Relativsatser på svenska

Kort sagt

En relativsats beskriver en person, sak eller företeelse närmare: Mannen som bor här och boken som jag läste. Som är det vanliga relativa ordet och fungerar både om personer och saker. Det kan utelämnas när det är objekt i relativsatsen, men inte när det är subjekt; vars uttrycker ägande och vilken/vilket/vilka används främst i formell stil.

Översikt

En relativsats är en bisats som fogar information till ett ord eller en hel tanke. En bisats är en sats som ingår i en större mening och normalt inte står själv. I Jag känner kvinnan som arbetar på apoteket beskriver relativsatsen som arbetar på apoteket ordet kvinnan. Ordet som beskrivs kallas ibland korrelat; enklare uttryckt är det ordet som relativsatsen syftar tillbaka på.

Relativsatser gör det möjligt att slå ihop flera korta meningar. I stället för En kvinna arbetar på apoteket. Jag känner henne kan man säga Jag känner kvinnan som arbetar på apoteket. De är därför vanliga i både samtal, nyheter, instruktioner och längre texter.

På nivå B1 är huvudmålet att säkert kunna använda som, skilja mellan subjekt och objekt och följa bisatsens ordföljd. Vars och de formellare formerna vilken, vilket, vilka gör uttryckssättet mer precist. Eftersom förklaringen också är på svenska kan vissa exempel se ut som helt vanliga meningar; fokusera då på vilken del som beskriver ett tidigare ord.

Så fungerar det

Grundmönstret

En relativsats står oftast direkt efter det ord eller den fras som den beskriver:

huvudsats + korrelat + relativt ord + relativsats

Vi hyr en lägenhet som ligger nära stationen.

Här är en lägenhet korrelatet. Som är ett relativt pronomen, alltså ett ord som både knyter ihop satserna och syftar tillbaka på något. Relativsatsen berättar vilken lägenhet det gäller.

Som när korrelatet är subjekt

Subjektet är den eller det som utför handlingen eller befinner sig i ett tillstånd. I mannen som bor här är som subjekt till bor: det är mannen som bor här.

Del	Exempel	Funktion
Korrelat	mannen	personen som beskrivs
Relativt ord	som	subjekt till bor
Resten av relativsatsen	bor här	det som sägs om mannen

När som är subjekt måste ordet finnas med:

• Jag känner mannen som bor här.
• Vi köpte en maskin som inte fungerar.

Det går alltså inte att säga mannen bor här som en relativ bestämning utan som. Då får man i stället två satser eller en ofullständig konstruktion.

Som när korrelatet är objekt

Objektet är den eller det som handlingen riktas mot. I boken som jag läste är jag subjekt och boken det som jag läste. Som representerar alltså objektet i relativsatsen.

När som är objekt kan det vara kvar eller utelämnas:

• Det är boken som jag läste.
• Det är boken jag läste.

Båda varianterna är korrekta. Formen utan som är mycket vanlig, särskilt när meningen ändå är tydlig. Ett praktiskt test är att undersöka om det redan finns ett subjekt efter som:

• filmen som vi såg → vi är subjekt; som är objekt och kan tas bort.
• filmen som vann priset → som är subjekt och kan inte tas bort.

Man ska inte sätta in ett extra objekt i samma relativa sats. Boken som jag läste den blir därför fel i neutral standardsvenska: både som och den försöker fylla samma funktion.

Som ändras inte

Som har samma form oavsett om korrelatet är en person eller en sak, singular eller plural, ett en-ord eller ett ett-ord:

Korrelat	Relativsats
en granne	en granne som sjunger
ett barn	ett barn som skrattar
flera frågor	frågor som kräver svar
huset	huset som vi sålde

Det finns alltså ingen böjning att lära sig för som. Det är en viktig anledning till att ordet dominerar i vanligt språk.

Vars visar ägande eller tillhörighet

Vars betyder att något hör ihop med eller tillhör korrelatet. Det står före det som är ägt eller associerat:

korrelat + vars + substantivfras

Ett substantiv är ett ord för exempelvis en person, sak eller företeelse. I kvinnan vars son jag känner syftar vars på kvinnan, medan son är substantivet för det som relationen gäller.

• Jag talade med kvinnan vars son jag känner.
• Vi såg huset vars tak hade blåst av.
• Företaget vars produkter säljs här är svenskt.

Vars kan alltså syfta på både människor och saker. Formen ändras inte. Efter vars används normalt inte en extra genitivform eller ett possessivt ord: det heter författaren vars bok, inte författaren vars hennes bok.

Vilken, vilket och vilka i formell stil

De relativa formerna vilken, vilket, vilka böjs efter korrelatet:

Korrelat	Form	Exempel
en-ord	vilken	en metod, vilken kräver tålamod
ett-ord	vilket	ett beslut, vilket väckte kritik
plural	vilka	flera regler, vilka förklaras nedan

Sådana meningar förekommer främst i formella, administrativa eller akademiska texter. I vardagligt språk är som oftast naturligare: en metod som kräver tålamod.

Former av vilken är särskilt användbara efter en preposition. En preposition är ett kort relationsord som med, i, på, för eller om:

• formellt: Det hus i vilket vi bor är gammalt.
• neutralt: Det hus som vi bor i är gammalt.
• neutralt utan som: Det hus vi bor i är gammalt.

När prepositionen står först går det inte att följa den med som: i som är fel. Välj då i vilket, med vilken eller för vilka, beroende på korrelatet. I ledigare svenska låter man hellre prepositionen stå sist.

Relativsatser följer bisatsordföljd

En relativsats är en bisats och följer därför bisatsens ordföljd. Det märks tydligast med satsadverbial, alltså ord som kommenterar hela satsen, till exempel inte, alltid, kanske och aldrig. I en bisats står satsadverbialet före det finita verbet, det verb som visar tempus:

• huvudsats: Hon kommer inte i dag.
• relativsats: kvinnan som inte kommer i dag

Jämför fler exempel:

• Jag söker en lösning som alltid fungerar.
• Det här är en fråga som vi kanske kan lösa tillsammans.
• Han är en person som jag aldrig har träffat förut.

Minnesregeln BIFF sammanfattar mönstret: i bisats kommer inte före det finita verbet.

Bestämmande och inskjuten information

En relativsats kan behövas för att identifiera vad man menar:

De elever som är klara kan gå hem.

Meningen gäller bara de elever som är klara. Den relativa informationen är bestämmande och skrivs normalt utan kommatecken.

En relativsats kan också lägga till information om någon eller något som redan är identifierat:

Sara, som är klar med uppgiften, kan gå hem.

Här vet läsaren redan vem Sara är. Relativsatsen är ett inskott och avgränsas med kommatecken. Skillnaden påverkar betydelsen; kommatecken är inte bara en fråga om paus.

Exempel i sammanhang

Svenska	Innebörd med enklare svenska	Kommentar
Mannen som bor här arbetar på sjukhuset.	En man bor här, och han arbetar på sjukhuset.	Som är subjekt och måste stå kvar.
Boken som jag läste var spännande.	Jag läste en bok, och den var spännande.	Som är objekt.
Boken jag läste var spännande.	Samma betydelse som i raden ovan.	Objektets som har utelämnats.
Vi behöver en skrivare som inte krånglar.	Vi behöver en skrivare som fungerar pålitligt.	Bisatsordföljd: inte före krånglar.
Hon valde en kurs som hon länge hade velat gå.	Hon hade länge velat gå just den kursen.	Som är objekt till gå.
Jag träffade kvinnan vars son spelar i laget.	Kvinnans son spelar i laget.	Vars visar relation eller tillhörighet.
De reparerar bron vars räcken skadades i stormen.	Brons räcken blev skadade.	Vars kan syfta på en sak.
Lägenheten som vi bor i är ganska liten.	Vår lägenhet är ganska liten.	Neutral stil med prepositionen sist.
Lägenheten vi bor i är ganska liten.	Samma betydelse som i raden ovan.	Som är objekt efter i och kan utelämnas.
Avtalet om vilket de förhandlade blev aldrig undertecknat.	De förhandlade om avtalet, men skrev aldrig under det.	Formell stil med preposition före vilket.
Mötet, som skulle ha börjat klockan nio, blev försenat.	Mötet skulle börja nio men blev försenat.	Inskjuten tilläggsinformation.
De deltagare som har anmält sig får ett mejl.	Bara anmälda deltagare får ett mejl.	Bestämmande relativsats utan kommatecken.
Han tackade nej, vilket förvånade oss.	Att han tackade nej gjorde oss förvånade.	Vilket syftar på hela föregående händelsen.
Det här är det bästa förslag som vi har fått.	Inget annat förslag har varit bättre.	Som är naturligt efter superlativ.

Vanliga misstag

Att utelämna som när det är subjekt

• Fel: Jag känner en lärare arbetar på universitetet.
• Rätt: Jag känner en lärare som arbetar på universitetet.
• Varför: Läraren är subjekt till arbetar. Subjektets som kan inte utelämnas.

Att upprepa objektet

• Fel: Filmen som vi såg den i går var lång.
• Rätt: Filmen som vi såg i går var lång.
• Också rätt: Filmen vi såg i går var lång.
• Varför: Som eller den tomma platsen efter såg representerar redan filmen. Ett extra den behövs inte.

Att använda huvudsatsens ordföljd

• Fel: Jag vill ha en telefon som fungerar inte så.
• Rätt: Jag vill ha en telefon som inte fungerar så.
• Varför: Relativsatsen är en bisats. Satsadverbialet inte står före det finita verbet fungerar.

Att bygga ägande med som

• Fel: Kvinnan som hennes cykel blev stulen ringde polisen.
• Rätt: Kvinnan vars cykel blev stulen ringde polisen.
• Varför: Vars uttrycker ägande eller tillhörighet. Varken som hennes eller ett extra possessivt pronomen behövs.

Att sätta som direkt efter en framförställd preposition

• Fel: Det är frågan om som vi talade.
• Rätt, neutralt: Det är frågan som vi talade om.
• Rätt, formellt: Det är frågan om vilken vi talade.
• Varför: Som kan inte stå direkt efter prepositionen. Flytta prepositionen sist eller använd en form av vilken.

Att välja fel form av vilken

• Fel: Ett beslut, vilken väckte starka reaktioner, ändrades senare.
• Rätt: Ett beslut, vilket väckte starka reaktioner, ändrades senare.
• Varför: Vilket hör ihop med ett-ordet beslut. Vilken används med en-ord och vilka med plural.

Användningsråd

I samtal och neutral sakprosa är som det säkra förstahandsvalet. Det låter naturligt med såväl människor som djur, saker och abstrakta företeelser: personen som ringde, hunden som skäller, idén som förändrade allt. Försök inte välja olika ord beroende på om korrelatet är en person eller en sak; svenskan gör normalt ingen sådan skillnad här.

Att utelämna objektets som är vanligt och neutralt, inte slarvigt: rapporten jag skickade. I en lång eller komplicerad mening kan som ändå göra strukturen tydligare. Läs meningen högt och behåll ordet om läsaren annars riskerar att först tolka två substantiv som en enda fras.

Vilken, vilket, vilka ger ofta en tydligt formell prägel. Använd formerna medvetet, framför allt när en preposition behöver stå före pronomenet. En text blir sällan bättre av att alla som byts ut mot vilken. Vars är däremot användbart i många stilar och är inte begränsat till högtidligt språk.

Kommatecken sätts kring en relativsats som fungerar som ett inskott, men normalt inte kring en relativsats som behövs för att identifiera korrelatet. Jämför Min chef, som bor i Lund, cyklar till jobbet med Den chef som bor i Lund cyklar till jobbet. Den första meningen presenterar boendeorten som extra information; den andra väljer ut en viss chef.

Fördjupning

Vilket kan syfta på en hel sats

När vilket syftar tillbaka på ett helt påstående används alltid neutrumformen vilket, oavsett vilka substantiv som finns i påståendet:

• Tåget var inställt, vilket gjorde oss sena.
• Hon fick jobbet, vilket alla hade hoppats på.

Här betyder vilket ungefär detta faktum. Ett vanligt som passar inte lika bra när hela den föregående händelsen är korrelat.

Den som, det som och de som

Ibland finns inget utskrivet substantiv före relativsatsen. Då kan den som, det som eller de som fungera som en hel nominalfras, alltså som en fras som kan vara exempelvis subjekt eller objekt:

• Den som väntar får se.
• Ta det som ligger på bordet.
• De som redan har betalat behöver inte göra något.

Formen väljs efter det som avses: ofta den som om en person, det som om en sak eller ett innehåll och de som om flera. Konstruktionen vad kan också motsvara det som: Jag förstår vad du menar betyder ungefär Jag förstår det som du menar. Den typen av fria relativsatser möter man ofta i mer avancerade texter och samtal.

Där och när kan inleda liknande bestämningar

Ord som där och när kan knyta en bisats till en plats eller tid:

• Det här är huset där jag växte upp.
• Jag minns dagen när vi träffades.

Ofta kan samma innehåll uttryckas med som och en preposition: huset som jag växte upp i och dagen som vi träffades på. Varianten väljs efter stil, rytm och vad som känns tydligast.

Avstånd och tydlighet

Relativsatsen bör stå så nära sitt korrelat som möjligt. Annars kan läsaren bli osäker på vad den beskriver:

• otydligt: Vi såg tavlan i hallen som hade en guldram.
• tydligare om ramen hör till tavlan: Vi såg tavlan, som hade en guldram, i hallen.
• tydligare utan inskott: I hallen såg vi tavlan som hade en guldram.

Grammatik handlar här inte bara om rätt pronomen. Ordföljden hjälper läsaren att hitta rätt samband.

Övningstips

1. Slå ihop två meningar. Börja med par som Jag har en kollega. Hon talar finska. Skriv sedan Jag har en kollega som talar finska. Gör därefter samma sak med objekt: Jag har en kollega. Du träffade henne → Jag har en kollega som du träffade.
2. Gör subjekttestet. Markera subjektet i relativsatsen. Om inget annat ord är subjekt är som troligen subjekt och måste stå kvar. Om relativsatsen redan har ett subjekt, som jag i boken som jag läste, kan som vara objekt och ofta utelämnas.
3. Byt stil med prepositioner. Skriv par som personen som jag pratade med och personen med vilken jag pratade. Då tränar du både neutral och formell svenska utan att överanvända den formella varianten.

Relaterade grammatikområden

• Förkunskap: Bisatser — grunden för bisatsordföljd och BIFF-regeln.
• Fortsättning: Bisatstyper — jämför relativa bisatser med nominala och adverbiella bisatser.