen

En begränsande relativsats talar om exakt vilken person eller sak som avses och har normalt inget kommatecken före satsen:

De studenten die hard werken, slagen meestal. — De studenter som arbetar hårt brukar klara sig.

Här gäller påståendet den grupp studenter som arbetar hårt. En tilläggande relativsats ger extra information om någon eller något som redan är identifierat och avskiljs med kommatecken:

Mijn zus, die in Leiden woont, komt morgen. — Min syster, som bor i Leiden, kommer i morgon.

I längre meningar kan ett kommatecken också hjälpa läsningen där relativsatsen slutar. Det viktiga är att inte sätta komma mekaniskt bara för att svensk översättning råkar göra det.

Tal och skrift

Grundvalet die/dat gäller i både tal och skrift. I ledigt talspråk kan man höra wat där vårdad standardskrift föredrar dat, exempelvis het boek wat ik lees. Det är vanligt nog att kännas igen, men använd dat själv i neutralt språk. Kombinationer med preposition delas också ofta i tal: het onderwerp waar we over praten. Den sammanhållna formen waarover we praten är särskilt vanlig i skrift, men båda konstruktionerna är normala.

Utöver grunderna: fördjupning

Följande mönster behöver inte behärskas direkt på A2-nivå, men de är vanliga och gör bilden komplett.

Preposition + wie eller waar

När relativsatsen kräver en preposition används i vårdat neutralt språk ofta preposition + wie om en person:

de vriend met wie ik reis — vännen som jag reser med
de docent aan wie ik de vraag stelde — läraren som jag ställde frågan till

Om korrelatet är en sak eller idé kombineras waar med prepositionen:

de stoel waarop ik zit — stolen som jag sitter på
het probleem waarover we praten — problemet som vi talar om

I synnerhet i samtal kan kombinationen delas: de stoel waar ik op zit, het probleem waar we over praten. För svensktalande känns den delade varianten ofta naturlig, eftersom svenskan gärna lämnar prepositionen sist.

Wat kan syfta på en hel sats

När pronomenet kommenterar hela den föregående händelsen, inte bara ett substantiv, används wat:

Ze kwam op tijd, wat me verbaasde. — Hon kom i tid, vilket förvånade mig.
De winkel was gesloten, wat we niet wisten. — Butiken var stängd, vilket vi inte visste.

Svenskan använder ofta ”vilket” i just denna funktion. Det är ett bra minnesstöd för nederländskans wat.

Fria relativsatser

En relativsats kan ibland stå utan ett uttalat substantiv. Wie betyder då ungefär ”den som” eller ”den som än”:

Wie het eerst komt, krijgt de beste plaats. — Den som kommer först får den bästa platsen.
Wie wil, mag meegaan. — Den som vill får följa med.

För saker används ofta wat: Doe wat je wilt — ”Gör vad du vill.” Här syftar wat inte tillbaka på ett vanligt substantiv utan fyller själv platsen för ”det som”.

Possessiva former

I formell skrift kan wiens motsvara svenskans ”vars”: de schrijver wiens boek ik lees — ”författaren vars bok jag läser”. Formen wier förekommer också, traditionellt med kvinnligt eller pluralt korrelat, men den känns formell och är mindre vanlig i vardagsspråk. Ofta skriver man om meningen, till exempel de schrijver van wie ik het boek lees. Det räcker på lägre nivåer att känna igen wiens.

Övningstips

Lär artikeln tillsammans med substantivet. Skriv de tafel, het boek och het kind på ordkortet. Bilda sedan direkt en fras: de tafel die ..., het boek dat .... Lägg alltid till pluralen med die.
Slå ihop två meningar. Börja med Ik ken de vrouw. De vrouw werkt hier. och bygg Ik ken de vrouw die hier werkt. Gör både exempel där relativpronomenet är subjekt och där det är objekt.
Markera verbgruppen. När du läser, stryk under relativpronomenet och ringa in verben i relativsatsen: het boek dat ik gisteren heb gekocht. Det tränar valet av pronomen och bisatsordföljden samtidigt.