Grundtal på nederländska

Kort sagt

Nederländska grundtal från 21 byggs annorlunda än svenska: entalet kommer först, sedan en och sist tiotalet. Därför är 21 eenentwintig, ordagrant ”ett-och-tjugo”, och 32 är tweeëndertig. Talen till och med 100 skrivs normalt som ett enda ord.

Översikt

Grundtal anger antal: noll, ett, två, tre och så vidare. På nederländska kallas de hoofdtelwoorden. De behövs från första dagen för att kunna uppge pris, ålder, adress, antal och telefonnummer. Själva grundsystemet hör till A1, men några oregelbundna former och nederländsk stavning gör att det är värt att lära sig talen som tydliga grupper.

För en svensktalande är talen 0–20 till stor del en fråga om ordförråd. Den stora skillnaden kommer vid 21–99. Svenska säger tiotalet före entalet, som i ”trettiotvå”. Nederländska vänder på delarna och binder ihop dem med en: tweeëndertig, alltså ”två-och-trettio”. Samma mönster används genom hela intervallet.

Talorden böjs inte efter det som räknas. Det heter twee boeken ”två böcker” och twee huizen ”två hus”; formen twee är densamma. Lägg därför energin på talens form, ordningsföljd och stavning snarare än på böjning.

Så fungerar det

0–12: former att lära som de är

De första talen har egna former och är grunden för resten av systemet.

Siffra	Nederländska	Svenska
0	nul	noll
1	een / één	ett / en
2	twee	två
3	drie	tre
4	vier	fyra
5	vijf	fem
6	zes	sex
7	zeven	sju
8	acht	åtta
9	negen	nio
10	tien	tio
11	elf	elva
12	twaalf	tolv

Formen een kan både vara talet ett och den obestämda artikeln, ungefär svenskans ”en/ett”. När man behöver markera att det verkligen är talet skrivs ofta één med accenter: Ik wil één koffie, niet twee ”Jag vill ha en kaffe, inte två”. Accenterna visar betoning och gör betydelsen entydig; de skapar inte ett annat talord.

13–19: ändelsen -tien

Talen 13–19 slutar på -tien, som motsvarar svenskans ”-ton”. De är dock inte alltid en helt mekanisk kombination av entalet och tien.

Siffra	Nederländska	Att lägga märke till
13	dertien	inte drietien
14	veertien	inte viertien
15	vijftien	bygger på vijf
16	zestien	bara ett s i skarven
17	zeventien	regelbunden form
18	achttien	acht + tien
19	negentien	regelbunden form

Precis som svenska har särskilda former för tretton och fjorton har nederländska alltså några former som måste nötas in. Försök inte skapa dertien och veertien på nytt varje gång; lär dem som hela ord.

Tiotalen 20–90

Tiotalen använder i huvudsak slutet -tig, men flera stammar förändras.

Siffra	Nederländska	Svenska
20	twintig	tjugo
30	dertig	trettio
40	veertig	fyrtio
50	vijftig	femtio
60	zestig	sextio
70	zeventig	sjuttio
80	tachtig	åttio
90	negentig	nittio

Särskilt dertig, veertig och tachtig behöver läras som fasta former. Gissa inte exempelvis drietig eller achttig utifrån drie och acht.

21–99: ental + en + tiotal

När talet har både ental och tiotal står entalet först:

ental + en + tiotal

• 21: een + en + twintig → eenentwintig
• 24: vier + en + twintig → vierentwintig
• 56: zes + en + vijftig → zesenvijftig
• 99: negen + en + negentig → negenennegentig

Allt skrivs ihop till ett ord. Bindestreck används alltså inte i vanliga tal som eenentwintig.

Efter twee och drie sätts trema på den första vokalen i en: tweeëntwintig, drieënveertig. Ett trema är de två prickarna i exempelvis ë och visar att en ny stavelse börjar. Det hjälper läsaren att se gränsen mellan twee/drie och en; bokstaven är fortfarande ett e. Samma mönster återkommer med alla tiotal:

• 22: tweeëntwintig
• 33: drieëndertig
• 42: tweeënveertig
• 73: drieënzeventig

Jämför med 21 eenentwintig: där behövs inget trema. Lägg också märke till att en är inbyggt i talordet och därför skrivs ihop med båda delarna.

100 och 1 000

Hundra heter honderd och tusen heter duizend. För exakt 100 och 1 000 behövs normalt inget een framför:

• 100: honderd
• 200: tweehonderd
• 1 000: duizend
• 2 000: tweeduizend

I exakta sammansättningar står honderd och duizend i singular och fogas ihop med det föregående talet: driehonderd, vijfduizend. Däremot kan pluralformerna honderden och duizenden betyda obestämda mängder, ”hundratals” och ”tusentals”.

Grundtal och ordningstal

Grundtal svarar på frågan ”hur många?”. Ordningstal anger plats i en ordning: första, andra, tredje. Ordningstal är nära kopplade till talen och förekommer bland annat i datum, men de bör först läras efter att grundtalen känns säkra.

Grundtal	Ordningstal	Svenska
een	eerste	första
twee	tweede	andra
drie	derde	tredje
vier	vierde	fjärde
acht	achtste	åttonde
tien	tiende	tionde
twintig	twintigste	tjugonde
eenentwintig	eenentwintigste	tjugoförsta
honderd	honderdste	hundrade

De vanligaste ändelserna är -de och -ste, men eerste, tweede och derde måste läras som egna former. Vid högre jämna tiotal används -ste, som i twintigste och dertigste. I sammansatta ordningstal läggs ändelsen till hela talet: tweeëntwintigste.

Exempel i sammanhang

Nederländska	Svenska	Kommentar
Ik heb drie zussen.	Jag har tre systrar.	Antal personer
Zij is achttien jaar oud.	Hon är arton år.	Ålder uttrycks med jaar oud
De trein vertrekt om elf uur.	Tåget avgår klockan elva.	Klockslag
Dit boek kost twintig euro.	Den här boken kostar tjugo euro.	Pris; euro står ofta utan pluraländelse efter ett tal
Er zitten eenentwintig studenten in de klas.	Det sitter tjugoen studenter i klassrummet.	Entalet kommer före tiotalet
Mijn huisnummer is tweeëndertig.	Mitt husnummer är trettiotvå.	Trema i tweeëndertig
We bestellen drieënveertig stoelen.	Vi beställer fyrtiotre stolar.	Trema i drieënveertig
De zaal heeft zesenvijftig plaatsen.	Salen har femtiosex platser.	zes + en + vijftig
Vandaag zijn er negenennegentig bezoekers.	I dag är det nittionio besökare.	negen + en + negentig
Precies honderd mensen deden mee.	Exakt hundra personer deltog.	Vanligen inget een före honderd
Er wonen tweehonderd mensen in het dorp.	Det bor tvåhundra personer i byn.	Hundratal skrivs ihop
Het museum krijgt duizenden bezoekers.	Museet får tusentals besökare.	Obestämd mängd ger pluralformen
Ik wil één kaartje, niet twee.	Jag vill ha en biljett, inte två.	Accenterna markerar talet och kontrasten
Zij eindigde als derde.	Hon kom på tredje plats.	Ordningstal
We komen op de twintigste.	Vi kommer den tjugonde.	Ordningstal i ett datumliknande uttryck

Vanliga misstag

Svensk ordföljd i sammansatta tal

• Fel: twintigdrie för 23
• Rätt: drieëntwintig
• Varför: Nederländska sätter entalet före tiotalet och fogar in en. Tänk ”tre-och-tjugo”, inte ”tjugo-tre”.

Mellanrum eller bindestreck inom talet

• Fel: een en twintig eller een-en-twintig
• Rätt: eenentwintig
• Varför: Tal från 21 till 99 skrivs normalt som ett sammanhängande ord.

Bortglömt trema

• Fel: tweeentwintig, drieendertig
• Rätt: tweeëntwintig, drieëndertig
• Varför: Efter twee och drie visar ë att en börjar som en ny stavelse. Det är en del av standardstavningen.

Regelbundna former där talet egentligen är oregelbundet

• Fel: drietien, viertien, drietig, achttig
• Rätt: dertien, veertien, dertig, tachtig
• Varför: Några stammar har förändrats. Lär framför allt 13, 14, 30, 40 och 80 som hela ord.

een när man menar tydligt ”ett”

• Otydligt: Ik heb een boek, niet twee.
• Tydligare: Ik heb één boek, niet twee.
• Varför: een kan läsas som den obestämda artikeln. Vid kontrast eller risk för missförstånd markerar één att antalet är exakt ett.

Plural på honderd i ett exakt tal

• Fel: twee honderden euro
• Rätt: tweehonderd euro
• Varför: I ett exakt tal används honderd utan pluraländelse. Honderden euro’s betyder däremot ungefär ”hundratals euro”.

Bruksanmärkningar

I löpande text skrivs kortare tal ofta med bokstäver, men siffror är vanliga i priser, tider, mått, tabeller och annan information som ska gå snabbt att läsa. Vilket man väljer är delvis en stilfråga. Det viktiga för språkinlärningen är att kunna både känna igen siffran och säga talordet.

Telefonnummer, postnummer och koder uttalas inte alltid som ett enda helt tal. De kan delas upp i grupper efter lokal vana och sammanhang. Ett inledande 0 uttalas nul. Lyssna därför på hur personen grupperar numret i stället för att automatiskt läsa hela följden som ett vanligt antal.

Efter exakta tal får vanliga räkningsbara substantiv plural när antalet är större än ett: één dag men twee dagen. Vissa måttenheter och valutor står däremot ofta i oförändrad form efter ett tal, exempelvis twintig euro, drie kilo och tien liter. Det är en egenskap hos sådana mängduttryck, inte en förändring av själva talordet.

Utöver grunderna

Följande behöver du inte behärska för att använda talen 0–100, men det gör systemet lättare att känna igen i längre texter.

Stora exakta tal byggs vidare med samma delar och skrivs ofta ihop: driehonderdvijfentwintig är 325 och tweeduizend är 2 000. Ordet miljoen fungerar däremot som ett substantiv och skrivs separat efter talet: twee miljoen inwoners ”två miljoner invånare”. Vid obestämda stora mängder används plural: miljoenen mensen ”miljontals människor”.

Nederländska använder decimalkomma, precis som svenska: 2,5 läses twee komma vijf. I tryckt nederländsk text kan punkt användas för att gruppera tusental, till exempel 1.500 för ett tusen femhundra. Det kan överraska den som är van vid att tolka punkt som decimaltecken i engelskspråkigt material.

Ordningstalen fortsätter också regelbundet i större tal: honderdste ”hundrade” och duizendste ”tusende”. I datum möter du ofta former som de eerste mei och de vijftiende januari. Datum, klockslag och deras särskilda uttryck behandlas närmare i den närliggande artikeln om tid och datum.

Slutligen används tal i fasta uttryck där en ordagrann svensk motsvarighet inte alltid låter naturlig. Lär sådana uttryck som helheter när du möter dem. För A1 är det viktigare att säkert kunna bilda och förstå vanliga antal än att försöka samla alla idiom med tal.

Övningstips

1. Träna åt båda hållen. Se siffran 47 och säg zevenenveertig. Hör eller läs drieënzestig och skriv 63. Den andra riktningen är särskilt viktig eftersom nederländskan nämner entalet först.
2. Bygg en tiotalsmatris. Skriv 20, 30, 40 och så vidare överst och kombinera varje tiotal med een, twee och drie. Markera tweeën- och drieën- med färg så att tremat fastnar visuellt.
3. Använd tal ur vardagen. Säg din ålder, ditt husnummer, dagens pris på några varor och antal föremål omkring dig. Kontrollera särskilt 13–14, 30–40 och 80, där formerna lätt blir fel.

Närliggande grammatik

• Nästa steg: Tid och datum — använd grundtal och ordningstal för klockslag, kalenderdatum, dagar och månader.